LÄRARHANDLEDNING FÖR Carmen
Välkommen till Kungliga Operan! Att gå på opera eller balett kan betyda att man får nya tankar, eller att man lär sig något om sig själv! All scenkonst är speciell på så sätt att konstutövarna och åskådarna befinner sig i samma rum, och föreställningen eller konserten uppstår i själva mötet. Konstverket är inte riktigt färdigt förrän det visas för en publik och det är aldrig helt lika två kvällar i rad. Det sker här och nu! Kungliga Operan i Stockholm är en av de största teatrarna i Sverige. Den ligger mitt i stan i Kungsträdgården och här har man spelat teater sedan Gustav III:s dagar. Det första operahuset byggdes redan 1782 och dagens hus, som ersatte det gamla, stod färdigt 1898. I operahuset och verkstäderna arbetar över hundra yrkesgrupper tillsammans för att skapa opera- och balettföreställningar. Nästan varje kväll i veckan kan salongen fyllas med över 1000 åskådare, och under ett år hinner man visa mellan 20 30 olika produktioner. Varje år kommer också tiotusentals barn och ungdomar på besök. Många gör ett studiebesök under en förmiddag och lär känna huset bakom kulisserna, andra kommer på en föreställning och får uppleva teaterns liv om kvällen. Ibland kan opera och balett upplevas som konstformer som kräver mycket av åskådaren, till exempel att man ska förstå på ett visst sätt. Det är sant att det finns mycket att fördjupa sig i om man vill, men man kan givetvis också komma och uppleva föreställningen utan förkunskaper. Man måste inte heller som lärare ha ett uppföljande pedagogiskt arbete, men konst, musik och teater är nästan alltid mycket spännande utgångspunkter för diskussioner och nya tankar. Vi har utformat en handledning till de lärare som tänker besöka en operaeller balettföreställning med sina elever. Vår önskan är att erbjuda ett material som kan inspirera till att göra förberedande arbete med klassen före teaterbesöket, att göra teaterbesöket till en trygg och spännande upplevelse, samt att lärare och klasser ska kunna använda föreställningen som underlag för vidare diskussioner och knyta an till andra ämnen och annan undervisning. Så välkomna att använda materialet som ni önskar, plocka delar av det, kopiera, blanda med eget material, bli inspirerade av Är det något ni undrar över inför eller efter besöket, tveka inte att kontakta oss på Unga på Operan. unga@operan.se www.operan.se/unga 2
FÖRE TEATERBESÖKET Allmänt Var ute i god tid så ni hinner komma till teatern och i lugn och ro hänga av er ytterkläder, gå på toaletten och hitta era platser. Observera att om man kommer för sent blir man inte insläppt i salongen! (Detta beror på att man inte vill att sent anländande besökare ska störa föreställningen och de andra i publiken.) På Operan öppnas dörrarna till huset två timmar före ordinarie föreställning. Då kan man komma in i själva entrén och då öppnar också Gustav III:s café som ligger i källaren. En halvtimme innan föreställningen börjar öppnar salongspersonalen upp till raderna, alltså platserna där man sitter. (På Operan finns parkett som är längst ner och närmast scenen, 1:a raden, 2:a raden, 3:e nedre raden och 3:e övre raden.) Samtidigt som man öppnar upp till raderna öppnar också garderoberna. Där kan man hänga in sina kläder för 30 kr (gratis upp till 13 år). Undrar man över något, till exempel hur man hittar någonstans, var det finns hiss, hur lång föreställningen är etc., kan man alltid fråga salongspersonalen. De vet det mesta om teatern och föreställningen. Vi skolföreställningar på dagtid brukar garderoben vara obemannad, caféerna håller inte öppet och dörrarna öppnas 45 min före föreställningens start. Vilken tid börjar det? Tiden står på era biljetter. Den finns också att hitta på www.operan.se. Var ligger teatern? Operan ligger vid Gustav Adolfs torg. Hit går tunnelbanans blå linje (hållplats Kungsträdgården), och flera busslinjer. Från Centralstationen tar det ungefär tio minuter att promenera. Bra kartor finns på www. operan.se och www.hitta.se. Resor med lokaltrafiken kan sökas på www.sl.se. Hur lång är föreställningen? Hur lång föreställningen är kan man hitta på www. operan.se. Är det paus i föreställningen? Information om hur långa akterna är och hur många pauser det är i föreställningen finns att läsa på www. operan.se. Varför ringer det? Ringningarna före föreställningen och i pausen talar om att det är dags att ta plats i salongen. Före föreställningen ringer det tre gånger: första gången 15 minuter innan det börjar, andra ringningen vid 5 minuter innan och tredje ringningen 2 minuter innan. Första ringningen sker en gång, andra två gånger och den tredje tre gånger. I pausen kommer första ringningen 5 minuter innan pausen tar slut, den andra 3 minuter innan och den tredje 2 minuter innan. Mat/fika/frukt? Det finns flera caféer på Operan under föreställningarna som serverar kaffe, läsk, vin, smörgåsar, kakor, choklad m.m. Man kan givetvis ta med sig en egen frukt också. Det kan vara bra med lite ny energi i pausen, särskilt om föreställningen är lång. Det är inte tillåtet att ta med mat eller dryck in i salongen. Mobiltelefoner Mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning som kan orsaka störningar ska vara avstängda under föreställningen. Fotografering Fotografering eller ljudupptagning under föreställning är inte tillåtet. Carmen Operan om Carmen hade premiär den 3 mars 1875 på Opéra-Comique i Paris. Kompositören George Bizet och de två librettisterna (textförfattarna) Henri Meilhac och Ludovic Halévy hade baserat berättelsen på en kortroman av Prosper Merimée och verket var till sin form en opéra comique, det vill säga en föreställning med musiknummer och däremellan talad dialog. Det var först när Carmen började spelas utanför Frankrike som man komponerade till recitativ så att sångarna sjöng rakt igenom operan. I Frankrike har det dock alltid varit vanligast att sätta upp Carmen med talad dialog. I den version som Kungliga Operan ger just nu har regissören valt att korta ned de talade partierna och koncentrera föreställningen på musiknumren. Mottagandet av operan var till en början ganska svalt och kompositören upplevde premiären som ett 3
fiasko. Kanske var det för att operan bröt mot hur en föreställning på Opéra-Comique vanligtvis var. Carmen var förhållandevis realistisk och brutal och operachefen hade länge motsatt sig att berättelsen skulle sluta med ett mord. Opéra-Comique var en familjeteater dit man gick för att arrangera äktenskap, göra affärer och ha det trevligt. Tre månader efter premiären dog Bizet och han fick aldrig uppleva den enorma succé som operan sedan gjorde. Idag är det nog den allra mest kända operan i världen, och många som aldrig går på opera har ändå hört de kända melodierna från Carmen. Vem är vem i Carmen? Carmen arbetar i tobaksfabriken i Sevilla. Hon är sexig, flirtig och rätt vild. Don José soldat. Han kommer från landsbygden och har lovat att gifta sig med Micaëla, men blir kär i Carmen. Micaëla kommer från samma by som don José. Escamillo en tjurfäktare som Carmen blir förälskad i när hon dumpat don José. Zuniga soldat Moralès soldat Dancaïre soldat Remendado smugglare Farsquita Carmens kompis Mercédès Carmens kompis Lillas Pastia krogägare Handlingen Akt I Ett torg i Sevilla, framför tobaksfabriken. Den unga Micaëla frågar efter soldaten don José och får höra att han tillhör nästa vaktpatrull. Stunden därpå har tobaksflickorna på fabriken rast och samlas i fönstren på fabriken. En av dem, Carmen, sjunger en habanera inför de betagna soldaterna. Micaëla är tillbaka och har med sig ett brev från Don Josés mor. Plötsligt hörs skrik från fabriken, där Carmen har hamnat i slagsmål. Löjtnant Zuniga försöker förhöra henne, utan framgång. Don José sätter handfängsel på Carmen med order att arrestera henne. Så snart de blivit ensamma ändrar Carmen attityd, hon lovar att älska don José bara han låter henne rymma. Akt II En krog i staden. Carmen väntar på Don José och roar sig under tiden med ett par väninnor. Toreadoren Escamillo impone- 4
rar på kvinnorna, när han skryter om sina framgångar. Senare på kvällen försöker ett par smugglare att övertala Carmen att delta i en smuggelaffär. Sent omsider anländer Don José och Carmen sjunger för honom. Don José förklarar sin kärlek, men kommer av sig när han hör den uppfodrande trumpeten från kasernen. Carmen hånar honom när han måste iväg och låter sig uppvaktas av löjtnant Zuniga. Don José blir rasande. PAUS Akt III Carmen har tröttnat på Don Josés svartsjuka. Hon spår sig själv med en kortlek, men korten visar bara henne döden. Don José, som står vakt en bit därifrån, upptäcker en inkräktare: Escamillo och de råkar i slagsmål. Carmen lyckas dock att skilja dem åt. Då dyker Micaëla åter upp. Hon har kommit för att hämta hem Don José, eftersom hans mor ligger inför döden. Akt IV Folket hyllar Escamillo, som framträder på en tv-sänd tjurfäktning. Några av Carmens väninnor försöker att varna henne, eftersom Don José synts stryka runt i närheten. När hon vill följa med Escamillo hindras hon av Don José. Förgäves försöker han att påminna henne om deras kärlek, men hon säger kallt att hon numera tillhör Escamillo. Från tjurfäktningsarenan hörs jubel. Plötsligt sticker Don José en dolk i Carmens bröst. Hon faller ner död. Vad är opera? Operarösten Operasångare har olika röstlägen. De kvinnliga sångarna kan vara antingen sopran (som sjunger i de högre registren, de högsta tonerna), mezzosopran (något lägre) eller alt (det lägsta kvinnliga registret). Manliga sångare kan vara tenor (högst), baryton (mellan) eller bas (allra lägst). Det finns också ett manligt röstläge som kallas counter-tenor, som är en mycket hög tenor. Röstlägena har betydelse för vilken typ av roll sångaren får sjunga. Hjältarna är till exempel ofta tenorer, och skurkarna basar. Ofta är kärleksparet i historien en tenor och en sopran. Kvinnliga sångare som har röstläget mezzosopran kan sjunga något som kallas för byxroller det betyder att hon spelar ung man eller pojke på scenen. I filmens värld är det ofta utseendet som styr vilken roll en skådespelare får. I alla fall om de som gör filmen ägnar sig åt så kallad type casting. Där är kärleksparet unga och vackra, skurken ful och så vidare. Inom operan spelar utseendet mindre roll (även om man givetvis arbetar mycket med mask och kostym!), det är rösten som styr. Att sjunga opera På operan används nästan aldrig mikrofoner. En operasångares röst måste vara så stark och tränad att den hörs ut i salongen och över hela orkestern utan hjälp av förstärkning. För att ljudet ska nå publikens öron är det viktigt att sångaren har en bra röst, men också att teatern har en bra akustik. Ibland kan mikrofoner användas om man vill uppnå en speciell effekt. Rösten är en operasångares instrument. Till skillnad från musikerna kan sångaren aldrig se sitt instrument, men precis som en pianist eller violinist måste sångaren träna mycket. En operasångare tränar sångteknik och andningsteknik (det är viktigt att kunna andas rätt för att kunna sjunga bra!). På Operahögskolan utbildas eleverna också i scenisk gestaltning. Att vara operasångare innebär ju att man är både sångare och skådespelare. Peter Brook är en av världens största regissörer och har regisserat teater och opera i hela världen. För att förklara för studenter och andra som inte sjunger opera hur komplicerat det är, brukar han göra den här leken: Ta fyra elever en är operasångare, och de andra är assistenter (A, B och C). Operasångaren ställer sig upp och assistent A ställer sig mitt emot. A kommer att göra rörelser (enkla) som Operasångaren ska följa, som en spegel. Assistent B ska fråga Operasångaren matematiska frågor (till exempel multiplikationstabellen). Assistent C ska fråga Operasångaren personliga frågor (vilken är din favoritfärg?, vart vill du helst resa? Osv.). Operasångaren måste svara på frågorna från B och C, och samtidigt följa A:s rörelser så exakt som möjligt. Leken ger en insikt i hur det är för operasångare att sjunga (matematiken), göra rörelser som att springa, stå, gå (spegelrörelserna) och samtidigt visa känslor och agera (personliga frågorna). Kören Operan har en egen kör som kallas för Operakören. En sångare som sjunger i kören kallas för korist och på Operan jobbar ungefär 60 korister som är uppdelade i fyra stämmor: sopran, alt, tenor och 5
bas. Kören sjunger körpartierna i operor, och precis som solisterna är de också skådespelare. Sångarna i Operakören måste alltid lära sig allt de sjunger utantill, medan andra körer som till exempel sjunger på en konsert i kyrkan, kan ha med sig sina noter och texten. Sufflören På Operan använder man sig av en sufflör på nästan alla operaföreställningar. Sufflörens arbete är att hjälpa sångarna på scenen med att komma ihåg texten. På Operan spelar man många olika föreställningar samtidigt, och ibland är sångare med i flera produktioner samma vecka. Då kan det vara bra med ett stöd för att komma ihåg alla timmars sång. Sufflören är också hjälp under repetitionerna, när allting ska på plats sång, text, rörelser, känslor. Under föreställningarna sitter sufflören under scenen, men huvudet sticker upp ovanför. För att publiken inte ska se bygger man upp en liten lucka över huvudet. Den syns längst fram på scenen och kan se ut som en sten eller en låda. Orkestern Orkestern som arbetar på Operan heter Kungliga Hovkapellet och är en av de äldsta orkestrarna i världen som fortfarande spelar! Den grundades redan 1526 av Gustav Vasa och idag är de drygt 100 musiker. På samma sätt som att sångarna inte använder mikrofoner, använder inte heller orkestern förstärkning instrumenten är akustiska. En orkester kan delas in i olika familjer efter hur instrumenten är släkt med varandra. Stråkin strumenten är: fiol (eller violin), altfiol (eller viola), cello och kontrabas (basfiol). Träblåsinstrumenten är: flöjt, klarinett, oboe och fagott. Bleckblåsinstrumenten är: valthorn, trumpet, trombon och tuba. Till dessa grupper har man i Hovkapellet också slagverk och harpa. Hovkapellets arbetsplats är framför allt i orkesterdiket den nedsänkta platsen framför scenen, där de spelar till både balett och opera. Under föreställningar och repetitioner leds orkestern av en dirigent som står framför musikerna och som även dirigerar sångarna uppe på scenen. Dirigenten Den som leder orkestern kallas för dirigent, eller maestro. Utan en dirigent skulle det kunna bli svårt för så många musiker och sångare att spela och sjunga tillsammans. Dirigenten står framför orkestern i orkesterdiket och har ryggen mot publiken. Ofta har dirigenten en taktpinne i högerhand som förtydligar taktslagen. Att dirigera kallas ibland också att slå det vill säga att man slår takten. Dirigentens arbete innebär dock inte bara att slå takten, utan även att inspirera orkesterns musiker på ett konstnärligt sätt. Publiken På Operan i Stockholm kan över tusen personer sitta i salongen samtidigt och uppleva samma föreställning. Ute i Europa och världen finns ännu större operahus. I Buenos Aires operahus Teatro Colón kan mer än 2 500 personer vara på samma föreställning, och på Metropolitan i New York finns nästan 4000 platser! Publiken är en stor del av föreställningen en medskapande kraft. Föreställningen skapas alltså i mötet mellan artisterna på scenen och publiken i salongen. Många skådespelare, sångare och musiker pratar om hur publiken kändes. Det känns alltså upp på scenen om publiken är med eller om många sitter och sover. Publiken visar sin uppskatt- 6
ning genom att applådera. På opera brukar man applådera oftare än på andra teatrar, till exempel kan det bli applåder mitt i föreställningen. Så här brukar det applåderas på en operaföreställning: När dirigenten kommer in i orkesterdiket. Dirigenten hälsar då på publiken och vänder sig sedan med ryggen mot salongen och koncentrerar sig på orkestern och sångarna. När någon har sjungit en lång och svår aria på ett bra sätt. Det kan hända mitt i föreställningen, mitt i handlingen. Sångarna och musikerna vet att det kan hända och väntar med att fortsätta sjunga tills publiken applåderat färdigt. När ridån går ned och en akt är slut. Ibland är det någon sångare som bara är med i första akten, de kanske redan har dött i handlingen, eller av någon annan anledning inte är med i fortsättningen. De kan då välja att kliva framför ridån och låta publiken tacka dem innan det blir paus, så de inte behöver vänta tills hela föreställningen är slut. När ridån går ned efter sista akten. Nu tackas alla som varit på scenen, solister, kören, statister samt musikerna i orkesterdiket. Dirigenten brukar komma upp på scenen och därifrån ge ett tecken till orkestern att resa sig och ta emot applåderna. Om det är premiärkväll brukar också t.ex. regissör, scenograf, ljus- och kostymdesigner komma upp på scenen. I en del andra länder, som Tyskland och USA, är det också vanligt att publiken visar när de är missnöjda med en föreställning. Då kan de bua. Men det händer väldigt sällan i Sverige. EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Efter föreställningen Att diskutera konst och teater kan vara väldigt roligt och inspirerande. Det kan också bli mycket allvarligt och känslosamt. Man kan komma åt svåra ämnen och genom att använda konstverket som avstamp kan man nå längre än om man bara diskuterar sina egna erfarenheter. Karaktärerna i en teaterföreställning låter oss prova nya tankar eller förbjudna känslor genom dem. Men det kan också kännas som en tråkig läxa att prata om det man nyss sett, eller som att man måste säga de rätta sakerna. Det här gäller ju faktiskt inte bara elever, utan även i vuxenlivet känner många att man måste prestera rätt kommentarer och analys av en film eller teaterpjäs. När man diskuterar en föreställning med sin klass finns det några fina tips som vi skulle vilja dela med oss av: Lämna värderingarna bra/dåligt och förmedla en öppenhet. Förmodligen har olika elever olika upplevelser. Istället för att bestämma sig för att det var bra eller det var dåligt kan man ta hjälp av konstruktiva frågor som: Vad hände? Hur började det? Vad hände när? Hur förstod man att? osv. Genom att själv förhålla sig till det man sett på ett öppet och prövande sätt får eleverna också möjlighet att utveckla sina tankar och sin upplevelse. Man får också vara tveksam. Konst kan vara komplicerad och komplex och motstridiga känslor kan ta plats i åskådaren. Och det är bra! Eleverna har också rätt att tycka vad de vill om föreställningen och besöket på Operan. Tyvärr hör vi då och då vuxna som vill försöka förklara för barn och unga människor att de nu är med om någonting extra fint och att de borde förstå detta och uppleva det som en ynnest. En del barn och unga uttrycker sig också som att åhh vad trååkigt fast något har rörts i det inre. Eller så kändes det riktigt tråkigt! Vi som jobbar med Unga på Operan tycker att var och en, oavsett ålder har rätt att tycka vad man vill om den opera- eller balettföreställning man tittar på. För att minnas föreställningen kan man göra en gemensam brainstorm i klassen, eller lyssna på ett stycke musik från operan. Diskussionsfrågorna kan användas till diskussion i helklass, gruppdiskussioner eller som underlag till skrivövningar. Brainstorm kring föreställningen. (Läraren kan skriva upp stödord på tavlan.) Hur började föreställningen? Vilka personer handlade det om? Vilken samhällsklass handlar det om? Var utspelar sig handlingen? Befinner de sig på flera platser? Vilka konflikter finns det i berättelsen om Carmen? Hur slutade det? 7
Hur såg scenografin ut? Hur såg kostymerna ut? Hur lät musiken? Hur lät sången? Vilket språk använde man? Fördjupning i karaktärerna: Vad tycker ni att föreställningen handlar om? Finns det något budskap i föreställningen? Finns det några viktiga teman i föreställningen? Vilka? Vem är Carmen? Hur är hon? Vad vill hon? Vad är viktigt för henne? Vad är Carmens relation till samhället hon lever i? Gör hon som alla andra? Hur förhåller sig Carmen till lagen? Kan man säga att Carmen har sina egna lagar? Hur ser hennes lagar ut? Är Carmen en hjältinna? En skurk? Vad betyder ägande och ägodelar för Carmen? Vem är don José? Hur är han? Vem kan man säga förändras mest under föreställningen Carmen eller don José? Vad vill don José? Vad hindrar honom från att nå sitt/sina mål? Hur hanterar han det? Vad betyder ägande och ägodelar för don José? Vem är Micaëla? Vad vill hon? Vad är viktigt för henne? Vem är modigast Micaëla eller Carmen? Vem är Escamillo? Vad tror ni att Carmen ser i honom? Vad tror ni skulle ha hänt mellan Escamillo och Carmen om hon hade fått leva skulle deras kärlek ha hållit? Vad tycker don José om Escamillo? Vad är viktigt för Escamillo? Vad vill han? Frihet Ett tema i Carmen är frihet. Frihet och vad frihet är och vad det innebär för människor är en av de största filosofiska och politiska frågorna i hela världen. Vad är frihet? Ja, det finns lite olika definitioner av det, beroende på vad man tycker är viktigast. En formulering är: frihet är frånvaron av tvång för alla. Hur skulle ni definiera frihet? Hur viktigt är frihet? Är alla människor i Sverige fria? Är ni i klassen fria eller ofria? Vad gör att ni känner er fria eller ofria? Frihet kan också vara problematiskt min frihet kan vara begränsande för någon annan. Om jag till exempel gillar att spela musik högt på natten i min lägenhet kan min granne inte sova. Kan ni komma på fler exempel på hur en persons frihet leder till en annan människas ofrihet? Kan alla ha lika mycket frihet? Frihet och ansvar hur hänger det ihop? Hur tänker Carmen kring frihet? Finns det några problem med Carmens starka behov av frihet? Vad tycker don José om frihet? Om Carmens frihet? Här kommer ett par citat om frihet från olika personer genom historien. Läs och diskutera vad tycker ni? Vilka håller ni med? Vilka håller ni inte med? Varför? Vi bär kedjor fast vi inte ser dem och vi är slavar fast vi kallar oss fria män. Oscar Wilde För att njuta av friheten måste vi ha kontroll över oss själva. Virginia Woolf Människans frihet består inte i att hon kan göra vad hon vill, däremot i att hon inte är tvungen att göra det hon inte vill. Jean-Jacques Rousseau Bara den nation är fri som inte berövar andra friheten. Karl Marx Det är inte lätt att emancipera (frigöra) kvinnan, ty önskan att behaga mannen bor i många kvinnor. Simone de Beauvoir Frihet är förnuftets kännetecken. Friedrich Hegel Frihet är inte värd att ha om den inte omfattar friheten att fela. Mahatma Gandhi Frihet innebär alltid frihet för oliktänkande. Rosa Luxemburg 8
Människan är dömd till att vara fri. Jean-Paul Sartre I stand for freedom of expression, doing what you believe in, and going after your dreams. Madonna Men om du älskar mig så flyr jag dig som fågeln fri. Carmen Exotism Berättelsen om Carmen utspelar sig i Spanien, men George Bizet hade själv aldrig varit där. Under 1800-talet blev konstnärer i Europa intresserade av andra delar av världen och man lät sig inspireras och influeras av andra länders konst och uttryck. Ofta tog man de delarna av andra kulturer som man tyckte var spännande, exotiska, erotiska och mystiska. Under senare delen av 1900-talet har exotism i olika former kommit att få en negativ klang. Det man kritiserar är att exotism skapar stereotyper och fördomar. Carmen är George Bizets fantasi om Spanien, men det är också hans fantasi om zigenare det vill säga romer. Romer är ett folk som lever som minoritetsfolk i Europa och andra delar av världen och den romska kulturen har ofta fått representera det mystiska, erotiska och farliga i den västerländska konsten. Regissören Vincent Broussard som regisserat Kungliga Operans uppsättning av Carmen har inte varit intresserad av att visa berättelsen ur ett exotiskt perspektiv utan menar att berättelsen skulle kunna utspela sig var som helst. Hur tänker man på andra länder idag? Hur skildras till exempel Asien, Afrika och arabvärlden i filmer och böcker på 2000-talet?Har det förändrats från 1800-talet? Varför tror ni att så många konstnärer ville göra exotiska skildringar under 1800-talet? Exotism kan ju också vara positiva fördomar som alla från Afrika är bra på musik, eller alla svenskar är snygga. Varför tycker man ändå att det inte är bra med sådana förenklingar? Diskutera! *** Vill ni läsa mer om att gå på teater eller dans med barn och ungdomar? Riksteatern har en liten skrift som heter Att öppna nya världar. En handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola. Den är skriven av Karin Helander som är professor i teatervetenskap och föreståndare för Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms Universitet. Riksteatern har också producerat Ge dansen en chans! En guide för dig som ser dans tillsammans med barn och unga. Den är skriven av Lis Hellström Sveningson. Båda häftena kan beställas från www.riksteatern.se. En annan spännande bok är Idag ska vi gå på teater. Det kan förändra ditt liv. Om barnteater som meningsskapande i skolan. Det är en lite mer teoretisk rapport skriven av Birgitta Gustavsson och Lena Fritzén vid Växjö Universitet. 9