FARFAR i skolan MORMOR på daghem En tillbakablick

FARFAR i skolan MORMOR på daghem En tillbakablick

Farfar i skolan och Mormor på daghem ett framgångskoncept under mer än 10 år! Det är nog ingen tillfällighet att man i Sverige redan på 1990-talet och i Finland något senare började fundera kring barns behov av flera trygga vuxna i vardagen. Den allt snabbare pulsen i samhället, de höga kraven i arbetslivet och de allt knappare samhällsresurserna hade osökt lett till att de svagare i samhället, barnen och de äldre, kommit i kläm. Kunde här finnas en möjlighet till samarbete? Kunde man kombinera barns ökande behov av flera vuxna med de allt piggare äldre ur de stora årskullarna som gärna ville göra nytta och något som kändes meningsfullt. Med facit i hand vet vi att man kunde det.

Vad är Farfar i skolan Mormor på daghem? Verksamheten Farfar i skolan Mormor på daghem riktar sig till äldre personer som är intresserade av att dela barns vardag en dag i veckan. Målet med verksamheterna är att ge barnen mera vuxenkontakter och ta tillvara den resurs som äldre vuxna utgör. För att bli skolfarfar/farmor eller dagismormor/morfar krävs inga förkunskaper och man behöver inte heller vara far- eller morförälder på riktigt. Det viktiga är en vilja att dela med sig av sin tid och sin livserfarenhet. Till uppgifterna hör att på lärarens villkor vara med i en eller ett par klasser, i allmänhet en gång i veckan. På daghemmen är mormor/morfar med i en eller ett par barngrupper några timmar, oftast en dag i veckan. I skolan kan skolfarfar/ farmor också vara ute på raster, finnas med i korridorer och matsal och gärna delta i utfärder. Uppgifterna varierar från skola till skola, men ges alltid av läraren och godkänns av den frivilliga. Den anställda personalen har ansvaret för både undervisning och ordning. Skolfarfar/farmor har såsom alla andra i skolan eller på daghemmet tystnadsplikt och förbinder sig att i mån av möjlighet närvara enligt överenskommelse och att anmäla förhinder. En resa, en längre vistelse på stugan eller någon annan orsak till frånvaro är inget hinder. Hur det hela började De första medfostrarna i Cygnaeus och Sirkkala skolor i Åbo. Verksamheten i Finland började hösten 1999 i Åbo. Då ingick en artikel i FPA-bladet där rektor Pehr-Olof Rönnholm vid Cygnaeus skola i Åbo efterlyste pensionärer som så kallade medfostrare. Börje Gorschelnik, som 4

varit pensionerad en tid, nappade i början av år 2000 på uppropet och värvade raskt vänner och bekanta för det uppdrag som han fann mycket intressant och angeläget. Snart fanns det medfostrare också i Sirkkala skola i Åbo. Föreningen Tukivaarit Medfostrare r.y. grundades 2004 och blev hemvist för skolfarfarverksamheten på både finska och svenska tills Folkhälsan i Åboland i praktiken år 2006 började ta hand om de svenskspråkiga medfostrarna. Hösten 2013 verkade 28 skolfarfäder och 2 dagismormödrar i Åboland. God stämning på nyländsk inspirationsdag i april 2010. År 2001 fick Gun Sandberg-Wallin, nyanställd på Utbildningsverket i Helsingfors, som en av sina första uppgifter att resa till Sverige och se på hur man där kommit i gång med projektet Klassmorfar för barnen. Det hade startat 1996 och utvecklats till ett arbetslöshetsprojekt med fokus på invandrarmän. I Finland gick man ändå in för att bygga upp projektet Farfar i skolan med målsättningen att hitta frivilliga äldre som kunde tänka sig att då och då dela barns skolvardag. Utbildningsverket kontaktade rätt snart Folkhälsan och de första nyländska riktlinjerna drogs upp. Något senare fick Staffansby lågstadieskola i Helsingfors och Karamalmens skola i Esbo en skolfarfar. Också i Hangö kom man tidigt i gång. Några år senare engagerades skolorna i Klemetskog och Norra Paipis. Hösten 2013 hade 54 skolor och 15 daghem eller förskolor en resursperson och 113 seniorer besökte varje vecka sin skola eller sitt daghem. I Österbotten började skolfarfarverksamheten 2002, då som ett projekt under namnet Ung möter gammal. De första åren finansierades projektet med medel från Penningautomatföreningen RAY. Gerby skola var först med att få skolfarfar i november 2002. Börje Gorschelnik besökte i slutet av samma månad skolans lärarmöte och efter det skolans nio 5

aktiva äldre, som alla inspirerades av hans idéer. Under de följande åren spreds verksamheten till sex nya skolor och engagerade då 39 aktiva äldre. Hösten 2013 hade 43 skolor en eller flera frivilliga och 97 seniorer delade varje vecka skolbarns vardag. År 2008 reste den nyländska koordinatorn tillsammans med en skolfarfar till Mariehamn där representanter för beslutsfattare, skolmyndigheter och några intresserade äldre informerades om farfarverksamheten. Två lågstadier utanför Mariehamn besöktes. De båda åländska tidningarna skrev välvilliga artiklar, vilket ledde till att skolorna fick info om verksamheten. Verksamheten har vuxit sig rätt stor med åländska mått mätt och hösten 2013 verkade 11 äldre i 5 skolor på Åland. Skolfarmor hjälper pojkarna i handarbete i Näfsby skola. Hösten 2013 var 251 äldre med i skolfarfarverksamheten och 112 skolor hade en egen skolfarfar eller -farmor. Mormor/morfar på daghem och förskolor Under årens lopp önskade allt flera äldre frivilliga att få dela lite yngre barns vardag. Ur detta behov utvecklades verksamheten mormor/morfar på dagis. Också här har daghemmet/förskolan/eftermiddagsklubben ungefär en dag i veckan en vuxen till som läser, lyssnar och finns där för barnen. Hösten 2013 verkade mormödrar/morfäder på 20 daghem eller förskolor/eftermiddagsklubbar, främst i Nyland. 6

Organisation Verksamheten i Svenskfinland kom från och med 2002 att ledas som projekt av Folkhälsan, Förbundet Hem och Skola, Svenska pensionärsförbundet och Utbildningsverket vid Helsingfors stad. Medel för verksamheten söktes från olika fonder. Folkhälsan tog 2005 över huvudmannaskapet och de andra organisationerna bildade en så kallad referensgrupp som tillsammans med arbetsgruppen möts ett par gånger om året. Folkhälsans olika regioner har arbetsgrupper som träffas några gånger per termin och däremellan håller kontinuerlig kontakt med varandra. Alla regioner har koordinatorer som hjälper nya intresserade att komma i gång i skolor och på daghem, leder det operativa arbetet, håller kontakt med seniorer och skolor, ordnar träffar, möten, kurser, utfärder och fester. Skolfarfar i Övermäs skola på Åland hjälper till också på gymnastiklektionerna. Skolfarfar och dagismormor berättar: Strandnäs skola, Mariehamn Är skolmorfar i Strandnäs skolan i Mariehamn på Åland. Om man kan ge något av sin livserfarenhet så är det värt det, särskilt när man som jag kommer ifrån ett annat land. Man känner att man är uppskattad av eleverna och lärarna. Blotta närvaron är givande. En kort berättelse: Jag stod i matkön på Eckeröbåten och plötsligt hör jag ett skrik ur mängden; MORFAR! Sedan fick jag en jättekram mitt i matkön. En elev kände igen mig. Så att vara skolmorfar är att rekommendera. 7

Sirkkala skola, Åbo I dag börjar skolan! Som skolfarfar blir jag kallad skolpojken av mina barn. Så känner man sig då man kommer in på skolgården och känner förväntningarna och spänningen bland nya och gamla elever och föräldrar. Första eleven kommer med utsträckta armar och kramar mig. I klasserna berättar eleverna och också jag vad sommaren bjudit på. Pojken som första dagen sitter i skolmatsalen vägrar äta. Den lösa tanden skall ut först! Hopprepet saknar någon i andra ändan, det blir jag. Häftena som delas ut får namnet Mumin. Jag får uppgiften att rita en modellprofil av Mumin. Vilken upplevelse när sommarlovet är slut och man får komma till skolan igen! S:t Karins svenska skola S:t Karins svenska skola grundades 1.8.2011 och har nu startat sitt andra läsår som självständig lågstadieskola med sex klasser. Som farfar i skolan har jag haft privilegiet att från första början för fem år sedan vara med, då skolan som en filial till Sirkkalaskolan tog emot sina första elever i de tillfälliga utrymmena i Littois. Numera arbetar vi i Hovirinta skola i stadens centrum, under samma tak med den finska lågstadieskolan, men i en egen flygel. Med stor inlevelse och entusiasm bland såväl lärare och övrig personal som elever. Under vårterminen 2012 hörde det till min uppgift att se till att alla sexor kan knyta slips innan de lämnar skolan. Denna uppgift kommer jag att överföra som arv från Sirkkala där vi med Bosse för elva år sedan började vår bana som medfostrare. När ska då en skolfarfar anse sig färdig med sitt värv? Ja helst i så god tid att han själv förstår att avstå från sin roll, så att inte rektorn ställs inför det tråkiga att en dag vara tvungen att skicka hem honom. Under en promenad från simhallen till skolan undrade en flicka hur gammal jag var och när hon fick höra svaret funderade hon en stund. Och jag som trodde att man inte orkar någonting alls efter att man fyllt 69 år!! Med god marginal över denna magiska ålder kände jag mig stolt! Men kanske 12 år som skolfarfar kan vara nog med de första sexorna i vår egen skola hoppas jag att jag får mitt avgångsbetyg. 8

Åboländsk skolfarfarträff i Labbnäs, Nyländsk julfest 2005. maj 2010. Amosparkens skola, Kimito Skolfarfar kommer in till klassen. Godmorgon på er allesammans. Eleverna svarar glatt. Efter en stund hörs en späd röst i tredje raden. Hördu, la du märke till mig också? Skolfarfar nickar till svar. Ett förnöjt leende märks på kinderna och eleven fortsätter med sin arbetsuppgift. Solf skola, Korsholm Jag hade en gång ätit lunch med barnen i skolan och märkte att det droppat litet ketchup på min skjorta. Jag försökte torka bort så gott det gick, men en röd fläck blev ju naturligtvis kvar. Några dagar senare såg jag en liten flicka från tredje klassen som hade en liknande röd fläck på bröstet. Hon kom fram till mig och sade, Se, jag är lika som du farmor, en sottabytta. Gerby skola, Vasa Året var 2002 och de fördes många trevliga diskussioner och vi då helt nya i rollen som medfostrare fick svara på många underfundiga frågor under de första tiderna tillsammans med skolbarnen. Alla barn var ju nya bekantskaper, och vi gamlingar kände oss en aning bortkomna i början, bland de livliga småttingarna, det var en helt annan värld än den vi nyss lämnat bakom oss i och med pensioneringen. Ett tillfälle glömmer jag aldrig. En grupp elever ville veta hur gammal jag var. Då gav jag dem möjligheten att de själva fick gissa sig till min ålder (jag var då 61 år). En sade, du är nog jätte, jätte gammal. En annan gissade på minst 80 år. Sedan var det tyst en stund, plötsligt frågade en liten åttaårig flicka levde du då gamla Vasa brann? (Vasa stad förstördes i en brand år 1852). 9

Kyrkbackens skola, Karleby Det var en fjärdeklasselev som behövde hjälp med sitt fågelbräde som han höll på med. Jag visade honom hur man gör, vartefter eleven tackade och sa: Jag ser nog att du är en yrkesman. Klemetskog skola, Tusby Emilie, en tös i andra klassen, steg upp och berättade om sina planer för framtiden när vi pratade om vad man skulle vilja bli som vuxen och sade: Hej Stena, om jag får stora bröst när jag blir stor så ska jag bli filmstjärna. På min fråga om att ifall det där med brösten inte riktig skulle lyckas svarade hon, efter att lite frågande tittat sig omkring: Då blir jag lärare. (Lärarinnans och skolfarfars blickar möttes och med en liten axelryckning bytte vi snabbt samtalsämne). Hur gammal är du? frågar barnen ofta. Jag såg att två grabbar på nio år längst fram till höger i fönsterraden grubblade sinsemellan och ställde sedan samma fråga. Tänkte att jag skulle skämta lite med dem och sa att jag är nästan hundra år. Va var det jag sa, sa den ena åt den andra. Granhult skola, Grankulla Jag har varit skolfarfar ända sedan 2007 och tillsammans med de andra frivilliga och lärarna har vi finslipat verksamheten under flera år. Det är oerhört berikande att få vara med på ett hörn i skolarbetet, som stöd, hjälp och trygghet för barnen. Kontakten till dem fortsätter ju utanför skolan, i butiken, på gatan, i skidspåret, på bio eller någon annanstans. I byn möter man ett igenkännande solvargsgrin och ett glatt hej och så blir det en liten pratstund med föräldrar och barn. Lärarna gör ett fantastiskt arbete, de är värda allt stöd som föräldrar och skolfarfar kan ge! Degerö lågstadium, Helsingfors Jag rekommenderar det här för alla som tycker om att vara med små människor och upplever att de har något att ge. Det behövs inga speciella färdigheter för att bli skolmormor eller skolfarfar. Sunt förnuft och ett varmt hjärta räcker långt. Närvaron och lugnet är det viktiga. Barnen behöver empati, det ska vara rikliga doser glädje och förståelse. Daghemmet Lasse-Maja, Helsingfors Det är nog min grej att vara tillsammans med de små barnen. Jag känner mig så nyttig här och det är bra att barnen också får lära känna en gråhårig typ som jag. 10

Att ha en äldre resursperson i skolan Rektor Anna-Karin Brunberg, Boxby skola, Sibbo Vi har den stora glädjen att ha både en skolmormor, en skolfarmor och en skolfarfar hos oss i Box. Dessa seniorer är en värdefull resurs för hela skolan. De är väldigt omtyckta såväl bland elever som bland personal. Alla dessa personer tycker om att känna sig behövda och vi försöker beakta deras styrkor. Vi har till exempel satt in alla bildkonstlektioner på fredagar då vi har vår skolmormor på plats eftersom hon är bildkonstlärare och gärna vill vara med i den undervisningen. Vår skolfarmor har jobbat mycket med journalistik och är med på många modersmålslektioner med tyngdpunkt på de äldsta klasserna. Jag ser dessa äldre som otroligt viktiga personer och som en del av vårt kollegium. De är med på personalens rekreation, personaljulfester och vårutfärden har vi i flera års tid gjort till skolfarmors sommarställe. Dessutom bjuder vi ofta med dem då skolan besöker museer, konserter och teatrar. Det finns oändligt med saker man kunde göra i samarbete med de här underbara personerna och här är bara några exempel. Förra läsåret ordnade vi en temavecka kring byn förr och både skolfarmor och skolmormor höll föredrag om tiden förr. Otroligt värdefulla insatser! 11

Rektor Fredrik Sundell, Gerby, Vasa År 2002 hade Gerby skola förmånen att inleda ett samarbete med Folkhälsan kring pilotprojektet Ung möter gammal. Inspiration hämtades bl.a. från Cygnaeus skola i Åbo. Utgångspunkten var att få resurspersoner till skolan och erbjuda barn möjlighet att tillbringa tid med äldre, livserfarna personer. Den 5.11.2002 kom verksamheten i gång med nio medfostrare. Sedan dess har Gerby skola haft mellan åtta och tio aktiva medfostrare varje läsår. Flera av dessa har troget varit med under alla 11 åren. För oss i Gerby skola är medfostrarverksamheten en naturlig del av skolans vardag. Det stöd som vi har fått under alla år är guld värt! Förutom kontakten över generationsgränserna kan vi erbjuda en vuxennärvaro som skapar en större trygghet hos eleverna. Arbetsuppgifterna har anpassats enligt behoven i klasserna och medfostrarnas önskemål. För det mesta handlar det om att vara lärarens förlängda arm inom olika ämnen. Behovet av medfostrare har varit störst inom slöjdundervisningen och inom baskunskapsämnen såsom modersmål och matematik. Speciellt glädjande är det att se de fina kontakter som skapas mellan olika åldrar. För medfostrarna handlar det inte enbart om att ge, utan också om att få. Själva talar de gärna om att verksamheten ger livskvalitet och att man kan ha barnasinnet kvar då man arbetar med barn. Samtidigt får de en insyn i hur dagens barn lever och mår. För oss i personalen är medfostrarna välkomna arbetskamrater som är med och bygger upp gemenskapsandan i skolan. Jag vill från Gerby skolas sida tacka alla medfostrare för de gångna 11 åren och ser fram emot det fortsatta samarbetet. Jag vill också gratulera Folkhälsan, och framför allt koordinatorn i Österbotten, som varit med sedan starten, till en mycket framgångsrik och viktig verksamhet. Att ha en resursperson i klassen Emma Åkerholm, lärare, Näfsby skola, Hammarland, Åland I vår skola är morfar en stor del av vardagen. Han är en lugn och stabil punkt för eleverna. Morfar trivs och eleverna trivs. Han är ett stort stöd i klassrummet. Farmor är en krutgumma. Hon berättar för eleverna och lär dem hur det gjordes på hennes tid. Farmor hjälper gärna till på lektionerna och är efterlängtad av både personal och barn. 12

Det är en otrolig hjälp att ha morfar och farmor med sig på lektionerna. De är en social tillgång. Det känns bra att barnen får möjlighet att ha olika generationer omkring sig. Klasslärare Kalle Andersson, Salpar skola, Sibbo I Salpar har vi turen att få ha till och med två skolfarfäder som besöker skolan turvis, så att någon är i skolan varje onsdag. Vet inte hur de kom till skolan men hur det fungerar kan jag berätta om! Våra skolfarfäder brukar gå till den klass där det behövs mest hjälp, men ändå med den tanken att de hinner träffa alla klasser under dagens lopp. Skolfarfar kan hjälpa till med att till exempel förhöra läsläxor, hjälpa till med matematikuppgifter, läsa högt ur en bok eller bara vara med och diskutera med eleverna om ditt och datt under dagen. Skolfarfäderna brukar vara ute under rasterna och diskuterar och skojar med eleverna. De hör nog till de populäraste personerna vi får besök av under veckan. Jag upplever inte att vi haft något besvär med våra skolfarfäder det är nog bara positivt! Kristinestads skola åk 5 6: roligt med äldre människor bra med extra hjälp på matematik, textilslöjd och teknisk slöjd de är alltid vänliga och trevliga och hjälpsamma medfostrarna kan sin sak i det ämne de hjälper till i roligt när de har tid att komma och hjälpa oss vi har saknat dem när de inte kunnat komma Övermark skola, Närpes, åk 5: Jag tycker att det har varit roligt att vara med dem och det har varit en fantastisk upplevelse! Äldre människor kanske kan mera och man lär sig mycket. Jag hoppas att de är kvar ännu i höst! Åk 3: Det har varit roligt att ha dig här morfar. Tack för att du hjälpt oss. Du är den bästa morfar i världen. Hela välden tackar dig för att du finns! TACK MORFAR Var jag tycker om att ha min farfar i skolan? Jag tycker det var bra för då måste vi inte venta så lenge på slöjdläraren. Jag tycker det varit kul att ha er alla här i skolan. 13

Vill du komma med? I varje landskap finns en koordinator som man kan kontakta om man är intresserad av att höra mer om verksamheterna Farfar/farmor i skolan och Mormor/morfar på daghem. I en del landskap kan man också kontakta skolan eller daghemmet direkt. Koordinatorn träffar gärna den presumtiva frivilliga, kontaktar skolan, kommer överens om träff med rektor eller kontaktlärare och besöker också gärna skolan tillsammans med den intresserade äldre. Kontaktuppgifter: NYLAND tfn 09 315 5535 ÅBOLAND tfn 02 278 6215 e-post: farfar@folkhalsan.fi ÅLAND tfn 018 174 39 ÖSTERBOTTEN tfn 050 554 4484

FARFAR i skolan MORMOR på daghem En tillbakablick