Registering av vårdkläders genomsläpp av partiklar genom linningarna under arbetsmomenten på sterilenhet

Transkript

1 Registering av vårdkläders genomsläpp av partiklar genom linningarna under arbetsmomenten på sterilenhet Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2012 Författare: Ida Nilsson, Malin Hammarstedt Handledare: Lars Sundkvist, Maria Hansby 1

2 Sammanfattning Arbetets art: Projektarbete i Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, Författare: Ida Nilsson, Malin Hammarstedt Antal sidor: 19 Titel: Registering av vårdkläders genomsläpp av partiklar genom klädlinningarna under arbetsmomenten på sterilenhet. Handledare: Lars Sundkvist, Maria Hansby Datum: Bakgrund Hudpartiklar som människan släpper ifrån sin hudkostym har en stor roll i spridningen av mikroorganismer och i fel miljö kan de göra stor skada eftersom dessa partiklar är bärare av ett okontrollerat antal skadliga bakterier. Kläder inom vården ska utgöra barriären som hindrar mikroorganismerna från att göra skada i känsliga miljöer och områden. Kläderna tillverkas enligt standard SS-EN 13795;2011 vilket medför att de är täta nog för att inte släppa ut partiklar genom fibrerna som i sin tur kan kontaminera sterilt gods eller ett öppet sår. Vid rörelse skapas friktion som får partiklarna att lossna från kroppen samt att det skapas luftströmning innanför dräkten som får partiklarna att flyga runt. Frågeställning Vart tar då partiklarna vägen? Stannar allt innanför dräkten eller tar sig något ut någonstans när man rör sig? Tes Partiklarna antas ta sig ut vid dräktens öppningar och hamnar då helt utom kontroll. Partiklarna kan då hamna på sterilt eller höggradigt rent gods eller i ett öppet sår. Kläder vars linningar sluter tätt med hjälp av muddar, antas släppa ut värre partiklar än kläder som saknar mudd. Syfte och mål Syfte: Att skapa diskussion om ämnet inom vården. Frågor och tankar ska väckas om huruvida klädrutiner på ett enkelt sätt kan ändras för att skapa en säkrare vård. Målet är att resultatet ska visa om partikelutsläppet via linningarna skiljer sig mellan olika klädmodeller. Resultat Arbetet resulterar i att man kan bevisa att partiklar släpps ut ur öppna linningar under arbetsmoment som innebär stora rörelser. 2

3 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod 5-6 Resultat 7-9 Diskussion Källförteckning 13 Bilaga 1: 14 Bilaga 2: 15 Bilaga 3: Bilaga 4: 18 Bilaga 5: 19 3

4 Bakgrund På senare tid har utvecklingen inom vårdhygien gått framåt i takt med att kunskapen om ämnet ökat och inte minst om bakteriespridningens ökade spelrum. Man strävar efter att minska smittspridningen inom vården så mycket som möjligt samtidigt som man vill ha en säker spårbarhet men ändå hålla nere kostnader. Kläder som används på operationssal och på sterilenheter är i dagens läge antingen engångs, som slängs efter en användning, eller flergångs, som tvättas i höga temperaturer. I båda fallen strävar man efter att klädmaterialen ska ha tillförlitliga egenskaper. De ska uppfylla standarden SS-EN 13795;2011 och det kommer hela tiden ut nya klädmaterial på marknaden i ett försök att tillgodose dessa krav. Människans hud förnyas kontinuerligt, vi fäller > hudflagor per minut och varannan hudflaga är bärare av bakterier. Hudflagor hamnar alltså i den omgivande miljön. Partiklar som vi släpper iväg från vår hudkostym är bärare av mikroorganismer. Kläderna skaver på huden vilket medför att ännu fler partiklar lossnar från användaren. Partiklarna har alltså en viktig roll i spridningen av mikroorganismer. Partiklarna kan vara av vad som helst och är i sig inte nödvändigtvis skadliga men i fel miljö kan de göra stor skada eftersom de är bärare av de rimligtvis skadliga mikroorganismerna. Mikroorganismer fastnar gärna på partiklar som är μυ. Kläder inom vården är dokumenterat täta och släpper inte ut partiklar genom fibrerna som kan kontaminera sterilt gods eller ett öppet sår. Alla klädmatrial som släpps på marknaden är alltså säkra att använda inom vården.vid rörelser skapas friktion som får partiklarna att lossna samt luftströmning innanför dräkten som får partiklarna att flyga runt. Frågeställning Vart tar då partiklarna vägen? Stannar allt innanför dräkten eller tar sig något ut någonstans när man rör sig? Tes Vid dräktens öppningar, särskilt vid halslinningen som saknar mudd, bör partiklar ta sig ut och är då utom kontroll. De kan då hamna på sterilt eller höggradigt rent gods eller i ett öppet sår. Syfte och Mål Syftet med denna studie är att skapa diskussion om ämnet inom vården. Frågor och tankar ska väckas om huruvida arbetskläder inom vården ska vara utformade för att vara så säkra som möjligt. Målet är att få ett resultat vid jämförelsen mellan två olika utformningar av de arbetsdräkter som används på operationssal och sterilenheter. Resultatet ska visa om partikelutsläppet via linningarna skiljer sig om användaren bär konventionell blus tillsammans med konventionell mössa kontra muddförsedd blus tillsammans med mössa i hjälmmodell. 4

5 Metod Testerna utfördes vid sterilenheten på Kungälvs Sjukhus. Dessa lokaler har moderniserats och stod klara den 2 mars En och samma person ska utföra rörelser i ett bestämt mönster i ett område som är avgränsat, ett testområde. Detta testområde avgränsas med konventionell byggplast för att på ett så kontrollerat sätt som möjligt kunna utföra de olika testerna i samma lokal utan att testresultaten interfererar med varandra. Se bilaga 1 för att se testboxskiss. Arbetsytorna i testboxarna torkas av med ytdesinfektion och hela testutrymmet lämnas sedan fritt från aktivitet i 60 minuter. Detta för att eventuella partiklar ska hinna lägga sig. Rörelserna ska motsvara de arbetsmoment som normalt utförs på en sterilenhet. De valda momenten begränsas till hantering av höggradigt rent gods som ska till att steriliseras på grund av att dessa moment är de allra känsligaste gällande kontamination. De moment som valdes för denna studie var handdesinfektion, ordningställa samt packa in ett galler i mellanstorlek. Se bilaga 2 för galler. Partiklarna mäts med en partikelmätare under arbetsmomenten och belyses med UVlampa för att registrera partiklar före och efter arbetsmomentet. Se bilaga 3 för att se specifikationen för partikelmätaren. Se bilaga 4 för information UVljus. För att kunna ha en referens till partikelmängd applicerades 2 ml kroppspuder av märket Dialon på en testperson per testomgång. Appliceringen gjordes med en 3 ml spruta utan kanyl samt en ren sminkborste för att försiktigt och kontrollerat kunna åstakomma ett jämnt lager på testpersonen. Se bilaga 5 för att se appliceringsprocessen. Två varianter av flergångsvårdkläder testas enligt denna metod. Innan varje test stod testutrymmet fritt från aktivitet under 30 minuter. Proceduren dokumenteras med filmkamera. (Media mottas från författarna vid förfrågan). Som referens till partikelkurvan görs först ett test i box 1 där partikelmätaren används i tom box det vill säga i en oanvänd box. Detta ska visa hur partikelströmningen i testområdet ser ut utan aktivitet. 5

6 Blå arbetsklädsel med muddar och flergångsmössa i hjälmmodell Grön klädsel med öppna linningar och engångsmössa 6

7 Resultat Tom box Medelvärde partikelmätare: Notering: Partiklarna sjönk stadigt under testtiden. Teori angående högt startvärde: De rörelser som uppstod när författarna steg in i angränsande område samt förberedde testet, rörde för en kort stund upp partiklar så pass mycket att det gav utslag. UV resultat: Några partiklar på bänken 7

8 Test 1 Grön arbetsdräkt Medelvärde partikelmätare: Notering: Ökade vid insvepning av galler UV resultat: Partikelmängd ökade markant kring halslinning och ärmslut. 8

9 Test 2 Blå arbetsdräkt Medelvärde partikelmätare: Notering: Ökade vid handdesinfektion. Stor partikelmängd innan test. UV resultat: Partikelmängd ökade något kring halslinning och ärmslut. Så här såg en partikel ut under UVljus. 9

10 Diskussion Förutsättningar Grön klädsel: -Engångsmössa -Byxa/blus tvättad vid certifierat tvätteri (Alingsås tvätteri) -Transporterade, hopvikta, av sterilklädd person genom kulvert från omklädningsrum till förberedelserum. Blå klädsel: - Flergångshjälm med engångsmössa under (engångsmössa byttes ej mellan testomgångarna). -Byxa/blus/hjälm (separerad från annan tvätt) tvättad i hushållstvättmaskin med 10 ml tvättmedel i 60 C/ 1 h. -Tvättmaskinen var belägen i privatpersons badrum, kläderna torkade hängandes oskyddade på handdukstork, även denna belägen i badrummet. -Transporterade, hopvikta i en plastkasse, genom lokaltrafik under sammanlagt 2 h innan de var framme i förberedelserummet. *Tvättrutiner enligt distributör Se 'Hanteringen av blå testkläder' för vidare diskussion Motiv samt analys av resultat utifrån yttre omständigheter One-step packskynke: Motiv: Enligt lokala rutiner var det one-step som fanns tillgängligt. Analys: One-step packskynke bör generera mindre virvlande av partiklar då det bara är ett packmoment istället för två. Detta skulle då innebära att dubbla packskynken rimligvis omsätter fler partiklar då det blir ytterligare ett arbetsmoment. Detta är intressant eftersom det var särskilt bland annat vid inpackningen som partikeltmängden ökade. Aktivitet på sterilenhet: Motiv: Kvällstid det vill säga nästan ingen kringaktivitet.tidpunkten valdes eftersom sterilenheten endast var tillgänglig på kvällstid. Analys: Kan ha haft betydelse för antalet partiklar i omlopp då en hel arbetsdag hade förflutit. Å andra sidan var aktiviteten under testerna liten och därmed rördes färre partiklar upp under testtiden. Sterilenheten arbetar enligt ett modernt arbetsätt i nybyggda lokaler: Motiv: Samma luftkvalitet i testlokaler säkerställer repeterbarheten. Analys: Om sterilenheten inte haft godkända luftfilter hade det varit en ökad mängd partiklar i luften. 10

11 Sterilenheten städas varje morgon av utbildad personal: Analys: Om det inte städats hade det varit mer partiklar i omlopp. Dörren till testutrymmet var stängd under test: Motiv: För att ha en kontrollerad miljö under testerna. Analys: Annars hade resultaten kunnat påverktats av utrymmet som låg i anslutning till testutrymmet. Ingen rondskål i galler: Motiv: Fick ingen rondskål med i testgaller. Analys: Resultatet hade inte påverkats men det hade blivit lättare att dokumentera på grund av rondskålens design. Inget fuktpapper eller packlista i gallret: Motiv: Ej relevant för resultatet. Analys: Hade endast haft betydelse för antalet testminuter. Bedömdes inte påverka resultatet. Stående arbetsställning: Motiv: Arbetsbordets läge kunde inte anpassas. Analys: Bedömdes inte påverka resultatet. Partikelmätaren var placerad på en pall: Motiv: Förutsättningen för att få ett så verklighetstroget resultat som möjligt. Analys: Om partikelmätaren varit placerad lägre till exempel direkt på bänken hade inte testresultatet blivit adikvat på grund av att mätningen skulle utföras i luften ovanför aktivitet. Hanteringen av blå testkläder: Motiv: Ett annat test utfördes innan som misslyckades på grund av felaktigt tillvägagångsätt. Endast ett exemplar av de blå kläderna fanns att tillgå så för att kunna utföra testet igen var de tvungna att tvättas. Det fanns inte tid eller möjlighet att tvätta kläderna enligt standard. Distributören av kläderna rekommenderade då att tvätta dem i hushållstvättmaskin. Analys: Om kläderna blivit tvättade enligt standard hade förutsättningarna ändrats radikalt. Rimligtvis var det redan en stor mängd partiklar på kläderna innan testerna påbörjades då de dessutom torkats i oskyddad miljö. Kläderna kan också blivit statiska och därmed dragit åt sig fler partiklar än den andra typen av testkläder. Särskilt under transporten vilken var under all kritik. Det kan därmed konstateras att resultatet ej är adekvat gällande de blå testkläderna. 11

12 Hantering av gröna kläder: Dessa hanterades enligt standard. Förutsättningarna var optimala, repeterbara och enhetliga. Analys av design på kläder: De blå kläderna är utformade på ett sådant sätt att de ska vara så täta som möjligt vid linningarna för att minska utsläpp av partiklar. Faktum var att det var mindre skillnad före och efter test på de blå kläderna än de gröna kläderna. Det kan rimligtvis bero på att de blå kläderna släppte ut mindre antal partiklar än vad de gröna gjorde. Dock är de blå kläderna inte lika komfortabla som de gröna kläderna. Är det bra arbetsmiljö om man känner sig obekväm i sin arbetsdräkt? Analys av testbox: Vanlig byggplast användes. Plasten kan ha tillfört partiklar till testområdet då den endast var synligt ren. Under testprocessen blev plasten statisk vilket kunde konstateras vid nermontering. Om annat material än byggplast använts så hade testresultatet kanske blivit annorlunda. Slutsats Det har bevisats att partiklar släpps ut genom vårdkläders linningar och i huvudsak under arbetsmoment som innebär stora rörelser. Halslinningen är extra kritisk eftersom bärare av vårdkläder har sitt bröst och halsparti beläget rakt ovanför sterilt eller höggradigt rent gods eller det öppna såret under en operation. 12

13 Källförteckning Muntliga källor: Tomas Hansson, Toul Meditch. Augusti 2012 Lars Sundqvist, Medi Plast. Juli, Augusti 2012 Lars Christer Östlund, UVisable. Augusti 2012 Ann-Charlotte Lövgren, Kungälvs Sjukhus. Augusti 2012 Skriftliga källor: 1) Anders Ahlgren, föreläsning Projekt engagemang 2) Berit Reinmuller, artikel Clothing Systems Used In Operating Rooms And In Clean Rooms Elektroniska källor: uvisable.com

14 BILAGA 1 14

15 BILAGA 2 15

16 BILAGA 3 Specifications GT-321 OPERATING PRINCIPLE Counts individual particles using scattered laser light PERFORMANCE Particle Size Range Concentration Range Accuracy Sensitivity Flow Rate Sample Time >0.3, >0.5, >1.0, >2.0, and >5.0 μm (selectable) 0 3,000,000 particles per cubic foot (105,900 particles/l) ± 10%, to calibration aerosol 0.3 μm 0.1 cfm (2.83 lpm) 1 minute total (fi rst reading in 9 seconds, subsequently every 6 seconds) ELECTRICAL Light Source Power AC Adapter/Charger Communications Certifications Laser diode, 30 mw, 780 nm 6V Ni-MH self-contained battery pack provides 8 hours of typical intermittent operation, up to 5 hours continuous use AC to DC module, VAC to ma typical RS-232 Meets or exceeds CE, ISO, ASTM, and JIS international certifi cations INTERFACE Display Keyboard 16-character LCD 2-button membrane PHYSICAL Keyboard Weight Height = 6.25 (15.9 cm) Width = 3.65 (9.3 cm) Thickness = 2.0 (5.1 cm) 1.74 lb - 28 oz (0.79 kg) ENVIRONMENTAL Operating Temperature Storage Temperature 0 to +50 C -20 to +60 C 16

17 ACCESSORIES Supplied Operation Manual Custom Serial Cable AC to DC Converter Module with IEC AC Power Cord Isokinetic Sample Probe Screwdriver Carrying Case Zero Particulate Filter 17

18 BILAGA 4 18

19 BILAGA 5 19