HOPPLA, VI LEVER! Innehållsförteckning HOPPLA, VI LEVER! 1

HOPPLA, VI LEVER! Innehållsförteckning HOPPLA, VI LEVER!...1 VAD FINNS I KAPITLET?...2 NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET...3 ARBETA MED KAPITLETS BILDER...4 ETT SPÅR GENOM KAPITLET...5 EXTRAMATERIAL...10 LÄSTIPS...10 FILMTIPS...10 KOPIERINGSUNDERLAG: STÖDORD TILL HOPPLA, VI LEVER!...11 KOPIERINGSUNDERLAG: ÖVERSIKT LYRISK MODERNISM...12 HOPPLA, VI LEVER! 1

Vad finns i kapitlet? Kapitlet Hoppla, vi lever! berättar om en brytningstid inom litteraturen i vars dyningar vi läser skönlitteratur än i dag. Medan den realistiska romanen dominerade berättandet på 1800- talet sökte sig både lyrik och drama så småningom nya vägar. Receptet på förnyelse var ett allt starkare inslag av bildspråk. Språket förtätades med symboler för att ge kraft åt verklighetstolkningen, först i symbolisternas lyrik och i Strindbergs senare dramatik som till exempel Ett drömspel. Modernismens olika riktningar tog alla intryck av vad som pågick i världen, inte minst det obegripliga slaktandet på slagfälten under första världskriget. Kapitlet tar därför sitt avstamp i ett av de främsta vittnesmålen från första världskriget, den starkt realistiska krigsskildringen På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarque (s. 263 265). Den lyriska modernismen i början av 1900- talet bröt med verskonstens alla regler. Poesins språk blev lika brutalt och chockerande som verkligheten själv. Det futuristiska manifestet är ett gott exempel (s. 266), ett annat är den unge poeten Pär Lagerkvists tidiga diktning (s. 268 269). Kvinnorna saknade frontpositioner under den lyriska modernismens första decennier med ett lysande undantag i den finlands- svenska lyrikern Edith Södergran (s. 271). Inom prosan intresserade sig modernismens olika riktningar för att renodla sin stil som Marcel Prousts minnes- och associationsstil (s. 283 285), James Joyces inre monolog (s. 285 287), Ernest Hemingways isbergsteknik (s. 288 289) och Virginia Woolfs synvinkelteknik (s. 290 291). Den mest inflytelserika prosamodernisten av alla, fast länge okänd utanför en trängre krets var Franz Kafka (s. 278 281), vars expressionistiska och symbolladdade stil kanske har det allra starkaste bandet till Jean- Paul Sartres existentialism eller Albert Camus absurdism (s. 292 294). För Simone de Beauvoir blev existentialismen ett passande verktyg att kartlägga villkoren för kvinnan (s. 295 296). I dag är den modernistiska traditionen minst lika stark som det traditionella verklighetsnära diktandet och romanens olika genrer har sugit upp stora delar av förnyarnas modernistiska teknik. Innehåll i Hoppla, vi lever! Textutdrag från modernismen Bildstudium Modernistiska texter i Upplev litteraturen 1 När seklet var ungt Erich Maria Remarque, På västfronten intet nytt (s. 263) Hannah Höch, Beautiful girl (s. 260) Lina Ekdahl, Solidaritet (s.191) Modernismen nya uttryck och idéer Filippo Tommaso Marinetti, Det futuristiska manifestet (s. 266) Vladimir Majakovskij, ur Ett moln i byxor (s. 267) Pär Lagerkvist, Ångest (s. 269) Edith Södergran, Vierge moderne (s. 271) Umberto Boccione, Gatuljud tränger in i huset (s. 265) Egon Schiele, The Poet (s. 268) Pablo Picasso, Flickorna från Avignon (s. 270) Henri Matisse, Marockansk trädgård (s. 272) Raoul Hausmann, Tatlin at Home (s. 273) Franz Kafka, Gemenskap (s. 194) 2

Tristan Tzara, Tag en tidning (s. 273) Waldemar Lorentzon, Vårfiol (s. 277) Gunnar Ekelöf, Oktoberspegel (s. 276) Franz Kafka mästaren från Prag Franz Kafka, ur Processen (s. 279) Modernistiska texter i Upplev litteraturen 2 Fler förnyare av berättarkonsten Marcel Proust, ur På spaning efter den tid som flytt (s. 284) Quai d Anjou, Ile Saint- Louis, Paris (s. 282) Erik Lindegren, Att skjuta en fiende (s. 276) James Joyce, ur Odysseus (s. 286) Göran Sonnevi, Om kriget i Vietnam (s. 284) Ernest Hemingway, ur Berg som vita elefanter (s. 288) Kristina Lugn, Jag är inte riktigt mig själv (s. 296) Virginia Woolf, ur Mot fyren (s. 290) Leva eller bara finnas till? Albert Camus, ur Främlingen (s. 293, 294) Simone de Beauvoir i sitt hem (s. 295) Simone de Beauvoir, ur Det andra könet (s. 296) Några sätt att inleda kapitlet a) Överblicka kapitlet Ett sätt att inleda arbetet med kapitlet Hoppla, vi lever! kan vara att låta eleverna få överblicka innehållet i kapitlet. Planera en inledningslektion så här: 1. Fånga upp elevernas kunskaper och associationer kring 1900- talet genom stödord eller en tankekarta på tavlan. 2. Dela in klassen i mindre grupper. Låt varje grupp studera den inledande tidsaxeln, faktarutan och bilden (s. 260 261). Uppmana grupperna att även bläddra igenom kapitlet och titta på bilder och läsa rubriker. 3. Varje grupp skriver en tankekarta som sammanfattar den översiktliga bild som de tycker att läroboken ger av epoken. 4. Visa ev. kopieringsunderlaget Stödord till Hoppla, vi lever! vid gruppernas redovisningar som ett sätt att sammanfatta uppgiften. Tips! Ord och begrepp som kan vara bra att få med: Sigmund Freud, Drömtydning, Marinetti, första futuristiska manifestet, första världskriget, Marcel Proust, På spaning, Majakovskij, den ryska revolutionen, Pär Lagerkvist, Edith Södergran, Hugo Ball, första dadaistiska manifestet, James Joyce, den inre monologen, Breton, första surrealistiska manifestet, Franz Kafka, Ernest Hemingway, isbergstekniken, spanska inbördeskriget, Virginia Woolf, synvinkeltekniken, Gunnar Ekelöf, Jean- Paul Sartre, existentialismen, andra världskriget, Albert Camus, Simone de Beauvoir, feminismen. Kopieringsunderlag: Stödord till kapitlet Hoppla, vi lever! HOPPLA, VI LEVER! 3

b) Introducera kapitlet genom att läsa en text 1. Läs avsnittet När seklet var ungt (s. 261 262) och diskutera vilka tecken som fanns på optimism och utveckling och vad det var som störde den optimistiska bilden av det nya seklet före utbrottet av första världskriget. 2. Fortsätt med att läsa utdraget ur På västfronten intet nytt (s. 263 264). Vilka är elevernas reaktioner? Gå vidare till Samtala om - uppgifterna. 3. Klargör begreppet pacifism (s. 262). Varje större konflikt har resulterat i att man byggt minnesmärken av olika slag. Förr byggde man segermonument, medan man nu för tiden bygger minnesmärken över offren. Vilka känner eleverna till? 4. Låt eleverna avslutningsvis fundera över vilka aktuella pacifistiska läs- eller filmupplevelser de har. Krig och minnesmärken Förr byggde man segermonument Triumfbågen i Paris (revolutionskrigen, den franska republiken) Siegesaeule i Berlin (tysk seger över Frankrike 1871) Nu bygger man minnesmärken över offren Wall of Remembrance i Washington (Vietnamkriget) Förintelsens offer (Berlin) Arbeta med kapitlets bilder Fördjupa studiet av kapitlets bilder genom att låta eleverna använda sig av den mall för bildanalys som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningens kapitel Antiken. Demonstrera gärna hur analysmallen fungerar genom att ni tillsammans i klassen studerar och diskuterar den inledande bilden av Hannah Höchs collage Beautiful Girl (s. 260) med utgångspunkt i analysmallens frågor. Påminn eleverna om att det är lätt att hitta bakgrundsfakta på nätet. Efter den gemensamma bildanalysen kan de fortsatta samtalen om bilderna i kapitlet ske i helklass som en del av arbetet med kapitlet, eller i mindre grupper där eleverna väljer en bild för en egen analys. Förslag på analys av bilden på sidan 260 Motiv: Collage bestående av ett foto och klipp från tidningsreklam. Personer: Bildens visar delar av en ung vacker kvinnas kropp kombinerat med olika objekt som ett däck, en lampa och symbolen för ett känt bilmärke. Miljö: De utklippta och kombinerade olika bildelementen visar ingen särskild miljö. Komposition: Gyttret av detaljer i collaget avslöjar inget särskilt djup utan ger den komponerade bilden ett platt intryck. De dominerande delarna är en kvinnofrisyr, ett bildäck, en hand, en sittande kvinnotorso med sammanförda ben och en maskindel. I centrum upptas platsen av ett skruvliknande föremål toppat 4

av någon sorts skärm eller beslöjning. Delarna i övrigt sammanfogas av överlappande märken för det sydtyska företaget BMW. Översikt komposition: kvinnofrisyr hand skruvliknande föremål toppat av beslöjande tyg maskindel sittande bildäck kvinnotorso med sammanförda ben Tolkning: Collaget kan ges en dadaistisk tolkning där de moderna, kanske för tiden provocerande delarna i bilden, ska reta betraktaren. Kvinnans hår är kortklippt och lockat, de bara kvinnobenen annonserar 1920- talets korta kjolar. Ansiktet är ersatt av ett föremål som kombinerar skruv och överdrag eller slöja. Tid: Collaget är utfört 1920 och visar på ett avsevärt inflytande från måleri och bildkonst i Frankrike och Tyskland från hela 1910- talet. En referens skulle kunna vara Pablo Picasso som under en period kombinerar sitt måleri med urklipp ur tidningar, broschyrer och andra tryckta alster. Andra konstnärer arbetade också mycket med att blanda tidningsurklipp med ett abstrakt måleri. Men det är inte främst kubismen man kommer att tänka på utan dada och dess lekfulla sammanförande av olika bilder, tecken och budskap. Den geografiska närheten mellan Bayern (Bayrische Motor Werke) och dadaisternas högkvarter i Schweiz på Cabaret Voltaire i Zürich kan också ha betydelse. En annan tänkbar referens är futurismen eftersom det kvinnligt mjuka kombineras med verkstadsföretaget BMW och någon typ av maskindelar. Här är det naturligtvis av intresse att konstnären är kvinna och gör sig gällande i en manligt dominerad konstvärld. Budskap: Ett tänkbart budskap skulle kunna vara att det moderna i form av maskiner och teknik inte kan hindras i sitt framträngande utan gör sig gällande i allt starkare utsträckning och att framtidens utveckling även inkluderar kvinnorna som en jämställd del av samhället. Ett spår genom kapitlet Modernismens kännetecken i lyriken och romanen Lyrisk modernism Ett sätt att hantera modernismens olika riktningar är att låta klassen gruppvis fördjupa sig i en ism, och sedan redovisa för varandra. En utgångspunkt för gruppernas arbeten kan vara frågan Vad säger den lyriska modernismen om sin tid? Allra bäst är om eleverna HOPPLA, VI LEVER! 5

har tillgång till bibliotek och kan hitta ytterligare dikter än de som finns i läroboken. Lägg upp arbetet så här: 1. Dela in klassen i grupper som får arbeta med delar av kapitlet. Futurismen (s. 266-267) Expressionismen: Pär Lagerkvist (s. 268-269) Expressionismen: Edith Södergran (s. 271-272) Dadaismen (s. 273-274) Surrealismen (s. 274-276) Ett par grupper kan välja att arbeta med Pablo Picasso (s. 270), Henri Matisse (s. 272), Waldemar Lorentzon eller någon annan av Halmstadsgruppen (s. 277) som del av modernismens estetik. 2. Låt varje grupp arbeta med lärobokens text och eventuellt extramaterial och söka svar på följande frågor: a) Vad protesterar ismen emot? b) Hur ser företrädarna på sin egen tid och på framtiden? c) Går det att säga något om vilket samhälle anhängarna vill ha? d) Har detta exempel på modernism några politiska sympatisörer? I så fall vilka? e) Vilka kända diktare tillhörde denna ism? f) Vad kännetecknar den här modernistiska stilen? g) Hur kan man tolka textutdraget gruppen arbetat med i läroboken? Återge intressanta delar av texten och förklara en eller ett par slående formuleringar eller metaforer. h) Finns det några bra exempel i läroboken på bildkonst som demonstrerar ismens idéer? Kommentera en vald bild i samband med redovisningen. 3. Redovisningen kan ske muntligt med inslag av faktaredovisning, diskussion och högläsning av sådana rader ur dikterna som är typiska för ismen. Ett extra plus är att förklara sin dikt i anslutning till passande bildmaterial från läroboken eller nätet. 4. Avsluta den gemensamma redovisningen med en diskussion om vilken lyrisk modernism som överlevt de gångna hundra åren bäst. Har den lyriska modernismens idéer kvar någon aktualitet? Kopieringsunderlag: Översikt lyrisk modernism Den modernistiska romanen De olika stilarna inom den modernistiska prosan vill alla fördjupa skildringen av verkligheten. Syftet kan vara allt från att återuppleva en gången tid som hos Marcel Proust till att fånga tillvarons gåtfullhet som hos Franz Kafka eller Albert Camus. Arbetet med den modernistiska prosan kan ha sin tyngdpunkt i läsningen av en eller flera hela romaner, och då ger avsnittet i Svenska impulser 2 en god överblick. Reflektionen kring det lästa kan ske både genom en skriftlig analysuppgift och/eller boksamtal. Ytterligare ett sätt att närma sig den modernistiska romanen kan vara att läsa och diskutera de 6

korta utdragen i läroboken för att därefter testa på att skriva i någon av författarnas stilar. Modernismen inom prosan behandlas i avsnittet Franz Kafka mästaren från Prag (s. 278 281), vidare i Fler förnyare av berättarkonsten (s. 283 291) och Leva eller bara finnas till? (s. 292 296). De prosastilar som introduceras är: a) Franz Kafkas sätt att berätta expressionistisk symbolism Berättarjagets tillvaro beskrivs utifrån en idé om dröm eller förvandling och den bärande symbolen behålls hela verket igenom. Huvudpersonens livssituation beskrivs som oförklarlig. Språket är sakligt och begripligt. Exempel: Här är mina identitetshandlingar. / Vad bryr vi oss om dem? skrek den store vakten. b) Marcel Prousts sätt att berätta att återuppväcka minnet Berättelsen saknar kronologi och enhetlig handling men följer berättarens minnesflöde. Det finns ingen tydlig huvudperson. Språket associerar till de fem sinnena och är mycket beskrivande. Exempel: hela Combray med dess omgivningar allt detta fick form och fasthet och steg fram, samhälle och trädgårdar, ur min kopp med té. c) James Joyces sätt att berätta den inre monologen Berättelsen saknar given kronologi och vandrar mellan nutid, dåtid och framtid allt efter huvudpersonens tankeström. Det finns flera huvudpersoner. Språket är realistiskt men tankeströmmen återges i skrift utan att sätta punkt och komma. Exempel: jag hoppas han kommer om måndag som han sa samma tid fyra jag avskyr folk som kommer när som helst d) Ernest Hemingways sätt att berätta isbergstekniken Händelseförloppet återges sakligt och kortfattat utan mycket beskrivning. Det finns en eller flera huvudpersoner. Språket är realistiskt, korthugget och bygger konsekvent på att beskriva handlingar och reaktioner istället för att återberätta olika känslouttryck. Exempel: Flickan såg ner i marken. e) Virginia Woolfs sätt att berätta synvinkeltekniken Berättelsen utgår från en och samma omständighet t.ex. vädret, sjukdomen eller rikedomen och återger minnen från berättelsens nu. Det finns en eller flera huvudpersoner som tillåter att berättelsen får olika fördjupande utvikningar. Språket är realistiskt och detaljrikt i sin beskrivning. Exempel: Ja naturligtvis, om det är vackert väder imorgon, sade mrs Ramsey. (och lite senare) Men det blir inte vackert, sa hans far HOPPLA, VI LEVER! 7

f) Albert Camus sätt att berätta att hitta essensen i tillvaron Berättelsen är enkel men bygger på avgörande händelser eller beslut och beskriver hur huvudpersonen agerar och tänker. Det finns en huvudperson vars upplevelser och tankar återberättas. Språket är konkret och enkelt. Exempel: inför denna natt som var fylld av tecken och stjärnor öppnade jag mig för första gången för världens ömma likgiltighet. g) Simone de Beauvoirs sätt att berätta att hitta essensen i tillvaron Berättelsen har en starkt utredande karaktär. Författaren beskriver, förklarar och argumenterar för en ståndpunkt. Det finns en huvudperson vars upplevelser, tankar och slutsatser återberättas. Språket närmar sig det vetenskapliga språkets exakthet men återger subjektivt författarens övertygelse. Exempel: Det krävs att de [kvinnorna] vägrar godta sin situations begränsningar och att de strävar efter att öppna framtidens vägar; att resignera är att ge upp och fly. Kvinnan har ingen annan utväg än att arbeta för sin egen frigörelse. Uppgifter: 1. Välj bland de olika modernistiska prosastilarna och analysera det valda prosautdraget med hjälp av översikten här ovan. 2. Välj en av de romaner som introduceras med textutdrag för att läsa tillsammans i klassen. Tips! Känn på litteraturen 3 en guide genom tio klassiker innehåller fullständigt studiematerial till Franz Kafkas Förvandlingen. 3. Pröva att låta eleverna skriva en liten text inspirerade av en eller ett par av modernismens olika prosastilar. Utgå från det lilla prosaexemplet nedan och omsätt detta till de olika modernistiska prosastilarna: Det var en vacker dag. Jag gick till stranden och solade på lunchrasten. Då kom Kim. Han kysste mig. Kopieringsunderlag: Modernismens kännetecken prosan Exempel på lösningar av uppgiften 3 Expressionistisk symbolism Franz Kafka Solen stekte med oförändrad intensitet. Jag befann mig på ett sällsamt sätt utanför min egen kropp som närmade sig kokpunkten på den heta sanden. Tankarna snurrade. Omärkligt hade Kim dykt upp i mitt synfält utan att jag visste hur han kommit dit och han trutade inbjudande med läpparna men jag blundade och vände bort mitt ansikte. När jag öppnade ögonen kunde jag inte upptäcka hans gängliga gestalt. 8

Återuppväcka minnet och berätta Marcel Proust Knappt hade jag placerat min bleka kropp på en filt på stranden förrän doften av hav och tång och känslan av vindens lek i håret förde mig tillbaka till samma strand under samma månad en gång när jag var riktigt ung. Den dagen på stranden skulle inte bli lik någon annan vare sig förr eller senare, minnet av solen, ljuset och ljudet av det sakta stigande och sjunkande vattnet överröstat av sjöfåglarnas skrän sjönk för ett ögonblick undan och jag såg åter en gång Kims ansikte. Munnen lyste i ett glatt leende och den söta doften av isglass nådde min näsa. Den kom närmare och avtog i styrka. Ett ögonblick hade bilden funnits där, skarp och intensiv för att sedan sjunka undan så att den var avlägsen och vag i sina konturer. En svag smak av päron var förnimbar i munnen. Jag vred undan mitt ansikte från den bländande solen. Den inre monologen James Joyce förmiddagen hade verkligen släpat sig fram utan så mycket som en liten skrämd snattare i butiken tills det enda raka var att fly värmen, stänga butiken och sakta maka sig från Bloom Street ner till hamnen där det fanns en liten strand, som vi som höll i hop brukade hänga på när vi inte hade något annat att göra Kim var en i det gänget som aldrig riktigt bestod av samma personer utom för en fast kärna medan alla andra flöt ut och in i kretsen beroende på om de var kvar i stan eller om de hade arbete på något annat ställe jag tyckte inte att deras gäng var mycket att ha utan bara en massa slöa och skrikiga småungar sanden var varmare än jag föreställt mig och avståndet ut till det långgrunda stillastående vattnet verkade oöverkomligt medan kroppen formade sig mot liggunderlaget och jag kom att tänk på Kim i samma ögonblick som han var där och skymde solen och hans läppar var svala av det salta vattnet och päronsmak Isbergstekniken Ernest Hemingway Den korta skuggan av husraden på Bloom Street visade på lunch. På gatan steg en dammvirvel. Blusen klistrade mot ryggen medan jag vandrade under arkaden ur på den södra sidan av gatan. Tankarna stod stilla. Vattenspegeln glittrade i bukten. På sandstranden gav vinden lite lindring och jag placerade liggunderlaget på mitt vanliga ställe. Som jag räknat ut dök snart Kim upp med en isglass. På vägen tillbaka smakade munnen fortfarande päron. Synvinkeltekniken Virginia Woolf Jag tar lunch, ropade Kim och lämnade butiken högst upp på Bloom. Vinden svalkade den del av stranden som låg öppen mot bukten. En liten figur närmade sig från vändplanen där Bloomgatan mynnade. Den välbekanta synen av gestalten som strävade fram över sanden och så småningom tog form för ögat väckte förväntan. Det var inte förälskelse men trygghet. Kim mötte henne med en gest av nonchalans som inte alls visade vad han kände. Tidig idag, smaka lite? sa han och drog retsamt undan isglassen. Att hitta essensen i tillvaron Albert Camus Solen fick luften att dallra över sandstranden. Ljuset, värmen och den svaga vinden från vattnet skärmade av alla intryck. Butiken, staden och vandringen efter Bloom ner till stranden sjönk undan som om de inte fanns. Tungan klistrade mot gommen. Kim väntade med en isglass. Den isiga päronsmaken fyllde för ett ögonblick hela det HOPPLA, VI LEVER! 9

universum stranden, havet och den glödande vita rymden som välvde sig över bukten. Svalka. Att hitta essensen i tillvaron Simone de Beauvoir Den vackra sommardagen fick Blooms serveringar, planteringar och butiker att sjuda av aktivitet, servitriserna serverade dryck till små sällskap av herrar i halmhatt. Allt detta ingav känslan av att inte tillhöra deras värld. Det var bättre att som vanligt styra stegen mot havet och lunchtimmens svalka. Tanken på Kim var trygg men hans frihet var inte hennes. Hon stod i butik och han hade sin egen lilla försäljning av glass och dryck. Inte det förväntade på mötet med päronglass tog bort tanken på att hon var bunden men han kunde gå och komma som han ville. Extramaterial Överblicka lyrikens ismer Futurism Manifest Företrädare Starrtid Ideologi Land Det futuristiska Tommaso 1909 fascism Italien manifestet Marinetti Vladimir Majakovskij ca 1915 kommunism Ryssland/ Sovjet- unionen Expressionism - - - - ca 1910 Dadaism Surrealism Det dadaistiska manifestet Hugo Ball Det surrealistiska André manifestet Breton ofta vänster- radikal Tyskland 1916 anarkistisk Schweiz 1924 opolitisk Frankrike Lästips Erich Maria Remarque, På västfronten intet nytt Ernest Hemingway, Och solen har sin gång Virginia Woolf, Mot fyren Albert Camus, Främlingen Franz Kafka, Förvandlingen George Orwell, Djurens gård Filmtips Titanic, James Cameron 1997 Diktatorn, Charlie Chaplin 1940 Pansarkryssaren Potemkin, Sergej Eisenstein 1925 Metropolis, Fritz Lang 1927 Land och frihet, Ken Loach 1995 10

Kopieringsunderlag: Stödord till Hoppla, vi lever! Sigmund Freud, Drömtydning Marinetti, Första futuristiska manifestet första världskriget Marcel Proust, På spaning Vladimir Majakovskij den ryska revolutionen Pär Lagerkvist Edith Södergran Hugo Ball, Första dadaistiska manifestet James Joyce, den inre monologen Breton, Första surrealistiska manifestet Franz Kafka Ernest Hemingway, isbergstekniken spanska inbördeskriget Virginia Woolf, synvinkeltekniken Gunnar Ekelöf Jean-Paul Sartre, existentialismen andra världskriget Albert Camus Simone de Beauvoir, feminismen HOPPLA, VI LEVER! 11

Kopieringsunderlag: Översikt lyrisk modernism Futurism Manifest Företrädare Ideologi Land Expressionism Dadaism Surrealism 12