Bilaga 1 Tematiska kartor

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1 Tematiska kartor"

Mats Persson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Bilaga 1 Tematiska kartor För några stadsdelar har det upprättats tematiska kartor. Dessa redovisar bebyggelsens ålder, bebyggelse vilken utpekats som kulturhistoriskt värdefull alternativt ännu inte värderats, bebyggelse med särskilda skyddsoch varsamhetsbestämmelser samt byggnader som har ritats av Gunnar Leche. Utöver dessa tematiska stadsdelskartor ingår också en karta som redovisar var tegelbruk, kakelfabriker och lertäkter funnits i Uppsala under historisk tid.

2 Innehållsförteckning BILAGA Tematiska kartor Kartor som redovisar bebyggelsens ålder Centrum och Fjärdingen 260 Fålhagen 261 Kungsgärdet 262 Kungsängen 263 Kåbo 264 Luthagen 265 Sala backe 266 Tuna backar Kartor som redovisar kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Centrum och Fjärdingen 269 Fålhagen 270 Kungsgärdet 271 Kungsängen 272 Kåbo 273 Luthagen 274 Sala backe 275 Tuna backar Kartor som redovisar bebyggelse med särskilda skyddsoch varsamhetsbestämmelser enligt gällande detaljplan Centrum och Fjärdingen 278 Kungsgärdet 279 Kåbo 280 Luthagen 281 Tuna backar Kartor som redovisar byggnader ritade av Gunnar Leche Fålhagen 284 Kungsgärdet 285 Luthagen 286 Sala backe 287 Tuna backar Tegelbruk, kakelfabriker och lertäkter i Uppsala Karta 5.1 Lertäkter och Bruksområden i Uppsala Tillkomsttid för detaljplaner Karta 6.1 Detaljplanernas tillkomsttid i Uppsala 291

3 BILAGA Tematiska kartor För några av Uppsalas stadsdelar har det upprättats tematiska kartor. Dessa redovisar följande: bebyggelsens ålder bebyggelse utpekad som kulturhistoriskt värdefull alternativt ännu inte värderad bebyggelse med särskilda skyddsoch varsamhetsbestämmelser byggnader som har ritats av Gunnar Leche Utöver stadsdelskartorna har också två kartor över hela Uppsala stad tagits fram. Dessa redovisar foljande: var tegelbruk, kakelfabriker och lertäkter har funnits i Uppsala under historisk tid tillkomsttid för stadens detaljplaner Häradsekonomiska kartan från år KULTURMILJÖPROGRAM

4 1. Kartor som redovisar bebyggelsens ålder Byggnader genomgår kontinuerligt förändringar. Om- och tillbyggnader utförs normalt med metoder och material typiska för sin tid vilket medför att byggnader kan omfatta delar från olika tider. I kartorna i kommande avsnitt har upplysningar om byggnadernas ålder sammanförts decennievis. Bebyggelsen äldre än 100 år har sammanförts i en och samma grupp. Uppgifterna har baserats på antingen ritår eller byggår beroende på vilken information som funnits tillgänglig. Kartan intill visar de stadsdelar där en temakarta över bebyggelsens ålder har tagits fram. KULTURMILJÖPROGRAM

5 Centrum och Fjärdingen Karta 1.1 Bebyggelsens ålder i Centrum och Fjärdingen KULTURMILJÖPROGRAM

6 Fålhagen Karta 1.2 Bebyggelsens ålder i Fålhagen KULTURMILJÖPROGRAM

7 Kungsgärdet Karta 1.3 Bebyggelsens ålder i Kungsgärdet KULTURMILJÖPROGRAM

8 Kungsängen Karta 1.4 Bebyggelsens ålder i Kungsängen KULTURMILJÖPROGRAM

9 Kåbo Karta 1.5 Bebyggelsens ålder i Kåbo KULTURMILJÖPROGRAM

10 Luthagen Karta 1.6 Bebyggelsens ålder i Luthagen KULTURMILJÖPROGRAM

11 Sala backe Karta 1.7 Bebyggelsens ålder i Sala backe KULTURMILJÖPROGRAM

12 Tuna backar Karta 1.8 Bebyggelsens ålder i Tuna backar KULTURMILJÖPROGRAM

13 2. Kartor som redovisar kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Bebyggelse i Uppsala har under de senaste 50 åren inventerats och värderats vid flera tillfällen. Därutöver förekommer även att enskilda byggnader omfattats av särskilda kulturhistoriska utredningar. Tyvärr har det vid inventeringarna inte använts något enhetligt klassificeringssystem för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen. I följande kartor redovisas den bebyggelse som utpekats som kulturhistoriskt värdefull, den som omfattats av inventeringar men inte utpekats som värdefull samt bebyggelse som inte bedömts. Kartan intill visar de stadsdelar där en temakarta över kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har tagits fram. KULTURMILJÖPROGRAM

14 Centrum och Fjärdingen Karta 2.1 Bedömd bebyggelse i Centrum och Fjärdingen KULTURMILJÖPROGRAM

15 Fålhagen Karta 2.2 Bedömd bebyggelse i Fålhagen KULTURMILJÖPROGRAM

16 Kungsgärdet Karta 2.3 Bedömd bebyggelse i Kungsgärdet KULTURMILJÖPROGRAM

17 Kungsängen Karta 2.4 Bedömd bebyggelse i Kungsängen KULTURMILJÖPROGRAM

18 Kåbo Karta 2.5 Bedömd bebyggelse i Kåbo KULTURMILJÖPROGRAM

19 Luthagen Karta 2.6 Bedömd bebyggelse i Luthagen KULTURMILJÖPROGRAM

20 Sala backe Karta 2.7 Bedömd bebyggelse i Sala backe KULTURMILJÖPROGRAM

21 Tuna backar Karta 2.8 Bedömd bebyggelse i Tuna backar KULTURMILJÖPROGRAM

22 3. Kartor som redovisar bebyggelse med särskilda skyddsoch varsamhetsbestämmelser enligt gällande detaljplan Plan- och bygglagen ger kommunen möjlighet att lagskydda kulturhistorisk värdefull bebyggelse genom skyddsbestämmelser (q) i plan. Man kan i planer och områdesbestämmelser även meddela utökad bygglovsplikt, för till exempel underhållsåtgärder, och varsamhetsbestämmelser (k). I plan- och bygglagen finns övergångsbestämmelser som reglerar hur äldre planers giltighet ska bedömas. Vissa äldre stadsplaner kan ha bestämmelser som avser byggnaders bevarande och anpassning till miljön. Dessa bestämmelser tillämpas enligt de lydelser som gällde när planen gjordes. Rivningslov kan dock vägras med hänvisning till kulturvärdet även om bestämmelser saknas i plan. Kartan intill har de stadsdelar där en temakarta över bebyggelse som skyddas i detaljplan har tagits fram. KULTURMILJÖPROGRAM

23 Centrum och Fjärdingen Karta 3.1 Bebyggelse i Centrum och Fjärdingen som skyddas enligt detaljplan KULTURMILJÖPROGRAM

24 Kungsgärdet Karta 3.2 Bebyggelse i Kungsgärdet som skyddas enligt detaljplan KULTURMILJÖPROGRAM

25 Kåbo Karta 3.3 Bebyggelse i Kåbo som skyddas enligt detaljplan KULTURMILJÖPROGRAM

26 Luthagen Karta 3.4 Bebyggelse i Luthagen som skyddas enligt detaljplan KULTURMILJÖPROGRAM

27 Tuna backar Karta 3.5 Bebyggelse i Tuna backar som skyddas enligt detaljplan KULTURMILJÖPROGRAM

28 4. Kartor som redovisar byggnader ritade av Gunnar Leche Stadsarkitekten Gunnar Leche har präglat stadsbilden i stora delar av staden. Han var verksam i Uppsala från år 1920 fram till sin död I nästintill 35 år var han Uppsalas stadsarkitekt och både planlade hela områden och ritade enskilda byggnader. Mångsidigheten bland hans verk är stor. Egnahem och flerfamiljshus samsas med bland annat skolor, stadsbibliotek och transformatorstationer. Gunnar Leche ritade bland annat stadsdelarna Tuna backar, och Sala backe men också många hus i Fålhagen, Luthagen, Kungsängen, Fjärdingen och Kvarngärdet. Kartan intill visar de stadsdelar där en temakarta över de byggnader som Gunnar Leche ritat har tagits fram. KULTURMILJÖPROGRAM

29 Fålhagen Karta 4.1 Byggnader i Fålhagen som ritats av Gunnar Leche KULTURMILJÖPROGRAM

30 Kungsgärdet Karta 4.2 Byggnader i Kungsgärdet som ritats av Gunnar Leche KULTURMILJÖPROGRAM

31 Luthagen Karta 4.3 Byggnader i Luthagen som ritats av Gunnar Leche KULTURMILJÖPROGRAM

32 Sala backe Karta 4.4 Byggnader i Sala backe som ritats av Gunnar Leche KULTURMILJÖPROGRAM

33 Tuna backar Karta 4.5 Byggnader i Tuna backar som ritats av Gunnar Leche KULTURMILJÖPROGRAM

34 5. Tegelbruk, kakelfabriker och lertäkter i Uppsala Uppsala har kallats för tegelstaden. Tjocka lager med ishavslera i och kring Uppsala bidrog till uppkomsten av en omfattande lervaruoch tegelindustri. Idag känner vi till 22 tegelbruk och sex kakelfabriker på 26 platser. Antalet lertäkter är ännu fler. Bruken, fabrikerna och lertäkterna under perioden var lokaliserade till den dåvarande stadens utkant och i områden som numera är en del av stadsbebyggelsen. Flera av fabriksområdena och lertäkterna är idag bebyggda med bostäder, grönytor, skolor och sportanläggningar. Kunskapen om verksamhetens och lertäkternas läge är idag inte självklar. Kartan redovisar placeringen för periodens 14 tegelbruk och sex kakelfabriker samt lertäkternas utbredning. Tegelbruken och kakelfabrikerna finns inom de bruksområden som är utmärka på kartan. Uppgifterna är hämtade från Theresa Webers-Qvarforts studie Lertäkter i Uppsala Inventering och föroreningssitiuation (2011). 6. Tillkomsttid för detaljplaner Innan plan- och bygglagen trädde i kraft år 1987 gällde byggnadslagen från år Enligt byggnadslagen hanterades detaljplaneläggning med stadsplan och byggnadsplan vilka man förutsatte skulle följa vad som uttryckts i den översiktliga generalplanen. Med stadsplaner gjordes detaljerade regleringar av miljön inom planområden i staden. Här angavs vilken mark som fick bebyggas och vilka områden som skulle användas för gator, torg, parker och andra allmänna platser. Sedan plan- och bygglagen infördes år 1987 gäller både stadsplaner och byggnadsplaner som detaljplaner. Äldre planer tillkom många gånger under helt andra förhållanden och med helt andra syften än dagens planer. Vissa var dessutom tänkta att tillämpas tillsammans med olika typer av byggbestämmelser, vilka sedan upphört att gälla. Med plan- och bygglagen kan rivningslov dock vägras med hänsyn till kulturvärdet även om rivningsförbud saknas i planen. Planbestämmelser tillämpas alltid enligt de lydelser som gällde när planen antogs. KULTURMILJÖPROGRAM

35 Karta 5.1 Lertäkter och Bruksområden i Uppsala KULTURMILJÖPROGRAM

36 Karta 6.1 Detaljplanernas tillkomsttid i Uppsala KULTURMILJÖPROGRAM

Relevanta dokument

Kapitel 7 Genomförande och uppföljning

Kapitel 7 Genomförande och uppföljning Innehållsförteckning 7. Genomförande och uppföljning... 245 7.1. Mål och ställningstaganden... 246 7.2. Indikatorer... 246 7.3. Utvecklingsområden... 251 7.4. Uppföljning...