5 +enkla tips för ett

#1 2015 PRIS 69 KR MAGASINET FÖR DIG SOM ARBETAR INOM REDOVISNING OCH LÖN 5 +enkla tips för ett säkrare företag BILAGA I DENNA TIDNING: KARRIÄRVÄGAR INOM REDOVISNING tillsammans PÅ SCENEN ÄR VI MÄNNISKOR PÄR JOHANSSON OM FRAMGÅNGSSAGAN EGENUPPARBETAT ELLER FÖRVÄRVAT? Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se FÖRÄNDRINGSTRYCK PÅ LAS SÄLJ INTE ERBJUD DIN EXPERTIS! 1

Fri tillgång till våra skatte- och redovisningsexperter! BL Administration BL Skatt BL Bokslut BL Klient BL Info ebibliotek Mallar & dokument Hyr din helhetslösning program, nyheter, e-böcker, mm Att hyra istället för att köpa är ett bekymmersfritt och kostnadseffektivt sätt för en redovisningsbyrå att få tillgång till all programvara och de informationstjänster byrån behöver. Med vår helhetslösning har du alltid tillgång till den senaste programvaran och en support som hela tiden ser till att allt fungerar. Du får även uppdaterad skatteinformation via nyhetstjänsten BL Info, ett stort utbud av e-böcker och möjlighet att onsultera våra skatte- och redovisningsexperter via e-post och telefon. Allt från samma pålitliga leverantör. För vår helhetslösning betalar ni en låg månadsavgift för varje användare. Månadsavgiften innefattar allt inga serviceavtal eller andra avgifter tillkommer. Kontakta gärna våra säljare för ytterligare information om att hyra en helhetslösning salj@blinfo.se eller 0650-54 14 00. Se en film om vår helhetslösning! Detta ingår när du hyr en helhetslösning: Ekonomisystemet BL Administration BL Bokslut Proffs bokslutoch årsredovisningsprogram BL Skatt Proffs skatteoch deklarationsprogram med Fåab och Värdepapper Byråstöd/klienthantering med Reko-stöd Stora Ekonomipaketet (>25 e-böcker) Nyhetstjänsten BL Info Online med personlig frågeservice Dokumentmallar med juridiska hjälptexter Hyr din helhetslösning 1 2 anv: 799:-/mån/pers 3 6 anv: 599:-/mån/pers 7 14 anv: 499:-/mån/pers 15 eller fler begär offert! Priserna gäller vid tecknande av 12 månaders avtal. Björn Lundén Information Tel: 0650-54 14 00 salj@blinfo.se www.blinfo.se facebook.com/blinfo

L E D A R E N FREDRIK DAHLBERG Å R "Vi måste bli mycket bättre på att synliggöra värdet av att anlita kvalificerad hjälp när företagen behöver den. Det som till en början kan ses som en kostnad är istället en investering i kvalitet och förtroende hos banker, myndigheter och andra intressenter. NU NÄR VI NYLIGEN har passerat ett årsskifte skulle jag vilja lyfta fram några reflektioner om företagens årsredovisning, ÅR. I januari deltog jag på en konferens med deltagare från Europa om den digitala standarden för bland annat årsredovisningar. Från svensk sida konstaterades att användandet av XBRL-standarden har lagts i malpåse. Bolagsverket har lagt ner mycket resurser och arbete på att ta fram taxonomin, men fick avbryta projektet eftersom det var så få företag som använde XBRL vid inlämnandet av ÅR. Det spekulerades och diskuterades om orsaken till det låga användandet kunde vara att det saknades morötter för företagen att använda standarden och att det var krångligt att signera ÅR när man skickade in den digitalt. IDAG HAR VI ETT helt annat digitalt klimat och i den pågående Redovisningsutredningen finns tankar om att förändra möjligheterna till en enklare signering av fastställelseintyget, vilket kan komma att påverka inlämning i digitalt format. Här är det därför viktigt att SRF är med och påverkar utvecklingen för att vi ska få en effektiv hantering av en våra viktigaste produkter. Sverige har goda förutsättningar genom att 98 procent av företagen använder BAS-kontoplanen, som är idealisk att bygga vidare på för att skapa digitala årsredovisningar via XBRL. Vi kommer att arbeta för att detta blir verklighet. I ETT ANTAL ARTIKLAR har man framfört att kvaliteten på inlämnade årsredovisningar har blivit sämre. Mellan raderna, och ibland i klartext, har en orsak till det försämrade resultatet förklarats med den slopade revisionsplikten. Den förklaringen stämmer inte med andra undersökningar. Låt oss därför titta på hur mycket som egentligen har blivit sämre och vad orsaken till det i så fall kan vara. ETT AV LANDETS STÖRSTA kreditupplysningsföretag, UC, registrerar och analyserar löpande årsredovisningarna för svenska företag. Ur denna statistik kan utläsas att av det totala antalet årsredovisningar för helåret 2013 (431 533 stycken) så var 2 643 felsummerade och innehöll fel. Det utgör sex promille. Det finns dock en trend för dessa fel, inom denna låga nivå, med en ökning från 2012 med en promille, vilket även tycks vara förändringen för 2014. Den sjunkande kvaliteten på grund av dessa fel, som påtalas i de artiklar som förekommer, avser således en försvinnande liten del av det totala antalet årsredovisningar. Statistik är alltid intressant, men det gäller också att dra rätt slutsatser ur det statistiska materialet. DEN HUVUDSAKLIGA ORSAKEN är inte avskaffandet av revisionsplikten, utan beror sannolikt på en stor ökning av antalet nybildade aktiebolag som inte har tradition i att anlita kvalificerad hjälp för att ta hand om räkenskaperna. När det sedan blir examensdag hos Bolagsverket eller Skatteverket, så synliggörs deras brist på kunskap att sammanställa räkenskaperna. Hade man istället valt att anlita en Auktoriserad Redovisningskonsult, och fått en Bokslutsrapport, så hade man istället kunnat ingå i den skara som UC mäter fram har högst kreditvärdighet. VI MÅSTE BLI mycket bättre på att synliggöra värdet av att anlita kvalificerad hjälp när företagen behöver den. Det som till en början kan ses som en kostnad är istället en investering i kvalitet och förtroende hos banker, myndigheter och andra intressenter. Det finns en mängd intelligenta och billiga programvaror som företagen kan använda, men användaren behöver ändå fatta många viktiga beslut som kräver aktuella kunskaper om gällande lagar och regler. EN AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT bidrar med denna nödvändiga kunskap och är dessutom en viktig rådgivare i företagens utveckling. Men vi måste tillsammans fortsätta att tydliggöra detta för våra kunder och intressenter. Alla behöver bidra i detta arbete, bland annat genom att skriva Bokslutsrapporter till årsredovisningen. Därmed lyfter vi fram den höga kvalitet som företagen får genom medverkan av en Auktoriserad Redovisningskonsult. Med Bokslutsrapporten gör vi skillnad och får fortsatt respekt för vår viktiga medverkan i näringslivets utveckling. Välkommen till ett nytt spännande räkenskapsår! Fredrik Dahlberg Förbundsdirektör Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF

MAGASINET FÖR DIG SOM ARBETAR INOM REDOVISNING OCH LÖN R E D A K T I O N E N H A R O R D E T PETRA LAGNEHAG ZARS #1 2015 PRIS 69 KR EGENUPPARBETAT ELLER FÖRVÄRVAT? FÖRÄNDRINGSTRYCK PÅ LAS Ansvarig utgivare FREDRIK LANTZ e-post: fredrik.lantz@srfkonsult.se Redaktionschef PETRA LAGNEHAG ZARS e-post: petra.lagnehag-zars@srfkonsult.se Redaktionsgrupp PETRA LAGNEHAG ZARS, redaktionschef TINA SJÖSTRÖM, journalist och redaktör ZENNIE SJÖLUND, branschansvarig lön MIKAEL CARLSON, branschansvarig redovisning LENA IREDAHL, redaktionssekreterare KAROLINA GUNNARSSON, grafisk form Produktion SRF SERVICEBYRÅ AB, Box 143, 791 23 Falun, Telefon: 010-483 80 00 Layout SRF SERVICEBYRÅ AB, Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson Tryck Trydells Tryckeri AB, ISSN 1652-988X Prenumerations- och medlemsärenden Tidningen ingår i SRF-medlemskapet. För dig som är intresserad av att prenumerera på Konsulten är detta möjligt till en kostnad av 390 kr/år exkl. moms. Beställ din prenumeration på www.srfkonsult.se/produkter, eller kontakta oss på telefon: 010-483 80 00 eller e-post: konsulten@srfkonsult.se Annonser OLLE LARSSON, Telefon: 010-483 80 00, e-post: olle.larsson@srfkonsult.se Omslagsfoto PER TRANÉ 5 +enkla tips för ett säkrare företag BILAGA I DENNA TIDNING: KARRIÄRVÄGAR INOM REDOVISNING PÅ SCENEN ÄR VI MÄNNISKOR tillsammans PÄR JOHANSSON OM FRAMGÅNGSSAGAN SÄLJ INTE ERBJUD DIN EXPERTIS! Webbtidning www.tidningenkonsulten.se Tekniken, säljet och en helt ny tidning! VÄLKOMMEN TILL EN HELT NY TIDNING! Med nytt format och ny magasinkänsla önskar vi dig en skön och inspirerande läsupplevelse. Magasinet Konsulten som du håller i din hand fyller vi med längre reportage, artiklar kring aktuella ämnen, frågor, svar, tips och råd för dig som är verksam inom redovisning och lön. Men du vet väl att Konsulten också finns som webbtidning, www.tidningenkonsulten.se, där vi förmedlar artiklar och notiser av nyhetskaraktär? Webbtidningen och magasinet innehåller sällan samma artiklar så för att inte missa något läs båda! IDAG ÄR DET STORT FOKUS på den digitala utvecklingen, men få pratar om hur den påverkar oss utifrån ett it-säkerhetsperspektiv. I vår bransch hanterar vi uppdrag som innehåller en stor mängd känslig information. Vad gäller nu när våra uppdrag i allt större utsträckning hanteras via molntjänster? Hur är det med säkerheten? Hur ser juridiken ut kring den nya digitala tekniken? Kan vår bransch vara föremål för datahackers? Hur skyddar vi oss mot en cyberattack? Dessa högaktuella och viktiga frågor berättar Björn Ekelund, Kristofer Pohl och Agnes Andersson Hammarstrand mer om. UNDER VINJETTEN FOKUS ARBETSPLATS presenterar vi Husjuristerna företaget som koncentrerat sig på ett enda kundsegment genom att specialisera sig inom de specifika redovisningsprinciper och den juridik som gäller för bostadsrättsföreningar. De jobbar till största delen med de senaste system- och webblösningarna och har som mål att inom kort vara helt digitala. Ta del av deras berättelse om den framgångsrika företagsresan de gjort tillsammans. ULLA-LISA THORDÉN har under åren hjälpt många ovana säljare att våga kliva fram och byta fokus från försäljning till att erbjuda sin expertis. I vår bransch har vi hög kompetens inom specifika yrkesområden och många är de företagare som behöver vår hjälp. Hur kan vi bli ännu bättre på att berätta för våra kunder vad vi kan och förmedla det vi ser att de behöver hjälp med? Kunskaper inom säljområdet är viktigt för en proaktiv och framgångsrik verksamhet. Med ett smart sälj hjälper du både den egna verksamheten, dina befintliga kunder och de potentiella kunderna. GE DIG IN I DEBATTEN om K3 för fastigheter! I detta nummer av tidningen har en av våra kunniga redovisningslärare, Per Lindblom, skrivit en debattartikel om fördelarna med K3 för fastigheter. Håller du med eller har du andra erfarenheter? Du som vill är varmt välkommen att delta i debatten. Mejla ditt ställningstagande eller dina erfarenheter kring ämnet till oss på redaktionen via e-postadressen konsulten@srfkonsult.se och ange inlägg i debatten i ämnesraden. Vi kontaktar dig inför en eventuell publicering. Låt vår nya tidning inspirera och engagera dig! Tidningen Konsulten utges av Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF och är Sveriges ledande branschtidning inom redovisning och lön. Konsulten utkommer med 6 nummer per år och har en upplaga på 10 000 ex. Eftertryck medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen. Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs. Petra Lagnehag Zars Redaktionschef Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF 4 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se

I D E T T A N U M M E R Nr 1 201 5 INNEHÅLL FÖRÄNDRINGSTRYCK PÅ 20 3 LEDAREN Å R 6 BRANSCHAKTUELLT 8 AKTUELLT SKATT Ingen väsentlig anknytning trots bolagsköp i Sverige 10 AKTUELLT ARBETSRÄTT Viktigt inför semesterårsskiftet 11 SRF KONGRESSDAGAR Planera in årets branschdagar! 12 PROFILEN PÄR JOHANSSON På scenen är vi människor tillsammans 28 26 38 3 9 12 24 17 RÅDgivarRÅD Ha råd att ge råd 18 DEBATT Missa inte fördelarna med K3 för fastigheter! 20 FOKUS ARBETSPLATS HUSJURISTERNA Smalt kundfokus lyckat koncept 23 REKO avsnitt 5, Utförande 24 EN VECKA MED NYHETER I JORDANIEN 27 REDOVISNING Egenupparbetat eller förvärvat? 28 LÖN Förändringstryck på LAS IT-SÄKERHET 30 Redovisningsbranschen nytt hett mål för datahackers 33 Försäkring mot cyberattacker 34 Molntjänster ger juridiska utmaningar 37 JURIDIK Juristen har ordet Ingen betalning trots soldariskt medansvar 38 SPECIAL SÄLJTEKNIK Sälj inte erbjud din expertis! 40 FOKUS FRAMTID Intressant framtidsspaning vid SRFs diplomseminarium 42 SRF AKTUELLT 43 UTBILDNINGSNYTT 45 FRÅGOR OCH SVAR Experterna svarar på dina frågor 49 UTLOGGAD 50 NYA AUKTORISERADE MEDLEMMAR

B R A N S C H A K T U E L L T Aktuellt från Fora TEXT: BODIL NELSSON, FORA AB Viktig information om inloggning med e-legitimation En nyhet på Mina sidor är att det är möjligt att logga in med e-legitimation. Viktigt att känna till är att du som företräder ett företag behöver registrera din e-legitimation för inloggning på det aktuella organisationsnumret innan du kan logga in med e-legitimationen. Nedan beskriver vi vad du behöver göra. Om företaget har ett användarnamn och lösenord idag gör du så här: Logga in på Mina sidor på fora.se med användarnamn och lösenord. Om du har glömt lösenordet kan du beställa ett nytt vid inloggningen. Gå till fliken "E-leg administration". Registrera en huvudadministratör och dennes e-legitimation, för att göra detta ska du ha en fullmakt (godkännande) från en behörig firmatecknare. När du klickar på knappen "Spara" loggar du ut och hamnar på startsidan för fora.se. Nu kan huvudadministratören logga in med sin e-legitimation. Vid behov kan han/hon lägga upp fler administratörer som kan logga in med sina e-legitimationer. OBS! Möjligheten att logga in med användarnamn och lösenord är nu stängd för alla användare. Om företaget inte har ett användarnamn och lösenord gör du så här: Fyll i blanketten "Anmälan huvudadministratör Mina sidor", skicka blanketten till Fora. När det är klart för huvudadministratören att logga in får han eller hon ett e-postmeddelande. Vid behov kan huvudadministratören lägga upp fler administratörer som kan logga in med sina e-legitimationer. Om företaget redan har en huvudadministratör registrerad och det är någon annan än du: Då vänder du dig till denna person för att få din e-legitimation registrerad. Deltidspension faktureras från och med februari Premien för den nya deltidspensionen som ingår i vissa kollektivavtal börjar att faktureras från och med februari 2015 på ordinarie faktura från Fora. Eftersom deltidspension gäller sedan 2013 eller 2014 beroende på kollektivavtal ingår även det retroaktiva beloppet för dessa år i februarifakturan. Du hittar berörda kollektivavtal samt premien och perioder för dessa på fora.se/ deltidspension. NYA REKO- BOKEN UTE Svensk standard för redovisningstjänster, Reko utgåva 2015, är nu klar. Arbetet med utveckling av standarden har fortsatt enligt tidigare fastlagda målsättningar att skapa ett stöd i arbetet för att uppnå hög kvalitet i redovisningen. Den nya utgåvan har uppdaterats med syfte att förbättra standarden utan förändring av den etablerade grundstrukturen. De mest synliga förändringarna har tillkommit för att göra strukturen tydligare än tidigare, genom att ett antal tidigare Reko har delats upp på två delar. Till exempel har den gamla Reko 410 som behandlar planering i allmänhet, delats upp. Vi har nu en Reko för byråns planering (Reko 410) och en annan som avser planeringen av det enskilda uppdraget (Reko 430). Avsnitt 4 i standarden som avser planering har förbättrats även på andra områden. En av standardens viktigaste målsättningar är att undvika fel i redovisningen. Därför har även den gamla Reko 520 som avser just felaktigheter i redovisningen flyttats till avsnitt 4, där man nu beskriver planering för att undvika att felaktigheter i redovisningen ska uppstå. En översyn av texter och formuleringar har också gjorts, så att samma begrepp används genomgående för samma sak. I Reko 2015 får redovisningskonsulten lite större utrymme att själv tillföra en bedömning på hur man bäst löser vissa uppgifter. Till exempel anges att skriftliga rutiner inte behöver finnas om det finns särskilda skäl, som kan vara att byrån har en begränsad omfattning. Möjligheten att bedöma behovet av anpassning är speciellt viktig för mindre byråer som därmed enklare kan uppfylla kraven i Reko. Även Bokslutsrapporten har fått en viktig förändring genom att markeringar införts på sådana områden där texten kan eller ska anpassas till den faktiska situationen. Därmed kan läsaren på ett tydligare sätt använda och tolka detta viktiga kvalitetskvitto. Nya SRF Reko Byråstöd Det stödjande mallbiblioteket med rutiner för din redovisningsverksamhet finns nu på plats! Du som är auktoriserad medlem, anställd på byrå eller Serviceabonnent hittar mallarna på srfkonsult.se under Mina sidor. SVENSK REDOVISNING 2015 NYA BÖCKER UTE NU! Ett komplett och praktiskt inriktat referensbibliotek för dig som arbetar med redovisning. Svensk Redovisning Bokföringsboken Svensk Redovisning Bokslutsboken Medlemspris 400 SEK exkl moms per bok. Läs mer och beställ på srfkonsult.se/produkter 6 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se

Balans att tänka framåt e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat ekonomisystem för redovisningskonsulter och revisorer. Prova gratis i 30 dagar Vi hjälper dig igång! Ring 08-408 356 90 eller e-posta sales@e-conomic.se www.e-conomic.se We simplify accounting

A K T U E L L T SKATT Ingen väsentlig anknytning trots bolagsköp i Sverige Skatterättsnämnden, SRN, har lämnat ett förhandsbesked om väsentlig anknytning. En svensk medborgare som varit bosatt utomlands i mer än tio år ansågs inte få väsentlig anknytning till Sverige genom förvärv av aktierna i ett svenskt fastighetsförvaltande aktiebolag. TEXT: ROBERT SELVAAG, NORSTEDTS JURIDIK Väsentlig anknytning Fysiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige om de är bosatta här, eller vistas stadigvarande i Sverige, eller om de har väsentlig anknytning till Sverige efter att tidigare ha varit bosatta här. När man bedömer om en person, som har flyttat utomlands, under ett visst beskattningsår har väsentlig anknytning till Sverige ska man ta hänsyn till en mängd faktorer. Följande faktorer är uppräknade i lag: om personen är svensk medborgare, + hur länge han var bosatt här, om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort, om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk, om han har sin familj här, om han bedriver näringsverksamhet här, om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här, om han har en fastighet här, och liknande förhållanden. Man väger alltså samman ett antal faktorer som under beskattningsåret pekar på anknytning till Sverige eller till andra länder. Det spelar ingen roll till vilket land anknytningen är starkast. Även om anknytningen skulle vara mycket starkare till ett annat land än den är till Sverige så kan man ändå anses ha väsentlig anknytning hit under det aktuella året. Väsentlig anknytning på grund av näringsverksamhet Om man efter att ha flyttat ut från Sverige är engagerad i näringsverksamhet här i landet kan det enligt praxis räcka för att man ska vara obegränsat skattskyldig här. Det spelar ingen roll i vilken form näringsverksamheten bedrivs, men däremot har verksamhetens omfattning betydelse. Man behöver inte heller delta aktivt i ledningen av verksamheten, det räcker med att ha ekonomiska intressen i verksamheten och att man därigenom har ett verkligt inflytande över den. Det aktuella fallet A flyttade år 2000 från Sverige för att arbeta i ett annat land, sedan 2003 i ett eget företag. Han hade efter flytten ingen annan anknytning till Sverige än sitt svenska medborgarskap. Först 2002, när han bestämt sig för att stanna i det andra landet, anmälde han utflyttning och avregistrerades från folkbokföringen. År 2008 flyttade han till ytterligare ett annat land tillsammans med sin hustru och deras gemensamma barn. Varken hustrun eller barnen har någonsin varit bosatta i Sverige. A äger och driver ett fastighetsbolag i det land där han bor. För att möjliggöra investeringar i svenska fastighetsbolag bildade han år 2011 det svenska aktiebolaget Y. Bolaget förvärvade under 2011 och 2012 samtliga aktier i två andra svenska aktiebolag samt en andel i ett kommanditbolag. Ett av aktiebolagen och andelen i kommanditbolaget förvärvades från en anhörig till A. Samtliga förvärvade bolag äger fastigheter. A ingår inte i de svenska fastighetsbolagens styrelser. Han följer bolagens verksamhet genom att ta del av månadsrapporter med mera. Budget och strategi stäms av årsvis. Han ser till fastigheterna en till två gånger per år i samband med att han besöker sina föräldrar eller vänner i Sverige. Vidare informeras han om det uppstår behov av större investeringar eller om bolagen ställs inför andra omfattande ekonomiska frågor. Allt arbete med bolagens löpande verksamhet, såsom strategiskt arbete, budget och daglig drift utförs av två heltidsanställda personer. Den ene av dessa är en anhörig till A. Ansökan om förhandsbesked A ansökte hos SRN om förhandsbesked för att få veta om han anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige på grund av väsentlig anknytning hit. Om så vore fallet ville han veta om svaret skulle ändras, om han i stället ägde Y indirekt genom ett utländskt bolag med hemvist inom EU. Skatteverkets inställning Skatteverket anser att hans aktieinnehav i fastighetsbolagen är en stark anknytningsfaktor till Sverige. Verket pekar på att värdet på bolagens fastigheter är stort, taxeringsvärdena uppgår till sammanlagt drygt 70 miljoner kronor. Detta är en omständighet som i praxis har medfört att väsentlig anknytning har ansetts föreligga, trots att den skattskyldige inte har tagit aktiv del av förvaltningen av fastigheterna. Skatteverket kommer därför vid en samlad bedömning fram till att A får väsentlig anknytning till Sverige under de år som frågan gäller. Skatterättsnämnden SRN konstaterar inledningsvis att bestämmelsen om väsentlig anknytning har utformats som en presumtionsregel, som har till syfte att förhindra skenbosättning i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige. Enligt praxis måste man i varje enskilt fall göra en samlad bedömning av samtliga omständigheter. I praxis har anknytningsfaktorn väsentligt inflytande i näringsverksamhet här inte ansetts föreligga till exempel vid innehav av börsnoterade aktier till ett avsevärt ekonomiskt värde genom ett eget bolag, när posterna har framstått som kapitalplaceringar. När det gäller de närliggande anknytningsfaktorerna bedriver näringsverksamhet här och 8 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se

A K T U E L L T SKATT har en fastighet här skiljer praxis mellan fall där innehav av hyreseller jordbruksfastigheter utgör en passiv kapitalplacering, och fastighetsförvaltning där den skattskyldige deltar mer aktivt. A har uppgett att investeringarna i de svenska fastighetsbolagen har gjorts i kapitalplaceringssyfte, och att han inte tar aktiv del i bolagens löpande drift. Detta talar för att han inte ska anses ha ett väsentligt inflytande i näringsverksamheten. SRN konstaterar dock att man också måste ta hänsyn till övriga omständigheter, däribland att investeringen är stor och att verksamhetens omfattning är betydande. I A:s fall tillkommer att han, under större delen av sitt vuxna liv, har varit bosatt och verksam utomlands. Fram till att de aktuella investeringarna gjordes 2011 och 2012 hade han ingen annan anknytning till Sverige av betydelse för bedömningen än sitt svenska medborgarskap. Mot bakgrund av det anförda finner SRN att A inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbeskedet har inte överklagats. Praxis på området Som SRN påpekade kan enligt förarbeten och praxis rena kapitalplaceringar finnas i Sverige utan att de innebär väsentlig anknytning för den som flyttat utomlands. Däremot pekar tillgångar som ger ett verkligt inflytande i en verksamhet som direkt eller indirekt bedrivs i Sverige på väsentlig anknytning. Detta innebär inte nödvändigtvis att den utflyttade till exempel måste ha en majoritet av rösterna i ett bolag, men ju mer han själv eller hans närstående deltar i verksamheten, desto mer pekar på en väsentlig anknytning. Inflytandet i verksamheten är inte heller direkt knutet till aktier, även om verksamheten bedrivs i aktiebolagsform, utan kan ta sig andra former. Det kan röra sig om konvertibla skuldebrev, optioner samt reverser eller fordringar på större belopp. Det räcker dock inte att en person till exempel har stora fordringar på ett svenskt bolag, utan det krävs att innehavet av dessa ska ge honom ett inflytande i näringsverksamheten som är väsentligt. När det gäller aktieinnehav kan enligt praxis ett innehav om tio procent av aktier eller röstetal i ett bolag räcka för väsentlig anknytning, om det inte finns andra faktorer som med viss styrka talar emot. Större innehav än så torde dock kunna krävas i företag som har en mer spridd ägarbild, eller där till exempel ett börsbolag har en stor majoritet. I RÅ 2001 not. 2 ansågs ett myndigt barn inte ha väsentlig anknytning till Sverige genom innehav av 8,67 procent samt option på ytterligare 6,6 procent av kapitalet i faderns bolag. Det saknade här betydelse att bolaget ägdes av fadern, eftersom barnet inte hade "Som SRN påpekade kan enligt förarbeten och praxis rena kapitalplaceringar finnas i Sverige utan att de innebär väsentlig anknytning för den som flyttat utomlands. deltagit i bolagets verksamhet. Tillgångarna gav inte ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige. Innehav av en styrelsepost indikerar väsentlig anknytning, men som framgår av förhandsbeskedet ska en samlad bedömning av alla omständigheter alltid göras, vilket kan innebära att praxis blir svårtolkad eftersom det ofta finns särskilda omständigheter som är specifika för varje enskilt fall. I ett fastställt förhandsbesked, RÅ 2009 not 82, skulle en man, som flyttat från Sverige tillbaka till sitt tidigare hemland, köpa tio procent av aktierna i ett nystartat svenskt bemanningsföretag. Han övervägde också att ingå i företagets styrelse. Han planerade dessutom att köpa en fritidsbostad i Sverige, där han och hans familj skulle vistas uppemot som mest 80 dagar per år. Han ansågs vid en samlad bedömning inte ha väsentlig anknytning till Sverige, trots aktieinnehavets storlek och styrelseposten. Man konstaterade särskilt att han efter flytten tillbaka till hemlandet inte hade haft någon annan anknytning hit än sitt svenska medborgarskap. I ett annat förhandsbesked, dnr 67-09/D, hade en person bott utomlands sedan 1967. År 2007 gick han i pension, fortfarande bosatt i utlandet, och tänkte då köpa 50 procent av aktierna i ett svenskt företag och ingå i dess styrelse. SRN konstaterade att han därigenom skulle få ett väsentligt inflytande över en näringsverksamhet i Sverige. Bland annat eftersom han under större delen av sitt vuxna liv hade varit bosatt och verksam utomlands räckte detta dock inte för att han skulle få väsentlig anknytning hit. Dina ekonomiprogram i molnet! Vi erbjuder er att köra alla era ekonomiprogram, som BL Administration, Visma, Edison, Norstedts, Bank-ID med flera i en kostnadseffektiv molnlösning. Din egen server i molnet Allt du behöver göra är att logga in i din server för att få tillgång till alla dina program och filer från vilken dator som helst, var du än befinner dig. Vi sköter allt inom drift, övervakning, säkerhetskopior, uppdateringar och support, så att du kan fokusera på din kärnverksamhet. Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning. Telefon: 08-608 22 90 E-post: info@itassistans.se Hemsida: www.itassistans.se Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 9

A K T U E L L T ARBETSRÄTT Viktigt inför semesterårsskiftet För många företag löper intjänande- och semesteråret ut den 31 mars. Innan det är dags att göra en semesteromställning måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. TEXT: THOMAS ENGLUND, ADVANTAGE HR Semesterlagens huvudregel innebär att den period som anställda tjänar in semester löper från och med den 1 april till och med den 31 mars året därpå. Motsvarande period därefter kan den intjänade semestern tas ut i ledighet. Intjänandeåret och semester (uttags)året är alltså åtskilda. Detta innebär i praktiken att första anställningsårets semesterledighet är obetald. Förskottssemester Det står dock en arbetsgivare fritt att för nyanställda erbjuda så kalllad förskottssemester, vilket innebär att den ledighet som tas ut under första sommaren är betald. Den lön som betalas ut under förskottssemestern är en skuld till arbetsgivaren och påverkar inte intjänandet av betald semesterledighet. Det är först om arbetstagaren på egen begäran slutar inom fem år som arbetsgivaren får dra skuldbeloppet mot den semesterersättning som ska betalas ut i samband med att anställningen upphör. Andra perioder än 1 april 31 mars Företag som omfattas av kollektivavtal tillåts avtala om andra intjänande- och semesterårsperioder än lagens 1 april-31 mars. Även utan stöd i kollektivavtal kan perioden vara en annan än lagens men då förutsätts att intjänandeåret och semesteråret sammanfaller. Det innebär att den semester som kommer att tjänas in kan tas ut i betald ledighet under samma period. Semesterdagar upp till 20 måste tas ut i ledighet Innan den 31 mars måste arbetsgivaren se till att de semesterdagar som inte går att spara tas ut i ledighet. Det är endast de betalda dagar som överstiger 20 som får sparas för uttag senare år. Semesterdagar upp till 20 måste alltså tas ut i betald ledighet. Det finns inte något alternativ att istället betala ut ersättningen för sådana dagar som inte får sparas. Det är alltså en tvingande regel att ta ut semesterdagar upp till 20 i ledighet före den 31 mars. Fem år gamla sparade semesterdagar Motsvarande tvingande regel gäller för sparade semesterdagar som är fem år gamla. Även dessa dagar måste tas ut i ledighet innan den 31 mars. Det är endast i kollektivavtal på förbundsnivå som längre sparande kan tillåtas. Semesterlagen har även en undantagsmöjlighet att spara semesterdagar till ett sjätte år. Detta är dock möjligt endast om det skulle ha uppstått en mycket extraordinär situation som gör det omöjligt att ta ut semesterdagarna det femte året. Denna regel tar dock sikte på situationen då en arbetstagare vill ta ut samtliga sparade semesterdagar, alltså även de som är yngre än fem år, samt även årets 25 dagar. Det kan innebära en ledighet på som längst 10 veckor. Det är alltså inte någon möjlighet att normalt skjuta upp uttaget av fem år gamla semesterdagar till ett sjätte år. Antalet intjänade semesterdagar När det gäller semesteromställningen den 31 mars är det i första hand frågan om att beräkna hur många semesterdagar som den anställde har rätt att ta ut i betald ledighet under semesteråret den 1 april 2015-31 mars 2016. Det är i huvudsak anställningstiden som ligger till grund för intjänandet. Det har inte någon betydelse vilken sysselsättningsgrad som den anställde har haft eller hur arbetstiden har varit förlagd. Även en person som varit anställd hela året men som kanske bara har haft en arbetsdag varannan vecka tjänar in 25 semesterdagar. Man räknar ut antalet intjänade betalda semesterdagar genom att dividera antalet anställningsdagar med 365. Det framräknade talet multipliceras med den anställdes semesterrätt. Uppstår ett brutet tal ska detta alltid höjas till närmsta heltal. Exempel: Svea anställdes den 1 augusti 2014. Antalet anställningsdagar fram till den 31 mars 2015 är 243. Antalet intjänade betalda semesterdagar att ta ut från och med den 1 april 2015 blir 17 (243/365x25-16,64). Mellanskillnaden upp till hennes semesterrätt, det vill säga åtta dagar, blir obetalda semesterdagar. Dessa behöver hon dock inte ta ut i ledighet om hon inte vill. Ledighetens längd 25 semesterdagar motsvarar inte alltid 25 arbetsdagar i ledighet. Huvudprincipen är att 25 semesterdagar ska motsvara fem veckors ledighet oavsett omfattningen av arbetstiden och hur den är förlagd. Det innebär i korthet att semesterdagar även måste räknas av för fridagar under semesterledigheten. Frånvaro kan påverka intjänandet Frånvaro kan påverka intjänandet av betald semesterledighet. För viss frånvaro gäller att intjänandet av semesterförmåner är det samma som om personen hade arbetat. Det gäller till exempel för sjukfrånvaro upp till 180 dagar och föräldraledighet i upp till 120 dagar per intjänandeår. Även för tillfällig vård av barn då tillfällig föräldrapenning har betalats ut från Försäkringskassan ges semesterförmåner upp till 120 dagar per intjänandeår. Frånvaro som överstiger antal semesterlönegrundande dagar reducerar därmed intjänandet av betald semesterledighet. Exempel: Egon har varit anställd hela året men har varit föräldraledig i sex månader, sammanlagt 183 dagar, mellan den 1 juni och den 30 november. Det innebär att antalet intjänade semesterdagar reduceras. Egons betalda semesterdagar för semesteråret 1 april 2015-31 mars 2016 blir 21 (365-63/365x25). 10 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se

S R F K O N G R E S S D A G A R Kongressdagarna 2015 kommer att arrangeras 6-8 oktober. Förra årets lyckade satsning med ett inledande Ekonomi & Löneforum genomför vi även i år. Likaså lägger vi vårt arrangemang i anslutning till branschens största mässa, Ekonomi & Företag. TEXT: TINA SJÖSTRÖM Planera in årets branschdagar! FÖRRA ÅRET VALDE VI att inleda Kongressdagarna med ett nytt koncept, ett Ekonomi & Löneforum med parallella seminarier för dig som är verksam i redovisnings- och lönebranschen. Detta visade sig vara väldigt uppskattat. Nästan 300 deltagare och höga betyg i den efterföljande enkätundersökningen. I år kommer Ekonomi & Löneforum att genomföras på Stockholm City Conference Center den 6 oktober. DEN 7-8 OKTOBER fortsätter vi på Kistamässan med våra årliga kongressförhandlingar, seminarier, mässaktiviteter och SRF Byråledarkonferens. Passa på att mingla med ledande leverantörer, lyssna på intressanta seminarier, diskutera med kollegor i branschen och delta i debatten. Kongressförhandlingarna är din möjlighet att påverka! PROGRAMMET ÄR ÄNNU inte planerat i detalj men temat kommer att vara teknikutveckling och den nya konsultrollen. Hur arbetar vi i framtiden och hur behåller vi vår position som de bästa konsulterna? Den snabba utvecklingen gör att vi måste hänga med i allra högsta grad. Mer information om innehåll, programpunkter och tider kommer att publiceras här i Konsulten och på srfkongress.se under våren. Men vänta inte planera in årets viktigaste mötesdatum redan nu! SÅ HÄR TYCKER NI: Efter förra årets Kongressdagar samlade vi in enkätsvar från våra deltagare. Det är glädjande att vi får så höga betyg på samtliga arrangemang. Sådan respons ger mersmak och energi att utveckla konceptet ytterligare. VI KAN KONSTATERA att den nya satsningen på ett Ekonomi- & Löneforum dagen innan det ordinarie kongressprogrammet föll mycket väl ut. Så många som 35 procent tyckte att denna branschdag var mycket bra och 63 procent att den var bra (se diagram 1). Upplägget att genomföra SRF Kongressdagar i anslutning till mässan Ekonomi & Företag föll också väl ut. Nästan hälften, 46 procent, tyckte att det var mycket bra och 48 procent att det var bra (se diagram 2). Den allmänna uppfattningen om SRFs aktiviteter under Kongressdagarna bland de svarande var att 23 procent svarade mycket bra och 60 procent att det var bra (se diagram 3). TROTS DESSA HÖGA BETYG är det något du saknar under SRF Kongressdagar? Hör av dig till oss på info@srfkonsult.se. Hur skulle du betygsätta vår nyinsatta branschdag SRF Ekonomi & Löneforum? Mycket dåligt 0% Vad tycker du om upplägget att genomföra SRF Kongressdagar under samma tak som mässan Ekonomi & Företag? Dåligt 5% Vad var din allmänna uppfattning om SRFs aktiviteter? Dåligt 1% Dåligt 2% Mycket dåligt 1% Mycket dåligt 1% Bra 63% Mycket bra 35% Bra 48% Mycket bra 46% Ingen uppfattning 15% Bra 60% Mycket bra 23% Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 11

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON Pär Johansson Född: 1970 Bor: Hudiksvall, uppvuxen i Delsbo. Familj: Sambo, en son och en dotter. Drömyrke som barn: Fotbollsproffs Utmärkelser, ett utval: Guldmasken, Årets unga chef, Astrid Lindgrens Världsstipendiet, Tenzingpriset, Årets föreläsare och H.M.Konungens medalj. Pär Johansson 12 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON PÅ SCENEN ÄR VI MÄNNISKOR TILLSAMMANS Från drömmar om en fotbollskarriär via arbetslöshet och ett projekt ingen trodde på, till hyllad föreläsare. Vägen till framgång har varit minst sagt krokig för normalstörde Pär Johansson. Tillsammans med skådespelarna i Glada Hudik-teatern har han tagit död på många fördomar om utvecklingsstörda och funktionshindrade. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: PER TRANÉ I BÖRJAN AV DECEMBER förra året såg jag Pär Johansson föreläsa för första gången. Vid ett heldagsarrangemang i Stockholm var han en av flera namnkunniga föreläsare, bland annat superentreprenören Richard Branson från England. På ett kärleksfullt och humoristiskt sätt beskrev han företeelsen Glada Hudik-teatern och sin relation med skådespelarna, hur mycket teatern betytt för dessa utvecklingsstörda människor som sällan blivit tagna på allvar. Den enda som denna dag fick publiken att resa sig i slutet av sitt anförande var Pär Johansson. Jag har sällan hört en så lång applåd, det är bara riktigt stora artister som kan mäta sig där. Vad är det som gör dig så populär? Jag tror det beror på att jag lyckas beröra med mina historier och att människor dras med av berättelsen. Jag beskriver inte bara något rent teoretiskt utan jag försöker förmedla en känsla. Jag värnar alltid om de svaga och jag vill med mina föreläsningar visa att alla måste bidra och att alla behövs. Vi är allt för itutade att alla ska vara lika, vi har en grymt stark jantelag i det här landet och det vill jag ändra på. Det är olikheterna som gör samhället intressant. SANNSAGAN OM DEN OUTTRÖTTLIGE assistenten Pär, som tyckte att de utvecklingsstörda skulle få göra något mer meningsfullt än att klyva och förpacka ved, började med drömmar om en fotbollskarriär på toppnivå. Jag var väl en rätt hyfsad fotbollsspelare och gick på fotbollsgymnasiet i Sundsvall. Min bästa vän Tomas Brolin gick det ju ganska bra för, fast jag måste nog erkänna att han var lite bättre än mig. Jag blev inte värvad till någon storklubb så i stället för att spela fotboll på heltid hade jag några ströjobb mellan perioder av arbetslöshet. När jag var 22 år, 1992, fick jag en så kallad ALU-tjänst hos kommunen. Det är sådana jobb man ger till dem som är omöjliga. Min tjänst gick ut på att assistera utvecklingsstörda i deras dagliga arbete. Jag var livrädd. Jag trodde de skulle vara aggressiva och dregla, att de skulle ge sig på mig. Redan första dagen fick jag äta upp mina fördomar. Jag tyckte inte alls om mitt jobb men jag älskade människorna. Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 13

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON Från vänster: Pär Johansson, Alexander Rådlund, Mats Melin, Theresia Widarsson, Ida Johannsson och Bosse Östlin. 14 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON Jag började förstå att de skulle kunna göra så mycket mer, att de också hade behov av att bli uppmärksammade. I fyra år jobbade vi tillsammans på vedbacken innan jag vågade ta tag i en annan dröm jag hade, att spela teater. Initialt var det ett själviskt projekt, jag ville spela teater. Men jag hade också upptäckt att det fanns talanger bland de utvecklingsstörda och förstod någonstans att de här människorna skulle växa som individer med teatern, på ett sätt som de aldrig skulle göra om de fortsatte klyva ved. Problemet var bara att ingen trodde på idén. Att låta de utvecklingsstörda spela teater, och inför publik, skulle aldrig fungera. Min arbetsgivare såg mig då mest som ung och naiv. PÄR VAR DEN ENDA som trodde på projektet och drog igång Glada Hudikteatern 1996. Tack vare sin envishet och sin drivkraft började han öva in en teaterpjäs, trots att han inte fick någon ekonomisk uppbackning av kommunen. Han var också den enda som såg en potential i varje skådespelare. De första 10 åren fick jag dra in min egen lön via sponsorintäkter, berättar han. Det har också varit en utmaning att få andra att se dessa människor som talanger och inte belastningar. Man får inte fokusera på det de inte kan utan försöka se vad de faktiskt kan åstadkomma. I Sverige gör vi mest riskanalyser av alla länder i hela världen. Skulle jag gjort en riskanalys innan jag startade teatern skulle vi inte vara igång än. ATT GLADA HUDIK-TEATERN skulle bli ett sådant fenomen som den faktiskt är i dag var inget Pär ens kunde drömma om. Långfilmer, TV-program och rikstäckande turnéer med utsålda hus. En del av framgången beror nog på att jag inte fattade vad jag gav mig in på, säger Pär och ser lite lätt fundersam ut. Vi är många som jobbat hårt. Om jag summerar hela resan så är den rätt fantastisk. Teatern har blivit en mötesplats där rädslor och fördomar gått över till förståelse och vänskap. Men jag vill också lyfta att jag inte gjort det här helt ensam, det är ett lagarbete med flera personer som har passion för det här. Jag är definitivt ingen messias, jag har många fel och brister, kan vara riktigt jobbig. Jag ställer höga krav på mig själv och även på mina medarbetare. Jag är aldrig nöjd, vilket inte är någon bra egenskap. Men den egenskapen driver också framåt. Jag ger aldrig upp, ju hårdare motstånd jag får desto mer kämpar jag. Glada Hudik-teatern: Startade år: 1996 Genomförda teaterproduktioner: 9 Långfilmer: 2 TV-dokumentärer: 4 Antal skådespelare: 57 Senaste produktionen: Trollkarlen från Oz, spelades på 13 destinationer, 63 000 besökare. FÖR NÅGRA ÅR SEDAN fick Pär stor uppmärksamhet på ett sätt han inte riktigt räknat med. Hösten 2011 hängdes han ut i TV-programmet Uppdrag granskning och anklagades för att ekonomiskt förfördela skådespelarna, eftersom han själv drog in miljonbelopp på sina föreläsningar medan de utvecklingsstörda fick ett lågt gage. Det här var den värsta tiden i mitt liv, berättar han. Jag trodde i min enfald att programmet skulle granska teatern men det visade sig att det var jag personligen som sattes under lupp. Jag utmålades som girig, en ond människa som bara utnyttjade de svaga för egen vinning. Visst, mitt bolag omsätter flera miljoner tack vare att folk vill betala för mina föreläsningar men mina framträdanden genererar också större intresse för teatern och fler sålda biljetter. Det TV-teamet inte tog någon hänsyn till är de lagar som gäller. Glada Hudik-teatern är en daglig verksamhet för utvecklingsstörda och funktionsnedsatta. De här människorna får en ersättning från kommunen och skulle de tjäna för mycket på teatern så blir de av med sin Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 15

P R O F I L E N PÄR JOHANSSON pension. Dessutom skulle de räknas som arbetsföra och i praktiken stå till arbetsmarknadens förfogande. Jag vill inte medverka till att en person blir av med sin pension. Hur skulle de då klara sig när de inte spelar teater? Vi har inte föreställningar jämt, det tar ungefär två år att repetera in en ny pjäs. Men jag har ett bra tips till alla som blir utsatta för en sådan här granskning, säger Pär och ler finurligt. Stå aldrig still, rör dig hela tiden. Då kan de nämligen inte klippa ihop programmet så lätt. NÅGOT ANNAT SOM Glada Hudik-teatern bidragit till är projektet Vi kan mer i samarbete med ICA. När ICAs dåvarande koncernchef Kenneth Bengtsson såg föreställningen om Elvis blev han både glad och berörd. Han funderade på hur det såg ut i ICAs organisation, om de gjort det möjligt för personer med funktionsnedsättningar att jobba där. Vi skapade ICA-Jerry och grundtanken var att folk skulle få upp ögonen för att personer med utvecklingsstörning faktiskt kan så mycket mer än de normalt får visa. Idag har ICAs butiker runt om i landet ungefär 1 600 anställda med funktionsnedsättning. FRAMGÅNGEN MED GLADA HUDIK-TEATERN har lett till att fler kommuner satsat på liknande projekt. Flera städer har sitt svar på Glada Hudik-teatern, något som gör Pär Johansson både stolt och glad. Vårt mål är att tända elden, få andra intresserade. Vi är väldigt "Vårt mål är att tända elden, få andra intresserade. transparenta och vill att så många som möjligt ska kunna ta del av det vi gör. Tack vare teatern har de här människorna blivit någon, att få applåder är det häftigaste som finns. När vi är på turné står andra utvecklingsstörda och väntar på våra stjärnor, de har blivit förebilder. Vi har en supporterklubb som ordnar läger för utvecklingsstörda, fortsätter Pär. I april åker vi med 180 personer till Portugal. Där ska vi jobba med teater, musik och dans, men också med motion och hälsa. Vi försöker se på hela människan. PÄR JOHANSSON ÄR SÅ KLART en viktig person för Glada Hudikteatern. Han skriver manus till föreställningarna, producerar och hjälper skådespelarna på scenen. Vad tycker han då har varit svårast med att driva det här projektet? Det är att försöka ändra samhällets syn på utvecklingsstörda. Det tar otroligt lång tid, men det är också något jag har respekt för. Det måste få ta tid. Vi försöker jobba med mångfald generellt, inte bara utvecklingsstörda. Det är män och kvinnor, gamla och unga, folk från olika länder och kulturer. Många pratar vikten av mångfald idag men få gör något rent praktiskt. När vi är på scenen är vi människor tillsammans, det är det som det här går ut på. 16 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se

Å D g i v a r R Å D Ha råd att ge råd R TEXT: MIKAEL CARLSON, BRANSCHANSVARIG REDOVISNING, SRF ALLA ÄR ENIGA OM att framtidens företag behöver mera rådgivning. Analys av olika situationer och tillgång till ett bollplank inför viktiga beslut är en förutsättning för tillväxt och lönsamma företag. Detta är därför ett område som är kommer att bli allt viktigare för redovisningskonsulten att arbeta med i sin kundkontakt. Men många av företagens problem och möjligheter som kräver rådgivning kan vara svåra att lösa med en enkel åtgärd. Det kan dessutom krävas lite tid innan effekten uppstår. Detta förhållande skapar ett delikat problem om värdet av rådet inte uppstår direkt kanske kunden inte är motiverad att betala för allt arbete som krävs i början, vilket i sin tur leder till mindre intäkter för byrån. Rådgivning är ofta en framtung verksamhet. Det är därför viktigt att byrån har en egen lönsamhet som gör det möjligt att lära sig så mycket om kundföretagen att man kan bli en bra rådgivare i deras verksamhet. Om byrån inte har en tillräckligt god egen lönsamhet blir det helt enkelt svårt att klara att inte ha löpande intäkter, vilket i sin tur kan leda till att man prioriterar löpande arbete för flera nya kunder, istället för rådgivning till de befintliga kunderna för att förbättra deras lönsamhet. Moment 22! En känd orsak till detta är branschens historiska försiktighet med att ta betalt för sitt arbete. Många upplever att ett för högt pris kan leda till att kunden lämnar byrån för en annan billigare. Därför tvekar många att höja sina priser, och låser därmed in sig i en situation som motverkar möjligheten att arbeta som rådgivare, trots att det egentligen skulle vara mera lönsamt för byrån. Moment 22 igen! Men en Auktoriserad Redovisningskonsult kan ge sina kunder stora mervärden. Kunden kan få en Bokslutsrapport som kvitto på kvaliteten i redovisningen, vilket i sin tur kan leda till ökat förtroende och bättre villkor från finansiärer. Kundföretaget kan registreras hos Skatteverket, vilket leder till ökat förtroende och minskad risk för onödiga frågeställningar. "Dina kunder är sannolikt mindre priskänsliga än du tror, samtidigt som de inte alltid vet alla fördelar som du kan ge i samarbetet. Dessutom har Auktoriserade Redovisningskonsulter tillgång till effektiva verktyg som till exempel kan sänka kundens räntekostnader. Det är bara en fråga om att informera kunderna om denna typ av möjligheter i proaktiv anda, för att lyfta fram de fördelar och mervärden som kunden får av samarbetet. De flesta kunder är redan så nöjda med sin redovisningskonsult att 10-20 kronor högre timpris inte skulle påverka om kunden är kvar på byrån eller inte. En prishöjning påverkar dessutom parterna på olika sätt, eftersom den extra kostnaden bara påverkar kundföretaget marginellt, samtidigt som byråns extra intäkt per kund ofta blir en betydligt större summa totalt. Exempel Byrån har AB X som kund. Man upprättar löpande redovisning, bokslut och deklaration för kunden, och totalt debiterar man kunden 100 timmar per år. Om man skulle få en prisökning med 20 kr per timme skulle kostnaden därför öka med totalt 2 000 kr per år. Byrån har samtidigt fyra medarbetare, som debiterar 80 procent av sin tid mot kunderna. Det betyder att man säljer (1 760 x 4 x 80%) 5 630 timmar per år. En prisökning med 20 kr per timme kommer därför att öka byråns intäkter med 112 600 kr per år! Om prisökningen samtidigt medför att byrån har råd att lära sig mera om kundernas verksamhet och kommer med värdefulla tips och råd så kommer den enskilda kundens ökning med 2 000 kr inte att upplevas negativ, utan tvärtom som ett mervärde att man får en bättre service av en byrå som har tid och bryr sig om kundens affärer. Dina kunder är sannolikt mindre priskänsliga än du tror, samtidigt som de inte alltid vet alla fördelar som du kan ge i samarbetet. En bättre egen lönsamhet kan skapa resurser för helt nya möjligheter att vara rådgivare, så prova att göra samma beräkning som i exemplet för din egen verksamhet. Det kan vara början till en helt ny utveckling, utan begränsningar från moment 22! Specialanpassning för tekniska konsulter Jobbar du med tekniska konsulter? Flexibel prissättning beroende på person och automatisk interndebitering mellan avdelningar är bara några av finesserna i Briljant. Läs mer och prata med några av våra kunder. www.briljant.se Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 17

D E B A T T Ge dig gärna in i debatten, mejla konsulten@srfkonsult.se Missa inte fördelarna med K3 för fastigheter! Få mindre fastighetsföretag verkar välja K3 fastän de redovisningsmässiga fördelarna är uppenbara Det verkar som om vi inte förstått vikten av hög kvalitet på redovisningen i kombination med att de redovisningsmässiga skillnaderna i K2 och K3 på detta område inte påverkar skattekostnaden. TEXT: PER LINDBLOM, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT OCH AUKTORISERAD REVISOR FOTO: MATS ÅSMAN JAG VILL VARA TYDLIG med att jag anser att K3 är ett betydligt bättre regelverk än K2 för ett företag som äger fastigheter om målet med redovisningen, allt annat lika, är att redovisa en så korrekt bild av bolagets resursförbrukning som möjligt. Från och med de räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2014 eller senare ska ett aktiebolag upprätta sin årsredovisning enligt K2 eller K3. Ett större företag enligt BFLs och ÅRLs definition ska upprätta årsredovisningen enligt K3 och dessutom justera jämförelsetalen i årsredovisningen som om man använd K3 redan för jämförelseåret. Vid en analys av skillnader mellan K2 och K3-regelverken kan man ganska snart konstatera att ett av de områden där det råder stora skillnader mellan regelverken rör de verksamheter som innefattar fastigheter. Dessa skillnader i regelverken kommer, beroende på val av regelverk, ge effekter på redovisat rörelseresultat och eget kapital. Skillnaderna kan vid vissa förhållanden vara tämligen stora. För att komma till kärnfrågan, som framgår av rubriken ovan, görs ingen djuplodande analys av skillnaderna utan jag hänvisar till SRFs redovisningsexpert Claes Erikssons eminenta artiklar i Konsulten nr 4,5 och 6/2011, men kort kan sägas att i K2 ska i princip alla reprationer och återinvesteringar i delar av byggnaden som normalt sett byts ut under en byggnads livslängd kostnadsföras medan samma utgift i K3 hanteras som ett komponentbyte och därmed får en betydligt mindre dramatisk resultateffekt. Enkelt kan sägas att ett fastighetsbolag som upprättar bokslut enligt K2 kommer få spikar i sitt rörelseresultat varje gång en större underhållsåtgärd genomförs medans ett fastighetsbolag som upprättar bokslutet enligt K3 får en jämnare resultatutveckling. För ett bolag som dessutom använder de skattemässiga procenttalen för avskrivningar uppkommer möjligen heller ingen större ökning av avskrivningskostnaden vid komponentuppdelningen. Eftersom reglerna för avskrivningar för fastigheter är ett frikopplat område, där särskilda skatteregler styr hur man ska hantera frågan i deklarationen, påverkas inte det skattemässiga resultat av valet av K2 eller K3. Detsamma gäller många gånger när det gäller utgifter för underhåll och reparation där skatterätten ger utrymme för direktavdrag för många av de utgifter som i K3 ska behandlas som komponentbyte. Personligen tycker jag detta är tilltalande då företagen kan välja att få en bättre kvalitet i sin redovisning utan att det nämnvärt påverkar det beskattningsbara resultatet. Detta torde också uppskattas av våra kunder eftersom K3 i detta sammanhang ger en mer begriplig redovisning, eller som en av mina kunder sade när jag förklarade komponentansatsen i K3 i samband med ett byte av en fasad jaha redovisningen blir precis som i verkligheten I sammanhanget kan det vara betydligt svårare att förklara varför fasadbytet på en byggnad princip alltid ska kostnadsföras i sin helhet i ett bolag som valt att upprätta bokslut enligt K2. Det kan vara på sin plats att återigen påminna om att i dessa båda fall torde skatteutfallet bli lika avseende utgiften för byte av fasaden. Mer begriplig redovisning torde också underlätta för våra kunder när årsredovisningen utgör en del av kommunikationen med vår omvärld, exempelvis i företagets relationer till bank och leverantörer eller i samband med förestående förvärv. Det kan vara klokt att påminna om, även om vi upplever att det kanske inte är så många som läser själva årsredovisningen, att det är väldigt många som tar del av våra kunders årsredovisningar indirekt via UC, Soliditet, Alla bolag, och så vidare och då framgår inte huruvida bolaget använder sig av det ena eller andra regelverket. I dessa fall kommer de redovisade resultaten och egna kapitalet vara lika mycket värda ur ett informationssammanhang eftersom det saknas uppgifter om redovisningsprinciper. Mindre fastighetsföretag väljer förenklingsregelverket K2 i större utsträckning varför vi som vanligtvis jobbar med mindre företag inte ser något behov av kunskapen. Men varför väljer inte fler mindre fastighetsföretag K3 när de redovisningsmässiga fördelarna är så uppenbara? Kanske har diskussion haft fokus på fastighetsbolag och vi har inte fullt ut kunna identifiera våra kunder som fastighetsbolag eftersom vi förknippat det med ett bolag som äger många fastigheter. Vi har inte tänkt på att ett bolag som äger en fastighet är ett fastighetsbolag, och därför inte analyserat skillnaderna tillräckligt noga och förstått fördelarna med komponentansatsen. Om vi inte analyserat skillnaderna tillräckligt noga kan vi heller inte redogöra för fördelar respektive nackdelar kopplade till det ena eller andra alternativet och därför inte kunnat sälja in K3 till våra kunder. Men i ett bolag som äger en fastighet utgör denna post i många fall den absolut viktigaste tillgången varför det torde vara viktigt att denna post re- 18 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se

D E B A T T dovisas så rätt som möjligt. Detsamma måste kunna sägas om de utgifter som är kopplade till denna tillgång och vilka effekter dessa får på bolagets resultat. I mina kontakter med kamrater i branschen målas K3 ibland upp som ett väldigt komplicerat regelverk och att en årsredovisning upprättad enligt K3 skulle vara väldigt svår att hantera. Sanningen är att de transaktionscykler som typiskt sett alltid varit svåra, exempelvis aktierelaterade ersättningar, redovisning av finansiella instrument till verkligt värde, säkringsredovisning etcetera är lika svåra i K3 som de alltid varit. Det är inte typiskt för K3 utan typiskt för den typen av transaktioner, och saknar aktuellt bolag dessa typer av poster så finns ju under alla omständigheter inget att oroa sig för. Typiskt sett innehåller en årsredovisning upprättad enligt K3 fler obligatoriska uppgifter än motsvarande årsredovisning upprättad enligt K2. Men i det mindre bolaget är de faktiska skillnaderna egentligen ganska få. Skillnaderna rör främst hur man redogör för valda redovisningsprinciper vilket är ett mer omfattande arbete i K3 än i K2, men här har de allra flesta ett gott programstöd varför jag inte ser att det i sak ska innebära några problem. Till det ska läggas ytterligare information om leasing, men många gånger ser jag att denna information till stora delar redan i dag redovisas i årsredovisningen på frivillig basis. Vidare kommer ökad uppgiftsskyldighet i K3 avseende förvaltningsfastigheter där uppgiften om verkligt värde kan ge upphov till lite frågor. I detta fall verkar det uppkommit någon diffus uppfattning om att bolaget måste låta en oberoende värderingsman värdera fastigheten varje år, vilket inte är sant. Uppgiften om verkligt värde kan tas fram på olika sätt. Kravet omfattar att man redogör för vilken modell som används när uppgiften tagits fram och vilka betydande antaganden som använts för att fastställa verkligt värde och i vilken omfattning verkligt värde baserats på värderingar utförda av oberoende värderingsman. Man har insett skillnaden men tänker sig att byta regelverk från K2 till K3 det år den stora underhållsutgiften uppkommer. Personligen har jag svårt att se varför kunden ska konvertera till annat regelverk två gånger. Det är ändå förenat med vissa åtgärder och därmed ökade kostnader för någon inblandad i processen. Dessutom har man då försvårat en återgång till K2 någon gång i framtiden då man inte kan använda de lättnadsregler som finns i kap 21 i K2 (kan bara användas vid det första inträdet till K2). I synnerhet tycker jag detta resonemang är bakvänt när det gäller bostadsrättsföreningar som i regel har många intressenter och där det torde vara av vikt att ha så lika redovisningsregler som möjligt mellan åren för att jämförbarheten ska vara så bra som möjligt. Här ser jag också att transaktionskostnaderna för insteget i K2 är högre eftersom de flesta bostadsrättsföreningar har en uppställningsform för resultaträkningen som inte stämmer med uppställningen i K2 (kap 4). Ytterligare en anledning kan vara att man överfört rådgivningen i frågan till en annan marknadsaktör. Jag ser inget principiellt fel i detta, fokus måste ju vara att kunden får största möjliga nytta och om vi kan tillhanda hålla den tjänsten inom nätverket så är det bra. Men jag kan inte låta bli att undra om vi inte även här har gått på en mytbildning om att komponentuppdelning av en byggnad skulle vara överjordiskt svårt. Svårigheten är helt klart överkomlig och erfarenhetsmässigt kan jag säga att kunden sitter inne med massor av svar om vi bara har förmåga att ställa frågorna. Sammanfattning Min personliga uppfattning är att fler fastighetsbolag skulle må bra av välja K3 jämfört med K2 eftersom redovisningen håller högre kvalitet och därmed blir en bättre instrument att kommunicera med. Jag tror att vår omvärld inte kommer att ges möjligheten, åtminstone inte i närtid, att förstå skillnaderna i redovisade resultat utifrån skillnaden i valda redovisningsregelverk. Det är därför viktigt att fundera över vilken ekonomisk verklighet man visar i sin årsredovisning. Jag är tveksam till om vi verkligen gjort tillräckliga analyser och tillräckligt bra kommunicerat resultat av analyserna till våra kunder. Min uppfattning är att vi behöver förstå, att för att upprätta bokslut och årsredovisning enligt K3 krävs samma förberedelser som för att upprätta bokslut och årsredovisning enligt K2, nämligen att vara påläst på regelverket och ha rätt programstöd. Då kommer vi inse att upprätta bokslut och årsredovisningen enligt K3 för ett ordinärt företag inte är något problem. Vi behöver förstå att komponentuppdelning är en logisk redovisningsmetod som ger ett mer rättvisande resultat och att uppdelningen på komponenter för enstaka byggnader eller mindre fastighetsbestånd inte är svårare än att man kan hantera frågeställningarna. Jag tror, allt annat lika, att när dessa bitar faller på plats kommer branschen att inse att den enda långsiktigt hållbara redovisningslösningen för ett fastighetsbolag är K3 (om man jämför med K2) och då kommer antalet fastighetsbolag som upprättar bokslut enligt K3 att öka. I övrigt önskar jag alla ett stort Lycka till med vårens intensiva bokslutssäsong. Per Lindblom Auktoriserad Redovisningskonsult och Auktoriserad revisor DAGS ATT DEKLARERA 2015 DIN ÅRLIGA KICK-OFF INFÖR DEKLARATIONERNA Anmäl dig på nj.se/boka nu Alexandra Wallerius, skatteexpert på Norstedts Juridik. Du kan välja mellan två olika varianter. Båda ger dig allt det senaste inom skattelagstiftning och praxis, plus massor med nyttiga tips och råd. Dags att deklarera Dags att deklarera med Norstedts Skatt Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se 19

F O K U S A R B E T S P L A T S HUSJURISTERNA Från vänster: Anne Pettersson, My Gustafsson, Marie Rehnberg, Johanna Albrektson, Sandra Rowa, Lena Bengtsson, Käthe Brusquini, Sussanne Bryngelsson och Annette Olanders. SMALT KUND- FOKUS LYCKAT KONCEPT Hos Husjuristerna i Göteborg har man valt en lite annan strategi än hos andra redovisningsbyråer. De har nämligen koncentrerat sig på ett enda kundsegment och är därmed specialister på specifika redovisningsprinciper som gäller då. Deras kunder är uteslutande bostadsrättsföreningar. TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JERKER ANDERSSON SANDRA ROWA, Annette Olanders och Johanna Albrektson startade, tillsammans med ytterligare en person, Husjuristerna 2010. De jobbade tillsammans hos en av de större fastighetsförvaltarna i Göteborg och valde vid en omorganisation att istället verka i egen regi. Jag är ekonom medan Annette och Johanna är jurister, berättar Sandra Rowa. När vi beslöt oss för att starta eget hade vi fokus på juridiska tjänster för bostadsrättsföreningar och ingen tanke på att också bli förvaltare. Men när vi genomfört våra första ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt tänkte vi att vi kan ju lika gärna ha kvar bostadsrättsföreningarna som kunder på redovisning. Idag är vi sex ekonomer på heltid och redovisningsdelen växer hela tiden. Juridiken för bostadsrättsföreningar är både svår och speciell. Att kunna erbjuda den kompetensen tillsammans med redovisning ser Sandra som en mycket stor fördel. Våra tre jurister är superduktiga på allt som har med bostadsrättsföreningar att göra. Juridiken och redovisningen hänger ihop väldigt tajt i våra uppdrag. Vi sitter ofta tillsammans och vänder ut och in på olika detaljer. Juristerna behöver vår kompetens för att komma vidare, vi ekonomer behöver deras så helheten är väldigt viktig. Vår speciella personalsammansättning, och att vi bara vänder oss till bostadsrättsföreningar, gör oss väldigt unika i redovisningsbranschen. Jag tror inte det är så många som har den inriktningen. Sandra har tidigare jobbat på en traditionell redovisningsbyrå med många olika typer av kunder och kan se likheter med sina uppdrag idag. Men också en hel del skillnader. Vi har, precis som på andra redovisningsbyråer, helheten i våra kunduppdrag. Vi redovisar, gör betalningar och löner, fakturerar och gör bokslut. När det gäller redovisningen i en bostadsrättförening krävs det en hel del specialkompetens och det är något du sällan lär dig på en redovisningsbyrå eller i skolan. Det tar ungefär ett år innan en ny medarbetare hos oss är i gång fullt ut. Varje ekonom hos oss har helhets- 20 Nr 1 2015 tidningenkonsulten.se