Konjunktur & räntor SBAB:s konjunkturbrev nr 5 n 2 november 26 Konjunkturbrevet i korthet n Internationella konjunkturen dämpas men håller ändå god fart 27 och 28. n USA-ekonomin mjuklandar och centralbanken sänker styrräntan till våren. n Trots lägre inflation höjer den europeiska centralbanken styrräntan till 4 procent. n Expansiv finanspolitik drar upp BNPtillväxten i den svenska ekonomin. n BNP-prognosen justeras upp med en kvarts procentenhet både 27 och 28. n Trots högre tillväxt stiger den öppna arbetslösheten till 6 procent. n Riksbanken höjer styrräntan till 3,75 procent nästa år men osäkerheten i ränteprognosen har ökat. n Kursändringen av den ekonomiska politiken kan få Riksbanken att höja räntan mer än vad vi räknar med i huvudscenariot. INNEHÅLL Finanspolitiken spär på stark konjunktur 2 Riksbanken traskar på i räntetrappan 3 USA-ekonomin dämpas men kapsejsar inte 5 Kortvarig konjunkturtopp i euroområdet 7 Högre tillväxt och högre öppen arbetslöshet 8 I fokus Risker med politisk kursändring 11 SBAB:s konjunkturbrev är ett nyhetsbrev från SBAB. Ansvarig för brevet: Barbro Wickman-Parak, tel 8-614 38 88 Tomas Pousette, tel 8-614 43 88 Prenumerationsansvarig: Bettina Cederberg, tel 54-17 26 6 SBAB n Box 2738 n 12 54 Stockholm n sbab.se Konjunktur & räntor har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Konjunktur & räntor men uppge alltid källa.
Finanspolitiken spär på stark konjunktur De svenska hushållen får betydligt mer att sätta sprätt på nästa år och BNP-prognosen för både 27 och 28 har skrivits upp. USA-ekonomin väntas klara en mjuk inbromsning men risken för ett värre utfall kan inte avskrivas. Styrräntan i Sverige fortsätter uppåt till 3,75 procent nästa år. Det finns risker både nedåt och uppåt i den prognosen. Trots höga oljepriser och geopolitisk oro är tillväxten i världsekonomin imponerande. I euroområdet har tillväxten blivit starkare än väntat och prognosen för i år har fått revideras upp till 2,5 procent. För att vara euroområdet är det ett lysande resultat; under perioden 21-25 har tillväxttakten i genomsnitt legat på 1,3 procent per år. Men glansperioden blir kort; de två kommande åren stannar tillväxten kring 2 procent per år och den prognosen står sig från tidigare bedömningar. BNP-prognoser för USA, Euroområdet och Sverige USA Euroområdet Sverige 25 26 27 28 I USA växer ekonomin i år i samma takt som 25 men förloppet under året visar att den väntade inbromsningen av ekonomin tydligt gett sig till känna. Tillväxten andra halvåret dämpades avsevärt. Vi räknar fortfarande med att USA-ekonomin kan undvika ett brant fall. Tillväxten nästa år och 28 beräknas bli cirka 2,5 procent per år. Risken att utvecklingen på bostadsmarknaden ska ge upphov till en djupare tillväxtsvacka kan inte avskrivas. Skulle ett sådant scenario utspelas påverkas tillväxten i euroområdet och når då inte upp till de 2 procent som förutses. Även svensk ekonomi skulle givetvis påverkas av ett brant fall i USA. Men här mildras effekterna av en genuint stark inhemsk efterfrågan som dessutom får en extra skjuts av den nya regeringens expansiva politik. Vi räknar liksom tidigare med en svensk tillväxttopp på goda 4 procent i år. För de kommande två åren har tillväxttakten reviderats upp med en kvarts procentenhet vardera året. För 27 beräknas BNP öka med knappt procent och 28 är tillväxtprognosen knappt 3 procent. Sverige distanserar sig tillväxtmässigt klart från USA men framför allt från euroområdet. Samtidigt är inflationsbilden betydligt mer gynnsam här hemma än vad den är i USA och ute i Europa. 4, 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, BNP-prognoser 25 26 27 28 USA 3,2 3,2 2,4 2,5 Japan 2,6 2,8 2,1 1, 9 Tyskland 1,1 2,6 1,6 1,5 Frankrike 1,2 2, 1,8 1,6 Euroområdet 1,4 2,5 2, 1,8 Storbritannien 1,9 2,6 2,4 2,5 Sverige 2,7 4, 3,3 2,9 OECD, totalt 2,6 3,2 2,6 2,5 Kina 1,2 1,4 9, 9, För att göra den internationella bilden mer komplett kan nämnas att Japan efter tillväxttoppen i år växer med förhållandevis goda 2 procent de kommande två åren. Consensusprognoserna för Kina har reviderats uppåt en bra bit både för i år och nästa år. Till detta ska läggas att de östeuropeiska länderna som grupp beräknas växa med drygt 6 procent i år och cirka 5,5 procent nästa år. Ränteprognos med risker Vi räknar liksom tidigare med att styrräntan nästa år når en topp på 3,75 procent. Ett brant fall i USA skulle kunna ge Riksbanken anledning att gå något mer försiktigt fram. Men det finns också risker åt andra hållet. Regeringen för en expansiv politik. Det verkar inte oroa Riksbanken särskilt mycket även om man anser att det finns en uppåtrisk för inflationen via den inhemska efterfrågan och via höjda löner. Riksbanken förlitar sig på att ett ökat utbud av arbetskraft liksom ändrade regler i A-kassan ska öka konkurrensen om de lediga platserna och dämpa löneökningarna. Det kan mycket väl vara en riktig bedömning. Men det finns risker att både arbetsmarknaden och de åtgärder som föreslås beträffande bostadsmarknaden kan ge en högre styrränta än vad vi nu räknar med. Den problematiken diskuteras i Fokusartikeln sist i detta brev. Prognosen avslutades den 15 november 26 Internationella förutsättningar Oljepriset sjunker från ett genomsnitt på 64 dollar per fat i år till 61 dollar per fat 27. För 28 beräknas genomsnittspriset stiga till cirka 65 dollar per fat. Dollarns kurs mot euron ligger kring 1,3 under prognosperioden. Kronans kurs mot euron beräknas till 9,15 under 27 och 28. Det innebär en växelkurs mot dollarn på cirka 7 kronor 27 och 28. TCW-index blir därmed något starkare än det långsiktiga genomsnittet på 126. 2
Riksbanken traskar på i räntetrappan I mitten av december blir det dags igen; Riksbanken höjer styrräntan till 3 procent. Det innebär att den då dubblerats under loppet av året. Nästa år fortsätter räntehöjningarna men nu i lugnare takt. Vi räknar liksom tidigare med tre höjningar till en topp på 3,75 procent 27. Långa räntor rör sig bara försiktigt uppåt nästa år. Det borde vara förhållandevis behagligt att vara riksbankchef i Sverige. Ekonomin växer och sysselsättningen ökar. Det finns gott om lediga resurser och inflationstrycket ökar bara långsamt. Riksbanken behöver inte brådska utan kan fortsätta att i lugn takt dra upp styrräntan. I USA har centralbanken en betydligt svårare balansgång. Där har ekonomin börjat sakta av, bostadsmarknaden svajar betänkligt och kan utlösa ett brantare fall i ekonomin än den mjuka uppbromsning som de flesta räknar med. Samtidigt har produktivitetstillväxten växlat ner och timkostnaderna dragits uppåt (se sidan 6) och den underliggande inflationen likaså. Inflationstakt i USA, Euroområdet och Sverige Euroområdet, KPI Sverige, underliggande inflation (UND1X) USA, kärninflation nov mar jul nov mar jul nov mar jul nov mar jul 2 3 4 5 6 För euroområdet ser tillväxten i år ut att bli starkare än vi tidigare räknat med. ECB signalerar att styrräntan kommer att fortsätta upp och vi räknar med en höjning från 3,25 till procent i december. Fallande energipriser har de senaste månaderna fått inflationstakten att, för första gången på länge, hamna i linje med målet på 2 procent eller strax därunder. Men tillväxten i penningmängden har fortsatt att öka betydligt mer än riktvärdet på procent (se sidan 7). Starkare tillväxt och fortsatt hög kredittillväxt motiverar en uppjustering av vår prognos för ECB: s styrränta. Den beräknas nå en topp på 4 procent (3,75 tidigare) i mitten av nästa år för att sedan börja sänkas en bit in på 28. Vi räknar liksom tidigare att inflationstakten i USA dämpas och att detta ger utrymme för Fed att sänka räntan från 5,25 till 5 procent i mars. Därefter räknar vi med att styrräntan fortsätter nedåt så att den i december 27 når en botten på 4,25 procent mot 4 procent i vår tidigare prognos. Den större osäkerheten kring produktivitet och inflationstryck motiverar en något försiktigare attityd från 4, 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5 Fed. Svackan i ekonomin förutses blir kortvarig och vi räknar med en omläggning av penningpolitiken i mer restriktiv riktning i slutet av 28. Styrräntor, utfall och prognos Riksbanken jan-2 jan-3 jan-4 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 Fed Lenare tongångar från Riksbanken I den senaste inflationsrapporten (från oktober) har tongångarna från Riksbanken mildrats sedan i somras. Inflationsprognosen har justerats ned främst till följd av att energipriserna väntas hålla tillbaka inflationen mer än tidigare väntat. Jämfört med förra inflationsrapporten har man också dragit ner lönestegringstakten marginellt för de kommande åren. Motivet är att den nya regeringens politik leder till ett ökat utbud av arbetskraft och att ändringar i arbetslöshetsförsäkringens utformning väntas leda till ökad konkurrens om de lediga jobben. Det beräknas få en dämpande inverkan på lönestegringarna. Vår syn på styrräntebanan har inte förändrats sedan i somras; Riksbanken höjer styrräntan till 3 procent i december och fram till hösten nästa år dras den upp till 3,75 procent som vi räknar med blir räntetoppen denna gång. När tillväxten börjar svacka av under loppet av 28 räknar vi med att styrräntan hinner ner ett steg innan året är slut. Risker i prognosen Riksbanken anser att den inhemska efterfrågan och löneökningarna utgör uppåtrisker för inflationen som väger över nedåtrisken från den internationella konjunkturen. Energipriserna är därtill en stor osäkerhetsfaktor. Med våra prognoser hamnar den underliggande inflationen exklusive energi på cirka 2 procent om två år (se sidan 1). Då har vi, som nämnts, räknat med att styrräntan höjs till 3,75 procent. ECB Prognos 5,5 5, 4, 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 3
Risken i konjunkturbilden är liksom tidigare en brant nedgång i amerikansk ekonomi. Skulle ett sådant scenario realiseras påverkas även tillväxttakten i Sverige. Men den robusta inhemska efterfrågan här hemma mildrar effekten och styrräntan skulle i sådant fall kunna nå en topp på i stället för 3,75 procent. Det ska inte uteslutas att den nya regeringens politik kan påverka efterfrågan mer än vi lagt in i vår prognos. Det är heller inte omöjligt att lönerna kan komma att stiga mer än vi antar. Det finns även inslag i regeringens budget som kan förta den eventuella avkylning som kan vara på gång på bostadsmarknaden. Dessa faktorer, som diskuteras i Fokusartikeln på sidan 11, skulle kunna utöva en press på Riksbanken att höja styrräntan mer än vi lagt in i vår prognos. Odramatisk uppgång i långa räntor väntar Allmän oro kring konjunkturen har fått de långa räntorna i USA att falla. Sedan slutet av juni handlar det om en nedgång med drygt,5 procentenheter. Små svängningar upp och ned har förekommit i takt med att förväntningarna om Fed:s kommande agerande varierat. När statistik kommit in svagare än väntat har förväntningarna om en snar sänkning av den amerikanska styrräntan eldats på och de långa räntorna har backat. Starkare statistik än väntat har gett motsatt effekt. Långa räntor (statsobligationer, 5 år) 5,5 till som högst 4,2 procent. I slutet av 28 får Riksbanken utrymme att sänka styrräntan och vi kan se en försiktig nedgång i långa räntor dessförinnan. Långa räntor (statsobligationer, 5 år) utfall och prognos Sverige Boränteprognosen intakt Då prognosen för styrräntan ligger fast gäller samma sak för den rörliga boräntan. Den beräknas nå 4 procent i december i år och sedan fortsätta upp till 4,75 procent 27. Sedan slutet av 25 har den rörliga boräntan höjts med cirka 1,25 procentenheter. Cirka en procentenhet återstår tills toppen nås för denna gång. För de bundna räntorna blir uppgången bara drygt en halv procentenhet och det innebär att gapet mellan bunden och rörlig boränta krymper under loppet av 27. SBAB:s boräntor, aktuella och prognos Prognos jan-2 jan-3 jan-4 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 USA Tyskland 6,5 6, 5,5 5, 4, 3, 2,5 2, Tyskland USA Sverige 5, 4, 3, 15 nov. dec 26 Dec 27 Dec 28 Rörlig (3 mån) 3,68 4, 4,75 Bunden, 2 år 4,22 4,7 4,8 4,6 Bunden, 5 år 9 4,8 5,2 5, jun aug okt dec 5 feb apr jun aug okt 6 I Sverige och euroområdet har de långa räntorna också kommit ner men i mindre utsträckning. Skillnaden mellan en amerikansk femårsränta och till exempel den svenska motsvarigheten har krympt med cirka,5 procentenheter. Det förklaras av att styrräntegapet till USA redan minskat en del men framför allt av att gapet väntas krympa högst väsentligt nästa år när Fed börjar sänka räntan och ECB och Riksbanken fortsätter att höja sina styrräntor (se diagrammet på föregående sida). Kommande höjningar av styrräntan har till stor del redan prisats in i de långa räntorna och uppgången blir modest när väl höjningarna av styrräntan levereras. För svensk del beräknas femårsräntan stiga med drygt,5 procentenheter 2,5 2, Med vår prognos för den rörliga räntan är det idag en liten fördel (cirka,25 procentenheter) att binda på två år kontra att ha rörlig ränta under samma period. Jämförelsen mellan en ränta bunden på fem år kontra rörlig ränta utfaller till fördel för den senare. Men skillnaden är bara,15 procentenheter. För ett miljonlån handlar det om cirka en tusenlapp efter skatt under femårsperioden. En billig försäkringspremie för den som inte gillar risk. Barbro Wickman-Parak ekonomiskasekretariatet@sbab.se 4
USA-ekonomin dämpas men kapsejsar inte BNP-siffran för tredje kvartalet blev svagare än väntat men strategiska komponenter som privat konsumtion och företagens investeringar ökade i hyfsad takt. Vårt huvudscenario för de närmaste åren kvarstår; ekonomin bromsar in men svackan blir förhållandevis mild. Det är en snabb nedväxling av tillväxttakten som skett i amerikansk ekonomi under loppet av 26. Första och andra kvartalet i år var tillväxten drygt 5,5 respektive drygt 2,5 procent i årstakt. Den preliminära siffran över BNP för tredje kvartalet sände kalla kårar genom finansmarknaderna; BNP-tillväxten blev endast 1,6 procent mot väntade 2 procent. Det var framför allt ett större fall i bostadsinvesteringarna som bidrog till det. Dessa investeringar minskade med 17,5 procent i årstakt. Vi räknar med att de fortsätter att falla tillbaka hela 27 och in över 28 även om fallet bromsar in. Först mot slutet av 28 väntas de stabiliseras och sedan börja öka svagt. Hushållen har inte deppat ihop Det finns en stor oro för att den starka nedgången på bostadsmarknaden kan påverka hushållens köplust negativt. Siffrorna för tredje kvartalet visar dock att hushållens konsumtion ökade i god takt eller med drygt 3 procent i årstakt. Profilen under kvartalet visar på en stark juli månad följd av en minskad varukonsumtion, främst varaktiga men även icke varaktiga varor, i augusti. Kvartalets sista månad skedde en återhämtning i båda dessa efterfrågekomponenter. Vi räknar med att hushållens konsumtion ökar med cirka 3 procent i år för att växla ner till lite drygt 2,5 procent nästa år och sedan öka med ungefär lika mycket 28. Hushållens reala disponibla inkomster beräknas öka med ungefär 3 procent båda åren och det innebär att sparkvoten blir svagt positiv 28. Företagens investeringar ett styrketecken Företagens investeringar i maskiner och utrustning återhämtade sig tredje kvartalet och ökade med 6,5 procent i årstakt. För helåret 26 beräknas dessa investeringar öka med 7 procent. Liksom tidigare räknar vi med att ökningstakten bromsar in under loppet av 27 och 28. Privata investeringar (exklusive bostäder) Prognos kv1 95 kv1 96 kv1 97 kv1 98 kv1 99 kv1 kv1 1 kv1 2 kv1 3 kv1 4 kv1 5 kv1 6 kv1 7 kv1 8 15, 1, 5,, -5, -1, -15, Avmattningen blir mild men den har heller inte föregåtts av någon extrem investeringsboom likt den före millennieskiftet. Kapacitetsutnyttjande och produktion visar på en stadig utveckling i industrin och orderingången för investeringsvaror har fortsatt att öka med cirka 1 procent på årsbasis. Det stödjer prognosen att investeringarna fortsätter uppåt. Kapacitetsutnyttjande och industriproduktion m.m. 82 81 8 79 78 77 76 75 74 Order, exkl. försvar ochflyg Industriproduktion Kapacitetsutnyttjande (vänster skala) 73 72 (3månglidandemedelvärde) 12mån(3månglidandemedelvärde) 99 1 2 3 4 5 6 Inköpschefsindex siffror över produktion och order signalerar att industrin expanderar men att takten bromsar in. I tjänstesektorn har däremot orderingången stärkts och aktivitetsindexen stigit efter sommaren. En kraftig eftefrågedämpning i ekonomin skulle givetvis kunna få investeringarna att snabbt tappa mark i både industrin och övrigt näringsliv. Bostadsmarknaden fortfarande en risk En stark försvagning i privat konsumtion skulle kunna utlösa en betydligt sämre utveckling i investeringarna och en brantare nedgång i ekonomin som helhet. Bostadsmarknaden är den största riskfaktorn. Hittills har hushållens köplust väl stått emot den försvagning som skett där. Statistiken pekar på en fortsatt svag marknad men vissa ljusare tecken finns. Småhuspriserna, som dämpats ordentligt tidigare under året, föll med 2 procent i augusti. Fallet fortsatte i september men blev inte brantare utan stannade vid 2 procent. Antalet osålda hus, som tidigare rakat i höjden, vek nedåt en aning i september. Den så kallade affordability index som mäter hushållens förmåga att bära de kostnader som är förknippade med boendet började rasa i början av 25 och raset fortsatte till och med juli i år. Men både i augusti och september knaprade den sig uppåt. De indikatorer som här radats upp kan tolkas som de första trevande tecknen på att det värsta på bostadsmarknaden snart kan vara överståndet. Men övertygande är de inte; bostadsmarknaden kan absolut inte avföras som riskfaktor. 15 1-5 -1-15 -2-25 5 5
men fler jobb och ökade inkomster ger stöd Efter sommaren såg det ut som om sysselsättningen höll på att tappa fart ordentligt. Septembersiffran visade först att antalet sysselsatta bara ökade med drygt 5. Nu visar det sig att sysselsättningen för september men också för augusti reviderats upp med nästan 1 respektive 5. Siffrorna varierar starkt mellan månaderna och revideringar är legio. Det har visserligen skett en viss uppbromsning i jobbtillväxten men det senaste halvårets genomsnitt på cirka 14 per månad är en bra siffra. Ökning i antalet sysselsatta Glidande medeltal, 6 mån jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul 4 5 6 Månad Antal 4 35 3 25 2 15 1 5 Stigande löner ett huvudbry för Fed Produktivitetstillväxten i näringslivet har växlat ner. Mellan 22-24 steg den med i genomsnitt procent per år och höll jämna steg med timkostnaderna. Enhetsarbetskostnaderna ökade knappast alls. Förra året steg produktiviteten med drygt 2 procent och i år verkar den stanna strax därunder. Timkostnaderna har dragits uppåt och det särskilt i år. Förra året ökade enhetsarbetskostnaderna med knappt 1,5 procent, hittills i år har de ökat med procent. Kärninflationen, inflationen exklusive livsmedel och energi, har dragits upp från 2 procent i början av året till ungefär 2,5 procent i september (se diagram på sidan 3). Fed:s huvudspår är att inflationstakten kommer att dämpas när ekonomin nu växer i lugnare takt. Till detta kan läggas att energipriserna fallit tillbaka kraftigt vilket syns i producentpriserna. För konsumtionsvaror steg dessa priser så sent som i somras med 5-6 procent. Därefter har ökningstakten fallit drastiskt till strax under en procent i september och i oktober föll de med 2 procent på årsbasis. Det innebär ett minskat tryck mot konsumentledet. Arbetslösheten har kommit ner ordentligt och ligger nu på nivåer som uppmättes under det sena 199-talets högkonjunktur. Ökande sysselsättning och stigande löner har gett hushållen ett rejält inkomstlyft. Att inflationen mätt med KPI kommit ner till följd av fallande energipriser bidrar också till högre köpkraft. Förra året steg hushållens reala disponibla inkomster med bara drygt en procent. Hittills i år har de ökat med lite drygt 3 procent. Förutom att den utvecklingen är positiv för hushållens konsumtion kan det också vara en faktor som bidrar till de försiktigt positiva tecken vi ser på bostadsmarknaden. Småhuspriser och hushållens inkomster 1 Arbetslöshet och deltagande i arbetskraften 67,75 67,5 67,25 67, 66,75 66,5 66,25 66, 65,75 65,5 Arbetskraftsdeltagande, vänster Arbetslöshet, höger 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, 4, 8 Huspriser ökar mindre än inkomsterna Huspriser ökar mer än inkomsterna jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan- jan-1 jan-2 jan-3 jan-4 jan-5 jan-6 Sedan 21 har priserna på till exempel enfamiljshus ökat betydligt kraftigare än hushållens disponibla inkomster i löpande priser. Kombinationen av stigande inkomster i hushållssektorn och dämpade huspriser har starkt påverkat den relationen. Hushållsinkomsterna, mätt med ökningen som rullande 12 månaders genomsnitt, ökar nu i samma takt som huspriserna mätt på samma sätt. 6 4 2-2 -4-6 Men samtidigt kan noteras att arbetskraftsdeltagandet visserligen dragits uppåt från 25 men inte alls nått nivåerna från slutet av 199-talet. Det finns en arbetskraftsreserv att ta ur och det tillsammans med dämpad tillväxt och sysselsättning borde få en dämpande inverkan på lönestegringarna framöver. Fed:s balansgång är inte lätt; det gäller att noggrant avväga riskerna för en brant nedgång i ekonomin via fallande bostadspriser och risken för att inflationen kan ha bitit sig fast mer långvarigt. Barbro Wickman-Parak ekonomiskasekretariatet@sbab.se 6
Kortvarig konjunkturtopp i euroområdet Konjunkturen i euroområdet dämpas under de två kommande åren. Stramare finanspolitik, högre styrränta och svagare USA-konjunktur ligger bakom nedgången. Trots lägre inflation bidrar en snabb ökning av likviditeten till att ECB fortsätter att höja styrräntan till 4 procent. Tillväxten i euroområdet under tredje kvartalet var preliminärt,5 procent jämfört med andra kvartalet, vilket innebar att BNP ökade med 2,6 procent jämfört med tredje kvartalet förra året. Utvecklingen i de stora länderna bjöd på blandad kompott med bra fart i Spanien, hyfsat i Tyskland, svagare i Italien och stagnation i Frankrike. Indikatorer på konjunkturutvecklingen i näringslivet visar på en bred uppgång för euroområdet som helhet. Det är inte bara industrin, utan även tjänstesektorn och byggandet som har gått bra. Konfidensindikatorer för näringslivet Framåtblickande tyska konjunkturindikatorer 11, ZWE förväntan 15, 1, 95, 9, 85, IFO förväntan (vänster) 1 75 5 25-25 -5 4 3 8, Index 2=1 Nettotal 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6-75 Detaljhandel Industri Tjänster Byggande 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 BNP-tillväxten för tredje kvartalet stämde väl med vår prognos i den senaste konjunkturbedömningen men konjunkturen under andra kvartalet blev starkare än vi räknat med. Det var främst investeringarna som ökade betydligt mer än väntat. Den starka aktiviteten hittills i år, framför allt under andra kvartalet, medför att vi justerar upp prognosen för årets BNPtillväxt från 2,1 till 2,5 procent. Svagare konjunktur i sikte Trots den starka konjunkturen för närvarande är vår bedömning fortfarande att förutsättningarna för tillväxten under 27 och 28 kommer att vara mindre gynnsamma än i år. Med en stramare finanspolitik i länder som Tyskland och Italien, ECB:s höjningar av styrräntan och en dämpad efterfrågan i USA är utsikterna inte alltför ljusa. Vi håller därför fast vid den tidigare prognosen om en avmattning i BNP-tillväxten 27 och 28 till 2 respektive 1,8 procent. Höjningen av momsen med tre procentenheter i Tyskland nästa år har bidragit till att den framåtblickande delen av tyska indikatorer, som IFO- och ZEW-index, har fallit kraftigt. Vi räknar också med att tillväxten i den tyska ekonomin bromsar in från 2,6 procent i år till cirka 1,5 procent under 27 och 28. Även om motsvarande finanspolitiska åtstramning inte sker i andra euroländer så väger Tyskland tungt i euroområdet. 2 1-1 -2-3 -4 Högre ränta trots lägre inflation Trots den goda farten i euroområdets ekonomi i år, så har nedgången i oljepriset medfört att inflationen dämpats under hösten. I september och oktober var inflationstakten för första gången på länge under 2 procent och uppfyllde därmed ECB:s inflationsmål. Med vår prognos av konjunkturen och oljepriset ser inflationstakten i euroområdet ut att kunna stabiliseras kring 2 procent under de två kommande åren. Höjningen av momsen i Tyskland ger ett engångslyft i januari nästa år men en bara gradvis uppgång i oljepriset bidrar ändå till en inflationstakt på cirka 2 procent för 27 som helhet. Under 28 räknar vi med att en mindre uppgång i energipriserna och en viss ökning av den underliggande inflationstakten ger en total inflationstakt på cirka 2 procent. Utifrån vår prognos av konjunktur och inflation kan man tycka att den europeiska centralbanken (ECB) borde ligga nära toppen för styrräntan redan nu. ECB har emellertid också ett mål för ökningen av penningmängden och där ser det inte lika bra ut. Penningmängden har hittills i år ökat i nästan dubbelt så snabb takt som den målsatta takten på procent. Ökningen av hushållens lån för husköp har dämpats något men stiger fortfarande med cirka 11 procent. Målet för penningmängden har visserligen tonats ner i betydelse av ECB men spelar ändå en roll för penningpolitiken. Vi tror därför att den snabba ökningen av likviditeten bidrar till att ECB fortsätter att höja styrräntan från nuvarande 3,25 procent till 4 procent under nästa år. Under loppet av 28, när konjunkturen dämpas, ser vi en sänkning av styrräntan till procent som möjlig. Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se 7
Högre tillväxt och högre öppen arbetslöshet Den expansiva finanspolitiken bidrar till att BNP-prognosen för den svenska ekonomin justeras upp både 27 och 28. Trots starkare tillväxt medför omläggningen av arbetsmarknadspolitiken att den öppna arbetslösheten stiger till 6 procent. Ny regering och ny ekonomisk politik förändrar utsikterna för den svenska konjunkturen. Inkomstskatten sänks kraftigt och arbetsmarknadspolitiken läggs om för att öka utbudet på arbetskraft. Sedan den senaste konjunkturbedömningen i mitten av augusti har också oljepriset fallit kraftigt. Det finns således flera skäl att göra en ny konjunkturprognos. Svagare produktivitet redan i år Prognosen för det innevarande året ser emellertid ut att hålla väl. Vi räknar fortfarande med en BNP-tillväxt på 4 procent under 26. Första halvårets höga tillväxt på procent väntas mojna till cirka procent under andra halvåret. Hushållens konsumtion bedöms bli något starkare och nettoexporten, skillnaden mellan export och import, något svagare än i konjunkturbedömningen från augusti men förändringarna är ganska små. För antalet arbetade timmar är förändringen av prognosen större. Under tredje kvartalet ökade antalet arbetade timmar betydligt mer än vi tidigare räknat med. För 26 justerar vi därför upp prognosen för ökningen av arbetade timmar med en halv procentenhet till drygt 2 procent (kalenderkorrigerat). Eftersom bedömningen av produktionen inte förändrats innebär det att produktiviteten, förädlingsvärde per arbetad timme, justeras ner med en halv procentenhet. Dämpningen av produktiviteten, som vi räknat med skulle komma under nästa år, verkar således ha slagit igenom snabbare. Sänkta skatter lyfter inkomsterna För 27 och 28 har prognosen ändrats i högre grad. Det är framför allt den sänkta inkomstskatten som bidrar till att hushållens reala disponibla inkomst ökar betydligt mer än vi räknade med i den senaste konjunkturprognosen. Samtidigt har vårt tidigare antagande om att transfereringarna till hushållen skulle öka med 5 miljarder både 27 och 28 nu tagits bort. Sammantaget har ökningen av hushållens reala disponibla inkomster 27 justerats upp med drygt 1 procentenhet till cirka 4 procent. Under 28 utgår vi från att inkomstskatten sänks ytterligare med cirka 6 miljarder så att sänkningen under 27 och 28 uppgår till de 45 miljarder som aviserades i regeringens valmanifest. Nedjusteringen av bedömningen av transfereringarna gör emellertid att prognosen av av hushållens reala disponibla inkomst 28 bara förändras marginellt och ökningen väntas fortfarande bli cirka 2 procent. Den högre ökningen av hushållens inkomster under nästa år medför att prognosen för hushållens konsumtion justeras upp. Vi räknar med att hushållen jämnar ut konsumtionen så att en del av den betydande inkomstförstärkningen 27 sparas och används för konsumtion 28 när inkomsterna ökar i långsammare takt. Hushållens sparkvot, sparandet i procent av disponibla inkomsten, väntas således stiga under nästa år för att sedan falla tillbaka. Efter berg och dalbanan under 9-talet följer då sparkvoten mönstret från de senaste åren och stabiliseras i intervallet 8-9 procent. Hushållens inkomst, konsumtion och sparkvot 7 6 5 4 3 2 1-1 -2 Konsumtion (vänster) Försörjningsbalans, procentuell volymförändring 25 26 27 28 Hushållens konsumtion 2,4 3,4 (3,1) 3,3 (2,6) 2,8 (2,2) Offentlig konsumtion,7 1,5 (1,2) 1,5 (1,) 1,1 (,8) Fasta investeringar 8,5 7,4 (7,3) 4,1 (4,1) 2,3 (2,1) Lagerinvesteringar 1) -,1, (-,1),2 (,2),1 (,) Export 6,4 8,7 (9,) 6,1 (6,) 5,5 (5,3) Import 7,3 8,5 (8,2) 6,3 (5,8) 4,9 (4,4) BNP 2,7 4, (4,) 3,3 (3,) 2,9 (2,5) BNP, kalenderkorrigerad 2,7 4,3 (4,3) 3,3 (3,) 2,7 (2,3) 1) Förändring i procent av BNP föregående år Disponibel inkomst (vänster) Sparkvot 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Anm: Prognos i föregående konjunkturbedömning anges inom parentes. Antaganden om den ekonomiska politiken Penningpolitiken. Riksbanken höjer styrräntan till 3 procent i december 26. Under 27 höjs styrräntan till 3,75 procent där den ligger kvar tills den sänks till procent i slutet av 28. Finanspolitiken. Utöver höstbudgeten antas inkomstskatten sänkas med drygt 6 miljarder under 28. Kommunalskatterna antas sänkas med 1 öre under 27 och med 5 öre 28. Arbetsmarknadspolitiken. De arbetsmarknadspolitiska programmen antas minska från cirka 14 personer i år till cirka 9 personer 27 och 65 personer 28. 12 1 8 6 4 2 8
Högre tillväxt 27 och 28 Uppjusteringen av prognosen för hushållens konsumtion bidrar till att bedömningen av BNP-tillväxten under 27 revideras upp med,3 procentenheter till 3,3 procent. För 28 justeras BNP-tillväxten upp med,4 procentenheter till 2,9 procent. Den högre tillväxten baseras helt på en starkare inhemsk efterfrågan medan nettoexporten ger ett mindre bidrag än vi tidigare räknat med genom att importen dras upp av hushållens ökade konsumtion. Förändringarna i övrigt i konjunkturbedömningen är ganska små. Den starkare utvecklingen av hushållens konsumtion bedöms leda till högre investeringar inom handeln. Detta motverkas av en nedjustering av bostadsinvesteringarna när räntebidraget trappas ner och tas bort. När det gäller prognosen av den internationella efterfrågan och svensk export är förändringarna små, jämfört med konjunkturbedömningen i augusti. Öppen arbetslöshet stiger till 6 procent Arbetsmarknadspolitiken är ett annat område som förändras kraftigt med regeringens politik. De arbetsmarknadspolitiska programmen bantas från att i år omfatta cirka 14 personer till att 27 och 28 uppgå till cirka 9 respektive 65 personer. Det kan givetvis ifrågasättas om en så stor neddragning är möjlig på så kort tid. Trots vissa trögheter i anpassningen av programmen är det förmodligen lättare att dra ner dem kraftigt än att expandera dem. Regeringens ambitioner för arbetsmarknadspolitiken är också mycket tydliga. I prognosen har vi därför förutsatt att regeringens mål för antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppfylls både 27 och 28. I prognosen har vi också använt finansdepartementets fördelning av neddragningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen mellan dem som räknats som sysselsatta i arbetskraften och dem som inte ingått i arbetskraften. Bantningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen innebär då momentant att antalet sysselsatta minskar med cirka 4 personer och att arbetskraften ökar med cirka 35 personer från 26 till 28. En tänkbar effekt av neddragningen skulle kunna vara att en del av dem som tidigare deltagit i programmen lämnar arbetskraften. Eftersom arbetslinjen betonas av regeringen utgår vi från att åtgärder vidtas så att denna effekt blir mycket liten. Utbudet av arbetskraft, som ökat kraftigt i år, kommer således att fortsätta att öka i snabb takt under nästa år. Även under 28 får utbudet av arbetskraft ett extra lyft när de arbetspolitiska programmen fortsätter att dras ner. Kommer då efterfrågan på arbetskraft att öka tillräckligt för att suga upp det ökade arbetskraftsutbudet? Den reguljära sysselsättningen, rensat för förändringar i arbetsmarknadspolitiska program, ökar i år med cirka 7 personer. Vår bedömning är att den reguljära sysselsättningen fortsätter att öka starkt med cirka 1 personer sammantaget under 27 och 28. Eftersom antalet personer som tidigare räknats som sysselsatta i de arbetsmarknadspolitiska programmen samtidigt dras ner med 4 personer, så stannar ökningen av sysselsättningen vid 6 personer under 27 och 28. Arbetskraft, sysselsättning och öppen arbetslöshet 8 7 6 5 4 3 2 1 Tusental personer 25 26 27 28 Denna ökning av sysselsättningen är inte tillräcklig för att möta den underliggande ökningen av arbetskraften och det extra utbud som kommer från att de arbetsmarknadspolitiska programmen dras ner. Sammanlagt räknar vi med att arbetskraftsutbudet ökar med cirka 9 personer under 27 och 28. Vår prognos är därför att antalet öppet arbetslösa stiger med cirka 3 personer under de två kommande åren. Detta innebär att den öppna arbetslösheten stiger till cirka 6 procent 27 och ligger kvar på den nivån 28. Prognosen baseras på att den kalenderkorrigerade arbetsproduktiviteten, produktionen per arbetad timme, fortsätter att öka i ungefär samma takt under prognosperioden som under 25 och 26. Här kan förstås invändas att regeringens politik i hög grad inriktas på att få in personer på arbetsmarknaden som tidigare stått utanför och som troligen kommer in i med låga löner men också med låg produktivitet. Detta argument talar för att produktiviteten skulle kunna bli svagare än vi räknar med. Å andra sidan syftar också regeringens politik till att minska krånglet och förbättra förutsättningarna för företagandet, det vill säga att höja produktiviteten. Vi har räknat med att dessa två effekter i stort sett tar ut varandra. Arbetsproduktivitet, utfall och prognos Arbetsproduktivitet, utfall och prognos Näringslivet Hela ekonomin Sysselsatta (vänster) Arbetskraften (vänster) Arbetslöshet 2 21 22 23 24 25 26 27 28 6,2 6, 5,8 5,6 5,4 5,2 5, 5, 4, 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, 9
Hur påverkas då den stora avtalsrörelsen under nästa år av uppgången i den öppna arbetslösheten? Det verkar troligt att det kan få en viss dämpande effekt även om huvuddelen av neddragningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen sker efter det att de vägledande avtalen för industrin träffats i början av nästa år. Lönsamheten i näringslivet är emellertid mycket god och vi håller därför fast vid vår tidigare prognos om att lönerna i hela ekonomin kommer att öka med 3,8 procent under 27 och 28. Inflationen dras uppåt Utan några större förändringar av synen på produktiviteten och löneutvecklingen, så är prognosen av det underliggande inflationstrycket i form av arbetskraftskostnaden per producerad enhet i stort sett oförändrad. Med en enhetsarbetskostnad per producerad enhet i näringslivet som bara ökar med cirka 1,5 procent i slutet av prognosperioden är inflationsimpulsen från lönesidan begränsad. Den stora förändringen från inflationssynpunkt är fallet i oljepriset. I början av augusti, när den senaste konjunkturbedömningen gjordes, närmade sig oljepriset (Brent) 8 dollar per fat. Nu ligger det sedan några veckor tillbaka i intervallet 55-6 dollar per fat. Priset på olja för leverans om två år har emellertid inte fallit lika mycket, utan ligger drygt 1 dollar högre. Vi har utgått från terminspriserna och räknar med att oljepriset stiger till 66 dollar per fat i genomsnitt 28. Prisuppgången tar dock tid och under nästa år blir det genomsnittliga oljepriset lägre, 61 dollar per fat. Oljepris (Brent) i dollar och svenska kronor 7 65 6 55 5 45 4 35 3 25 2 Dollar/fat Oljepris dollar (vänster) Oljepris kronor Kronor/fat 2 21 22 23 24 25 26 27 28 De stora kasten i energipriserna och osäkerheten om deras utveckling framöver medför att den underliggande inflationen exklusive energipriser ger den mest relevanta bilden av inflationsbanan. Vi räknar med att inflationstakten med detta mått stiger från nuvarande cirka,5 procent till cirka 2 procent under 28. Uppgången av inflationen i januari 27 beror till stor del på att högre räntor bidrar till att hyrorna ökar mer än i år. Inflationsprognosen förutsätter att Riksbanken höjer styrräntan enligt vår ränteprognos (se sidan 3-4). Konsumentpriserna (KPI), där räntekostnader samt indirekta skatter och subventioner ingår får ett ryckigt förlopp under de närmaste två åren. Ökade räntekostnader drar upp KPI med,7 procentenheter 27 och med,2 procentenheter 28. 55 5 45 4 35 3 25 2 KPI påverkas också av begränsningen av fastighetsskatten på markvärdet för småhus som drar ner KPI-takten med,2 procentenheter från oktober i år till september nästa år. KPI och underliggande inflation, UND1X, med och utan energi Underliggande inflation (UND1X) Inflation (KPI) Underliggande inflation exkl energi jan-2 jan-3 jan-4 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 12 mån Samtidigt drar höjd skatt på tobak och förändringen av trafikförsäkringen upp KPI-takten med en kvarts procentenhet 27 och med,1 procentenheter 28. Totalt beräknar vi att KPI ökar med 2,6 procent 27 och med 2, procent 28. Nyckeltal, procentuell förändring om ej annat anges 25 26 27 28 Timlön, hela ekonomin 3,1 3,4 () 3,8 (3,8) 3,8 (3,8) Produktivitet 1) 2,4 2,6 (3,1) 2,8 (2,9) 2,7 (2,7) Enhetsarbetskostnad 1) 1,5 -,1 (-,3) 2,2 (1,4) 1,4 (1,5) KPI, årsgenomsnitt,5 1,4 (1,5) 2,6 (2,5) 2, (2,1) UND1X, årsgenomsnitt,8 1,2 (1,5) 1,9 (2,2) 1,7 (1,8) Real disponibel inkomst 1,8 3,6 (3,3) 3,8 (2,6) 2, (2,1) Sparkvot 2), nivå 7,8 8, (7,8) 8,5 (7,9) 8, (7,9) Sysselsättning, antal,7 1,9 (1,5),8 (,7),6 (,3) Arbetslöshet, procent 5,9 5,4 (5,4) 5,9 (5,3) 6, (5,4) Industriproduktion 1,8 (5,) (4,) 3, (3,) 1) Näringslivet kalenderkorrigerad 2) Inklusive sparande i avtalspension Anm: Prognos i föregående konjunkturbedömning anges inom parentes. Prognosen i korthet Under de kommande två åren dämpas den svenska konjunkturen mindre än vi tidigare räknat med på grund av skattesänkningarna som stimulerar hushållens konsumtion. Efterfrågan på arbetskraft ökar därmed men utbudet stiger så mycket när de arbetsmarknadspolitiska programmen dras ner att den öppna arbetslösheten planar ut på cirka 6 procent. Det skulle, enligt vår prognos, behövas ännu högre BNP-tillväxt eller långsammare bantning av de arbetsmarknadspolitiska programmen för att hålla nere den öppna arbetslösheten. 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, -,5 Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se 1
I fokus Risker med politisk kursändring Omläggningen av den ekonomiska politiken är inte utan risker. Skattesänkningarna kan öka inflationstrycket om inte matchningen på arbetsmarknaden fungerar väl. Samtidigt ser åtgärderna som påverkar bostadsmarknaden ut att stödja bostadspriserna. Riksbanken kan därför behöva höja styrräntan mer än vi räknar med i vårt huvudscenario. Vår prognos alltsedan sommaren har varit att Riksbanken fortsätter att höja styrräntan till en topp på 3,75 procent 27. Det är fortfarande vårt huvudscenario men det högre efterfrågetryck som följer av finanspolitiken, risken för matchningsproblem på arbetsmarknaden och risken för att dämpningen av bostadsmarknaden bara är ett mellanspel gör att toppen på styrräntan kan hamna högre. Politiken ändrar inriktning Den ekonomiska politiken ändrar inriktning med den borgerliga regeringen. Det övergripande målet att öka sysselsättningen är inte nytt men medlen för att uppnå detta mål är nya. Det handlar om att öka lönsamheten att arbeta, främst genom att sänka inkomstskatten, och minska samt strama upp bidrag för dem som är arbetslösa. En stor neddragning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ingår också som en viktig del i politiken. I konjunkturprognosen har vi räknat på det som vi bedömer är de mest sannolika effekterna av omläggningen av den ekonomiska politiken. En så stor kursändring innebär dock att det finns betydande risker som inte helt fångas upp i huvudscenariot. Det gäller bland annat matchningen på arbetsmarknaden, som har betydelse för lönebildningen, samt den del av politiken som riktas mot bostadsmarknaden. Syftet här är att analysera vad dessa risker kan betyda för Riksbankens penningpolitik. Osäker matchning på arbetsmarknaden När det gäller arbetsmarknaden medför den ekonomiska politiken att både efterfrågan och utbud på arbetskraft ökar. Vi räknar överslagsmässigt med att uppjusteringen av BNPtillväxten bidrar till att sysselsättningen sammantaget under 27 och 28 ökar med ungefär 25 personer mer än eljest. I konjunkturprognosen har vi antagit att den ökade efterfrågan på arbetskraft kan mötas genom att utbudet samtidigt ökar, så att effekten på löneökningarna blir liten. Det finns emellertid en risk att de som nu kommer ut på arbetsmarknaden inte har de rätta kvalifikationerna för att ta de jobb som förtagen vill besätta, det vill säga att det finns ett så kallat matchningsproblem. Den sektor där bristen på arbetskraft redan nu är akut är byggindustrin där två tredjedelar av företagen uppger att brist på arbetskraft är det främsta hindret för verksamheten. Under de senaste kvartalen har också andelen företag inom konsultsektorn som uppger att brist på arbetskraft är ett problem ökat. I Konjunkturinstitutets senaste kvartalsbarometer uppger en tredjedel av företagen inom konsultsektorn att brist på arbetskraft är det främsta hindret för verksamheten. Bristen är högst för arkitekter, tekniska konsulter samt för redovisning och skatterådgivning. Det fattas således personer till jobb som kräver lång utbildning. Brist på arbetskraft som främsta hinder för verksamheten Datakonsulter Konsultverksamhet 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 Om de personer som nu kommer ut på arbetsmarknaden inte kan ta jobben i byggindustrin och i konsultsektorn, så riskerar bristen på arbetskraft att öka ytterligare när efter frågan späs på. I nästa steg kan då löneökningarna dras upp när företagen konkurrerar om den lämpliga arbetskraften och i slutändan följer även inflationen med upp. Vi har räknat med att lönerna kommer att öka med knappt 4 procent under de två kommande åren. Visar sig matchningsproblemen på arbetsmarknaden vara allvarliga kan löneökningarna komma att bli högre. Lugnare på bostadsmarknaden Motivet för Riksbanken att redan tidigt i år börja höja räntan var att dämpa hushållens upplåning och bostadspriserna. Siffrorna för tredje kvartalet visar att det skett en viss inbromsning i bostadsinstitutens utlåning. Första kvartalet i år var ökningen 16 procent på årsbasis, tredje kvartalet var den 14 procent. Det går åt rätt håll men det är en ökningstakt som fortfarande ligger långt över det långssiktigt hållbara. Mäklarna i SBAB:s Mäklarbarometer vittnar entydigt om att bostadmarknaden lugnade ner sig andra kvartalet och det följdes av ett svagare tredje kvartal. Ett genomgående drag är att försäljningstiderna ökat och budgivningsaktiviteten dämpats i betydligt större utsträckning än mäklarna väntat sig. Förväntningarna inför det fjärde kvartalet signalerar fortsatt försvagning. Om mäklarna får rätt i sina prognoser är det fråga om en snabb effekt av Riksbankens räntehöjningar. 9 8 7 6 5 4 3 2 1-1 11
För tidigt ropa faran Över Riksbanken tonar nu ned riskerna på bostadsmarknaden. Om man bara ser till det snabba skiftet i förväntningar som skett skulle man kunna argumentera för att Riksbanken kanske snarare behöver börja oroa sig för det motsatta, nämligen att fortsatta räntehöjningar kan ge en mer abrupt sättning i marknaden. I USA har centralbanken kommit i en situation där man har att hantera just detta. Utfallsstatistiken för småhus bekräftar mäklarnas bild av en lugnare marknad. SCB:s Småhusbarometer visar att småhuspriserna den senaste tremånadersperioden, till och med oktobter, legat i stort sett stilla jämfört med föregående tremånadersperiod. Man ska ändå inte dra för stora växlar av vare sig Mäklarbarometern eller Småhusbarometern när det gäller bostadspriserna på lite sikt. I Storbritannien kan vi hitta exempel på att en svacka på bostadsmarknaden kan bli kortvarig och prisuppgången snabbt återhämta sig. Storbritannien, huspriser och styrränta 6,5 6, 5,5 5, 4, Styrränta, vänster Husprisindex (höger), 12mån 1 2 3 4 5 6 när finanspolitiken spär på Den nya regeringens budget påverkar bostadsmarknaden på flera sätt både indirekt och direkt. Hushållen får ett rejält tillskott till sina disponibla inkomster och det ger ett starkt stöd till efterfrågan på bostäder. I storstadsområdena där marknaden varit mest upphettad innebär ändrade regler för fastighetstaxeringen en skattelindring redan nästa år när skatten för markvärdet maximeras till 5 kr. Schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningar avskaffas vilket stöttar priserna på den marknaden. Räntebidraget till nyproduktion och ombyggnad trappas ner från 27 och ska vara helt utfasat 211. Investeringsbidraget för byggande av hyresrätter upphör i med utgången av 26 liksom även investeringsstimulansen för mindre hyres och studenbostäder. 3 25 2 15 1 5 Effekterna på utbudet av de två sistnämnda åtgärderna är svåra att kvantifiera men bör rimligtvis leda till ett mindre byggande än annars hade varit fallet. Samtidigt bör de andra effekterna av regeringens politik ge ett stöd till efterfrågan på bostäder. Inte minst det starka inkomsttillskottet till hushållen drar åt det hållet. Både budgeteffekterna på utbudet och på efterfrågan stöttar prisbildningen på bostadsmarknaden. Det kan därför inte uteslutas att den av Riksbanken eftertraktade avkylningen av bostadsmarknaden kommer av sig. Risk för ökad press på peningpolitiken Den nya regeringen genomför nu snabba och radikala åtgärder inte minst när det gäller arbetsmarknaden. Effekterna av åtgärderna är inte lätta att bedöma. Sysselsättningen har börjat ta ordentlig fart och bristen på kvalificerad arbetskraft börjat ge sig till känna. Det är osäkert om det ökade arbetskraftsutbudet kan sugas upp. Misslyckas man med det kan istället lönepressen öka. Stora inkomskattesänkningarna införs i syfte att stimulera arbete men ger samtidigt hushållen ett rejält inkomstlyft när ekonomin redan går på högvarav. I vår prognos räknar vi med att hushållen inte konsumerar allt utan drar upp sparkvoten 27 och i stället konsumerar mer 28 när inkomsterna ökar i lägre takt. Hushållen skulle alltså fungera som konjukturregulator. Men det ska inte uteslutas att hushållen bränner av mer på konsumtion redan nästa år så att styrkan i konjunkturen blir starkare än vi förutser. Den mildring av fastighetsskatten som påbörjas nästa år är ett led i vallöftet att avskaffa densamma. Tillsammans med andra åtgärder och allmänt stimulernade politik, förtar det en del av effekterna av höjd ränta. Det finns en arbetsfördelning mellan finanspolitiken och penningpolitiken där den senare har huvudansvaret för den kortsiktiga stabiliseringspolitiken. Om finanspolitiken blir mer stimulerande, även om skälet är att förändra strukturer i ekonomin, ökar belastningen på Riksbankens stabiliseringspolitik. Och det är något av det vi ser idag. Risken är således att Riksbanken behöver höja styrräntan mer än vi räknar med i vårt huvudscenario. Tomas Pousette och Barbro Wickman-Parak ekonomiskasekretariatet@sbab.se SVERIGES BOSTADSFINANSIERINGSAKTIEBOLAG, SBAB (PUBL) Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 n Postadress: Box 2738, 12 54 Stockholm n Tel: 8-614 43 Fax: 8-611 46 Internet: sbab.se n E-post: kundcenter@sbab.se (Org.nr. 556253-7513)