Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010
Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder policys som en naturlig del i forskning och utveckling av lokalt alkoholförebyggande arbete som ett redskap som ramar in, ger stadga och långsiktighet i arbetet Ge ex på STADS praktiknära forsknings- och utvecklingsarbete alkoholförebyggande arbete på restauranger Vi har ej studerat effekter av separata policys utan effekter av metoder där policys är viktiga delar
Huvudbudskap: Svensk alkoholpolicy avgörande för den lägre konsumtionen och problemnivån i Sverige relativt övriga Europa, f.a. genom implementering av olika effektiva alkoholpolitiska instrument på nationell nivå För utformning av effektiv alkoholpolicy krävs forskning om effekter av olika insatser inte minst interventionsforskning här krävs samspel mellan forskning och praktik (inte minst på lokal nivå) Forskare bör ta steget från epidemiologisk grundforskning till att också vara delaktiga i utformning (forskning) av (policy)interventioner och i implementeringsprocesser
Vad menas med alkoholpolicy? Policy: på principer grundat handlande eller tillvägagångssätt (SAOL) Alltså: Principer: en policy är något som är genomtänkt och ej kortsiktigt (ändrar ej principer från dag till dag) Handlingsinriktad: och för den ska vara realistisk bör den vara förankrad bland dem som ska utöva arbetet Alltså policy = regler, riktlinjer, lagar, handlingsprogram etc. En policy impulsstyrd, kortsiktig avgränsad till enstaka eldsjälar
Argument för alkoholpolicy? Viktiga drivkrafter bakom gruppers dryckesbeteenden är sociala strukturer, regelverk, social normer (inte enbart individuella psykosociala förhållanden), alltså den sociala miljön Denna skapas/formas till del av offentliga och institutionella policys eller avsaknad av sådana Policy blir därför ett viktigt preventivt instrument om de följs, implementeras
Alkoholpolicy kan utformas på olika nivåer, ex: EU-nivå Nationell nivå alkoholpolitik Lokal (och regional) nivå Institutionell nivå (företag, arbetsplatser mm)
Nationell nivå Norden (undantaget Danmark) en särställning i nationell alkoholpolitik Ex på policybeslut på nationell nivå: - åldersgränser för inköp, reglering av marknadsföring, reglering av detaljhandel (ex antal försäljningsställen, former för försäljning, ålderskontroll, monopol), alkoholskatter, promillegränser i trafiken, tillstånd för alkoholservering Många studier visat på god preventiv effekt av nationella alkoholpolicy- kontrollpolitiska insatser på konsumtion/ skador
12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Alkoholförsäljningen i Sverige 1861-2009 (liter ren alkohol per inv. 15+) 1869 1873 1877 1881 1885 1889 1893 1897 1901 1905 1909 1913 1917 1921 1925 1929 1933 1937 1941 1945 1949 1953 1957 1961 1965 1969 1973 1977 1981 1985 1989 1993 1997 2001 2005 2009 Sprit Starköl Öl, klass IIA Öl, klass IIB Summa Öl Vin Totalt registrerad Skattning av total alkoholanskaffning 1861 1865
Sverige 1990-framåt ett gigantiskt socialt experiment? Alkohol: No ordinary commodity Ökad tillgänglighet till/lägre priser på alkoholdrycker ger ökad alkoholkonsumtion Ökad alkoholkonsumtion ger fler storkonsumenter av alkohol Ökad konsumtion - fler storkonsumenter ger ökade alkoholproblem I Sverige stark koppling mellan ökad konsumtion och ökat berusningsdrickande: ytterligare negativa konsekvenser (ca 70 % av totala konsumtionen sker under fredag och lördag)
Därför mer fokus och förstärkning av lokal alkoholprevention Lokalt arbete lite gjort i Sverige fram till 90-talet (starka nationella styrinstrument, svaga lokala) STAD startade som en konsekvens av förändrat läget: forskning i praktikens tjänst: utveckla det lokala alkoholpreventiva arbetet, nya metoder, för detta krävs forskning Viktigt avgörande inslag: policys som styrinstrument för arbetet
Lokal nivå Mindre studerat än nationell policy Ex på policys på lokal nivå: - När var och hur alkohol säljs: ex. reglering och tillsyn av alkoholservering - När var och hur alkohol konsumeras: ex om i vilka offentliga miljöer alkohol får konsumerar (bussas, stationer, idrottsarenor, badstränder, parker m.m.) - Former för tillsyn: lokala föreskrifter måste blir föremål för uppföljning och tillsyn, kan göras på olika sätt Finns evidens för vissa insatser, men inte i samma utsträckning som för nationell policy, men mycket kvarstår att göra
Institutionell nivå Exempel: Restauranger- restaurangmiljö (utåt mot gäster, relationen till polisen, kommunen, egna personalen; viktiga delar i STADs krogarbete) Andra företag (ex mediaföretag, kommuner som uthyrare av festlokaler, idrottsarenor etc.) På arbetsplatser (på arbetsplatser som saknar alkoholpolicy är alkoholacceptansen högre, hur erbjuda rådgivning, behandling, hur agera vid misstanke om alkoholproblem) Skolor, högskolor (hur arbeta med frågan som del av undervisning, klargöra regler för alkohol i samband med olika aktiviteter, t.ex. skolavslutning)
Tre exempel på modeller på lokalt alkoholförebyggande som utvecklas i Sverige Kronobergsmetoden Ansvarsfull alkoholservering (STADmetoden) Insatser för att begränsa våld och fylleri i samband med studentfester
Vad kännetecknar sådana förebyggande insatser: Systemmodell - samhällsbaserad prevention ändra systemet runt omkring, inte ungdomarna Flera delar av systemet: involvera viktigaste aktörerna och arbeta med flera olika insatser Tillsyn, kontroll viktig del, andra viktiga delar: - Opinionsbildning, mobilisering av lokalsamhället - Samverkan arbetar tillsammans mot samma mål Policyarbete- policyförändringar centralt inslag på olika nivåer, på kommunnivå, inom organisationer etc.
Varför sätta igång ett krogarbete Problembilden finns: ex stark koppling mellan alkoholkonsumtion/ berusning och våldsbrott, inte minst alkohol på restauranger och våldsbrott: lätt för kraftigt berusade och ungdomar under 18 år att bli serverade alkohol på krogen Lovande resultat från Nordamerika testa och utveckla i Sverige Kommunen tog år 1995 över ansvaret för tillståndsgivning ökade möjligheter att utveckla samverkansmodell på lokal nivå Således goda skäl att starta ett forskningsinitierat utvecklingsarbete fungerar det i Stockholm
STAD-samarbetets krogarbete Metoden Ansvarsfull alkoholservering (STAD-metoden): systematiskt arbete med målet att minska våldsbrott och skador relaterade till krogen, detta genom att minska överservering till kraftigt berusade och servering till underåriga: Utbildning av personal Tillsyn/kontroll kommunens och polisens tillsynsarbete, sanktioner Samverkan med alla viktiga aktörer kommun, polis, krögare, SHR, HRF, FHI, Länsstyrelsen Ramverk för detta: policy- styrdokument:
Olika policydokument relevanta för krogarbete i Sthlms tad Stockholms stads STAN-program: Stockholms Tobaks, Alkoholoch Narkotikapolitiskaprogram Stadens riktlinjer för serveringstillstånd bl.a. att all serveringspersonal på krogar med öppettider efter 01.00 skall genomgå utbildning i ansvarsfull alkoholservering Policys på krogarna genom bl.a. STADs policyutbildning av krögare Polisens styrdokument (ex. verksamhetsplan 2010) ex Strategi för brottsförebyggande verksamhet våld i offentlig miljö utvärderade arbetsmetoder skall användas när tillämpliga Kronobergsmodellen, STAD-samarbetet Kommun och SLL gemensam policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende: ansvarsfull alkoholservering både utbildning och tillsyn betonas som viktig tillgänglighetsinsats Ledningsgrupp med representanter från olika aktörer myndigheter och industrin styr arbetet vem som gör vad regleras genom skrivet avtal
Forskningsupplägg: Testa modellen genom att ge insatser i ett försöksområde City och jämföra med ett kontrollområde Södermalm Framförallt jfr våldsutvecklingen men även servering till underåriga och till berusade Forskningsprojektet pågick från ca 1997 till t.o.m. 2000
Under insatsperioden (juli 1998-juli 2000) sjönk antalet anmälda våldsbrott nattetid (mellan kl. 22-06) med 29 procent i försöksområdet relativt utvecklingen i kontrollområdet (Wallin, m.fl., 2003)
Cost-effectiveness studie baserat på våldsminskningen visar att på varje satsad krona får nära 40 kr tillbaka (Månsdotter, m.fl., 2007)
Sammanfattning Policyarbetet centralt inslag i det lokala förebyggande arbetet styr, direkt eller indirekt, det mesta av arbetet Dessa måste testas vetenskapligt forskare måste involveras i interventioner och implementering FoU-arbete med policyinslag långsiktigt arbete det tar tid, många kommuner är inte redo att bara sätta igång ett arbete pga. bristfällig struktur och organisation - här policyarbete ytterst nödvändigt