Vilka krav ska vi ställa på operationstextilier? Varför standard? (10 min) Alexandra Antoni, SIS Vilka krav ska vi ställa på operationstextilier? Rock, dukar, arbetsdräkt (35 min) Ulrika Ransjö, Akademiska Vad tycker du om de textilier du använder? Enkät (15 min) Elisabeth Flodman, Akademiska 1 Syftet med standarden Hindra smitta mellan patient och personal i operationsrummet Kvalitet Säkerhet Rockar, dukar: kontaktsmitta Arbetsdräkt: luftburen smitta Använd standarden i kravspec vid upphandlingar! 2 Standard för operationstextilier SS-EN 13795:2011 Rock Uppdukningsmaterial Specialarbetsdräkt EN 13795 Tidigare tre delar, 2011 sammanslagen Materialstandard Tester på färdig produkt Både single-use och reusable Critical / non-critical area Definieras av tillverkaren Teknisk revision pågår Revision pågår, klar 2016: CEN TC 205/WG 14 delar upp 13795 i Part 1 Gowns and drapes Rock Uppdukningsmaterial Part 2 Clean air suit Specialarbetsdräkt Nya informativa bilagor inkl. guidance för val av produkter. Testmetoder Hållfasthet i vått och torrt Fibersläpp Renhet Vätsketäthet Bakteriepenetration i vått och torrt 6 1
Rocken Bör förhindra våt kontaktsmitta wet strike through skärpta krav då HIV kom fokus på blodsmitta få studier av smittrisk Design av operationsrock (exempel) 2003 Association for the Advancement of Medical Instrumentation ANSI/AAMI PB70:2003 Tätning av ärm mot handske Ändra andan i andra ändan Behöver rocken vara tät i ryggen? Uppdukningsmaterial Vätsketätt i kritiskt område för att hindra förorening från patienthud till sterilt område Tvättrenhet EN-ISO 11737-1 Krav : < 300 cfu/100 cm 2 (I svenska regelverk <100 ) Renheten ska bevaras fram till patient Incision drapes är inte visat effektiva men kan vara praktiska ändå Webster J, Alghamdi A. Cochrane Database of Systematic Reviews 2007, Issue 4. Art. No.: CD006353 12 2
Arbetsdräkten Scrub suit / normalarbetsdräkt ingår inte i standarden, vanliga arbetsmiljöregler gäller Specialarbetsdräkt / clean air suit medicinteknisk produkt, patientsäkerhetskrav gäller Detta är hygienkraven: Rätt modell Leveranssäkerhet som garanterar nog mycket kläder av rätt storlek, så att alla kan byta tillräckligt ofta Kvalitetssäkrad tvätthantering enligt standard Hantering och förvaring så att renheten bibehålls Att hålla arbetsdräkten ren Skyddsklädsel vid orent arbete Förkläde/skyddsrock vid kontakt med patient, säng etc Byt efter akututryckning då man inte hann få på sig skyddsplagg främmande S aur på op på avd andel av blusarna 36% 64% antal typer/blus 11 24 mängd / blus 300 3000 infektionsfrekvens Ju fler resistenta bakterier, desto viktigare blir miljön 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 känsliga ingen åtg profylax täta kläder ren luft resistenta Spridning från huden aerober naken 600 700 klädd 1300 2400 Whyte, Benediktsdottir, Hoborn, Reinûller m fl anaerober cfu/min Lidwell OM. J Hosp Infect 1988;11(suppl C) 18-40 18 3
Partiklar som bär bakterier Hudepitelcell 30 längsta diameter har mikrokoloni av bakterier Sedimenterar som rund partikel, täthet 1, diameter 12-13 Fragmenteras genom täta kläder andra partiklar??? Klädernas effekt på luftburen smitta i vanlig operationssal Sterilklädda övriga %minskning bra rock vanlig +- 0 " +byxa bra byxa 50% " +byxa/blus bra byxa/blus 90% Hambraeus 1987 Acta Chir Scand 538:96-100 Fibrer??? cfu/m3 350 300 250 200 150 100 50 0 Specialarbetsdräkt i deplacerande ventilation 1 200 200 7 4 4 2 3 150 140 170 4 38 34 5 6 300 12 mean 193,333333 scrub suit 16,5 anesthesio logist w ith scrub suit clean air suit Scrub suit = domestik 50/50 clean air suit =cambric 21 Aktiv luftprovtagning Mätperioder högst 10 minuter Mätflöde c:a 1 m 3 /10 min Knivtid minst 45 min Minst 3 helst 4 mätningar per operation och 5-10 operationer Varken medelvärde eller högsta värde får överskridas vid någon av operationerna Aktiv luftprovtagning Sartorius gelatinfilter, porstorlek 3 μm luftflöde 0,0017 m3/s lufthastighet 0,58 m/s Sartorius 10 landsting 23 Källa: Nordenadler 2010 24 4
Infektionskänslig ren kirurgi Övrig kirurgi 50 cm från operationssåret Perifert i rummet 50 cm från operationssåret Perifert i rummet Klädsel Special Normal Klädsel Special Normal Special Normal Aktiv 5 cfu/m 3 (15) 10 (30) Tillför inget ytterligare Aktiv 50 cfu/m 3 (100) 100 (200) Ej erforderligt Passiv cfu/platta ( 14 cm) och tim Ej tillämpligt Passiv cfu/platta ( 14 cm) och tim Ej tillämpligt 15 (30) 30 (60) Uppdukningsrum På uppdukningsbord Klädsel Special Normal Aktiv 5 (15) 10 (30) cfu/m 3 Passiv cfu/platta ( 14 cm) och tim Ej tillämpligt Passiv luftprovtagning med sedimentationsplatta 14 cm sedplatta, 1 timme Blodagar eller TGEA Partiklarnas fallhastighet approx 0,3 m/min om de får sedimentera ostört Plattan får stå öppen 1 timme Kan också hitta S aureus spridare Kan inte användas i höga luftflöden s k ultraren luft Passiv luftprovtagning Sedimentationsplattor bör sättas ca 1 m över golvnivå, på strategiska punkter i korridoren, t.ex. utanför trafikerade dörrar. Antalet provtagningspunkter bör vara minst tre. Provtagning bör ske under tidsperioder med hög trafik, och under minst fem arbetsdagar. Varken medelvärde eller högsta värde får överskridas vid någon av mätdagarna. Aktiv cfu/m 3 Passiv cfu/platta ( 14 cm) och tim Angränsande lokal (korridor) Mätpunkt I 100 (200) 30 (60) Mätpunkt II 100 (200) 30 (60) Mätpunkt III 100 (200) 30 (60) 5
tisd I tisd II tisd III onsd I onsd II onsd III torsd I torsd II torsd III fred I fred II fred III median medelv min max 60 50 40 30 20 Mätresultat korridor ortopedkorr kirurgikorr Specialarbetsdräkt, vad är det? I svensk standard om operationstextilier sades att specialarbetsdräkten skulle minska spridningen från bäraren med 80% jämfört med normal arbetsdräkt som dock inte kan definieras 10 0 Specialarbetsdräkt som medicinteknisk produkt kan definieras t ex som att en normal person iförd den har källstyrka högst 1,5 cfu/s (mätosäkerheten bör anges) Specialarbetsdräkt I nuvarande standard specificeras endast materialets täthet och styrka Modellen är viktig om materialet är tätt Utvärdering av specialarbetsdräkt i spridningskammare, på försöksperson, gärna känd spridare av S. aureus Metoden måste valideras på tre lab innan den kan bli normativ Blowers 1965 Hoborn 1981 Benediktsdóttir 1982 Reinmüller 2003 m fl Mätning av källstyrka Lufthalter, ventilation, kläder och antal personer på salen Definition enl Reinmüller: Q = Luftflöde (m 3 /s) q s = Källstyrka per person (cfu/s ) C = Koncentration (cfu/m 3 ) n = Antal personer (antal) q s = (Q*c)/n Reinmüller B, Ljungqvist B Royal Institute of Technology, Stockholm 6
Källstyrka i operationsrum (Nordenadler 2010) A Cotton 60/poly 29% 15 op B Cotton 60/poly 29% 37 op C (mixed 4 op) D Cotton 50/poly 50% 33 op E (polyester 100% 6 op) Krav på specialarbetsdräkt i morgon Design källstyrka Komfort Miljöanalys livscykel. A B C D E Utvärdering inför upphandling Det är fortfarande EN 13795:2011 som gäller Dry penetration = torr bakteriepenetration ska vara testad, både för engångs och flergångs (med angivet antal tvättar). Mätningar av lufthalt i operationsrum och beräkning av källstyrka kan vara vägledande om de gjorts korrekt Hur ska vi använda specialarbetsdräkten? Läs TS 39! Om specialarbetsdräkten är mycket tät kan den bli obekväm och varm testa och förankra upphandlingen för att få följsamhet. Varje operationsavdelning bör arbeta igenom sina egna regler utifrån lokala förutsättningar och fastställa dem. Sedan är resten en ledningsfråga. Standard för mössa / hjälm Saknas f.n. Orsak? Hjälm ( huva ) Hindrar hudbakterier att pysa upp i halslinningen Av samma material som specialarbetsdräkten Projektgrupp 3 för operating hoods nu bildad inom WG14 7
Munskydd Standard 14683 nyss reviderad Förutsättningar för 5 cfu/m 3 Rätt klädsel i operationsrummet: blusen nedstoppad i byxan hjälm innanför halslinningen Arbetsdräkten skyddad med förkläde vid orent arbete Minsta möjliga antal dörröppningar Ren hantering från tvätteri till patient ulrika.ransjo@telia.com Foto: Johanna Berglund 8