PER NELSON BYGGNADSVÅRDSBYRÅ BYGGNADSANTIKVARISK UTREDNING KULTURMILJÖANALYS MED VÄRDEBESKRIVNING Löwenströmska Parken, Upplands Väsby 1
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Sid. Bakgrund.....3 Tidigare utredningar 3 Förutsättningar.3 Kortfattad historik....3 Kulturhistorisk värdering....4 Värdekriterier..4 Fördjupad inventering....5 Kulturmiljöbeskrivning.6 Värdefulla stråk 7 Kulturmiljöområde 1...9 Kulturmiljöområde 2..10 Kulturmiljöområde 3..12 Utvecklingsbara områden 14 2
Byggnadsantikvarisk utredning Antikvarisk Förundersökning med Värdebeskrivning Bakgrund Föreliggande rapport utgörs av en byggnadsantikvarisk inventering av bebyggelsen med värdebeskrivning och en kulturmiljöanalys av Löwenströmska Parken i Upplands Väsby kommun i samband med framtagande av planprogram. Tidigare utredningar I samband med tidigare planutredningar har en byggnadsinventering framtagits 2004 genom Idéplantagen arkiana arkitektkontor samt AB Sofieberg. Föreliggande utredning är ett komplement till denna med avseende på värdebeskrivning och en samlad kulturmiljöanalys av bebyggelse i park. Förutsättningar, rapportupplägg Inventering, genomgång och klassificering av områdets ca 60 byggnader har utförts under våren 2011. Som grund för värdering har Axel Unnerbäcks metod tillämpats Se bok, Kulturhistorisk värdering av bebyggelse, Riksantikvarieämbetet, 2003. Byggnaderna har sedan klassificerats i en värdeskala; Blått, grönt, gult och grått som markerats på en sammanställande värderingskarta över parken. Parkmiljön med upplevda värdefulla gröna rumsbildningsstråk ur ett kulturhistorisk och miljöskapande perspektiv, har även markerats och värderats i sitt sammanhang med bebyggelsen. Kortfattad historik Löwenströmska Parken utgör ett område vid sjön Fysingen som under 1700-talet blev bebyggt som en herrgård under namnet Holmen. Gustav Adolf Löwenström köpte gården 1805 (bror till Jacob Johan Ankarström) och uppförde som en soningsåtgärd (för maskeradmordet på Gustaf 111), Löwenströmska lasarettet 1809, ritat av Carl Christoffer Gjörwell. Den ursprungliga Byggnadens murverk ingår i dag i det Gamla Lasarettet. Platsen var noga vald, nära gamla vägen till Uppsala. Flera om och utbyggnader av lasarettet har skett genom åren bl.a. 1837, 1849,1902. 1876 byggdes överläkarvillan. 1910 uppfördes sanatoriet på sjukhusområdets högsta plats och utgör idag den imposantaste byggnaden i Parken. Utbyggnaden av sjukhuset skedde sedan successivt under 1800-talets slut och början av 1900- talet. Ett flertal läkarvillor tillkom under denna tid. För utförligare historik och för information om övriga byggnader hänvisas till tidigare framtaget planprogram och byggnadsinventering 2004. 3
Kulturhistorisk Värdebeskrivning Byggnaderna inom Löwenströmska Parken har inventerats, värderats och klassificerats i fyra olika nivåer, se färgmarkeringar av byggnader på efterföljande karta. 1. Byggnader med högt värde 2. Byggnader med särskilt värde 3. Byggnader med visst värde 4. Byggnader med begränsat värde Värdekriterier Utifrån följande kriterier har byggnadernas huvudsakliga värde bedömts och klassificerats Dokumentvärde, samhällshistoriskt värde, socialhistoriskt värde Löwenströmska parken som historisk anläggning och företeelse, med de ingående äldre byggnaderna med olika funktioner från sjukhustiden som vuxit fram och utvecklats successivt under 1800-1900-talet har ett kulturhistoriskt värde som historiebärare på platsen. Arkitektoniskt värde. De olika ingående byggnaderna i parken utgörs av byggnader från olika tider och uppförda enligt skiftande tiders stilideal. Dels klassiserande byggnader kopplade till sjukhus- och vårdverksamheten, dels till det tidigare agrara odlingslandskapet men det finns även modernare bostadsbebyggelse i hög arkitektonisk kvalitet. Området har även mycket enkla byggnader av förrådstyp som har ett arkitektoniskt och miljöskapande värde och betydelse för upplevelsen av parkmiljön. Upplevelsevärde, miljöskapande värde, identitetsvärde, symbolvärde Det kulturhistoriska upplevelsevärdet som helhet av området med bebyggelsemiljön är i vissa delar sammanhållet, avläsbart och vackert och har ett värde. Upplevelsen är delvis beroende på årstid och sambandet med byggnader i grönskande park som upplevs som en kvalitet. I andra delar är området mer otydligt och till vissa delar även förslummat p.g.a. eftersatt underhåll, avvecklade, nedlagda och förändrade verksamheter med tomma byggnader etc. Vissa byggnaders placeringar i parklandskapet tillkomna under 1900-talet har även gjorts okänsligt och försvårat och förvanskat ursprungliga upplevelsevärden och miljövärden. Många av dessa värden kan emellertid återskapas och framprepareras igen genom ett utarbetat och formulerat gestaltningsprogram som tar tillvara de enskilda byggnadernas kvaliteter och avlägsnar okänsliga tillägg och byggnader som uppförts för kortsiktiga tillfälliga eller praktiska behov. Härigenom kan en väl planerad utveckling förstärka och synliggöra befintliga kulturvärden. Tekniskt skick Byggnadernas tekniska skick är väldigt skiftade. Ett antal av de mer kulturhistoriskt värdefulla objekten har även stora tekniska brister. De tekniska aspekterna har inte vägts in i redovisad kulturhistorisk klassificering, men utgör förstås en kulturhistorisk riskfaktor rent bevarandemässigt och kostnadsmässigt. 4
Fördjupad inventering I samband med fortsatt planarbete och inför eventuella rivningar och utveckling av kulturhistoriskt viktiga byggnader skall fördjupade studier utföras i ett antal objekt Främst utgörs dessa av de blåmarkerade byggnaderna i nedanstående bild. Kulturhistorisk klassificering, värderingskarta upprättad utifrån genomförd byggnadsinventering. 5
Kulturmiljöbeskrivningar Som nämns inledningsvis finns en tidigare utförd objektinventering gjord 2004 där byggnadsuppgifter framgår för varje enskild byggnad. Utifrån den och nu kompletterad platsinventering och utförd värdering, har en kulturmiljöanalys utförts där byggnadernas tillkomsthistoria och koppling till varandra i parkmiljön sätts in i ett sammanhang, vilket bedöms som en förutsättning och utgångspunkt för en framtida utveckling och utbyggnad i området med ett bevarande av utpekade värden. Byggnader i Park, gröna stråk När man anländer till området via grindstugan och rör sig som besökare i parken, följer man naturligt de mjukt anlagda vägarna, varifrån man även uppfattar området såväl som byggnaders placeringar i terräng samt anlagd växtlighet i gröna stråk. Utblickar i landskapet som över Vita Holmen och Fysingen, men även över lasarettet och sanatoriets placering på höjden uppfattas väl fån dessa stråk. Den platå som utmärker områdets centrala del och utgörs av den egentliga sjukhusparken är emellertid svårare att uppfatta kvaliteterna i, för besökare. Detta beror till viss del på senare tillkommen och placerad bebyggelse här. Kartan nedan är ett försök till att illustrera de värdefulla gröna stråk som man uppfattar som typiska för Parken och området när man rör sig igenom den. Givetvis finns andra gröna stråk med enskilda anlagda träd och parkytor som är av stort värde för det direkta närområdet till de enskilda byggnaderna, men bilden nedan ger ändå en uppfattning av de gröna huvudstråk som har bedömts som viktiga och som bör värnas extra om vid en framtida utbyggnad i parken. 2. 1. 3. 6
Värdefulla gröna stråk med byggelse Områden med bebyggelse beskrivs här kortfattat och återfinns med nummer i kartan ovan. Kulturmiljöområde 1 utgörs av Löwenströmska lasarettet, Sanatoriet, Överläkarvillan och Gamla yrkesskolan. Vid en jämförelse med värderingskartan och kartan med värdefulla gröna stråk ser men även ett viktigt samband att bebyggelsen i Kulturmiljöområde 1 bildar en sammanhållande upplevd enhet och helhetsmiljö - Byggnader med en stark arkitektonisk karaktär i vacker sammanhållen parkmiljö. Detta värde bör vidmakthållas framöver och förstärkas genom antikvariskt återställande och restaurering av byggnaderna och vård av parken. Kulturmiljöområde 2 utgörs av Vita Holmens gård vid vattnet med en anlagd lindallé i öppet landskap med väganknytning till byggnaderna, Magasinet, Parken och Holmens gård med ladugårdsbyggnader och kompletterad med rödfärgad allmogebebyggelse förråd samt parvillor utmed det gröna stråket och med utblickar mot öppet landskap och sjön Fysingen. Kulturmiljöområde 3 utgörs mer av en blandad arkitektonisk upplevelse av byggnader och park i svagt sluttande terräng ner mot Fysingen, inte fullt lika tydlig helhetsmiljö. Mycket på grund av okänsligt tillkomna tillbyggnader och nya placerade byggnadskroppar i parklandskapets sluttning och platå. De påtagligaste byggnaderna i detta stråk utgörs av Klockbackaskolan och de s.k. Kubhusen. Det är emellertid viktigt att detta stråk hålls öppet för terrängens avläsbarhet och stråket som sammanbindande länk och väg i området. Om Klockbackaskolans två äldre tidigare fristående byggnader återställs och mellanlänken rivs, skulle väsentliga arkitektoniska värden återställas här och parken med genomsiktlighet och vackra rumsbildningsvärden säkras. (äldre foto finns) 7
Parkplatån Den centrala delen av området utgörs av själva sjukhusparken och har värden i enskilda stora träd och öppen yta. Området är emellertid idag avdelat genom okänsligt placerade byggnadskroppar som delar av området och förtar upplevelsen av den. Förvanskande byggnadselement förekommer även. Parken kan återfå kvaliteter genom att byggnad 11, matsalen med gångbro avlägsnas. Härigenom skulle ett vackert lanskapsrum skapas som skulle förstärka kvaliteterna i Kulturmiljöområde 1.med en restaurerad Överläkarvilla med utblick. 8
Värdebeskrivning av byggnader och kulturmiljöer i Löwenströmska parken Kulturmiljöområde 1 Område 1 utgörs av ett stråk innehållande det gamla sjukhusområdet som har den starkaste identifikationen och symbolvärdet för Löwenströmska Parken och som givit den dess namn. Dessa äldsta byggnader utgör den viktigaste bebyggelsen i parken 04-Gamla lasarettet, Blå 05- Sanatoriet, Blå 13- Överläkarvillan Blå 75- Gamla yrkesskolan Blå 09-Visthusbod Blå 9
Kulturmiljöområde 2 Område 2 utgörs av den äldre bebyggelsen som idag härrör och förknippas med den agrara verksamheten i området med byggnader för olika funktioner och placering i odlingslandskapet Samt även rödfärgad allmogeanknuten panelarkitektur tillhörande sjukhusanläggningen. Byggnaderna utgör ett arkitektoniskt och miljöskapande värde i Parken. Ett särskilt högt värde utgör Vita Holmen som anläggning med lindallé. 79-Vita Holmen Blå 53-Parken Grön 51-Magasin Grön 37, 38 Holmens Gård Grön Förråd Grön 28-förråd och jordkällare Grön 10
18,19,20 Holmens Gård Bostäder Grön Trädgårdsmästarbostad Grön 80- Grindstugan Grön 12-Vaktmästarbostaden Grön 11
Kulturmiljöområde 3 Utgörs av byggnader som utvecklats och har samröre med sjukhusverksamheten framväxt och utveckling inom området men har ingen tydlig geografisk begränsning utan har planlagts utifrån marktillgång och bedömd lämplighet genom åren. Byggnaderna består bl.a. av personalbostäder, villor förråd mm A-villan Grön 71-73 Klockbackaskolan Grön Gul 66,70 Kubhusen Grön 15- Sysslomannabostad Grön 12
11-B-matsalen Gul 06-Avdening 14 Grå 08 Garage Grå 14-B-villan Gul 23-Garage Gul 24,25 Uthus Grå 26-Uthus Grå 13
Analogt med ovan sagda bör fortsatt planarbete med föreslagen bebyggelse utvecklas inom ovan angivna områden för att säkerställa att befintligt kulturhistoriskt klassificerat byggnadsbestånd i gröna parkstråk kan behållas och utgöra en tillgång i området. Stockholm 2011-06-10 Per Nelson Byggnadsantikvarie SPBA MEDLEM I SVERIGES PRAKTISERANDE BYGGNADSANTIKVARIER SPBA Källor Unnerbäck Axel; Kulturhistorisk värdering av bebyggelse. RAÄ 2002 Löwenströmska parken, byggnadsinventering 2004, Idéplantagen 14