Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från stadsområdesnämnd Väster

SIGNERAD 2015-04-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2015-04-15 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Karin.Andersson@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från stadsområdesnämnd Väster STK-2014-790 Sammanfattning Stadsområdesnämnderna har lämnat ansökningar om medel för att förstärka personalen i syfte att göra en särskild satsning och utveckla metoder för ett mer individanpassat arbete med hemlösa barnfamiljer. Satsningen har ett uttalat barnperspektiv och vänder sig till en, ur ett socialt investeringsperspektiv, mycket angelägen målgrupp. Den ligger i linje med kommunstyrelsens uppdrag i budget 2015 att, inför kommande budgetperioder, utarbeta konkreta exempel på möjliga sociala investeringar. En stadsområdesövergripande samordnare ska driva och hålla samman arbetet och väldfärdsavdelningens forsknings- och utvecklingsverksamhet kommer att följa upp satsningen om medel beviljas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att hänskjuta stadsområdesnämnd Västers ansökan om sammanlagt 2 150 000 kronor för en satsning riktad till hemlösa barnfamiljer till beredning av budget 2016 och 2017 Beslutsunderlag Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från stadsområdesnämnd Väster G-Tjänsteskrivelse Särskilt yttrande M o FP Beredningsbrev KS 2014-10-01 särskilt yttrande (SD) 316-14 KS 2014-10-01 särskilt yttrande (M och FP) 316-14 Protokollsutdrag KS 2014-10-01 316-14 Socialt stöd i boende för hemlösa barnfamiljer G-Tjänsteskrivelse, AU - 20/4 - Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer - stadsområdesnämnd Väster Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-09-10 KS Arbetsutskott 2014-09-15 Kommunstyrelsen 2014-10-01 KS Fördelningsmöte 2015-03-16 KS Arbetsutskott 2015-04-20

Kommunstyrelsen 2015-04-29 2 (4) Ärendet Bakgrund I oktober 2014 behandlade kommunstyrelsen ansökningar från de fem stadsområdesnämnderna om totalt 15,3 mkr per år för att under 2015 och 2016 kunna utöka personalen och göra en särskild satsning riktad till hemlösa barnfamiljer. Satsningen skulle vara ett led i arbetet med att skapa en social hållbar utveckling, den hade ett uttalat barnperspektiv och bedömdes dessutom kunna minska kostnaderna för kommunen. Den skulle riktas till hemlösa barnfamiljer som bodde i olika kortvariga boendeformer, i kommunens andrahandslägenheter eller var aktuella inom stadsområdena för sin boendesituation vilket vid tidpunkten för ansökan rörde sig om ca 600 familjer. Stadsområdena skulle delvis basera sitt utvecklingsarbete på två evidensbaserade metoder, Bostad först och Hela familjen, som båda betonar helhetssyn och individualiserade insatser. För utförligare beskrivning av ansökan och bedömning se de bifogade handlingar som låg till grund för ärendet när det behandlades av kommunstyrelsen i oktober 2014. Kommunstyrelsen beslutade att hänskjuta samtliga stadsområdesnämnders ansökningar till beredning av budget 2015 och 2016. I budget 2015 avsattes inga särskilda medel för satsningen däremot räknades hemlöshetsbudgeten upp till 196 Mkr i enlighet med den prognosticerade kostnaden för 2014 och fördelades till stadsområdena i enlighet med hemlöshetskriterierna och inte utifrån de reella kostnaderna för stadsområdena som, när bokslutet var klart, kom att uppgå till totalt 209 Mkr. Hemlöshetskriterierna kommer att bli föremål för översyn med början 2015. I stadsområdenas ansökningar för satsningen beskrevs även en för staden gemensam samordningstjänst och i den delen beslutade kommunstyrelsen att återremittera ansökan till nämnderna för förtydligande avseende samordningstjänstens finansiering, organisatoriska placering och uppdrag samt hur uppföljning och utvärdering av satsningen skulle genomföras. Samtliga stadsområdesnämnder har nu inkommit med remissvar. Förnyade ansökningar och remissvar Samtliga stadsområdesnämnder har tillsammans med remissvaren inlämnat förnyade ansökningar om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer nu avseende åren 2016 och 2017. De betonar satsningens betydelse ur ett socialt investeringsperspektiv och att bakgrunden till behovet är den ökande strukturella hemlösheten även om alla hemlösa barnfamiljer omfattas. Syftet är att förkorta tiden i hemlöshet och förbättra levnadsvillkoren för barnfamiljerna genom att hjälpa dem till hållbara boendelösningar så att barnen kan växa upp under trygga boendeförhållanden. Alla nämnderna lyfter fram att de hemlösa barnfamiljerna kommer att öka bl a som följd av att antalet flyktingar enligt Migrationsverkets prognoser kommer att bli fler men också för att Malmö tar emot ett ökat antal ensamkommande flyktingbarn både genom anvisning och genom placeringar i hem som på något sätt har anknytning till barnen. De ensamkommande flyktingbarnen kan återförenas med sina familjer och bedömningen är att dessa barnfamiljer kommer att ha svårt att själva lösa sin boendesituation. Stadsområdesnämnderna ansöker också om 150 000 kr per stadsområde för att gemensamt kunna finansiera en samordningstjänst under två år. Samordningstjänsten har en central drivande och sammanhållande roll i satsningen och ska organisatoriskt placeras i stadsområde Öster men arbeta stadsområdesövergripande. Forsknings- och utvecklingsenheten inom stadskontorets välfärdsavdelning kommer att involveras i uppföljningsarbetet från projektets start och en detaljerad plan för uppföljningen kommer då att upprättas.

För att satsningen ska vara möjlig att genomföra behöver stadsområdena, efter en gemensam bedömning, tillskott på personal och medel enligt nedanstående tabell. 3 (4) Antal tjänster och ansökta medel inkl samordningstjänst för respektive stadsområde per år Norr 5,5 tjänster 2 950 000 kr Öster 7 tjänster 3 650 000 kr Söder 7 tjänster 3 650 000 kr Väster 4 tjänster 2 150 000 kr Innerstaden 7 tjänster 3 650 000 kr Totalt 30,5 tjänster 16 050 000 kr Stadskontorets bedömning Stadsområdesnämnderna ansöker ånyo om medel för att kunna utveckla metoder för arbetet med hemlösa barnfamiljer. För att det ska finnas förutsättningar för det planerade utvecklingsarbetet behövs tillskott på personal så att arbetsbelastningen minskar. Stadsområdena bedömer att de hemlösa barnfamiljerna kommer att öka bl a som en följd av ett ökat flyktingmottagande och ökat mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Stadskontoret delar stadsområdesnämndernas bedömning och av Malmö stads årliga kartläggning av hemlösa framgår också att antalet barnfamiljer ökar. Den 1 oktober 2013 var barnfamiljerna 146 till antalet och vid samma tidpunkt 2014 hade de ökat till 213. Antalet barn i hemlösa hushåll var vid samma tidpunkter 329 respektive 467, en ökning med 138 barn. För att möta de ökande behoven är det av vikt att stadsområdena kan arbeta effektivare och mer individualiserat med barnfamiljerna så att dessa så snabbt som möjligt får stabila boendeförhållanden och både barn och föräldrar kan leva ett normalt vardagsliv. Förutom förbättrade förhållanden för familjerna kan kommunen minska kostnaderna för dyra placeringar och tillsyn i andrahandslägenheter om den tid som familjerna har behov av kommunens insatser för sitt boende kan minska. Som en följd av kommissionsarbetet beslutade MKB att under ett år bidra med 100 extra lägenheter riktade till hemlösa barnfamiljer i dyra boendelösningar. Den första familjen flyttade in i oktober 2014 och fram till slutet av mars 2015 hade 55 lägenheter fördelats med varierande inflyttningsdatum. Familjerna som hittills tilldelats lägenheter har bott i boendelösningar som kostat mellan 15 000 och 57 000 kronor per månad, vilket innebär att hemlöshetskostnaderna minskar med motsvararande belopp när familjerna flyttar in i lägenheterna. Hyrorna i de lägenheter de flyttat till ligger mellan 5000 och strax över 9000 kronor per månad. MKB är flexibla med överlåtelsetiderna vilket gör att de familjer som uppfyller villkoren för övertag har möjlighet att ta över lägenheterna efter sex månader. Satsningen med de 100 lägenheterna följs upp särskilt och den visar mycket påtagligt att kommunens kostnader kan minska avsevärt genom att familjerna får en lägenhet. Ett exempel ur ett socialt investeringsperspektiv: En vanlig månadskostnad i externt boende är 35 000 kr och om varje stadsområde kan korta ner boendetiden i ett sådant boende med 3 månader för 10 familjer per år minskar kostnaderna per stadsområde med 1 050 000 kr, dvs 5 250 000 kr för hela staden. Ett annat exempel där det är möjligt att minska kostnaderna är tillsynen i kommunens andrahandslägenheter. Tillsynskostnaden är schabloniserad och uppgår fn till 15 250 kr per lägenhet och år. Vid årsskiftet 2014/2015 hade kommunen 708 lägenheter för andrahandsuthyrning där kontrakten kan övergå till förstahandskontrakt. Den sammanlagda tillsynskostnaden för dessa

lägenheter under ett år är nästan 11 miljoner kronor och den kostnaden borde kunna minska. Under 2014 anskaffades 186 sådana lägenheter medan 148 övergick till förstahandskontrakt varför kommunens bestånd för andrahandsuthyrning ökade totalt. Ambitionen är att öka övertagen så att den sekundära bostadsmarknaden inte blir allt för omfattande och helst ska den minska, t ex genom att tiden innan övertag kan ske blir kortare. Ett av stadsområdena har arbetat mycket strategiskt för att öka övertagen och arbetssättet har gett avsett resultat. Den satsning som stadsområdesnämnderna ansöker om medel för vänder sig till alla hemlösa barnfamiljer och eftersom 97 % av de hemlösa barnen ingår i de familjer som bedöms vara hemlösa av strukturella skäl borde förutsättningarna vara goda för familjerna att kunna överta kontrakten om de får adekvat hjälp och information. 4 (4) Stadsområdena behöver utveckla barnperspektivet i sitt arbete med hemlösa barnfamiljer och det finns en ambition att göra så. Samtidigt finns det en ambivalens i att rikta sig till barnen eftersom de hemlösa familjerna i huvudsak är välfungerande utan brister i föräldraskapet. I FoUdokumentet På jakt efter bästa praktik inom hemlöshetsområdet, en jämförande studie av stadsområdenas insatser för hemlösa, belyses hur socialsekreterarna resonerar kring barnperspektivet i arbetet. Samtidigt innebär hemlöshetssituationen i sig en påfrestning för alla inte minst för barnen. I de intervjuer som barnombudsmannen gjorde med hemlösa barnfamiljer i Malmö vintern 2013/2014 framkom att barnen själv tyckte att det viktigaste var att socialsekreterarna pratade med dem och berättade ärligt om situationen, t ex att de inte visste när de kunde ordna ett mer permanent boende till familjen men att de arbetade för det. En viktig faktor att väga in är att många hemlösa barn lever i familjer med försörjningsstöd eller etableringsersättning och att hemlösheten fördröjer tiden innan familjen kan bli självförsörjande. Av de totalt 467 barn som var hemlösa den 1 oktober 2014 levde 250 i familjer med försörjningsstöd. Av dessa 250 barn hade 109 (44 %) varit i Sverige kortare tid än 3 år. 82 barn levde i familjer med etableringsersättning och av dem hade 78 varit i Sverige kortare tid än 3 år. Det finns belagt i forskning att barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd har en ökad risk för framtida social och psykisk ohälsa och i kombination med att som relativt nyanländ i Sverige befinna sig i den utsatta situation som hemlöshet i sig innebär ökar sannolikt risken ytterligare. Sammanfattningsvis anser stadskontoret att den satsning som stadsområdenas ansöker om medel till är angelägen både ur ett barnperspektiv och ur ett socialt investeringsperspektiv. Den kan ses som ett konkret exempel på en social investering för i första hand de två kommande budgetperioderna. Svårigheten är att bedöma hur hemlöshetsproblematiken och kostnaderna för den kommer att utvecklas med tanke på att frågan är komplex och avhängig förändringar i befolkning och på bostadsmarknaden. Vad som är tydligt är att kommunen kan hålla kostnaderna nere genom att arbeta för att korta ner tiden som hemlösa bor i olika boendelösningar genom kommunen och då särskilt tiden i dyra boendelösningar. Om stadsområdesnämnderna beviljas sökta medel bör en återrapportering avseende hur arbetet utvecklas, vilka effekter man kan se, hur samarbetet internt och externt har utvecklats samt hur metodiken implementerats ske till kommunstyrelsen en gång per år. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

Malmö stad Kommunstyrelsen 2014 den 1 oktober Protokoll fört vid sammanträde med Malmö kommunstyrelse den 1 oktober 2014. Närvarande: ledamöter: Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (ordförande), Andreas Schönström (S) (1:e vice ordf.), Emil Eriksson (M) (tjänstgör för Anja Sonesson (M) (2:e vice ordf.)), Carina Nilsson (S) (tjänstgör för Kent Andersson (S)), Rose-Marie Carlsson (S), Jamal El-Haj (S), Lari Pitkä-Kangas (MP) (tjänstgör för Nils Karlsson (MP)), Carlos González (V), Håkan Fäldt (M), Mohammad Mohammad (M) (tjänstgör för Martina Jarnbring Palm (M)), Stefan Lindhe (M), Ewa Bertz (FP) och Magnus Olsson (SD), ersättare: Anders Rubin (S), Sofia Hedén (S), Adrian Kaba (S), Carina Svensson (S), Hanna Gedin (V), Fredrik Sjögren (FP), Sven Rosén (SPI) och Anders Olin (SD). Kommunalråd: Milan Obradovic (S) Anders Rubin (S) Karolina Skog (MP) Lari Pitkä-Kangas (MP) Hanna Thomé (V) Tjänstemän: Stadsdirektör Jan-Inge Ahlfridh Chefsjurist Tomas Bärring Sekreterare Irenè San Martin Holmqvist (vid protokollet enligt nedan) Stadsjurist Claes-Inge Wennström Sekreterare Planeringsdirektör Jan Haak Ekonomidirektör Jan-Åke Troedsson Kommunikationsdirektör Anders Mellberg HR-direktör Liselott Nilsson Finanschef Ola Nyberg Budgetchef Mats Hansson Avdelningschef för Välfärdsavdelningen Birgitta Vilén-Johansson Administrativ chef Ulla-Karin Holmberg Ledningsstrateg Karin Lindroth Kanslichef Karin Ringman-Ingvarsson Sekreterare Anna Gawrys - - - - - - - - - - 316 D STK-2014-790 ANSÖKAN FRÅN STADSOMRÅDESNÄMND VÄSTER OM MEDEL FÖR ATT ARBETA MED HEMLÖSA BARNFAMILJER Från stadsområdesnämnd Väster föreligger skrivelse av den 30 juni 2014 med ansökan om medel för att under 2015 och 2016 genomföra en satsning riktad till hemlösa barnfamiljer (särskilt yttrande SD). Utdrag: Akten, Karin Andersson, Mats Hansson, Birgitta Vilén Johansson, SoN Väster

Från vård- och omsorgsberedningen föreligger skrivelse av den 10 september 2014 (särskilt yttrande M och FP), jämte förslag till beslut. Kommunstyrelsen beslutar enligt förslaget att hänskjuta stadsområdesnämnd Västers ansökan om medel för en satsning riktad till hemlösa barnfamiljer till beredning av budget 2015 och 2016, samt att återremittera ansökan i den del som rör samordningstjänst, uppföljning och utvärdering till nämnden för förtydligande enligt vad som angetts i ärendet. Enligt anmälan därom avges särskilt yttrande i ärendet reservation Emil Eriksson (M), Håkan Fäldt (M), Mohammad Mohammad (M), Stefan Lindhe (M) och Ewa Bertz (FP) med instämmande av Fredrik Sjögren (FP) bilaga 15. Enligt anmälan därom avges särskilt yttrande i ärendet av Magnus Olsson (SD) med instämmande av Anders Olin (SD) bilaga 16. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Vid protokollet: Irenè San Martin Holmqvist Justerat 2014-10-16 Katrin Stjernfeldt Jammeh Stefan Lindhe Anslaget 2014-09-17 Anslaget nedtaget 2014-11- Sammanträdet har pågått kl. 13.00 13.40 Rätt utdraget betygar. I tjänsten: Irenè San Martin Holmqvist

SIGNERAD 2014-08-31 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-08-28 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från stadsområdesnämnd Väster STK-2014-790 Sammanfattning Stadsområdesnämnderna har till kommunstyrelsen lämnat in ansökningar om medel till en särskild satsning riktad till hemlösa barnfamiljer. Satsningen har ett uttalat barnperspektiv och är ett led i arbetet med att skapa en socialt hållbar utveckling. Ett förändrat och mer individanpassat arbetssätt som leder till färre externa placeringar i dyra boendelösningar och förkortar tiden i hemlöshet bedöms dessutom kunna minska kostnaderna för kommunen. Särskilt yttrande SD. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att att hänskjuta stadsområdesnämnd Västers ansökan om medel för en satsning riktad till hemlösa barnfamiljer till beredning av budget 2015 och 2016, och återremittera ansökan i den del som rör samordningstjänst, uppföljning och utvärdering till nämnden för förtydligande enligt vad som angetts i ärendet. Beslutsunderlag Ansökan om medel för att arbeta med hemlösa barnfamiljer från stadsområdesnämnd Väster G-Tjänsteskrivelse, KS 2014-10-01 - Ansökan om medel förf att arbeta med hemlösa barnfamiljer, Väster Beredningsbrev Särskilt yttrande M o FP Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-09-10 KS Arbetsutskott 2014-09-15 Kommunstyrelsen 2014-10-01 Bakgrund De fem stadsområdesnämnderna har till kommunstyrelsen lämnat in ansökningar om medel för en särskild satsning under 2015 och 2016 riktad till hemlösa barnfamiljer. Avsikten är att utveckla en arbetsmetod som leder till bättre uppväxtvillkor för barn och unga och minskad ojämlikhet i hälsa och välfärd som ett led i arbetet med att skapa en socialt hållbar utveckling i Malmö. Satsningen bygger på att barnfamiljer ska ges boende i lägenhet och stöd utifrån beho-

ven i respektive familj. Målgrupp är hemlösa barnfamiljer som omfattas av kommunens hemlöshetsdefinition, dvs familjer som bor på hotell och vandrarhem eller i andra kortvariga boendelösningar, familjer som bor i kommunens andrahandslägenheter eller är aktuella inom stadsområdena för sin boendesituation, sammantaget ca 600 familjer. 2 (5) Satsningen ska leda till bättre uppväxtvillkor för barn och unga i Malmö och dessutom bedöms kostnaderna för kommunen kunna minska genom att ett förändrat och mer individanpassat arbetssätt kan leda till färre externa placeringar på hotell och andra dyra boendelösningar, att tiden i hemlöshet kan förkortas då familjerna i ökad utsträckning får tillgång till den reguljära bostadsmarknaden samt att andrahandskontrakt snabbare och i ökad omfattning kan övergå till förstahandskontrakt. Under ett år, med början september/oktober 2014, kommer MKB att lämna 100 lägenheter utöver ordinarie avtal till kommunen avsedda för barnfamiljer i dyra boendelösningar vilket kommer att innebära avsevärt minskade kostnader. För att det ska vara möjligt att bedriva ett intensifierat arbete med barnfamiljerna behövs tillskott i budget för att anställa mer personal. Stadsområdena har, med utgångspunkt i hur många barnfamiljer respektive stadsområde har kontakt med, under vilka förhållanden dessa bor samt hur mycket personal som i nuläget arbetar med tillsyn gjort en gemensam bedömning av hur stort tillskott av personal och medel som varje stadsområde behöver för att genomföra satsningen. Antal tjänster och ansökta medel för respektive stadsområde per år Norr 5,5 tjänst 2,8 mkr Öster 7 tjänster 3,6 mkr Söder 7 tjänster 3,5 mkr Väster 4 tjänster 2 mkr Innerstaden 7 tjänster 3,5 mkr Totalt 30, 5 tjänster 15,4 mkr I samtliga ansökningsunderlag beskrivs uppdrag för en gemensam samordnartjänst med en central roll i satsningen och för uppföljning och utvärdering av denna. Samordnaren ska också ta fram en process för handläggningen av ärenden som rör boende och hemlöshet tillsammans med stadsområdenas myndighetsverksamhet. Kostnad för en samordningstjänst om 500 tkr finns medtagen i den ekonomiska sammanställningen i samtliga nämnders underlag men endast stadsområdesnämnd Öster har med kostnaden i sin ansökan. Ingenstans i ansökningar eller underlag anges var samordningstjänsten är tänkt att placeras organisatoriskt. I mars 2014 behandlade kommunstyrelsen ärendet kring slutrapporten från Kommission för ett socialt hållbart Malmö och fattade då beslut om hur det fortsatta arbetet för en social hållbar utveckling ska bedrivas, både övergripande och genom konkreta utredningsuppdrag som på olika sätt syftar till att utjämna skillnader i hälsa. Många utredningsuppdrag har fokus på barn och att de ska få förbättrade levnadsförhållanden. Stadsområdesnämnderna refererar i sina ansökningar till Kommissionens slutrapport och det är med utgångspunkt från denna som de vill arbeta fram en metod som motverkar att barn i hemlösa familjer växer upp under otrygga och instabila boendeförhållanden. En fördjupad kartläggning som genomfördes under 2010-2011 visade att det handlade om en stor grupp, ca 600 barn, som någon period bodde i tillfälliga boendelösningar bara under det året. De som bodde i kommunens andrahandslägenheter ingick inte. I dag rör det sig sannolikt om än fler barn med tanke på den ökning som den årliga hemlöshetskartläggningen visat. Stadsområdena har undersökt hur

många barnfamiljer som tillhör den målgrupp som skulle vara berörd av satsningen och det handlar om drygt 600 familjer med ett varierande antal barn. Stadsområdesnämnderna redogör i sina ansökningar för två evidensbaserade metoder Bostad först och Hela Familjen som de delvis kommer att använda sig av i sitt utvecklingsarbete. Båda metoderna betonar individuella insatser och Hela familjen som i sin ursprungsmodell Think Family riktar sig till familjer i riskzonen eller med en uttalad social problematik utgår från en helhetssyn där de resurser som behövs formerar sig kring familjen och de olika familjemedlemmarnas behov. 3 (5) Stadskontorets synpunkter Stadsområdesnämnderna ansöker om medel till en satsning som har ett uttalat barnperspektiv och ur ett socialt investeringsperspektiv är det en mycket angelägen målgrupp. Bättre levnadsvillkor för föräldrar och framför allt för barn leder till bättre fysisk och psykisk hälsa, bättre skolresultat och framtida ingång på arbetsmarknaden samt minskad kriminalitet och droganvändning vilket sammantaget också leder till mindre kostnader både för kommunen och för samhället i övrigt. Det finns brister i arbetet med hemlösa barnfamiljer och den huvudsakliga anledningen är den höga arbetsbelastning som personalen som arbetar direkt med hemlösa personer/familjer har. Akuta situationer måste lösas och det finns inget utrymme för utvecklingsarbete. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomförde under 2013 en tillsyn av alla stadsområdenas arbete med hemlösa barnfamiljer. Tillsynen fokuserade på hur barnperspektivet beaktades i nämndernas arbete och hur barnens behov av en skälig levnadsnivå tillgodosågs. Det framkom att det finns en medvetenhet om barnkonventionen och behovet att se till barns bästa men att det inte alltid tillämpas vid handläggningen. En skälig levnadsnivå för barns boende är enligt IVO att ha en egen sovplats, att det finns möjlighet att laga och förvara mat och att det finns hygienutrymmen av god standard. Barnet ska dessutom kunna känna sig tryggt, läsa läxor och vila utan att bli stört av andra personer i boendet och ha plats för lek och samvaro. Tillsynen mynnade ut i att IVO ansåg att det fanns brister som inte var acceptabla både när det gällde kvaliteten i handläggningen och i stödet till hemlösa barn, bl a beaktades inte alltid barns behov av skydd. Stadsområdesnämnderna ska senast i mitten av oktober 2014 svara IVO vilka åtgärder man vidtagit för att komma till rätta med de påtalade bristerna och säkerställa verksamhetens kvalitet i arbetet med hemlösa barn. Att vara hemlös är att befinna sig i en mycket utsatt situation särskilt för barn. Även om det inte finns någon forskning som tydligt belyser det så är det rimligt att utgå från att hemlöshet tillsammans med andra situationer av utsatthet ökar riskerna för framtida problem hos barn. Det är t ex känt att långvarigt biståndbehov i familjen innebär en ökad risk för framtida social och psykisk problematik och också för framtida eget behov av ekonomiskt bistånd (Socialstyrelsen, Social rapport 2006 och 2010). Av de totalt 329 barnen som var hemlösa när kartläggningen genomfördes 2013 levde 156 (47 %) i familjer som hade försörjningsstöd och av dem hade 69 (21 %) varit i Sverige kortare tid än 3 år. Ytterligare 57 barn (17 %) levde i familjer med etableringsersättning varav 54 hade varit i Sverige kortare tid än tre år. Även övriga hemlösa barnfamiljer lever under knappa ekonomiska förhållanden vilket är den huvudsakliga anledningen till att de behövt socialtjänstens hjälp för att lösa sin boendesituation. Hemlösa barnfamiljer är en heterogen målgrupp där flertalet är hemlösa av strukturella skäl och en del av dem behöver bara råd och stöd på vägen till en egen bostad. Andra behöver boendestöd i varierande grad medan en liten del behöver omfattande insatser för att deras boende och

liv i övrigt ska fungera tillfredsställande. I ett inledningsskede krävs noggranna utredningar som särskilt beaktar barns situation och behov för att erbjuda rätt insatser. Det krävs också personella resurser som differentierat kan arbeta konkret med de insatser som behövs. 4 (5) Stadsområdesnämnderna har en ambition att minska hemlöshetskostnaderna genom satsningen. På kort sikt kommer kostnaderna att minska genom de extra lägenheter riktade till barnfamiljer i dyra boendelösningar som MKB lämnar till kommunen under ett år med början september/oktober 2014. En beredningsgrupp med representanter från stadsområdena, fastighetskontoret och stadskontoret kommer att fördela lägenheterna och effekterna av de extra lägenheterna kommer att följas upp. Stadsområdena bedömer att de genom ett nytt sätt att arbeta och att 100 familjer kan placeras i MKB-lägenheter under ett år kan göra en besparing på minst 19 350 000 kr. Besparingen sker genom minskade hotellkostnader och en ökning av övertag av kontrakt som en följd av satsningen. I och med kontraktsövertagen minskar även tillsynskostnaderna. Två exempel kan belysa vilka ekonomiska effekter ett byte av boendeform kan ge: En familj med två vuxna och två barn flyttar från Livingroom som kostar ca 30 000 kr i månaden (årskostnad 360 tkr) till en lägenhet med månadsavgift 8 465 kr (årskostnad 102 tkr) Besparing 258 tkr på ett år. Tillkommer tillsynskostnad nästan 15 tkr/år och avgår bostadsbidrag om de har försörjningsstöd. Samma familjekonstellation flyttar från Arlöv park hotell där de bor i dubbelrum med två extrasängar för 38 700 kr/månaden (årskostnad 464 400kr) till lägenhet med samma kostnad som ovan. Besparingen blir då 362 tkr på ett år tillsyn och bostadsbidrag oräknat. På längre sikt kan kostnaderna minska om tiderna i hemlöshet kortas ner. En ny resurs som kan bidra till att korta tiderna är ett akutboende för barnfamiljer med 19 fullvärdiga lägenheter som öppnar i sociala resursförvaltningens regi i oktober/november 2014. Stadsområdenas hemlöshetsbudgetar är underfinansierade och budget och kostnader har inte varit i balans sedan 2005. Under 2013 var ramen 93 526 tkr för hemlöshetsarbetet men verksamheten kostade 91 337 tkr mer än budgeterat. Under 2014 räknades hemlöshetsbudgeten upp till 98 899 tkr och t o m april hade 38 % av budgeten använts och stadsområde öster, som har den mest omfattande hemlösheten bland barnfamiljer, hade förbrukar drygt 2 mkr mer än hela årsbudgeten. Prognosen för hela året är ett förväntat underskott med 79 600 tkr vilket i så fall innebär ett något mindre än underskottet på 91 337 tkr år 2013. Sammanfattningsvis är stadskontorets uppfattning att den satsning stadsområdesnämnderna vill göra har ett starkt barnperspektiv och är angelägen i ett socialt investeringsperspektiv. Hemlöshetssituationen i sig är påfrestande för familjen och särskilt för barnen och för många tillkommer samvarierande riskfaktorer som långvarigt behov av försörjningsstöd och relativt kort tid i Sverige. Den metodik som stadsområdena har för avsikt att utveckla har förutsättningar att fungera i förhållande till den heterogena målgrupp som de hemlösa barnfamiljerna utgör eftersom den bygger på att alla insatser anpassas efter behoven hos individerna i familjen. I november 2013 uppdrog kommunstyrelsen till stadskontoret att tillsammans med stadsområdena, sociala resursförvaltningen och fastighetskontoret utreda förutsättningarna för en särskild organisation för arbetet med tillsyn i kommunens andrahandslägenheter (Dnr STK-2014-851). Utredningen är nu klar för att remitteras till stadsområdesnämnderna och tekniska nämnden för yttrande och ställningstagande särskilt avseende organisation, ansvarsfördelning och finansiering.

Om en sådan tillsynsorganisation kommer till stånd innebär det sannolikt att kommunen genom ökat förtroendekapital hos hyresvärdarna får tillgång till fler lägenheter och att övertagen kan göras tidigare och i högre omfattning. Det innebär också att den sociala personalen på stadsområdena kan frigöras och den metodik som utarbetats med inriktning på barnfamiljer kan med sin betoning på individanpassade insatser även appliceras på arbetet med ensamstående och par utan barn. Då kan socialtjänsten t ex i större omfattning arbeta med Bostad först-koncept som är en jämförelsevis billig insats. Kostnaden är 164 kronor per dygn och inklusive högsta rekommenderade hyresnivå (4 840 kronor/månad) för en ensamstående person 323 kronor per dygn hyra att jämföra med en plats på upphandlat dygnsboenden, som Vallhem och Rönnbacken, som kostar mellan 823 och 1098 kronor per dygn. Månadskostnaden för Bostad först är 9 690 kronor medan en månad i upphandlat dygnsboende kostar mellan 24 690 och 32 940 kronor. 5 (5) Stadskontoret instämmer i stadsområdesnämndernas bedömning att ett tillskott på personal är nödvändigt för att det ska finnas möjlighet att utveckla arbetet och anser därför att stadsområdesnämnderna ska beviljas medel till satsningen. Den kommungemensamma samordnartjänst som beskrivs i underlagen har en central och sammanhållande roll för utvecklingsarbetet och ska också ansvara för att ta fram boendeprocesser i handläggningen som är en angelägen men eftersatt fråga inom hemlöshetsområdet. Dessutom anges att samordnaren ska följa upp och utvärdera satsningen alternativt att varje stadsområde tar fram statistik. Stadskontoret anser inte att det är förenligt att samma tjänst ska driva och hålla samman utvecklingsarbetet och samtidigt kontinuerligt följa upp och utvärdera arbetet. Någon organisatorisk placering för en samordningstjänst anges inte i stadområdesnämndernas handlingar och endast en stadsområdesnämnd har ansökt om medel för tjänsten varför det är rimligt att stadområdesnämnderna får tillfälle att återkomma med klargörande om samordningstjänsten när det gäller finansiering, organisatorisk placering och uppdrag och dessutom hur uppföljning och utvärdering som bör vara gemensam för hela satsningen ska genomföras. En viktig fråga är just hur satsningens sociala och ekonomiska effekter, på kort och lång sikt, ska följas upp. Ger satsningen positiva resultat är en annan fråga hur man ser till att den nya arbetsmetoden implementeras och blir en del av ordinarie verksamhet? Hemlöshetproblematiken är komplex varför det i bedömningen av effekterna måste vägas in faktorer som inflyttning till staden liksom bostadsbyggande och bostadsmarknadens utveckling. Om stadsområdesnämnderna beviljas ansökta medel bör en återrapportering ske till kommunstyrelsen genom en lägesrapport som beskriver hur arbetet utvecklats, vilka effekter man kan se av det förändrade arbetssättet, hur samarbetet med interna och externa aktörer utvecklats samt hur metodiken implementeras i ordinarie verksamhet. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör