DETALJPLANEFÖRSLAGETS BESKRIVNING

DETALJPLANEFÖRSLAGETS BESKRIVNING som gäller plankartan daterad 19 oktober 2015 Kommun Planens namn Utarbetat av Kyrkslätt VATTENTORNSBACKEN Detaljplan och detaljplaneändring Med detaljplanen bildas kvarteren 450 458 och till dem gränsande gatu-, väg-, rekreations- och parkområden. Ändringen av detaljplan gäller detaljplanen för Kyrkvalla och Åängen samt detaljplanen för Jolkbydalen- Prästgårdsbacken-Råkulla. Arkkitehdit Anttila & Rusanen Oy Arkitekt Mikko Rusanen Anhängiggörande 12 oktober 2012 kungörelse Behandling Program för deltagande och bedömning Samhällstekniska nämnden 20.9.2012 Detaljplaneutkast Samhällstekniska nämnden 22.5.2014 Detaljplaneförslag Samhällstekniska nämnden 17.9.2015 Kommunstyrelsen 19.10.2015 Godkännande av detaljplanen Samhällstekniska nämnden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Projektnummer 12500 Ritningar Detaljplan, nr 3228 Illustration, nr 3225

BESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING...5 1.1 Planens innehåll... 5 1.2 Planläggningsprocessens skeden... 5 1.3 Genomförande av planen... 5 2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN...6 2.1 Planens syfte... 6 2.2 Beskrivning av planeringsområdet... 6 2.2.1 Allmän beskrivning av området... 6 2.2.2 Naturmiljö... 7 2.2.3 Den byggda miljön... 10 2.2.4 Markägande... 14 2.3 Planeringsläget... 14 2.3.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen... 14 2.3.2 Landskapsplanen... 15 2.3.3 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 och delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1... 16 2.3.4 Detaljplaner... 17 2.3.5 Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet... 18 3. PLANERINGENS SKEDEN... 19 3.1 Behovet av detaljplanering... 19 3.2 Deltagande och samarbete... 19 3.2.1 Berörda parter... 19 3.2.2 Anhängiggörande... 19 3.2.3 Beslutsskeden, deltagande och förfaranden för växelverkan... 20 3.2.4 Myndighetssamarbete... 21 3.3 Planläggningslösningen och dess motiveringar... 21 3.3.1 Primära utgångspunkter... 21 3.3.2 Preliminära alternativ och responsen på dem... 23 4. BESKRIVNING AV DETALJPLANEN... 27 4.1 Detaljplanens struktur... 27 4.2 Dimensionering... 29 4.3 Planens konsekvenser... 30 4.3.1 Konsekvenser för den byggda miljön... 30 4.3.2 Konsekvenser för naturmiljön... 33 4.3.3 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden... 33 4.3.4 Effekter på ekonomin... 34 4.3.5 Störande faktorer i miljön... 35 4.3.6 Sammandrag... 35 4.4 Planbeteckningar och planbestämmelser... 36 4.5 Namngivning... 37 5. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN... 38 5.1 Planer som styr genomförandet av detaljplanen... 38 5.2 Tidsplanering av genomförandet... 38 2

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANBESKRIVNINGEN: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Bilaga 10 Bilaga 11 Bilaga 12 Bilaga 13 Bilaga 14 Bilaga 15 Blankett för uppföljning av detaljplanen Detaljplanekarta och planbestämmelser Fastighetskarta Illustration Utsikt från centrum i riktning mot Vattentornsbacken Utsikt från inlärningscentret i riktning mot Vattentornsbacken Utdrag ur den aktuella detaljplanen Karta över markägande Objekt som är viktiga med tanke på landskapet och kulturmiljön Preliminär granskning av trafikens funktionalitet Hinderfria leder Principsektioner Plan för hantering av dagvatten Allmän plan för gator och parkeringsområden Uppläggningsplatser för snö FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL PLANEN: - Program för deltagande och bedömning - Vattentornsbacken, Närmiljö- och byggsättsanvisning - Vesitorninmäki, Rakennetun kulttuuriympäristön inventointi, (Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson, 2015) - Vesitorninmäki, Uusiutuvan energian ratkaisut (Optiplan, 2015) - Vesitorninmäki ja Juhlakallio, Kaava-alueiden arkeologinen inventointi 22.-23.10.2013 (Satu Koivisto, Museovirasto, Arkeologiset kenttäpalvelut, 2013) - Vattentornsbacken, Naturutredning (Juha Kiiski, Ramboll Finland Oy, 2014) - Vattentornsbacken, Dagvattenutredning (Petter Kohonen, Ramboll Finland Oy, 2015) - Viktiga objekt i Vattentornsbackens landskap och kulturmiljö (Ramboll Finland Oy, 2013) - Byggbarhetsutredning (Pohjatekniikka Oy, 2013) - Lägeskarta för bunker (Pohjatekniikka Oy, 2013) FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM GÄLLER PLANEN: - Jolkbyn joen esiselvitys, Vanha Rantatie Yläjuoksu (Ramboll Finland Oy, 2014) - Utredningar som utarbetats för delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1 (bl.a. trafikutredning, naturutredning samt utredning om byggnadshistorien och skogsgränserna) - Bullerutredning för kustbanan vid Kyrkslätts kommuncentrum, Nuläget (Sito Oy, 2013) - Utvecklingsplanen för Kyrkslätts gång- och cykeltrafiknät och naturstigar (Kyrkslätts kommun och Linea Konsultit Oy, 2009) - Kyrkslätts översvämningsutredning, Jolkbyån, (Pöyry Environment Oy, 2008). - Utredning av alternativ för en enhetsskola i Kyrkslätts centrum (FCG Suunnittelukeskus Oy 2007) - Kyrkslätts kommun- och servicestrategi (Kyrkslätts kommun, 2006) - Utvecklande av Kyrkslätt linjenät till år 2009 (SAD, Kyrkslätts kommun, 2005) - Bullernivåerna från järnvägen dag- och nattetid (2005) - Gesterby-Jolkby delgeneralplan flygekorrutredning (Luontotieto Keiron Oy, 2004) - Gesterby-Jolkby-Gillobacka naturutredning (Merja Puromies, Kyrkslätts kommun, 2004) - Inventering av generalplaneområdet för Hindersby, Jolkby, Gillobacka och Kyrkvalla i Kyrkslätt (Kreetta Lesell, Museiverket, 2003) - Kyrkslätts kommun, bullerutredning för Hindersby område (Larri Liikonen, LT-konsultit Oy, 2002) 3

- Kyrkslätts vägnäts- och trafiksäkerhetsplan (Kyrkslätts kommun, Vägförvaltningen, Nylands vägdistrikt och Strafica Oy, 2002) - Plan för trafiknätet i Kyrkslätts centrum (LT-konsultit Oy och Strafica Oy, 2002) - Utveckling av Kyrkslätts centrum (Keskustakehitys Oy, LT-konsultit Oy, Arkitektbyrå Jukka Turtiainen Oy, 2001) - Utredning av bullernivån i Västra Nyland (1999) - Trafikolägenheter på detaljplaneområdet för Kyrkslätts centrum - (LT-konsultit Oy, 1998) - Landskapsutredning och -plan för Kyrkslätts centrum (MA-arkkitehdit, 1997) - Jordmånsutredning i Idrottsparken och området öster om parken (Geoteknillinen insinööritoimisto Eero Hilpi, 1996) - Byggnadskultur och kulturlandskap i Kyrkslätt (Kyrkslätts kommun och Sigbritt Backman, 1990) 4

1. SAMMANFATTNING 1.1 Planens innehåll Kyrkslätts kommuncentrum har utvecklats kraftigt genom att kommunen planerat mer bostadsbyggande och kommersiell service i området. Allmänna grönområden och gatunätet har också förnyats. Målet är att höja livskraften och attraktiviteten för kommuncentrum. Det ökande invånarantalet gör det också möjligt att utnyttja kollektivtrafik på ett effektivt sätt och förbättrar samhällsstrukturens energieffektivitet. Detaljplanen för Vattentornsbacken och ändringen av detaljplan genomför de mål för markanvändning som dras upp i delgeneralplanen för kommuncentrum etapp 1. Bostadsbyggande på Vattentornsbacken ger en mer sammanhållen samhällsstruktur i kommuncentrum genom att öka boendet alldeles intill centrum, vilket i sin tur ökar efterfrågan på service i affärscentrum. Byggnadsrätten för bostäder i detaljplanen, cirka 36 000 v-m 2, gör det möjligt att bygga cirka 500 bostäder, det vill säga att cirka 650 nya invånare bosätter sig i området. Ytterligare en betydande faktor med tanke på kommuncentret är byggandet av det nya inlärningscentret, där enhetsskolan med idrottshall och ett daghem placeras sammanlagt cirka 15 000 v-m 2. I planarbetet har man också undersökt placeringen av parkfunktioner som tjänar invånarna på området. Affärsområdet och resecentret ligger på cirka en kilometers avstånd från bostadskvarteren i detaljplanen. I riktning mot centrum byggs smidiga och trivsamma förbindelser för gående och cyklister. Målet är att minska behovet av att använda bil och därigenom också minska koldioxidutsläppen. Ett annat sätt att försöka minska koldioxidavtrycket är att göra det möjligt att värma bostäderna med jordvärme. Några av planeringsområdets fördelar och särdrag är den mångsidiga naturmiljön som lämpar sig utmärkt för rekreationsbruk och de avsevärda höjdvariationerna i terrängen. Vattentornsbacken är den högsta bergshöjden i centrumområdet. De mer låglänta områdena i dalen består av kulturlandskap som formats under en lång användning för odling, och gårdarna som gränsar till Gamla Kustvägen är kulturhistoriskt betydelsefulla. Det nya bostadsbyggandet är effektivt och består i huvudsak av flervåningshus och placeras på en smal sektor på båda sidor om Vattentornsbacken på ett sätt som skonar landskapet och naturmiljön. En betydande del av områdets miljö bevaras obebyggt som närrekreationsområden. Viktiga behov av rekreationsförbindelser till större friluftsområden beaktas. 1.2 Planläggningsprocessens skeden Avtalet om att inleda detaljplanläggningen av Vattentornsbacken godkändes i kommunstyrelsen 10.9.2012 ( 328). Programmet för deltagande och bedömning för Vattentornsbackens detaljplan (projektnummer 12500) godkändes i samhällstekniska nämnden 20.9.2012 ( 65) och kungjordes 12.10.2013. Planeringsarbetet inleddes med en workshop 24.10.2012 där Vattentornsbackens karaktär och framtida möjligheter diskuterades. En lägesrapport över detaljplanläggningen av Vattentornsbacken och riktlinjer för fortsatt planläggning behandlades i samhällstekniska nämnden 23.5.2013 ( 42). Planutkastet var framlagt på beslut av nämnden 9 19.6.2014 och 11 29.8.2014 ( 33). Ett invånarmöte ordnades 17.6.2014. Under förslagsfasen utarbetades en närmiljö- och byggsättsanvisning för Vattentornsbacken, en allmän plan för gator och parkering, en allmän plan för vattenförsörjning samt en plan för hantering av dagvatten. En kulturmiljöinventering av omgivningarna till Gamla Kustvägen genomfördes under våren 2015. 1.3 Genomförande av planen De byggföretag som tagit initiativ till planläggningen planerar preliminärt att bygga bostadskvarteren i huvudsak som ägarbostäder med fri finansiering samt delvis som hyresbostäder med fri finansiering och hyres- och bostadsrättsbostäder med understöd. Kommunen bygger inlärningscentret. Byggandet av bostadskvarteren beräknas pågå under 8 12 år från byggstarten. Inlärningscentret ska enligt planerna vara färdigt hösten 2018. 5

2. UTGÅNGSPUNKTER FÖR PLANERINGEN 2.1 Planens syfte Detaljplaneprojektets syfte är att utvidga och utveckla Kyrkslätts centrumområde genom nytt bostadsbyggande, ett inlärningscenter och en invånarparkanläggning. På Vattentornsbacken planeras ett särpräglat och till sin arkitektur intressant bostadsområde som avviker från den övriga centrumbebyggelsen. Området utvecklas till en högklassig boendemiljö med mångsidiga närrekreationsområden och lättillgängliga parkområden. I planen beaktas rekreationsförbindelser från centrum till större friluftsområden, områdets natur samt dess landskapsmässiga och kulturhistoriska värden. Planen har som mål att göra det möjligt att bygga cirka 36 000 v-m 2 bostäder på Vattentornsbacken. För inlärningscentret reserveras cirka 15 000 v-m 2. Genomförandet av planen förutsätter också byggande av ett nytt gatunät och ny kommunalteknik. 2.2 Beskrivning av planeringsområdet 2.2.1 Allmän beskrivning av området Vattentornsbackens detaljplaneområde ligger öster om Kyrkslätts affärsområde och Kyrkslättsvägen, cirka en kilometer från resecentrumet, där buss- och järnvägsstationerna ligger. Planeringsområdets läge är fördelaktigt för centrumområdets växande bostadsbyggande och placeringen av service. I affärsområdet i kommuncentrum finns kommersiella och offentliga tjänster. Dessutom finns skolor, daghem, biblioteket och hälsovårdscentralen i planeringsområdets omedelbara närhet. Planeringsområdets västra kant utgörs av Jolkbyån och dess strandängar. Väster om ån finns Kyrkslätts idrottspark med sim- och allaktivitetshall. Norr om området ligger Kyrkvalla småhusområde och öster om området ligger Jolkby bostadsområde. I söder gränsar planeringsområdet till Gamla Kustvägen. Planområdets areal är ca 36,1 hektar. Bild 1: Planområdets läge. 6

2.2.2 Naturmiljö Landskapsstruktur och landskapsbild I landskapsstrukturen urskiljs Vattentornsbackens skogklädda bergsrygg och de öppna dalarna i nord-sydlig riktning som gränsar till den. Området mellan Vattentornsbacken och Jolkbyån samt Kyrkvalla dal öster om Vattentornet utgörs av obebyggda åkrar, mot vilka Vattentornsbacken bildar ett skogsbryn som är starkt avgränsande i landskapet. Vattentornsbacken utgör en del av landskapsbilden i kommuncentrum. Väster om Vattentornsbacken, vid foten av berget, finns en tydligt urskiljbar liten skogsdunge. Dalarna förenas med varandra av en smal sänka som är igenvuxen med buskar. Väster om ån finns idrottsparken som omfattar allaktivitets- och simhallar samt funktioner för olika idrottsgrenar som en uppvärmd fotbollsplan. På området har det byggts tillräckligt med parkeringsplatser. Ådalen fortsätter söder om Gamla Kustvägen som Kyrkdalens park. Bild 2: Vattentornsbackens västsluttning är ett synligt element i landskapsbilden i kommuncentrum. Bild 3: Viktiga objekt i Vattentornsbackens landskap och kulturmiljö (bilaga 9). 7

Terrängformer och jordmån Höjdskillnaderna är stora inom området. Den högsta punkten är på Vattentornsbackens topp (+56,2 m.ö.h.). På krönet kan det forna Litorinahavets strandlinje urskiljas cirka 40 meter över havet. Områdets lägsta punkt finns vid Jolkbyåns nedre lopp, +6 m.ö.h. Våren 2013 gjordes en byggbarhetsutredning över planområdet. Planområdets jordmån kan grovt delas in i två delar. På åkerområdet i ådalen består jordmånen av mjuk lera som täcks av en torrskorpa med en tjocklek på cirka en meter. Som tjockast är lerlagret intill ån, 14 meter. Markytan höjer sig mot backen och lerlagret blir tunnare. Under leran finns varierande lager av silt, sand och morän. På backens höjdområden finns 1 2 meter tjocka sandlager med varierande täthet. Berget går i dagen på många ställen. Marken i hela området är tjälfarlig. För sin byggbarhet indelas planområdet i fyra klasser (figur 4): 1. Område med friktionsjordar, grundförstärkningsåtgärder behövs inte, 2. Område med tunn mjuk lera och område med tjockare seg lera, grundläggning av byggnader kräver pålning eller utbyte av jordmassor, 3. Område med mjuk lera, där byggnader pålas och 3B. Som klass 3 men områdets stabilitet är under 1,5. Byggande av hus, vägar och gårdsområden kräver grundförstärkningsåtgärder. Bild 4: Vattentornsbackens byggbarhetsklasser. Pohjatekniikka Oy. 8

Vattendrag och vattenhushållning Jolkbyån som går vid detaljplaneområdets västra kant är den viktigaste recipienten av dagvatten från kommuncentrums avrinningsområde och en viktig landskapsfaktor. Enligt dagvattenutredningen (Ramboll, 2013) fokuseras de största översvämningsriskerna i dagens läge till uppströms Gamla Kustvägens och Kyrkvallavägens broar. Under snösmältningen på våren samlas avrinningsvattnet ända från det övre loppet, vilket gör ån mycket översvämningsbenägen. Kyrkvallavägen och dess nuvarande bro kommer att byggas enligt kommunens gatubyggnadsprinciper, och i samband med detta är det också möjligt att förbättra vattenföringen i Jolkbyån. En preliminär utredning om restaurering av Jolkbyån gjordes av Ramboll Finland Oy 2014. I utredningen presenterades alternativa metoder för hantering av översvämningar. I utredningen rekommenderas att inom området använda genomsläppliga beläggningar för att minska uppkomsten av dagvatten samt att dagvatten fördröjs och infiltreras. Byggande nära fåran rekommenderas inte. Naturvärden På Vattentornsbackens krön finns ett värdefullt naturobjekt, en jättegryta som klassificeras som naturminnesmärke. I naturutredningen för Vattentornsbacken (Ramboll 2014) som gjordes i anslutning till detaljplanearbetet hittades tre ädellövskogslundar som omfattas av naturvårdslagen på Jolkby ådalens sida. Längs Jolkbyån ligger en bäcklund som är viktig med tanke på naturens mångfald, dessutom finns det i anslutning till ädellövskogslunden i skogsdungen i Jolkby ådal en äng som eventuellt är värdefull för naturens mångfald. Man har konstaterat att lunden intill Gamla Kustvägen har uppstått kulturpåverkad för bostadsfastighetens del, och utgör därmed inte en skyddad lund som avses i naturvårdslagen. Figur 5 Vattentornsbackens naturobjekt. 9

2.2.3 Den byggda miljön Samhällsstruktur, befolkningsstruktur och utveckling Kyrkslätt bygger ett attraktivt och trivsamt kommuncentrum. Detaljplaneområdet är en del av bostadsområdet i östra delen av kommuncentrum som är under utveckling. Servicenivån inom kollektivtrafiken är god. Kyrkslätt växer kraftigt. I början av 2014 hade kommunen cirka 38 200 invånare, och prognosen för 2030 är cirka 50 000 invånare. Kommunen förbereder sig även för en ännu större tillväxt. Närinfluensområdet för affärsområdet i kommuncentrum kommer att få över 3 000 nya invånare, det finns också potential för en ännu större befolkningstillväxt. Befolkningen i Kyrkslätt präglas av det stora antalet barnfamiljer. I befolkningens åldersfördelning är andelarna personer under 20 år och mellan 30 och 40 år stora, men den proportionella andelen seniorer och ensamstående kommer att öka avsevärt under de närmaste decennierna. Detta innebär att antalet små hushåll ökar snabbt även i Kyrkslätt. Dessutom är andelen personer i de stora åldersklasserna som går i pension betydande. En ny hälsostation byggs i Åängen, norr om planeringsområdet, mindre än en halv kilometer från det nya bostadsområdet. Service I affärsområdet i kommuncentrum finns kommersiella tjänster som ligger på promenadavstånd från planeringsområdet. De viktigaste kommunala tjänsterna, dvs. de finsk- och svenskspråkiga skolorna och daghemmen, biblioteket och den nuvarande hälsovårdscentralen ligger på motsvarande avstånd. I affärsområdet finns också resecentret, där tåg- och busstationen ligger. Avståndet från Vattentornsbacken till resecentret är cirka en kilometer. Resecentret har goda trafikförbindelser bland annat till huvudstadsregionen. Stadsbild Detaljplaneområdet är i huvudsak obebyggt. Väster om Jolkbyån ligger Kyrkslätts kommuncentrums affärsområde. Norr om området ligger Kyrkvalla småhusområde och öster om området ligger Jolkby småhusområde. Planeringsområdet har stora höjdskillnader och stora öppna trädlösa och obebyggda områden, vilket öppnar intressanta och varierande stadsvyer från planeringsområdet mot näromgivningen och tvärtom. Då man kommer från Gamla Kustvägen till centrum öppnas en utsikt över Jolkby ådal till idrottsparken i centrum. Vattentornsbackens område öppnas i sin tur bäst utåt då man kommer från Överbyvägens riktning, och i mindre omfattning mot Kyrkvalla och Jolkby småhusområden som ligger på närmare håll. Gatubilden längs Gamla Kustvägen, vars skarpa kurvor följer terrängformerna, är i huvudsak enhetlig med historiska gårdsmiljöer och lummiga ädellövträd, med undantag av Elisas kontorshus, som är av ett senare datum. På Vattentornsbacken finns ett vattentorn som fortfarande används. Tornet är ett landmärke i landskapet, och från det öppnas en fin stadsvy över hela kommuncentrumet. Rekreation Kyrkdalens park och idrottsparken i centrum, som gränsar till detaljplaneområdet, är de viktigaste rekreationsområdena i planeringsområdets närhet. Deras ryggrad utgörs av Jolkby ådal, även om hela ådalen för närvarande inte används aktivt för rekreation. Parkerna är en del av det gröna bandet som går genom Kyrkslätts kommuncentrum i nordlig-sydlig riktning och som utsträcker sig från områdena söder om stamväg 51 (Västerleden) ända till Masaby. I dag är Vattentornsbacken med sina många friluftsleder ett populärt friluftsområde bland invånarna. 10

Trafik Fordonstrafik Detaljplaneområdet är lättillgängligt för fordonstrafiken. Området ansluter i sin södra kant till Gamla Kustvägen, som tillsammans med stamväg 51 (Västerleden) är en central led för inkommande trafik från öster. På Gamla Kustvägen uppstår tidvis trängsel. Den genomsnittliga trafikmängden på vägen år 2010 var cirka 5 150 fordon per dygn (utifrån NTM-centralens trafikmängdskarta). Efter att motorvägen på stamväg 51 öppnades har trängseln minskat. I nordväst går den nordliga huvudleden till kommuncentrum längs detaljplaneområdet, Gesterbyvägen, vars genomsnittliga fordonstrafikmängd är 6 200 fordon per dygn (läget 2011, den allmänna trafikplanen för detaljplaneområdet Kyrkvalla-Åängen, 2011). Från Gesterbyvägen finns en anslutning till Kyrkvalla småhusområde. Den framtida effektiviseringen av markanvändningen förutsätter att Kyrkvallavägens bro över Jolkbyån förnyas och att gatuförbindelsen till detaljplaneområdet förbättras. Kollektivtrafik Detaljplaneområdet har ett fördelaktigt läge i förhållande till det befintliga kollektivtrafikutbudet. Kyrkslätts resecenter ligger drygt en kilometer från planeringsområdet. Från Kyrkslätts centrum avgår på en daglig basis under veckan cirka 60 lokaltågsturer och cirka 70 bussturer, av vilka största delen går till huvudstadsregionen. Längs Gesterbyvägen och Gamla Kustvägen går bland annat en del av de linjer som går till Helsingfors. Av busshållplatserna i planeringsområdets omedelbara närhet ligger en på Gesterbyvägen och tre på Gamla Kustvägen. Den största delen av den reguljära trafiken i riktning mot Helsingfors går längs Gamla Kustvägen. Förbindelser för gång och cykling Området har goda förbindelser för gång och cykling till affärsområdet och resecentret längs Gamla Kustvägen och Gesterbyvägen. Genom Kyrkdalsparken går en förbindelse för gång och cykling, som ansluter till korsningsområdet mellan Gesterbyvägen och Gamla Kustvägen. Runt Vattentornsbacken går en friluftsled som används flitigt. 11

Byggd kulturmiljö och fornminnen Gamla Kustvägen är en del av Kungsvägens museala sträckning. Vid vägen ligger tre historiska gårdar med sina byggnader. Vid gårdsplanen till en fastighet (1:131) har det funnits bosättning redan på 1500-talet. Objektet har införts i fornminnesregistret som Jolkby historiska byplats (Museiverket 2012). I vattentornets närhet finns en betongbunker från Porkala arrendetid. Bunkern är nästan helt täckt med jord. Bredvid bunkern finns en eldställning av betong. (Museiverket, 2012). På åkern i Vattentornsbackens västra kant finns betongfundament till en byggnad, som kan tillhöra lager- eller bostadsbyggnader från Porkala arrendetid (Museiverket, 2003). Dessutom upptäcktes i anslutning till byggbarhetsundersökningen våren 2013 i skogsområdet på den västra kanten en till stor del jordtäckt bunker som inte finns i Museiverkets register (Pohjatekniikka Oy, 2013). Bild 6: Jolkby historiska byplats och läget för Vattentornsbackens bunker. I samband med detaljplanearbetet har en inventering över byggd kulturmiljö genomförts (Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson, 2015). Under inventeringsarbetet uppdaterades och kompletterades uppgifter från tidigare inventeringar. Byggnadsbeståndet i området härstammar från tiden mellan 1800-talets mitt och 1900-talet och är välbevarat. Bild 7: Objekt som är värdefulla för kulturmiljön och föreslagna som skyddade i detaljplanen är markerade med röd cirkel. Kulturmiljöhelheten är markerad med grönt. Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson. 12

Bild 8: 3001 Jolkby gård. Lantgårdshuvudbyggnad i empirestil från 1800-talet inklusive gårdsområde. Byggnaden har ett välbevarat utseende, i byggnaden har även funnits post och apotek. I helheten ingår det gamla trädbeståndet som kantar vägen och den parkliknande gården. Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson. Bild 9: 3002 Jolkby arbetarbostad. Anspråkslös arbetarbostad med sadeltak, från 1800-talet. Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson. Bild 10: 3003 Fridhem. En byggnad från slutet av 1800-talet som förenar empire och snickarglädje. Byggnaden har bevarat sitt ursprungliga utseende som formats vid 1800-talets utvidgning. I helheten ingår gårdsområdet. Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson. Bild 11: 3004 Krönet. Ett välbevarat bostadshus med sadeltak, byggt på 1910-talet, före detta bönehus. I helheten ingår det intilliggande bönehuset Karmel och gården med trädgårdskaraktär. Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson. Bild 12: 3005 Karmel. Jugendinfluerad före detta smedja och bönehus med brutet tak, byggt i början av 1920-talet. I helheten ingår den intilliggande villan Krönet och gården med trädgårdskaraktär. Arkkitehtitoimisto Kristina Karlsson. 13

Teknisk försörjning Genom detaljplaneområdet går Estlinks kraftöverföringskabel i nordlig-sydlig riktning samt en stamvattenledning i östlig-västlig riktning. Vattentornet i området är i bruk. Vid Gamla Kustvägen ligger Elisa Oy:s byggnad som är i bruk. Miljöstörningar Grundat på den trafikbullerutredning som gjordes i samband med delgeneralplanen för Hindersby utsätts inte bostadsfastigheterna på detaljplaneområdet för buller överstigande riktvärden. Social miljö Kyrkslätts kommuncentrum är ett mångsidigt område för service, handel och boende, som vidareutvecklas till ett trivsamt och högklassigt affärscentrum. Kommunen satsar även på kvaliteten på offentliga utomhusutrymmen och gemensamma platser. Vattentornsbacken är i dagens läge ett område för närrekreation för invånarna i centrum. Som en del av centrumområdet ger planeringsområdet goda förutsättningar att utveckla en socialt mångsidig verksamhetsmiljö. Mer information om befolkningsstrukturen och befolkningsutvecklingen i Kyrkslätt finns i punkt 2.2.3. 2.2.4 Markägande Planeringsområdets största markägare är NCC Rakennus Oy, Sato Oyj och Kyrkslätts kyrkliga samfällighet. Gamla Kustvägen ägs och sköts av NTM-centralen i Nyland (bilaga 8). 2.3 Planeringsläget 2.3.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen Statsrådet har fattat beslut om de riksomfattande målen för områdesanvändningen som en del av markanvändnings- och byggnadslagen. Beslutet har varit i kraft sedan 26.11.2001. Målen bygger på 24 i markanvändnings- och bygglagen och de hjälper till att genom planering uppnå en god livsmiljö och hållbar utveckling i detaljplaneområdet. Syftet med målen är att skapa områdesanvändningsmässiga förutsättningar för genomförande av riksomfattande projekt. Av målen gäller särskilt följande helheter Vattentornsbackens detaljplan: fungerande regionstruktur, enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön, kulturoch naturarvet, rekreationsanvändning och naturresurserna. Detaljplanen genomför också uppdaterade områdesanvändningsmål (1.3.2009), enligt vilka Helsingforsregionen, landskapscentra och nätverket av centralorter på landsbygden utvecklas som en stomme för en fungerande regionstruktur. Dessutom omfattas detaljplanen av de särskilda målen för Helsingforsregionen, enligt vilka Helsingforsregionens regionstruktur bygger särskilt på spårtrafikförbindelser mellan Helsingfors och övriga stadscentra. Planeringen av områdesanvändningen ska förläggas till kollektivtrafikens serviceområde och den ska förbättra kollektivtrafikens verksamhetsförutsättningar. Tillräckliga områden ska reserveras för nätverk för fotgängare och cyklister och deras kontinuitet ska främjas. I planeringen beaktas tillräckligt vidsträckta och attraktiva områden som lämpar sig för rekreationsanvändning och kontinuiteten av nätverket av grönområden som förenar dem. Detaljplanen för Vattentornsbacken genomför ovan nämnda riksomfattande mål för områdesanvändningen. 14

2.3.2 Landskapsplanen Landskapsplanen för Nyland (fastställd av miljöministeriet 2006) är i kraft på området. I landskapsplanen har planeringsområdet reserverats för centrum- och tätortsfunktioner. I detaljplanen har den kulturhistoriskt viktiga Gamla Kustvägen, som är en del av den historiska Kungsvägen, anvisats med en separat beteckning. Bevarandet av Gamla Kustvägens särdrag ska beaktas vid planeringen. Dessutom ska behovet av grönkorridorer på landskapsnivå och Estlink Oy:s underjordiska kraftledning beaktas. Söder om planeringsområdet finns nationellt viktiga trafikförbindelser, stamväg 51 som byggts som motorväg (Västerleden) och kustbanan mellan Helsingfors och Åbo. Miljöministeriet fastställde Nylands 2:a etapplandskapsplan 30.10.2014. I etapplandskapsplanen har en del av Kyrkslätts kommuncentrum anvisats som ett område som ska förtätas. Detaljplanen för Vattentornsbacken är i linje med landskapsplanen. Bild 13: Utdrag ur Nylands landskapsplan som vunnit laga kraft. Planeringsområdet har märkts ut med rött. Bild 14: Utdrag ur 2:a etapplandskapsplanen som ska fastställas. Planeringsområdet har märkts ut med rött. 15

2.3.3 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 och delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1 Generalplanen för Kyrkslätt 2020 vann laga kraft 2000. Kommunen har sedermera uppgjort en delgeneralplan för kommuncentrum, etapp 1, som vann laga kraft år 2010. Delgeneralplanen gäller också Vattentornsbacken och har utgjort utgångspunkten för detaljplanläggningen av markanvändningen i området. I utvecklingsbilden för kommuncentrum (Suunnittelukeskus Oy), som utarbetades som grund för delgeneralplanläggningen år 2004, har anvisats de centrala principerna för utvecklingen av området beträffande markanvändningen, trafiksystemen, kommunaltekniken och de offentliga tjänsterna i kommuncentrum. Enligt planerna ska utvecklingsbilden uppdateras 2015. Centrala teman i utvecklingsbilden är att styra befolkningstillväxten på ett samhällsstrukturellt ändamålsenligt sätt och att utveckla tätortsbilden. I delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, gränsar ett område för offentlig service och förvaltning (PY) till parkområdet vid Jolkbyån (VP-1). Vattentornsbackens västra sluttning och området kring backens krön har reserverats för bostadsbyggande (A, AK). Gamla Kustvägens småhusbebyggelse bevaras (AP/s). Historiskt värdefulla byggnadsobjekt och gårdar har märkts ut på plankartan (sr och sk). På Vattentornsbacken finns dessutom en jättegryta som är ett naturobjekt av lokalt intresse (sl-pl). Vattentornet och det övriga området för samhällsteknisk försörjning har märkts ut med beteckningen ET. Området för odling av kolonilotter (rp) gränsar till Kyrkvalla bostadsområde. I planeringsområdet har anvisats 11 000 12 000 v-m 2 nytt byggande på västra sluttningen (A), och på östra sluttningen 17 000 18 000 v-m 2 (AK), sammanlagt 28 000 31 000 v-m 2. Estlink Oy:s kraftledning och den kulturhistoriskt viktiga Gamla Kustvägen går genom planeringsområdet. Via området går en av de huvudsakliga friluftsförbindelserna för kommuncentrum. Förbindelsens exakta läge preciseras i den detaljplan som ska utarbetas. Detaljplanen för Vattentornsbacken är i linje med delgeneralplanen. Bild 15: Utdrag ur delgeneralplanen för Kyrkslätt, etapp 1. Planeringsområdet har ringats in med rött. 16

2.3.4 Detaljplaner En stor del av planeringsområdet saknar en gällande detaljplan. Ändringen av detaljplan gäller detaljplanen för Jolkby ådal, Prästgårdsbacken och Råkulla väster om Vattentornsbacken, som fastställdes 2001, och detaljplanen för Kyrkvalla och Åängen, som angränsar till planeringsområdet i norr och fick laga kraft i januari 2013. I öster gränsar planeringsområdet till Hindersby detaljplan som fastställdes 1980. (Utdrag ur den aktuella detaljplanen, bilaga 7). Söder om Vattentornsbacken är detaljplanen för Festberget, som gränsar till Gamla Kustvägen, anhängigt (läget våren 2014). Bild 16: Planeringsområdets koppling till gällande detaljplaner. 17

2.3.5 Andra beslut, planer och utredningar som gäller detaljplaneområdet Allmänna trafikplaner för Kyrkvalla och Åängens detaljplaneområde I den allmänna trafikplanen för Kyrkvalla och Åängens detaljplaneområde (Sito Oy, 2011) har en cirkulationsplats planerats i korsningen av Gesterbyvägen och Kyrkvallavägen. I den allmänna planen har en preliminär gatuförbindelse till Vattentornsbackens detaljplaneområde anvisats. Den nya gatuförbindelsen förutsätter att bron över Jolkbyån förnyas och att åns fåra flyttas. Byggnadsprojektet för gatorna i Kyrkvalla och Åängen har blivit klart under sommaren 2015 (Pöyry Oyj) och byggarbetet inleds i oktober 2015. Objektet ska vara klart 2017. Generalplanerna för Åängsvägens bro och Kyrkvallavägen (Vattentornsbackens detaljplaneområde) har blivit klara under sommaren 2015 (Pöyry Oyj) och under hösten 2015 fortsätter byggplaneringen för projektet. Byggprojektet är färdigt innan årets slut 2015. Bild 17: Trafikregleringen i korsningen av Gesterbyvägen och Kyrkvallavägen. (Den allmänna trafikplanen för Kyrkvalla och Åängens detaljplaneområde). 18

3. PLANERINGENS SKEDEN 3.1 Behovet av detaljplanering Tonvikten inom utvecklandet av markanvändningen i Kyrkslätt kommun har länge vilat på kommuncentrum, och ett projekt för utveckling av kommuncentrum inleddes 2000. År 2004 utarbetades en utvecklingsbild för kommuncentrum, och detaljplaneringen av området fortskrider etappvis. Detaljplaneringen av affärsområdet har lett till en betydande ökning av bostadsbyggandet samtidigt som den gör servicen mångsidigare och erbjuder invånarna ökad trivsel. Planeringen av markanvändningen i Vattentornsbackens område ökar antalet invånare i kommuncentrumområdet samtidigt som samhällsstrukturen blir kompaktare och möjligheterna till kollektivtrafik tillgodogörs i enlighet med utvecklingsprinciperna. Detaljplaneringen av Vattentornsbacken har en nära koppling till utvecklandet av kommuncentrum. Vattentornsbackens planeringsområde finns med i utvecklingsbilden och i delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1, som föreslår en byggrätt för bostäder om cirka 30 000 v-m2 i området. I delgeneralplanen har också en plats för en offentlig byggnad, en skola, reserverats i området. Detaljplaneprojektet inleddes år 2012 på initiativ av områdets två största markägare. Planläggningsprojektet är förenligt med det av kommunfullmäktige fastställda planläggningsprojektet 2012 2019 för Kyrkslätt. 3.2 Deltagande och samarbete 3.2.1 Berörda parter Berörda parter är planeringsområdets markägare, fastighetsägare, invånare och användare, föreningar som är verksamma i området och invånarna i närområdet samt olika myndigheter, vilkas verksamhetsområde planen gäller. Externa aktörer som avger utlåtanden: Nylands förbund NTM-centralen i Nyland Museiverket Västra Nylands landskapsmuseum Västra Nylands räddningsverk Esboregionens miljöhälsa Helsingforsregionens trafik (HRT) Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) Fortum Espoo Distributions Oy Fortum Power and Heat Oy Elisa Networks Oyj TeliaSonera Finland Oyj As Nordic Energy Link Polisen 3.2.2 Anhängiggörande Kommunala myndigheter: Byggnadsinspektionen Miljöskyddet Samhällstekniska väsendet Vattenförsörjningsverket Bildningsväsendet Kulturverket Näringslivsenheten Vård och omsorg Namnkommittén Äldrerådet Handikapprådet Föreningar: Kide ry (Kyrkslätts kommuncentrum rf) Kirkkonummen ympäristöyhdistys ry Kyrkslätts Natur och Miljö rf. Kyrkslätts företagare rf Invånarföreningarna i området Anhängiggörandet av detaljplanen kungjordes 12.10.2012 på kommunens webbplats och i Västra Nyland och Kirkkonummen Sanomat. 19

3.2.3 Beslutsskeden, deltagande och förfaranden för växelverkan Inledning av detaljplanläggning Avtalet med NCC Rakennus Oy och Sato Oyj om att inleda detaljplanläggningen av Vattentornsbacken godkändes i kommunstyrelsen 10.9.2012 ( 328). Med den tredje viktiga markägaren i detaljplaneområdet, Kyrkslätts kyrkliga samfällighet, har kommunen inget avtal om att inleda detaljplanläggning. Kommunen har fått tillstånd från miljöministeriet att inleda en process för inlösen av den kyrkliga samfällighetens markområde i början av 2015. Motiveringen till tillståndet för inlösen är att kommunen planerat att placera den nya enhetsskolan i området. Kommunen har dock samtidigt förhandlat med den kyrkliga samfälligheten om ett frivilligt fastighetsköp. Den kyrkliga samfälligheten har överklagat miljöministeriets beslut till högsta förvaltningsdomstolen. Detaljplanläggningsprojektets program för deltagande och bedömning (markanvändnings- och bygglagen 65 ) godkändes i samhällstekniska nämnden 20.9.2012. Enligt den har de berörda parterna bl.a. möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma planläggningslösningens konsekvenser och skriftligen eller muntligen uttala sina synpunkter (markanvändnings- och bygglagen 62 ). Om planläggningsarbetets olika skeden och om planer som läggs fram informeras på kommunens anslagstavla och webbsidor samt i kommunens officiella annonseringstidningar. Planeringsområdets invånare har även informerats om programmet för deltagande och bedömning per brev. Detaljplanen har beretts i samarbete med företrädare för Kyrkslätts kommun och de aktörer som tagit initiativ till planläggningen samt med de konsulter som ansvarar för planeringen. I anslutning till inledandet av planläggningsarbetet ordnades 20.11.2012 en workshop som behandlade målen med detaljplanen. I workshopen deltog representanter för samhällsteknik och koncernförvaltningen i Kyrkslätt, de parter som tog initiativ till planläggningen och planläggningskonsulten som företräder dem. För kontakterna med områdets övriga markägare/invånare och kommunen i beredningsskedet svarade planläggningsarkitekt Kaisa Kilpeläinen. En lägesrapport över detaljplanläggningen av Vattentornsbacken och riktlinjer för fortsatt planläggning behandlades i samhällstekniska nämnden 23.5.2013 ( 42). Utkastskede Planutkastet var framlagt 9 19.6.2014 och 11 29.8.2015. Ett invånarmöte ordnades 17.6.2014. Om utkastet lämnades 21 utlåtanden och 4 synpunkter. I utlåtanden och synpunkter togs ställning till planbeteckningar och -bestämmelser, placeringen och mängden av nybyggnation samt byggsättet, Gamla Kustvägens fastigheter, sträckningen för gång- och cykelvägar, parkeringsnormer för bostadskvarter, hanteringen av dagvatten, placering av närrekreationsplats i anslutning till skolan samt namngivningen i området. Efter utkastskedet har följande viktiga ändringar gjorts i detaljplaneförslaget: 1. En inventering av byggd kulturmiljö har gjorts över byggnadsbeståndet vid Gamla Kustvägen. Grundat på den har byggnaderna i de historiska gårdsmiljöerna (AO/s) vid Gamla Kustvägen anvisats som skyddade (sr). Tomterna längs Gamla Kustvägen har anvisats ytterligare byggrätt och/eller ytterligare byggplatser. 2. Den ostligaste tomten i kvarter 455 har ändrats till YK-kvarter (kvartersområde för kyrkor och andra församlingsbyggnader). VP-området mellan kvarter 450 och befintligt bostadsområde har ändrats till gatuområde som ska planteras. 3. En plan för hantering av dagvatten har utarbetats för området, på dess grund har planbeteckningar och -bestämmelser gällande dagvatten angivits. 4. För de fornlämningar (sm), naturobjekt (sl, luo), jättegryta (ge), militärhistoriskt objekt (s-3) samt område som ska bevaras (/s) som finns på området har beteckningar och bestämmelser samt områdesavgränsningar kontrollerats och preciserats. 5. Gamla Kustvägen har ändrats till gatuområde och den har anvisats med beteckningen historisk vägsträckning. För gatan har det anvisats platser med förbud för anslutning. 20

6. Parkeringsdimensioneringen för bostadshus har ändrats till formen 1 bp/80 v-m 2, minst 1 bp. / bostad. 7. Sträckningen för allmänna gång- och cykelleder har uppdaterats. Från Vattentornsbacken till Jolkby ådal har en hindersfri förbindelse för lätt trafik anvisats via Tvillingbergsvägen och befintlig underfart. Samtidigt har detaljplaneområdets avgränsning uppdaterats. 8. Plankartan har kompletterats med namnen i området. 9. Till detaljplaneförslaget har lagts en bestämmelse om placering av en närmotionsplats i anslutning till inlärningscentret. Förslagsskede Samhällstekniska nämnden behandlade responsen på utkastfasen, detaljplaneförslaget samt närmiljö- och byggsättsanvisningen 17.9.2015 ( xx). Kommunstyrelsen godkände detaljplaneförslaget samt närmiljö- och byggsättsanvisningen XX.XX.2015 ( xx) och beslöt att lägga fram dem offentligt under 30 dagar. 3.2.4 Myndighetssamarbete Myndigheterna har informerats om att planläggningen inletts genom att skicka programmet för deltagande och bedömning till dem samt genom att ordna ett myndighetssamråd 3.10.2012. Detaljplaneprojektet behandlades även i överläggningar mellan Kyrkslätts kommun och planläggningsmyndigheterna vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland 21.11.2013. 3.3 Planläggningslösningen och dess motiveringar 3.3.1 Primära utgångspunkter Riksomfattande mål för områdesanvändningen De speciella omständigheterna i Helsingforsregionen förutsätter kompletteringsbyggnad av den befintliga samhällsstrukturen genom att nya bostäder placeras på platser som är fördelaktiga bl.a. med tanke på tillgången till service och kollektivtrafik. Med planläggningsprojektet främjas även MBT-intentionsavtalet mellan kommunerna i Helsingforsregionen och staten, som bland annat omfattar kommunspecifika byggnadsrätter för bostäder och mål för bostadsproduktionen. Målen för delgeneralplanen för kommuncentrum, etapp 1 I delgeneralplanen anvisas en stark ökning av invånarantalet i kommuncentrum. Vattentornsbacken är ett av de viktigaste nya områdena för bostadsbyggande i affärsområdets närhet. Via Vattentornsbacken går också en regional rekreationsförbindelse. Jolkby ådal är en del av ett band av grönområden som fortsätter från kommuncentrum till Masaby. I planläggningsarbetet beaktas de utsiktsaxlar som ska hållas öppna från planeringsområdet mot affärscentret och Jolkby samt Estlink Oy:s kraftkabel, som går genom området. De historiska värdena och skyddsvärdena för Gamla Kustvägen, som går längs planeringsområdets södra kant, och för de gamla gårdar som finns längs vägen beaktas i detaljplanen. Markägarnas mål Markägarnas mål är att bygga ägar- och hyresbostäder i området. Målet med bostadsbyggandet är skäligt pris och genomförbarhet. Parkeringslösningarna ska vara möjliga att passa in i bostadsmiljön på ett högklassigt sätt och vara ekonomiskt genomförbara. Byggverksamhet Målet är ett särpräglat och till sin arkitektur intressant, gemenskapsinriktat bostadsområde som avviker från den övriga centrumbebyggelsen. Bostadsbyggandets mål är 28 000 31 000 v-m² i enlighet med delgeneralplanen, vilket innebär 600 700 invånare. Målet är byggande av centrumtyp och ett mångsidigt utbud av bostäder. Vid planeringen av boendemiljön beaktas tillgänglighet, trivsamma gårdsområden och en smidig anslutning av gårdsområden till rekreationsleder. 21

För offentligt byggande i området reserveras cirka 15 000 v-m². Under beredningen av planen har byggbehovet preciserats till en utrymmesreservering för inlärningscentret, där man utöver enhetsskolan även placerar en idrottshall och eventuellt ett daghem, samt en invånarparkbyggnad. Inlärningscentret, daghemmet och parkfunktionerna i åbrinken bildar tillsammans en ny koncentration av närservice. På åns östra sida, i anslutning till inlärningscentret, planeras ett parkeringsområde som betjänar både skolan och det ökande utbudet i idrottsparken. Planen att placera en trafikpark i området har lagts ned på grund av brist på utrymme. Gemenskap Det sociala målet för bostadsbyggandet i området var att främja uppkomsten av gemenskap i det nya bostadsområdet. Det borde göras möjligt för de lokala invånarna att utnyttja inlärningscentret, som placeras i området, och dess gårdsområden och idrottsplaner. Bredvid inlärningscentret placeras nya parkområden som också inkluderar en närmotionsplats. På de för utomhusmotion bästa områdena på Vattentornsbacken byggs ett täckande nätverk av leder. Bostadskvarteren bör bilda trivsamma och högklassiga gemensamma gårdsområden. Under planläggningsarbetet övervägdes placering av en invånarpark i området, 2015 beslöts att invånarparken placeras utanför området i anslutning till bibliotekets utbyggnad. Landskap, naturvärden och rekreationsområden Vid planläggningsarbetet reserveras tillräckliga områden för rekreation för invånarna i kommuncentrum. Jolkby ådal ansluter till Kyrkdalens park och idrottsparkens mångsidiga utbud och är i fortsättningen ett av kommunens viktigaste parkområden. Ådalsparkens öppna karaktär bibehålls och där placeras även en plats för närmotion. Vattentornbackens landskaps- och naturvärden beaktas vid placeringen av byggnaderna. Områdets naturvärden utgör utgångspunkten för placeringen av byggandet. Särskild uppmärksamhet ägnas tillgängligheten och anpassningen av kvartersområdena och gatorna till de betydande höjdskillnaderna i terrängen. Dagvattnet från området avleds kontrollerat till ån. Historiska värden I detaljplanen beaktas det historiska värdet av den museala Gamla Kustvägens sträckning och de gårdar som ligger längs den och behoven att skydda dem samt särdragen i Jolkbyåns gamla odlingslandskap. Trafik, kommunalteknik och energilösningar Funktionen för Gamla Kustvägen där det i dagens läge ofta är trängsel ska inte försämras. Fordonstrafiken i planläggningsområdets östra del styrs i enlighet med delgeneralplanen från Gamla Kustvägen. Trafikförbindelsen till det nya bostadsområdet på västra sluttningen och till inlärningscentret leds från en cirkulationsplats som byggs på Gesterbyvägen. Den gatuanslutning från västra delen till Gamla Kustvägen som anvisats för utredning i delgeneralplanen genomförs inte eftersom det har visat sig vara för svårt att anpassa den till terrängens geometri. Gång- och cykelleder och friluftsleder till servicen i affärscentret och till resecentret planeras så att de är trygga och smidiga. Vid planläggningen beaktas Estlink Oy:s kraftkabel, vattentornet och övrig kommunalteknik i området. Vad gäller avfallshantering och energiförsörjning strävar man efter att tillämpa nya innovationer om de kan motiveras ekonomiskt. Detaljplanen möjliggör användning av förnybara och lokala energiproduktionssätt. I anslutning till detaljplanen utarbetas även allmänna planer för vattenförsörjningen samt för gatorna och parkering i området. 22

3.3.2 Preliminära alternativ och responsen på dem Ett målsamtal om de preliminära alternativen för Vattentornsbackens detaljplan fördes i samhällstekniska nämnden 23.5.2013 ( 42). Materialet för mötets föredragningslistor innehöll två alternativa markanvändningsmodeller (alternativen A och B), vilkas byggnadsrätter avvek från varandra. Områdets terrängformer och byggnadsförhållanden styr placeringen av byggandet oavsett alternativen. I den preliminära alternativmodellen A placerades endast byggande av flervåningshustyp på Vattentornsbackens östra och västra sluttning. I alternativmodell B anvisades även byggande av småhustyp till den västra sluttningen. En central princip var att placera byggandet på området med beaktande av terrängens särdrag och göra det möjligt att bibehålla tillräckligt omfattande, sammanhängande rekreationsområden. I modell A var mängden totalbyggnadsrätt för bostadskvarteren klart effektivare än dimensioneringen i delgeneralplanen (28 000 31 000 v-m 2 ): 36 800 v-m 2, i modell B utgjorde bostadsbyggandet 32 600 v-m 2. Med tanke på genomförbarheten låg storleken av enskilda byggnadsprojekt mellan 2 000 och 3 000 v-m². De båda alternativen för markanvändning betonade Vattentornsbackens varierande och kraftiga terrängformer. Målet med placeringen av byggandet och antalet våningar var att skapa en skiktad stadsbild betraktat från centrumområdets riktning. Parkeringen byggde i de båda modellerna i huvudsak på parkering i marknivå. I modell B undersöktes dessutom möjligheten att delvis ordna parkering på östra sluttningen som byggd parkering. Parkering i marknivå i en krävande terräng visade sig vara en utmaning, och den konstaterades fordra omsorgsfull planering för att skapa en trivsam närmiljö. De undersökta alternativmodellerna byggde på de ekologiska korridorerna i delgeneralplanen samt på den byggda miljöns och naturmiljöns värden. Bostadsbyggandet placerade sig i huvudsak i de områden som anvisas i delgeneralplanen. I båda modellerna föreslogs att bostadsbyggande i Vattentornsbackens västra kant också placeras delvis på området för närrekreation (VL) och i området för offentlig service och förvaltning (PY) i delgeneralplanen, varvid områdets byggda silhuett fortsätter enhetligt fram till inlärningscentret. Inlärningscentret placerades i båda alternativen i plan terräng i detaljplaneområdets sydvästra hörn i området för offentlig service och förvaltning (PY), vilket är ett fördelaktigt läge också med tanke på trafiken och idrottsparken. Mellan inlärningscentret och det nya bostadsbyggandet anvisades parkfunktioner. Höghusområdet (AK) i Vattentornsbackens östra del fick en tätare placering än områdesreserveringen i delgeneralplanen. Då alternativen utarbetades undersöktes placering av en trafikpark för barn i området. På grund av det utrymme som inlärningscentrets tomt behöver var det dock inte möjligt att reservera tillräckligt med plats för trafikparken i parkområdena. Till följd av detta konstaterade man att det inte är motiverat att anvisa en plats för en trafikpark i detaljplaneområdet. Båda alternativen hade i huvuddrag likadana trafiklösningar. Anslutningen till bostadskvarteren i västra kanten kommer från nordväst, från Gesterbyvägen, och till östra kanten från Gamla Kustvägen. Till området föreslogs ett nätverk för gång och cykling som ansluter till Kyrkdalens, idrottsparkens och Jolkby leder. 23

Bild 12 och 13: Preliminära alternativ A (övre bilden) och B (nedre bilden). 24

Samhällstekniska nämndens riktlinjer Det preliminära utkastet till detaljplan uppgjordes utifrån de modeller som presenterades i samhällstekniska nämndens målsamtal 23.5.2013 ( 42) och utifrån nämndens respons. Nämnden gav instruktionen att man vid den fortsatta planeringen i synnerhet ska beakta delgeneralplanens mål särskilt vad gäller byggnadsmängderna, områdesreserveringarna för kvarters- och rekreationsområden, trafiklederna och de vyer som ska bevaras. Till Vattentornsbackens västra sluttning skulle anvisas småhusbyggande, och placeringen av inlärningscentret i västra sluttningen skulle undersökas. Även strukturell parkering skulle undersökas som en del av parkeringslösningen. Beaktande av lösningar för energiförsörjning Möjligheterna att bygga en lokal värmecentral och placeringsalternativ för den undersöktes i beredningsskedet. Störst potential som förläggningsplats hade Elisas fastighet vid Gamla Kustvägen. Till slut beslöt man dock att inte föreslå en värmecentral i detaljplaneområdet. En central motivering var att byggandet och underhållet av en sådan anläggning kräver en operatör, och att det inte är sannolikt att en sådan operatör hittas. Dessutom behöver Elisa fortfarande fastigheten för (sitt) eget bruk. Vidare skulle den tunga trafik som bränsletransporterna medför minska invånarnas trivsel och kräva vidsträckta trafikområden. Utnyttjandet av jordvärme som en del av energiförsörjningen undersöktes i planutkastsskedet. Bostadskvartersområdena lämpar sig för att bygga jordvärmebrunnar, vilket möjliggörs i detaljplanen. Utifrån preliminära dimensioneringsberäkningar är det motiverat att utsträcka möjligheten att bygga jordvärmebrunnar vid behov till det allmänna rekreationsområdet för att säkerställa att utrymmesbehovet tillgodoses. Kompletterande naturutredning I beredningsskedet hösten 2013 gjordes en kompletterande naturutredning där de observerade lundområden som omfattas av naturvårdslagen lokaliserades. De har beaktats i markanvändningslösningen och planföreskrifterna. Den valda lösningen och dess förhållande till delgeneralplanen Inlärningscentrets läge Inlärningscentret i kommuncentrum placeras i enlighet med delgeneralplanen (PY) i detaljplaneområdets nordöstra hörn. Det är ett trafikmässigt fördelaktigt läge: det är smidigt att ta sig till skolan med kollektivtrafiken och längs lederna för gång och cykling. Skolans fordonstrafik styr inte till bostadsområdet. Läget gör det möjligt att bygga en bollplan i plan terräng bredvid inlärningscentret. Dessutom kan skolan utnyttja möjligheterna i idrottsparken som ligger i dess omedelbara närhet. Den del av området för offentlig service och förvaltning (PY) i delgeneralplanen som utsträcker sig till Vattentornsbackens sluttning har inte betraktats som lämpligt för att bygga en skola: det är mer krävande att anpassa skollokalerna och gårdsområdena till sluttningen, det vore svårt att placera byggandet i området utan att blockera den öppna utsikten mot centrum, och det lundområde som omfattas av naturvårdslagen i sluttningsområdet skulle inte kunna bevaras. Läget skulle inte heller vara fördelaktigt med tanke på tillgång till idrottsparken. Enligt byggbarhetsutredningen placeras inlärningscentret på ett område med mjuk lera. Byggandet förutsätter pålning, och man måste förbereda sig på att stabilisera områden som får asfaltering eller stenläggning. Enligt de preliminära bedömningarna är lerlagret rätt tunt, och det kan vara möjligt att ersätta stabilisering med förbelastning och avlastning (Pohjatekniikka Oy, NCC 2013). Bostadsbyggande Bostadsbyggandet placeras i huvudsak i de områden som anvisas i delgeneralplanen. Avvikande från delgeneralplanen föreslås en del bostadsbyggande i Vattentornsbackens västra kant i det område som reserverats för offentlig service och förvaltning (PY) i delgeneralplanen. Denna del av området lämpar sig sämre för att bygga inlärningscentret, men läget är lämpligt för bostadsbyggande. Genom att sträcka ut bostadsbyggandet delvis till detta område bildas en 25