Reflektionsrapport Etik och förhållningssätt inom personcentrering FÖRFATTARE Birgitta Wallström-Berg KURS Fristående kurs, Personcentrering inom hälso-och sjukvård samt omsorg. HT/VT 2017/2018 HANDLEDARE Katrin Modig Pallin Anna Bergström Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa
Inledning Audionomer arbetar hälsofrämjande genom att i sitt arbete minska känslan av utanförskap då kommunikationen är en viktig del i en persons vardag. Audionomen ska i sitt arbeta sätta sig in i vad det innebär att ha en hörselnedsättning och hur det påverkar de dagliga livet för varje enskild individ. Den etiska koden för audionomer som framtogs av Svenska audionomföreningen (2001) beskriver audionomens arbete som är att förebygga, bedöma, åtgärda och utvärdera hörsel och kommunikationsförmåga. Vidare ska audionomens arbete grundas på en humanistisk människosyn och ett empatiskt förhållningssätt samt respekt för individens integritet och tilltro till individens förmåga att själv ta ansvar. Alla som arbetar med vård och omsorg bör arbeta personcentrerat, evidensbaserat och säkert, använda informationsteknik, samverka i team och ha kompetens i förbättringskunskap (Mogensen et al, 2010). Bakgrund Berättelsen, partnerskapet och dokumentationen är tre grundpelare för den personcentrerade vården. Att införa personcentrerad vård kommer enligt Ekman (2014) innebära en förändring i hur vi arbetar, hur organisationen är uppbyggd och hur vi är mot varandra på arbetsplatsen. Samarbete är en förutsättning för personcentrerad vård och berättelsen är en nyckelroll för att bygga ett partnerskap. Samtalet ska vara utan agenda där patienten får möjlighet att fritt berätta om sin upplevelser och med hjälp av öppna frågor och ett reflekterande lyssnade initieras berättelsen. I berättelsen kan personen resurser, förmågor möjligheter och eventuella hinder identifieras. Partnerskap innebär ett teamarbete mellan patient/närstående och vårdpersonal där upplevelser och erfarenheter delas. Båda/alla parter är experter på olika saker och delaktigheten är ett centralt begrepp för att understryka bådas parters lika värde. Ur berättelsen upprättas en hälsoplan som ska innehålla mål, strategier för genomförande både på kort och lång sikt. Vidare ska personens resurser och förmågor identifieras i de personcentrerade samtalet och hälsoplanen blir en överenskommelse mellan patient och vårdpersonal. Alharbi, Carlström, Ekman, Jarnebom & Olsson (2014) beskriver att vårdpersonalen lyssnade till patientens berättelse och önskningar när ett personcentrerat arbetssätt användes och mera fokus på personen och inte enbart på sjukdomen. Rendorff et al. (2000) beskriver att personcentrerad vård är en människosyn som bygger på fyra etiska principer autonomin,
värdighet, integritet och sårbarhet. Att människan hela tiden finns i en livsvärld men står i relation till sig själv och sin omgivning och i relationen fås ett sammanhang en helhet. Den franske filosofen Ricoeur (1992) beskriver den professionella vänskapsrelationen som ett ömsesidigt förtroende mellan vårdgivaren och patienten, där sårbarheten hos den kabla människan lyfts fram och där människan beskrivs som både svag, stark, handlande och lidande. Vidare beskrivs Ricoeurs etik som en strävan efter de goda livet med och för varandra inom rättvisa institutioner, som kan ses som en referensram inom personcentrerat förhållningsätt. Personcentrad vård är en del av en filosofi, människosyn som lyfter upp människans förmåga men även de egna ansvaret (Ekman, 2014). Syfte Syftet är att utifrån lärande målen reflektera över personcentreradvård i audionomens arbete Metod För att kunna svara på lärandemålen har en litteratursökning i internet baserade databasen utförts, tagit del av angiven kurslitteratur, filmer och artiklar som varit relevanta för mitt arbete. Via GPCC hemsida tagit del av länkar till aktuella forskningrapporter. Resultat Värdera betydelsen av personcentreringens sammanhang ur ett samhällsorganisation och miljöperspektiv Dagens hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar. Antalet äldre personer ökar vilket också kommer att öka förekomsten av hörselnedsättningar. Ökade krav på sjukvårdens tillgänglighet, patienten delaktighet i vården och att patienten ska ha möjlighet att välja i större utsträckning kan i förlängningen innebära att vi måste förändra vårt sätt att arbeta. I studier om personcentrerad vård inom hälso- och sjukvården har det visat sig att personcentrerad vård bidragit med förbättringar för patienten i bättre vårdkvalitet, kostnadseffektivitet och kortare vårdtider (Ekman et al, 2012). Om vi kan ta tillvara patienten resurser innebär det i förlängningen mer motiverade och delaktiga patienten som positivt kan påverka hörselrehabiliteringens utgång och antal besök. En implementering mot personcentrerad vård måste ske succesivt och målmedvetet på varje arbetsplats genom att kartlägga arbetsmetoder som utvecklas mot ett mera personcenterat arbetssätt Ekman (2104). Miljanas et al. (2016) forskning visar att personer som deltagit i
internet baserat rehabiliteringsprogram förbättrade sina kommunikationsstrategier, och kan vara ett alternativ i framtiden inom klinisk verksamhet och där vi troligtvis i framtiden kommer att arbeta mer mot internetbaserade tjänster. Bala (2017) beskriver att vården idag riktar sig mera mot en human och värdebaserad modell som i större utsträckning involverar patienten som en aktiv partner i sin egen vård och sin egen beslutprocess som är helt i linje med den personcentrerade vården, vilket även beskrivs av Ekman et al.( 2011). Värdera konsekvenserna för personcentrering ur ett individ grupp och samhällsperspektiv Genom att involvera patienten som en aktiv partner blir personen delaktig i sin egen rehabilitering, vi ska se patienten som en medaktör i vården vilket innebär att patienten ska kunna välja och göra evidensbaserade val. Alla patienterna ska inbjudas och involveras i sin egen vård enligt Alharbi et al. (2014). När vårdpersonalen arbetar personcentrerat kan personens motivationskraft och resurser identifiera, vilket kan påverka antal besök under en pågående hörselrehabilitering. Grenness et al. (2014) beskriver att patienterna ville att audionomerna skulle lyssna till berättelsen och ta till var på deras erfarenheter under en pågående hörselrehabilitering och personen blev då mera delaktiga i hörselrehabiliteringen. Inom audiologin har den personcentrerade vården haft mindre uppmärksamhet i jämförelse med andra verksamheter och mer forskning är nödvändig för att optimera personcentrerad vård under en hörselrehabilitering enligt Grennes et al. (2014). Ur audionomernas synvinkel kan personcentrerat arbetsätt innebära att patienten resurser tas tillvara på ett bättre och tydligare sätt. Patienten känner sig mera involverade under en hörselrehabilitering och tar ett större eget ansvar mellan återbesöket. Vidare ges patienten större utrymme att få ge sin egen berättelse och att audionomen lyssnar in varje patienten och inte bara ser vad personen är utan också vem personen är. Vi som profession ska se patienten som en expert på sin kropp och sin funktionsnedsättning. Audionomen kan därefter bygga upp de tre hörnstenarna i den personcentrerade vården som är berättelsen, partnerskapet, dokumentation och som utmynnar till en hälsoplan för varje individ. Vidare beskrivs för andra professioner positiva effekter för personalen som upplevde större tillfredställelse, stimulans och stor yrkesstolthet av att arbeta personcentrerat. Delaktigheten hade stärkt lagkänslan på arbetsplatsen. Den tidigare strukturen i det medicinska synsättet hade förskjutits och allas betydelse har stärkt lagkänslan. Att inför personcentrerad vård innebär en förändring både hur vi arbetar, hur vår organisation är uppbyggd samt hur vi är
mot varandra Ekman (2014). Detta skulle kunna innebär att även audionomen i sitt arbete får positiva effekter med en stärkt lagkänsla, yrkesstolthet och större tillfredställelse på arbetsplatsen Rosengren (2016) beskriver att en konsekvens av en omställning mot personcentrerad vård leder till förändringar bortom den direkta vården av patienten. En implementering av personcentrerad vård innebär att det måste finnas tydliga rutiner som är evidensbaserad och en vårdplanering där olika professioner samarbetar i team, vidare lyfts vikten av en tydlig dokumentation. Lika viktigt som att ta tillvara patients resurser ska arbetskollegornas resurser tas tillvara genom att uppmuntra varandra och stödja varandra först då kan hög kvalité i vården tillhandahållas. Ur ett samhällsperspektiv finns vinster att införa personcentrerad vård då man i större utsträckning vill försöka möta kravet med jämställda och nöjda patienter då Sverige ligger långt efter då det gäller nöjdheten med vården och tillgänglighet vid jämförelser med andra länder enligt Vården ur befolkningsperspektiv (2016). Olsson et al. (2009) menar att vi i framtiden kommer att ha brist på sjukvårdpersonal och med en ökad befolkning måste vi tänka i nya banor. Genom att arbeta personcentrerat och ha ett ökat fokus på patienten resurser och motivation har studier visat att vårdtidskostnader kunnat minska. Att tillämpa personcentrerad vård har visat sig vara effektivt både vad gäller vårdkvalitet ur patienten synsätt och hälsoekonomiskt vilket har varit starka själ vid införande i vården Ekman et al. (2012). Personcentreringen utifrån olika värderingar och arbetssätt Carlström och Ekman (2017) har visat att en rak hierarkisk kultur och stor social kompetens på arbetsplatsen bidrar till minskat motstånd till förändringar mot en mera personcentrerad vård. Ett bra samarbete mellan olika professioner och medvetenhet om att personcentrerad vård är ett etiskt förhållningsätt och först när alla inblandade har en samsyn om värderingar och attityder kan en diskussion bidra till en förändring på arbetsplatsen ( Ekman, 2014). Personcentrerad vård innebär inte enbart ett speciellt förhållande till patienten utan även till närstående, hur vi tilltalar varandra på arbetsplatsen och till överordnade. Vår arbetsmiljö och den miljö patienterna möter när de kommer till oss är beroende av vilka förutsättningar vi har att utföra vårt arbete. Audionomerna bör på sin arbetsplats diskutera frågor om vilket tankesätt som finns på arbetsplatsen, värderingar, hur vi talar vi till varandra, vad styr hur vi lägger upp vårt arbete och vad skulle kunna förändras. I mötet med patienterna måste vi också skydda patienten integritet. Munthe et al.( 2011) beskriver att i informationen som samlar in
ur patienten berättelsen måste känslig information skyddas, men det finns alltid risk att känslig information läcker ut därför är det viktigt vid dokumentation att enbart relevanta detaljer ut patienten berättelse tas med. Personen ansvar i relation till hälso- och sjukvården Konsekvensen av patient lagen (2014:821) är att vården ska bygga på en ömsesidig respekt för den kunskap som patienten och professionen har. Patienten med sin kunskap av hur det är för hen att leva med sin sjukdom och professionens kunskap om olika möjligheter för vård och behandling av sjukdomen. De handlar i mötet om trygghet och tillit mellan patienten och vårdpersonal. Det är viktigt att hitta själva personen som har sina känslor, behov, styrkor och förmågor som ska bli en engagerad partner i vården enligt Ekman et al. (2011). Vidare beskriver lagen patientens möjlighet till samtycke, integritet, delaktighet genom samråd och rättighet att välja exempelvis olika hörhjälpmedel. Alla dessa delar ligger i linje med personcentrerad vård som gör patienten mera delaktig i sin egen rehabilitering och genom överenskommelse/ partnerskap tydliggörs också patienten ansvar för sin egen vård. Patienten tillskrivs i lagen både rättigheter men också ansvar för den egna vården. Hälso- och sjukvårdslagen (2107:30) säger att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Relationen mellan patienten och vårdpersonalen är idag asymmetrisk och patienten underläge kan beskrivas som institutionellt, existentiellt och kognitivt som ska balanseras upp mot varje person rätt till autonomin, värdighet med respekt för personen integritet och sårbarhet. Att ingå partnerskap med patienten är att som audionom frånsäga sig viss makt och kontroll, du ska då själv i din profession vara öppen och respektfull inför vad båda partner tillför i sin relation enligt Ekman (2014). Diskussion Hur kan jag arbeta personcentrerat utifrån etik och förhållningsätt Audionomen ska arbeta efter gällande lagar och förordningar samt har skyldigheter att utföra sitt arbete så att det yrkesmässigt håller hög kvalité. Den etiska koden (2001) är en kollektiv överenskommelse och varje enskild audionom bör vara medveten om den i sin yrkesutövning I audionomens arbetssätt finns likheter med personcentrerad vård men audionomens arbetsmetoder behöver vidareutvecklas. Under en hörselrehabilitering får patienten berätta
utifrån sin livssituation hur kommunikationen påverkar deras vardag och övergripande mål och delmål kartläggs utifrån berättelsen vilket audionomerna arbetat med sen lång tid tillbaka. Hur medveten patienten varit om målen som dokumenterats i journalen har varierat och om audionomen och patienten lägger olika innebörder i partnerskapet kan det inte heller tillämpas rätt i praktiken. Audionomerna måste tydliggöra det personcentrerade arbetssättet och bidra till att etablera och bibehålla ett tydligare partnerskap i sitt arbete. Patienten bör inte betraktas som ett objekt utan där man tillsammans ska komma fram till en gemensam överenskommelse och att patienten tar en aktiv del i genomförande av hälsoplanen. En kopia på hälsoplanen skulle kunna lämnas ut till patienten.. För att på ett tydligare sätt i min fortsatt yrkesroll arbeta mera personcentrerat kommer jag att ställa mera öppna frågor, bli bättre på att fråga vad patienten själv kan göra för att nå uppsatta mål och i större utsträckning ta tillvara patienten egna resurser och förmågor under en hörselrehabilitering. Lagstiftningen vill att vården ska bygga på en ömsesidig respekt och där bägge partners erfarenhet ska tillvara tas. Patienten med sin kunskap hur det är att leva med sin funktions nedsättning och hur det påverkar de dagliga livet och professionen med sin kunskap om vård och olika behandling alternativ I ett möte mellan patienten och en audionom är det viktigt att lyssna, vara intresserad, känslomässigt engagerad, uppfatta berättarens känslor och tankar enligt Grennes et al (2014). Att lyssna till patienten berättelse och ställa öppna frågor är ett sätt att förstå patientens situation och patienternas erfarenheter av sin sjukdom Ekman et al.( 2011). I vår verksamhet kan en ökning av internetbaserade tjänster öka tillgängligheten för patienten under hörselrehabiliteringen och i framtiden kanske inte alla besöken kommer att ske på kliniken. På en arbetsplats är det viktigt hur vi är mot varandra, vi ska tala med varandra inte om varandra. Vårdmiljön där besöken äger rum ska vara ändamålsenligt utformade och viktigt hur vi bemöter patienten/ närstående vid besöken då varje besök ska genomsyras av ett personcentrerat arbetssätt. Patienten ges då möjlighet att ge sin berättelse och där audionomen tillsammans med patienten kan arbeta vidare på berättelsen/ partnerskapet/hälsoplan och dokumentationen vilket ger en tryggheten för patienten och ökar möjligheten att ta tillvara personens kapacitet vid alla typer av besök. När ett nytt arbetssätt ska implementeras i en verksamhet bör någon form av utvärdering utföras fortlöpande för att bedöma patientens upplevelse av personcentrerad vård.
Klinisk relevans Då jag inte kunnat hitta så många artiklar om personcentrerad vård i audionomyrket men är i betydligt större utsträckning beskriven inom andra professioner borde överförbarheten vara tänkbar även till audionomer. Den personcentrerade vården ligger i linje med gällande lagstiftning där patientens delaktighet bör förstärkas vilket får betydelse även för våra patienter i Hörselverksamheten. När ett personcentrerat arbetssätt ska införas behöver audionomerna utveckla sin kompetens, självkännedom, engagemang, organisatoriskt stöd och enhetliga värderingar och ett effektivt teamarbete, vi kan då alla tillsammans vara ambassadörer på arbetsplatsen vid införandet av ett personcentrerat arbetssätt
Referenser Svenska Audionomföreningen.(2001). Etisk kod för audionomer. Hämtad 2017-12-18, från htpp: //www,srat.se /dokument/audionomerna /etisk kod.pdf Mogensen, E., Thorell-Ekstrand, I., & Löfmark, A. (2010). Klinisk utbildning i högskolan : Perspektiv och utveckling inom verksamhetsförlagd utbildning (2. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur. Rendtorff, J. (2002). Basic ethical principles in European bioethics and biolaw: Autonomy, dignity, integrity and vulnerability Towards a foundation of bioethics and biolaw. Medicine, Health Care and Philosophy, 5(3), 235-244. Inger Ekman. (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård : Från filosofi till praktik / Inger Ekman (red.). Liber, Stockholm. Inger Ekman, Karl Swedberg, Charles Taft, Anders Lindseth, Astrid Norberg, Eva Brink, Katharina S Sunnerhagen. (2011). Person-centered care - Ready for prime time. Alharbi, T., Carlström, E., Ekman, I., Jarneborn, A., & Olsson, L. (2014). Experiences of personcentred care - patients' perceptions: Qualitative study. BMC Nursing, 13(1), 28. Vanhoozer, K. (1994). Paul Ricoeur. Oneself as Another (translated by Kathleen Blamey). Pp. 363. (Chicago and London: University of Chicago Press, 1992). Religious Studies, 30(03), 368-371. Ekman, Inger, Wolf, Axel, Olsson, Lars-Eric, Taft, Charles, Dudas, Kerstin, Schaufelberger, Maria, & Swedberg, Karl. (2012). Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure: The PCC-HF study. European Heart Journal, 33(9), 1112-1119. Malmberg, M. (2017). Aural rehabilitation programs for hearing aid users evaluating and clinically applying educational programs, supported via telephone and/or the internet and
professionally guided by an audiologist (Studies from the Swedish Institute for Disability Research, 84). Gothenburg: Audiology Unit, Department of Health and Rehabilitation, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg. Bala, S. (2017). Person-centred care in nurse-led outpatient rheumatology clinics. From experience to measurement. 2017. Grenness, C., Hickson, L., Laplante-Lvesque, A., & Davidson, B. (2014). Patient-centred audiological rehabilitation: Perspectives of older adults who own hearing aids. International Journal of Audiology, 2014, Vol.53(S1), P.S68-S75, 53(S1), S68-S75. Grenness, C., Hickson, L., Laplante-Lévesque, A., & Davidson, B. (2014). Patient-centred care: A review for rehabilitative audiologists. International Journal of Audiology, 53, 60-67. Rosengren, K. (2016). Person-centred care: A qualitative study on first line managers experiences on its implementation. Health Services Management Research, 29(3), 42-49. Vården ur befolkningsperspektiv. En jämförelse mellan Sverige och tio andra länder (2016) Hämtad 2018-01-02 från htpp:// www.vardanalys.se Olsson, L., Hansson, E., Ekman, I., & Karlsson, J. (2009). A cost effectiveness study of a patient centred integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing, 65(8), 1626-1635. Munthe, C., Sandman, L., & Cutas, D. (2012). Person Centred Care and Shared Decision Making: Implications for Ethics, Public Health and Research. Health Care Analysis, 20(3), 231-249. Svenskaförfattningssamlingar 2014:821. Patientlagen. Svenska författarsamlingar. Stockholm: Socialdepartementet. Svenska Författningssamlingar 2017:30. Hälso och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet