Målsättningen med kursen är att ni ska kunna skapa bättre EU-projekt!!

Block 1 Grunderna Block 2 Projektutveckling Block 3 Tematiska möjligheter Block 4 Ansökan och partnerskap Dag 1 Dag 2 Grupparbeten Utveckling av faktiska projektupplägg

Målsättning med de två kursdagarna - Ökad kunskap om EU:s programstruktur och utbud - Nya verktyg för att utveckla EU-projekt, från idé till ansökan - Ett steg närmare att driva bättre EU-projekt - Lära oss av varandra - Ha roligt

Peter Jadesjö - SIPU EG-rätt Juristbyrå Jordbruksverket West Sweden Anita Tóth SIPU Europakunskap West Sweden Lokala/regionala förtroendeuppdrag

Deltagare Namn - Arbete Erfarenheter från EU-projekt/EU-program? Förhoppningar inför kursen?

Dag 1: 09.20 Uppstart, presentation av utbildningen, utbildarna och alla deltagare Block 1 - Grunder Grunderna för projektutveckling Varför finansierar EU projekt? Hur finansierar EU? Programstrukturen Översikt dagsläge långtidsbudget nya programperioden 12-13 Lunch Block 2 - Projektutveckling Projektutveckling övergripande Nyttan med projekt koppling och förankring i verksamheten Hur definierar man problemet? Hur identifierar man syftet för projektet, val av aktiviteter och mål baserat på förväntade effekter? 14.30 Fika Gruppuppgift: Definiera problem och identifiera syfte för ett projekt, utgångspunkt i deltagarnas tankar från egna verksamheten Val av program, val av ambitionsnivå och anpassning till utbud Programoptimering av projektidé 16.00 avslut dag 1

Dag 2: 09.20 Uppstart och repetition från gårdagen Block 3 Tematiska möjligheter Hur ser huvudstrukturerna för finansiering ut tematiskt? Framtida programperiod, möjligheter inom både strukturfonder och sektorsprogram 10.30 Fruktpaus 12-13 Lunch Block 4 Ansökan och partners Olika roller i ett projekt, att delta som partner eller projektägare, vad innebär detta? Ansökansarbete, att tänka på vid en ansökan till ett EU-projekt Förutsättningar och genomförande av ansökningsarbetet 14.30 Fika Partnerskapsstrategi Hur bygger man ett lämpligt projektkonsortium? Omvärldsbevakning Hur håller man sig uppdaterad på EU:s utbildningsområde? Vilka kanaler finns att hitta partners via? Hur kommer man med i ett EU-projekt? Sammanfattning och diskussion Hur går vi vidare efter kursen? 16.00 Avslut dag 2

Block 1 - Grunderna

EU-projektsprocessen Information Projektutveckling Ansökan Projekt

EU-projektutveckling Information Ansökan Projekt Projektutveckling Problemställning Konkretisering Ambitionsnivå Programval Programoptimering

EU-projekt är ett verktyg för utveckling Att lära sig använda verktygen är ett hantverk

Varför projekt som EU-projekt? Resultat från projekt Faktiska resultat direkta positiva effekter Mervärden

Varför projekt som EU-projekt? Resultat Mervärden med EU-projekt Delfinansiering Benchmarking Marknadsföring extern och intern Större projektvolym Bredare erfarenhet och kompetens Kontakter ytterligare projektsamarbeten

Varför finansierar EU projekt? EU:s styrmedel Piskan och Moroten

30-35 miljarder kronor Sverige EU

30-35 miljarder kronor Sverige EU Sektors prog. Strukt. fond? T.ex. T.ex. Mål 2 ESF Mål 2 ERUF Mål 3 Interreg Jordbruk Gårdstöd Miljöers. Marknadsstöd Komp.stöd Ca 10 Miljarder

Sektorsprogram bidra till att uppfylla en övergripande policy eller mål inom en specifik sektor Partners från Europa, olika länder Strukturfonder bidra till att uppfylla en övergripande policy eller mål inom ett specifikt avgränsat geografiskt område. Partners från geografiska området Europa som helhet Ansöks och administreras: från Bryssel Avgränsade områden Ansöks och administreras: i det geografiska området

EU:s programstruktur Kursen fokuserar på framtida programperioden men bra att ha grundkännedom om nuvarande

Lokalt Globalt FP7- forskning och utveckling IT Energi Miljö Kultur Arb. Markn. Utb. Sektorsprogram Interreg IVc Interreg IVa och IVb Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2007-2013

Varför ser vi stora plakat om jättelika infrastruktursatsningar när vi är på semester..men inte här i Sverige?

Trots tidigare strukturfonder finns det klyftor kvar mellan regioner BNP/capita* *index EU27=100 < 50 75-90 100-125 50-75 90-100 > 125 Genomsnitt 2006-2007 - 2008 Minskningen av dessa klyftor är fortfarande en viktig målsättning Kanarieöarna Franska Guyana Réunion Guadeloupe/ Martinique Madeira Azorerna Malta Regionala BNB siffror: 2006-07-08 BNI siffror: 2007-08-09 De administrativa gränserna: EuroGeographics Association 23

Ett rättvist system för alla EUregioner (simulering av stödberättigande) BNP/capita* *index EU27=100 < 75 % av EU:s genomsnitt 75-90 % > 90 % 3 kategorier av regioner Mindre utvecklade regioner Övergångsregioner Mer utvecklade regioner Kanarieöarna Franska Guyana Réunion Guadeloupe/ Martinique Madeira Azorerna Malta Regionala BNB siffror: 2006-07-08 BNI siffror: 2007-08-09 De administrativa gränserna: EuroGeographics Association 24

Hur fördelas anslagen? Mindre utvecklade regioner/ms Övergångsregioner Mer utvecklade regioner 100 Sammanhållningsfonden¹ 68,7 Mindre utvecklade regioner 90 162,6 15,8 % 500 450 Övergångsregioner 38,9 Mer utvecklade regioner 53,1 Europeiskt territoriellt samarbete 11,7 80 70 60 11,6 % 400 350 300 307.1 Yttersta randområden och glest befolkade områden 0,9 Totalt 336,0 50 40 30 68,7 % 250 200 150 72,4 20 100 10 50 119,2 ¹ 10 miljarder euro från sammanhållningsfonden tilldelas fonden för ett sammanlänkat Europa 0 Budgetanslag (i %) 0 Omfattad befolkningsmängd (miljoner) 25

Mål 2 - ERUF Sverige har åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. De åtta regionala strukturfondsprogrammen finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och av nationella offentliga medel. Privat medfinansiering uppmuntras, även om den inte kan ersätta offentlig medfinansiering. Programmen har utarbetas i en bred krets av aktörer på regional och lokal nivå och bygger på befintliga partnerskap för regionala tillväxtprogram och strukturfondsprogram. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att minska den regionala obalansen inom EU. ERUF finansierar insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal och regional utveckling.

Mål 2 - ESF Programperioden 2007-2013 Förvaltande myndighet Svenska ESF-rådet Ett nationell program med 8 regionala planer Ett strukturfondsprogram som finns i alla 27 medlemsstater i EU Syftet är att skapa förutsättningar för arbete och möjligheter för alla på arbetsmarknaden Programområde 1 kompetensförsörjning Programområde 2 ökat arbetskraftsutbud

Europeiskt territoriellt samarbete - INTERREG De territoriella samarbetsprogrammen handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. De finansieras av Europeiska regionala utvecklings-fonden. Gränsregionala samarbetsprogram INTERREG IV A Transnationella samarbetsprogram INTERREG IV B Interregionala samarbetsprogram INTERREG IV C Sverige omfattas av 13 territoriella samarbetsprogram och 17 av 21 län berörs direkt av något gränsregionalt program. Programmen ger möjligheter för bland annat organisationer, myndigheter, universitet och högskolor, företag med flera att utveckla samarbete med motsvarande aktörer i andra EUländer.

South Baltic - Gränsregional Nordsjön - Transnationell Östersjön - Transnationell Olika exempel på INTERREG-områden IVC - Interregional

Lokalt Globalt FP7- forskning och utveckling IT Energi Miljö Kultur Arb. Markn. Utb. Sektorsprogram Interreg IVc Interreg IVa och IVb Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU EU-programstruktur 2007-2013

Sektorsprogram 300 olika fonder och program

From policy to project Policy Sustainable development Utbildning Övergripande syfte är att Innovation uppfylla Lissabonstrategins Forskning mål: att LLP Program EU skall vara världens CIP mest konkurrenskraftiga FP7 och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi Att utveckla företagens konkurrenskraft, i synnerhet när det gäller små Energi IT Entreprenörskap och medelstora företag. Att Operational främja IEE alla former prog av innovation, ICT-PSP däribland miljöinnovation. EIP Att påskynda utvecklingen av ett hållbart, konkurrenskraftigt och Transport innovativt informationssamhälle Förnybar energi för alla. Energieffektivitet Att främja dels energieffektivitet, dels nya och förnybara energikällor i STEER Delområde alla sektorer, däribland ALTENER transportsektorn SAVE Utlysning Buildings Industry excellence Projects which contributes to the aims of SAVE Projekt

Förvirrad? Stort utbud? Strukturfonder Sektorsprogram Mål 2 ESF RUF Leader LBU Idé! Program? Interreg IVa, IVb, IVc Comenius Leonardo RoK Life+ Kultur 2007 FP7 Progress Daphne EDC ICT-PSP econtent+ STREP Tacis CA

Projektidén i fokus

EU:s nya programperiod 2014-2020

Europa 2020 - Grunden för den nya programperioden och långtidsbudgeten

Lissabonstrategin 2000-2010 EU världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010 Begränsad framgång Kritik mot för stort tillväxtfokus Kritik mot allt för många mål Kritik mot bristande styrning Kritik mot dålig integrering av lokal och regional sektor

Tre tillväxtdimensioner: smart, hållbar, inkluderande Lansering av Europa 2020 Fem siffersatta mål: sysselsättning, FoU, klimat, utbildning, fattigdom Sju huvudinitiativ (f.d. flaggskeppsinitiativ) Nationella mål/reformprogram

Sysselsättning: 75% (20 64) Europa 2020 5 målsättningar Utbildning: Högst 10% slutar skolan i förtid 40% avslutad högre utbildning (30 34) Fattigdomsbekämpning: 20 miljoner människor ska komma ur en situation där de befinner sig i eller riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning Klimatförändring och energi: 20%/20%/20% utsläpp av växthusgaser/förnybar energi/energieffektivitet Forskning och innovation: 3% av BNP investeras i FoU

Europa 2020: 7 Huvudinitiativ Smart tillväxt Hållbar tillväxt Tillväxt för alla Utbildning «Unga på väg» Innovation «Innovationsunionen» Det digitala samhället «En digital agenda för Europa» Klimat, energi och mobilitet «Ett resurseffektivt Europa» Konkurrenskraft «En integrerad industripolitik för en globaliserad tid» Sysselsättning och kompetens «En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen» Bekämpa fattigdom «Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning»

EU:s riktmärken inom utbildning som ska uppnås till år 2020 Minst 95 procent av alla barn från fyra års ålder (och upp till skolålder) går i förskola (2010: 95,1%) Andelen lågpresterande 15-åringar i läsning, matematik och naturkunskap är lägre än 15 procent (2009: 17%, 21%, 19%) 90 procent av alla unga avslutar sin gymnasieutbildning (2012: 92,5%) Minst 40 procent av alla 30-34-åringar har genomgått en eftergymnasial utbildning (2012: 47,9 %)

EU:s riktmärken inom utbildning som ska uppnås till år 2020 Minst 15 % av den vuxna befolkningen mellan 25-64 år ska delta i det livslånga lärandet. (2012:26,7 %) Andelen 20-34 åringar som har jobb inom 3 år efter examen ska vara minst 82% (2012:82,4%) Minst 20% av alla högskolestudenter och 6% av 18-34 åringar med examen från grundläggande yrkesutbildning har studerat eller praktiserat utomlands

EU-policies på utbildningsområdet Education and Training 2020 Rethinking Education: Investing in skills for better socio-economic outcomes Key competences for lifelong learning Policies to reduce early school leaving Early childhood education and care: providing all our children with the best start for the world of tomorrow The Bologna Process - Towards the European Higher Education Area An EU Strategy for Youth Investing and Empowering

EU:s långtidsbudget 2014-2020

Europa 2020 + EU:s långtidsbudget 2014-2020 + EU:s programramar 2014-2020 = EU:s nya programperiod 2014-2020 If something is free, it means you are the product

Ett stort och viktigt steg om långtidsbudgeten togs i och med Rådets möte 27-28 juni 2013. Europaparlamentet har också godkänt budgeten.

Långtidsbudgeten 2014-2020 i korthet Målet med Europa 2020 är att bidra till en smart, hållbar tillväxt för alla. De fonder och program som inrättas skall bidra till att uppnå målen i strategin. En förenklad budget (MFF) - minskning av antalet enskilda program Kommissionens förslag var att taket för EU:s utgifter skulle bli 1025 miljarder EUR Rådet antog en förändrad budget på 960 miljarder EUR - Minskning med 2% i jämförelse med 2007-2013 (977 miljarder EUR) Sverige kommer att betala ca 32 miljarder SEK per år Resurser till en allomfattande sammanhållningspolitik (fokus på de fattigaste). Större krav på resultat, förenkling och samordning

Hur ser grunderna i budgeten ut?

EU:s fördelning av budgeten

Möjligt att söka för Sverige

Lokalt till globalt Sektorsprogram EU:s programstruktur 2014-2020 Horisont 2020 - forskning och innovation 70,2 miljarder euro Erasmus + 14,7 miljarder euro Kreativa Europa 1,5 miljarder Ett Europa för medborgarna 164 miljoner euro LIFE 3,1 miljarder euro Sysselsättning och social innovation 815 miljoner euro Hälsa för tillväxt 398 miljoner Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap 389 miljoner Rättsliga frågor 334 miljoner COSME SMF 2 miljarder Interreg VC? Interreg VA och VB Mål 2 ERUF Mål 2 ESF Leader - LBU