2012-05-07 Tematiskt tillägg till översiktsplanen
Sida 2 (28)
Innehåll 1 Bakgrund Uppdrag 4 Planens mål och syfte 4 Programmets syfte 5 Koppling till översiktsplanen 2 Planprocessen Tidplan 6 Arbetsprocess 6 Arbetsorganisation 7 3 Förutsättningar Vindförhållanden 8 Riksintresse vindbruk 9 Olika typer av anläggningar 10 Trender och utveckling inom vindkraft 12 Landskapsbild och kulturmiljö 13 Naturvärden 15 Friluftsliv och turism 17 Jord- och skogsbruk 18 Rennäring 18 Gruvnäring 20 Totalförsvaret 20 Luftfart 20 Nätanslutning 22 Transport, vägnät och järnväg 23 Telekommunikation 24 Olycksrisker 24 Ljud, ljus och skuggor 24 4 Fortsatt arbete Riktlinjer för samråd 26 Miljöbedömning 26 Handläggning av vindkraftsärenden 27 Sida 3 (28)
1 Bakgrund Nationella långsiktiga mål för Sveriges energiförsörjning är att 50 % av den energi vi använder år 2020 ska komma från förnyelsebara energikällor. I sammanhanget spelar vindkraften en stor roll och det pågår just nu en stor utbyggnad i landet. År 2009 beslutade Riksdagen om en nationell planeringsram där el producerad av vindkraft ska uppgå till 30 TWh, varav 10 TWh havsbaserat, år 2020. År 2011 producerades 6,1 TWh, vilket motsvarar 4,2% av den totala elanvändningen. Syftet med planeringsramen är att synliggöra vindkraftintresset i den fysiska planeringen och att kommunerna ska reservera de mark- och vattenområden som behövs för att tillsammans kunna producera 30 TWh el från vindkraft 1. Planeringsramen har dock inte regionaliserats, det finns ingen målbeskrivning på hur mycket vindkraft som ska produceras i Västerbottens län eller inom Skellefteå kommun 2. I Skellefteå kommun finns för tillfället 3 uppförda vindkraftverk med en installerad effekt på 1,8 MW 3. Skellefteå kommun är stor till ytan i förhållande till invånarantal och har många områden med goda vindförutsättningar. För kommunen är utvecklingen inom förnyelsebar energi viktig, inte bara för att fylla ett nationellt mål utan också ur ett lokalt hållbarhetsperspektiv. Skellefteå kommun ska utifrån sina lokala förhållanden bidra till en energiomställning, inte endast med biobränsle, utan även med tillskott av andra energikällor. I Skellefteå kommuns miljöprogram antaget av fullmäktige 2006 som gäller till 2012 står det att vi ska tillvara produktionskällor till förnyelsebar energi samt att kommunen ska ha en fastställd plan på var utbyggnaden av vindkraft ska ske. Det är också viktigt att komma ihåg att många har valt att bo i kommunen för att kunna leva på lugna platser nära naturen. Det är därför av största vikt att en vindkraftutbyggnad får en välplanerad struktur som också stärker Skellefteå kommuns attraktivitet som boendemiljö och besöksmål. Planering och prövning för vindbruk styrs i huvudsak av miljöbalken och plan- och bygglagen. Det övergripande målet i miljöbalken är att främja en hållbar utveckling 4. Platsen för en verksamhet ska vara lämplig med hänsyn till miljöbalkens mål och dess hushållningsbestämmelser. Platsen ska också väljas så att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människor hälsa. Denna så kallade lokaliseringsregel 5 gäller både vid ny verksamhet samt vid utvidgningar och vid omprövningar av befintliga verksamheter. Uppdrag Kommunstyrelsen beslutade 2010-08-31 att ge uppdrag åt bygg- och miljökontoret att ta fram en fördjupad översiktsplan för vindkraft i kommunen. Planens mål och syfte Målet med det tematiska tillägget är en strukturerad vindkraftsutbyggnad. Planen ska vara ett tillräckligt beslutsunderlag för bygglovsprövning, och för kommunens ställningstagande i fråga om miljötillstånd för de vindkraftsanläggningar som prövas av länsstyrelsen. Planprocessen ska hantera såväl vindintressen som motstående intressen samt klarlägga konsekvenser av en vindkraftsutbyggnad. Syftet med planen är att underlätta för vindkraftsutbyggnaden i kommunen genom att i ett tillägg till översiktsplanen peka ut lämpliga lägen för vindkraft med så få motstående intressen som möjligt. 1 Vindkraften och landskapet att analysera förutsättningar och utforma anläggningar, Boverket 2009 2 Projekt Vindbruk i Västerbottens län, Slutrapport, Länsstyrelsen Västerbotten 2011 3 Vindkraftstatistik 2010, ES 2011:06, Statens energimyndighet 4 1 kap, 1 5 2 kap, 6 miljöbalken Sida 4 (28)
Programmets syfte Detta program utgör grunden till det tematiska tillägget. Syftet med programmet är att lyfta fram och redovisa de mål och riktlinjer som kommunen har som underlag för det fortsatta arbetet med vindkraftsplanen. Dessutom belyser programmet de viktigaste förutsättningarna för planarbetet. Exempel på sådant underlagsmaterial är vindkartering, skyddsavstånd, tekniska krav och fakta om motstående intressen. Programmet innehåller också en avgränsning av miljöbedömningen. Koppling till översiktsplanen Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Den kommuntäckande översiktsplanen 6 har inte behandlat vindkraftsfrågan då förutsättningarna var annorlunda vid tiden för översiktsplanarbetet. Allmänheten, myndigheter och intresseorganisationer ska involveras i planeringen. Därför utförs bäst en vindkraftsplan som ett tillägg till översiktsplanen, vilket innebär att frågan om lämpliga områden för vindkraft utreds för hela kommunen. Det inledande arbetet med en översiktsplan innebär att överväga de olika, ibland motstridiga, intressen som kan finnas för ett område, att involvera kommunmedborgarna i planarbetet och att få in synpunkter från organisationer och enskilda. Den demokratiska förankringen är en fördel för att behandla vindkraft på ett naturligt sätt i en översiktsplan. Detta ger vindkraftsplanen ökad status som beslutsunderlag, jämfört med exempelvis policydokument. Det tematiska tillägget ska läsas och gäller tillsammans med översiktsplanen. Planen är inte juridiskt bindande men kommer att fungera som vägledning och beslutsunderlag för framtida vindkraftsetableringar i kommunen. 6 Laga kraft 1991-11-21 Sida 5 (28)
2 Planprocessen Det tematiska tillägget för vindkraft följer samma process som en kommunomfattande översiktsplan. 7 Dialogen med medborgarna och myndigheter är en viktig del. I ett första skede görs en programhandling där riktlinjer för det fortsatta arbetet fastställs. Ett programsamråd kommer sedan att hållas med Länsstyrelsen för att tidigt få del av erfarenheter och synpunkter. Efter antagande av program arbetas ett planförslag fram. När planförslaget sedan är färdigt ska det genomgå samråd med kommuninvånare, berörda förvaltningar och nämnder, Länsstyrelsen, grannkommuner, naturvårdsorganisationer, berörda samebyar, Skellefteå Kraft AB, Skellefteå Airport m.fl. och därefter bearbetas utifrån inkomna synpunkter. Planen ställs sedan ut för granskning då det finns ytterligare möjlighet att lämna synpunkter. Planen godkänns av kommunstyrelsen och antas av kommunfullmäktige. Planprocessen för det tematiska tillägget. Tidplan Beslut om programsamråd KS februari 2012 Programsamråd mars 2012 Antagande av program KS maj 2012 Utarbetande av samrådsförslag maj-september 2012 Beslut om samråd KS september 2012 Plansamråd oktober 2012 Bearbetning av förslag november-december 2012 Beslut om granskning KS december 2012 Granskning januari 2012 Beslut om godkännande KS februari 2013 Antagande KF mars 2013 Arbetsprocess Programförslag Inventering av förutsättningar och behov Riktlinjer och målsättningar Avgränsning miljöbedömning Politisk förankring Planförslag Sammanställning av synpunkter från Länsstyrelsen Fördjupade inventeringar och analyser Avstämning med arbetsgrupp och referensgrupp Upprättande av plandokument och miljökonsekvensbeskrivning 7 Regleras i 3 kap PBL Sida 6 (28)
Samrådsmöten med berörda Politisk förankring Granskningsförslag Revidering Politisk förankring Antagande Sammanställning av särskilt utlåtande Upprättande av antagandehandling Politisk förankring Arbetsorganisation Beslutsorgan (antagande) Beslutsorgan under planprocessen Styrgrupp Arbetsgrupp Referensgrupp Samrådsinstanser (planförslag) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Förvaltningschef, Planeringschef, Kommunarkitekt, Byggchef, Miljöchef, Näringslivschef Tjänstemän från, Skellefteå museum, Kommunledningskontoret Skellefteå Kraft Elnät AB Kommuninvånare Intresseorganisationer och ideella föreningar Byautvecklingsråd Samebyar Kommunala förvaltningar Nämnder Svenska Kraftnät Skellefteå Kraft AB Politiska partier Näringslivet och större markägare Gruvnäringen Statliga myndigheter och bolag Naturvårdsorganisationer Grannkommuner Skellefteå Airport Sida 7 (28)
3 Förutsättningar Vindförhållanden Tillgången på vind är naturligtvis en av de viktigaste faktorerna när det gäller lokalisering av vindkraftverk. Den årliga vindtillgången varierar kraftigt på olika platser och med höjden över marken. Generellt blåser det som mest vid kusten, i öppna landskap och på höjder i landskapet. I närheten av markytan minskas vindhastigheten av den friktion som uppstår av växtlighet, byggnader och andra hinder. Hur mycket vind som behövs beror på vilken typ av vindbruk man ska bedriva. Vindkraftverk producerar el när det blåser mellan 4-25 m/s men är som mest effektiva vid vindstyrkor på 12-14 m/s. På uppdrag av energimyndigheten har meterologiska institutionen vid Uppsala Universitet genomfört en nationell vindkartering av medelvindar på sju olika höjder, 80, 90, 100, 110, 120, 130 och 140 meter ovan mark. Vindkarteringen är en modellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållandena med en noggrannhet på 0,25 kvadratkilometer. Karteringarna redovisar vinden som medelvind över året. Medelvinden ger en grov uppskattning av områden som kan vara aktuella. Skellefteå kommun kännetecknas av relativt kuperad skogsterräng och en lång kuststräcka. Av vindkarteringarna framgår att det är bra vindförhållanden längs kusten, i norra delen av kommunen, samt några få områden i södra kommundelen. Generellt finns goda vindförhållanden på bergstoppar och kullar. Som komplement till vindkarteringen behöver ofta vindtillgången och turbulens mätas noggrannare med vindmätningar som utförs av intresserad exploatör. Riktlinjer för vindförhållanden: Vindkraftsområden ska lokaliseras till de platser som har bäst vindförhållanden. Gränsen för intressanta områden är vid minst årsmedelvind på 6,5 m/s vid 100 meter ovan mark. Vindförhållanden i Skellefteå kommun. Årsmedelvind på 6,5 m/s och högre är markerat i grönt. Sida 8 (28)
Riksintresse för vindbruk Energimyndigheten har som regeringens expertmyndighet uppdraget att skapa planmässiga förutsättningar för vindbruk. Därför har Energimyndigheten pekat ut riksintressen för vindbruk. Riksintresse för vindbruk innebär att området bedömts som särskilt lämpat för vindkraftsetableringar. Ett riksintresse innebär ett statligt anspråk på markanvändningen, och kommunen har till uppgift att tillgodose dessa områden i sin översiktliga planering. Riksintresseområden för vindbruk baseras på medelvinden i kombination med ett antal kriterier, vilket innebär att marken inte uteslutande måste användas för vindbruk. Det kan även finnas goda förutsättningar utanför dessa områden. År 2008 reviderades riksintresse för vindbruk med hänsyn till en ny nationell vindkartering. Energimyndigheten angav då fler och större områden. Riksintressen ses över löpande och just nu pågår en ny revidering som beräknas vara klar under 2012. Revideringen genomförs i två delprojekt, havsbaserad vindkraftutbyggnad samt landbaserad vindkraftutbyggnad. Revideringen förväntas resultera i både borttagande av befintliga riksintresseområden, justering av gränser och angivande av helt nya områden, utifrån kriterier som utarbetats i dialog med Boverket och Länsstyrelserna. Hur det slutgiltiga förslaget kommer att se ut är i dagsläget oklart. Därför kommer de idag gällande riksintressena för vindbruk att användas i arbetet med det tematiska tillägget. Skellefteå kommun har 12 st riksintresseområden för vindbruk, varav 2 delvis går in i Robertsfors kommun. Riksintresseområdena för vindbruk, eller delar av dem kan eventuellt utgöra område för framtida vindkraftsetableringar, i det fall lämplig hänsyn tas till riktlinjer för naturmiljö, landskapsbild, kulturmiljö, friluftsliv, hälsa och säkerhet etc. Riktlinjer för riksintresse för vindbruk: Hänsyn ska tas till utpekade riksintresseområden för vindbruk. Gällande riksintressen för Skellefteå kommun. En revidering av riksintresse vindbruk pågår och beräknas klar under 2012 8. 8 Energimyndigheten, Karta producerad av Radar, Kartproduktion 2008-06-19, Grundkarta, Lantmäteriverket, Gävle Sida 9 (28)
Olika typer av anläggningar Krav och tillstånd som krävs i samband med byggande av vindkraftverk beror på verkens storlek och antal. Nedan redovisas en sammanfattning av indelning och definition på olika slags anläggningar 9. Stora anläggningar För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. Definitionen av en stor anläggning har sin grund i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 10 En sådan verksamhet som definieras nedan är tillståndspliktig enligt 9 kap. miljöbalken. Verksamhet med kod B 40.90: a) två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter, b) ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i a, eller c) ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ett annat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. Alternativt Verksamhet med kod B 40.95: a) sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter, b) ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med en sådan gruppstation som avses i a, eller c) ett eller fler vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består av minst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheterna med de andra vindkraftverken påbörjades. Bygglov krävs inte för att uppföra en sådan tillståndsgiven verksamhet 11. En anmälan enligt plan- och bygglagen måste dock göras, även om anläggningen inte kräver bygglov. Medelstora anläggningar För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan enligt miljöbalken samt bygglov enligt plan- och bygglagen. Bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av kommunen. Definitionen av en så kallad medelstor anläggning har sin grund i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 12. En sådan verksamhet som definieras nedan är anmälningspliktig enligt miljöbalkens 9 kapitel: a) ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter, b) två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller c) ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades. En vindkraftsanläggning som motsvarar definitionen av en medelstor anläggning är bygglovspliktig. För vindkraftverk som kräver bygglov gäller att byggarbeten inte får påbörjas innan startbesked beviljats. Innan vindkraftverket tas i drift ska slutsamråd hållas och slutbesked beviljas. 9 Statens energimyndighet, www.vindlov.se 10 1998:899, kod B 40.90 och B 40.95 11 Plan- och byggförordningen 2011:338, 6 kap. 2 pkt. 2 12 1998:889, kod C 40.100 Sida 10 (28)
Gårdsverk Ett gårdsverk definieras som ett vindkraftverk med en totalhöjd på 20-50 meter eller ett verk vars rotordiameter överstiger 3 meter. För att bygga ett sådant vindkraftverk krävs bygglov enligt plan- och byggförordningen 13. Enligt plan- och byggförordningen 6kap, 1 krävs bygglov för att uppföra vindkraftverk som: a) är högre än 20 meter över markytan, b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken, c) monteras fast på en byggnad, eller d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter. Om två eller fler verk ska stå tillsammans, läs mer om detta under klassen medelstora anläggningar. Miniverk Ett miniverk definieras som ett vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 20 m och med en rotordiameter på maximalt 3 m. Det krävs inte bygglov enligt plan- och bygglagen för att bygga ett sådant vindkraftverk om inte verket ska monteras på en byggnad eller kommer att uppföras på ett närmare avstånd från tomtgränsen än verkets höjd. Trots att bygglov inte behövs för miniverk krävs det anmälan enligt plan- och bygglagen 14. Anmälan ska innehålla underlag för att kommunen ska kunna granska om vindkraftverket uppfyller de tekniska egenskapskraven som anges i plan- och bygglagen 15. Uppförande av vindkraftverk får inte påbörjas innan startbesked. Innan vindkraftverket får tas i bruk ska ett slutbesked erhållas. Riktlinjer för olika typer av anläggningar Stora anläggningar bör alltid placeras inom ett utpekat vindbruksområde. Medelstora anläggningar ska i första hand placeras inom ett utpekat vindbruksområde. Gårdsverk och miniverk kan placeras utanför utpekat vindbruksområde. Exempel på olika typer av vindkraftverk som förekommer idag. Till vänster ett så kallat gårdsverk som producerar cirka 150 kw, därefter ett cirka 100 meter högt verk med effekten 750 850 kw respektive ett verk med totalhöjd 150 meter och effekt om 2 3 MW. Som jämförelse finns Skelleftekrafts kontorsbyggnad samt Turning Torso. 13 2011:338 14 Plan- och byggförordningen, 6 kap, 5 pkt 7 15 8 kap. Sida 11 (28)
Trender och utveckling inom vindkraft Den tekniska utvecklingen inom vindkraft har skett snabbt. De första serietillverkade verken hade i genomsnitt en effekt på ca 22kW. Vindkraftverk som uppförs idag ligger generellt på 1-3 MW, vilket innebär verk med en totalhöjd på upp till 150 meter och en rotordiameter på upp till 100 meter. 16 Utvecklingen av vindbruket i Sverige visar på att de enskilda vindkraftanläggningarna blir större och större, både vad gäller omfattning av antal verk och storleken på den mark som tas i anspråk, samtidigt som verken blir högre och högre. Forskning och utveckling av vindkraftverk med effekter på över 10 MW pågår, men sannolikt kommer vindkraftverk med effekter på 1 3 MW även i framtiden att dominera på land eftersom transportmöjligheterna av större verk är begränsade. Trycket på att få bygga vindkraftanläggningar i Västerbottens län är stort. Det finns i dag inga tecken på att intresset för en utbyggnad ska avta 17. Idag lokaliseras många vindkraftsprojekt i högre belägen skogsmiljö. Den nationella vindkarteringen, tillsammans med möjligheten att bygga högre verk har gjort att markägare och exploatörer sökt mer glesbefolkade skogsområden, där motstående intressen oftast är färre. De flesta vindkraftverken står på land. Den landbaserade vindkraften utgjorde 95,7 procent av det totala antalet verk år 2010 18. Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk som också, i högre utsträckning än tidigare, uppförs till havs. Vindkraft till havs är dyrare än landbaserad vindkraft men vindarna till havs är mer jämna och innehåller mycket energi. Nybildade Havs- och vattenmyndighetens ansvar är fortfarande något oklart men havsplanering, som berör vindkraftsetableringar till havs, kommer sannolikt att innefattas i uppdraget. Ny lagstiftning för havsplanering träder i kraft tidigast 1 april 2012. Det forskas och experimenteras mycket inom vindkraft. Då ökad effekt och energiproduktion oftast kräver större dimensionering läggs mycket resurser på materialutveckling. Hållfasthet är en förutsättning för stora rotorer och höga torn samtidigt som vikten av generatorn utgör en begränsning ju större verken blir. Utformningen av bladen är också viktigt för att minska ljudbilden och öka energiutvinningen. Flera innovatörer forskar också på andra lösningar som vertikala vindkraftverk där turbinen inte behöver följa någon speciell vindriktning och generatorn kan placeras på marken. I början av 2010 restes Sveriges största vertikalaxlande vindkraftverk i Falkenberg. Tornet är tillverkat i träkomposit, limträbalkar och glasfiber. Principen bakom ett vertikalaxlat vindkraftverk är densamma som får ett flygplan att lyfta. Fördelar med vertikala vindkraftverk är att det är billigare att driva och är tystare då tekniken finns på marknivån. 2011 uppfördes ett mindre vertikalaxlat vindkraftverk i Bureå. Företaget har blivit beviljade ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för att utveckla en ny typ av mindre vindkraftverk för gårdsbruk. Vindkraftverket ska kunna producera el vid mycket låga vindhastigheter såväl som vid kraftig vind. Vindkraftverket mäter utfällt ca 30 meter i diameter och är 18 meter högt. Utveckling pågår också av vinglösa vindkraftverk som kan liknas vid en turbin som utvinner energi på samma sätt som en tornado. Fördelar med vinglösa vindkraftverk är att det inte finns några synliga rörliga delar och att det är tystare då mekaniska delar placeras i marknivå. Detta gör också att vindkraftverket blir billigare och lättare att underhålla. 16 Vindkraftstatistik 2010, Statens energimyndighet 17 Projekt Vindbruk i Västerbottens län, slutrapport, Länsstyrelsen Västerbotten 2011 18 Vindkraftstatistik 2010, Statens energimyndighet Sida 12 (28)
Det tematiska tillägget berör endast den i dagsläget vanliga utformningen av vindkraftverk, det vill säga verk bestående av rotorblad, torn, fundament, generator och annan mekanik. Den i dag vanligast förekommande typen av vindkraftverk. Landskapsbild och kulturmiljö Landskapet har stor betydelse för människors identitet och upplevelsen av landskapet har betydelse för såväl människors vardagsliv som turistnäring och friluftsliv. Med den utbyggnad av vindkraft som pågår, inte minst i norra Sverige, kommer landskapet att genomgå stora förändringar. Det är därför av stor vikt att förändringen sker med största möjliga hänsyn till landskapets värden och karaktär. Generellt bör vindkraftverk företrädesvis placeras i grupp och inte utspridda över ett större område. Vad gäller kulturmiljöer påverkas de av vindkraftanläggningar, varför en bedömning måste göras i varje enskilt fall för att reducera skador till en acceptabel nivå. Kulturlandskapet utgörs av spåren av människans samspel med naturmiljön. Alla landskap har en mer eller mindre tydlig historisk dimension, både i fråga om mänsklig påverkan och naturliga förändringar. Vindkraftanläggningars påverkan på kulturmiljövärden kan delas in i två typer: dels finns värden på marken som anses ha höga värden, exempelvis fornlämningar; dels finns värden som har med landskapets karaktär att göra, och som påverkas av vindkraftens visuella och audiella effekter. Den första typen av påverkan kan man kalla påverkan på dokumentvärdena i kulturmiljön. Dokumentvärdena kallas ibland för vetenskapliga värden eller kunskapsvärden. Dokumentvärdena är förhållandevis lätta att bevara, genom att undvika en placering av anläggningar eller vägar som skadar lämningar i miljön. Pedagogiska värden, som ger oss möjlighet att förstå det historiska samspelet människa miljö, samt upplevelsevärden, som har att göra med miljöns karaktär och människans upplevelse av Sida 13 (28)
den, är svårare att beskriva och bevara. Ett nytt och främmande inslag i ett ålderdomligt landskap kan göra att miljöns värden inte kan uppfattas. Landskapets skala spelar också in när det gäller ett områdes tålighet för vindkraft - ett storskaligt landskap är i allmänhet tåligare än ett småskaligt. För att inte skada kulturvärden kan det vara nödvändigt att iaktta ett respektavstånd mellan vindkraftanläggningen och kulturmiljön eller en skyddszon runt kulturmiljön. Riksantikvarieämbetet relaterar till två typer av avstånd; dels ett frisiktsområde varifrån utblickarna bör hållas helt fria från vindkraftverk, dels ett generellt hänsynsavstånd om ca 15 km från kulturmiljöns värdekärna. Avståndet ska dock ses som ett riktmärke, lämpligt avstånd måste bedömas från fall till fall 19. I den europeiska landskapskonventionen definieras landskap som ett område som uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Hur människor uppfattar påverkan på landskapet är således delvis subjektiv, men landskapets tålighet för vindkraftanläggningar beror också på landskapets karaktär. Landskapets karaktär byggs upp av olika strukturer som har sin grund i såväl naturförutsättningar, den kulturhistoriska utvecklingen som den upplevda landskapsbilden. En landskapskaraktärisering för Västerbottens län 20 delar in länet i sex olika karaktärsområden, varav fyra är aktuella för Skellefteå kommun: kustbandet, kustnära kulturbygd, skogslandet samt älvdalar och dalgångar. I landskapskaraktäriseringen analyseras också områdenas tålighet och riskerna för skador och förminskning av konstaterade värden. Analysen är övergripande och är tänkt som vägledning för fördjupade landskapsanalyser: Karta över landskapstyper i Skellefteå kommun. 19 Strategi för vindbruk och kulturmiljövård i Västerbottens län, Länsstyrelsen Västerbotten, 2011 20 Gjord av Ramböll på uppdrag av Länsstyrelsen Västerbotten, 2010 Sida 14 (28)
Kustbandets flacka karaktär gör att synligheten för nya element är stor. Bruksvärdet och upplevelsevärdet är högt för många grupper och sammantaget gör det kusten till ett sårbart område för vindkraftanläggningar. Den kustnära kulturbygden har högt upplevelsevärde och bruksvärde med en stor befolkning som kan beröras. Området karaktäriseras av odlingsslätter och dalgångar avgränsade av höjder och skogspartier. Det öppna odlingsområdena och dalarna drar blickarna till sig och är känsliga för nya element. Flacka skogpartier och höjder kan vara mer tåliga. Skogslandet (kullig skogsbygd och skogsbygd på höjdslätter) har vidsträckta barrskogar och många myrar och sjöar. Det är därför relativt tåligt, men tydliga bergsformationer och andra landmärken kan påverkas negativt av konkurrerande höga element. Flacka höjder är i allmänhet tåligare. Områdets bruksvärde kan ställvis vara högt för friluftsliv och rennäring. Älvdalar och dalgångar har i allmänhet högt upplevelse- och bruksvärde, inte minst för rennäring och friluftsliv. Siktlinjerna är ofta långa och områdena kan vara känsliga för nya inslag. Älvdalarna har historiskt varit kommunikationsleder och blev tidigt bebyggda. I Riksantikvarieämbetets fallstudie om vindkraft 1998-99 bedömer man att vindkraft särskilt starkt kan påverka karaktären hos ålderdomliga landskap. Där bör inte vindkraft etableras. I landskap med tydlig kontinuitet över lång tid bör inte vindkraft etableras så att karaktären förändras negativt. Landskap som har förändrats under 1900-talets senare hälft torde allmänt sett vara mest lämpade för vindkraft. Riktlinjer för landskapsbild och kulturmiljö: För en mer detaljerad beskrivning av landskapets och kulturmiljöns värden och vindkraftens påverkan på dessa krävs fältstudier och en fördjupad landskapsanalys. En bedömning av landskapsbild och kulturmiljövärden ska göras i varje enskilt fall. Generellt bör vindkraftsområden undvikas i kustbandet. Generellt bör vindkraftsområden undvikas i älvdalar och dalgångar. Vindkraftverk bör företrädesvis placeras i grupp och inte utspridda över ett större område. Naturvärden Det finns flera olika typer av skyddsformer för naturvård. Dessa är naturreservat, Natura2000, nyckelbiotoper, biotopskydd, djur- och växtskyddsområde, strandskyddsområde, naturminne, vattenskyddsområde samt riksintresse för naturvård. Naturmiljöerna skiljer sig åt en hel del och det är viktigt att veta syftet med de olika skyddsområdena. Just nu planeras ett antal nya naturreservat inom kommunen. I planarbetet bör dessa behandlas på samma sätt som redan etablerade reservat. Bjuröklubb, Romelseön och Kinnbäcksfjärden är de tre viktigaste kustområdena där ingen etablering av vindkraft bör tillåtas pga. höga naturvärden. I skogslandet är de viktigaste områdena Vitbergsområdet (Kalvträsk), Bjuröklubb samt invid de oexploaterade älvarna 21. Alla dessa områden har höga naturvärden och nyttjas mycket för rekreation och har stora möjligheter för framtida naturturism. 21 Strategi för vindbruk och känsliga naturmiljöer i Västerbottens län, Länsstyrelsen Sida 15 (28)
Utbyggnad av vindkraft kan lokalt innebära att biotoper för flora och fauna skadas, men det är inte bara etableringsområdet som kan vara en konflikt med naturvärdet, det kan även ske störningar under bygg- och drifttiden. Den direkta påverkan av vindkraftverken på mark och vegetation sker vid schaktning och gjutning av fundament. Etablering av vindkraftverk innebär även utbyggnad av vägar, kraftledningar och mindre transformator- och servicebyggnader, vilka i många fall kan påverka naturen mer än själva vindkraftverket. Vid utbyggnad av vägar och ledningsdragningar kan markvattenförhållandena påverkas, detta är viktigt att tänka på då etableringar sker i närheten av våtmarker. Enligt den forskning som utförts hittills verkar djurlivet påverkas i begränsad omfattning av vindkraftverk. Vindkraftsutbyggnad kan få negativa effekter på fågellivet, dels genom att fåglar dödas vid kollision med verken, dels genom habitatförstöring, d.v.s. att mark som utgör häckningsplatser, rastplatser, födosöksområden och övervintringsområden för fåglar tas i anspråk. Detta kan i sin tur leda till populationsnedgångar eller oönskade förflyttningar till andra områden. Även störningar och barriäreffekter som uppstår till följd av vindkraftsutbyggnad bedöms kunna påverka fågellivet. Störst risk för negativa effekter föreligger i närheten till boplatser, viktiga flyttleder och rastplatser. Det är inte klarlagt i vilken omfattning vindkraften påverkar fåglarna på populations- och artnivå. Vissa rovfågelarter löper särskild risk att kollidera med vindkraftverk eftersom de flyger på hög höjd i höglänta områden där det blåser mycket. Rovfåglar löper även större risk för effekter på populationseller artnivå, genom att de har lägre reproduktionstakt än t.ex. småfåglar. Småfåglar flyger vanligen på högre höjd och sjöfåglar väjer för verken. Vissa forskare menar att fladdermöss dödas av vindkraftverk i högre grad än fåglar. En teori är att fladdermössen särskilt söker sig till vindkraftverken för att jaga flygande insekter som samlas där, en annan är att fladdermössen skadas dödligt av luftdraget från rotorbladen samt av rena kollisioner. Länsstyrelsen i Västerbotten har i sin strategi för vindbruk och känsliga miljöer redovisat de förhållningssätt som de anser ska genomlysa vindkraftsutvecklingen i länet. Påverkas ett naturområde negativt av en vindkraftsetablering ska detta kompenseras genom avsättningar av värdefull natur eller genom naturvårdsåtgärder i närområdet. I vissa fall kan det vara möjligt att anlägga vindkraft i områden med skyddad natur, t.ex. i närheten av Natura 2000 område 22 eller inom ett område av riksintresse för naturvård 23. Det avgörande är naturskyddets syfte och vilka restriktioner som kan sättas för området. Områden med skyddad natur får prövas från fall till fall om de är lämpliga som vindbruksområden, och vilka restriktioner som kan utfärdas för att skydda naturintresset. Naturintresset ska väga tungt vid dessa bedömningar. Riktlinjer för naturvärden: Påverkan på naturvärden ska utredas för varje potentiellt vindbruksområde. Skyddsavstånd mellan naturvärden och vindkraftverk varierar beroende på vilket naturvärde som finns. Vindkraftsområden bör ej pekas ut inom naturreservat. Vindkraftsplanen ska samrådas med Örngruppen. 22 Regeringsbeslut M 2003/1055/F/M 23 Mål i miljööverdomstolen M8782-99 Sida 16 (28)
Friluftsliv och turism I Skellefteå kommun finns två områden som är av riksintresse för friluftslivet, Lövångerskusten och Byskeälven. Detta innebär att de är särskilt värdefulla ur nationell synpunkt och ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värden. Lövångerskusten är av viktig betydelse för rekreation då området är förhållandevis ostört. I den fördjupade översiktsplanen för kusten 24 nämns att Lövångerskusten har stor utvecklingspotential inom naturturism med olika åretruntupplevelser. Byskeälven är en av få outbyggda skogsälvar i Sverige och har en stor betydelse för sportfisket. Friluftsliv och turism kan påverkas både positivt och negativt av en vindkraftetablering. Marken som tas i anspråk är oftast så liten att frilufts- och turismaktiviteter inte begränsas, det finns goda möjligheter till aktiviteter kring dem. Däremot påverkar vindkraft intrycket av landskapet, speciellt om området är tyst, ostörd vildmark. Hur stor påverkan vindkraften har på ett friluftsområde beror på vilka aktiviteter som äger rum där. Vindkraftverk uppfattas som mer positiva vid t.ex. utförsåkning än vid fiske, vandring och turskidåkning. I områden där människor förväntar sig låga bullernivåer störs människor lättare än i andra områden 25. Vid utpekande av vindkraftsområden är det därför viktigt att tänka på de aktiviteter som utövas i området. I områden för fiske, vandring och turskidåkning bör vindkraftsanläggningar undvikas. Vindkraft bör dock kunna etableras i friluftslivsområden där friluftslivsvärdena endast är knutna till anläggningsberoende aktiviteter som exempelvis utförsåkning. Där kan också kopplingen till vindkraftverken som energikälla bli tydligare, vilket kan upplevas som positivt. I friluftsområden där låga ljudnivåer är en viktig kvalitet är ljudnivån 35 db(a) ett lämpligt riktvärde 26. Flertalet rapporter som behandlar vindkraftens påverkan på turismen pekar på en mycket liten negativ påverkan. Det finns också positiva effekter, vindkraftparker kan till och med bli turistattraktioner. I Sverige har exempelvis vindkraftverken vid Näsudden på Gotland och Utgrunden i Kalmarsund blivit besöksmål för turismen 27. Vid lokalisering av vindkraftverk är det av stor betydelse att goda rekreationsupplevelser finns kvar. Extra försiktighet kan beaktas vid lokalisering av vindkraft i närheten av vandringsleder, utpekade utsiktsplatser, tysta och orörda platser samt i områden som särskilt utpekats som värdefulla för friluftsliv. Det är också viktigt att beakta områden som anses ha en särskild utvecklingspotential för natur- och kulturbaserad turism. Riktlinjer för turism och friluftsliv: Påverkan på friluftsliv och turism ska utredas för varje potentiellt vindkraftsområde. Vindkraftsområden bör ej pekas ut inom områden av riksintresse friluftsliv. Längs kusten bör extra försiktighet iakttas i närheten av eller i havsvyn från kustnära turistanläggningar. Vindkraftsplanen ska stämmas av mot och ta hänsyn till befintliga turiststrategier samt berörda förvaltningars eventuella utvecklingsambitioner. Vindkraftsplanen ska samrådas med friluftsorganisationer som har verksamheter i och i närheten av utpekade vindkraftsområden. 24 Laga kraft 10-06-24 25 Vindkraftshandboken, Boverket 2009 26 Naturvårdsverket 27 Vindkraftshandboken, Boverket 2009 Sida 17 (28)
Jord- och skogsbruk Av hela kommunens yta är 70,4% skogsbruksmark men endast 4% består av jordbruksmark 28. Vindbruk kan betraktas som en utveckling av jord- och skogsbruk och möjligheterna att kombinera näringarna är gynnsamma. Att sätta upp vindkraftverk på sin fastighet har blivit en extra inkomst och ökar markvärdet. I många fall är också jord- och skogsbrukare ägare eller delägare till anläggningen. Markåtgången för vindkraftsanläggningar är liten och markområden mellan vindkraftverk är i princip fortsättningsvis användbara för jord- och skogsbruk. Inom en större vindkraftsanläggning upptas endast 1 2 procent av markytan av fundament, transformatorbyggnader, kabeldragningar och vägar. Det har visat sig att djur på bete snabbt vänjer sig vid regelbundna rörelser och skuggeffekter som uppstår nära vindkraftverk och inga störningar som påverkar djurhållningen har rapporterats. Vägdragningar i skogsterräng tar produktionsarealer i anspråk men kan å andra sidan gynna skogsägaren genom att marken blir mer tillgänglig för fordon. Ett annat problem är att kabeldragningar i jord- och skogsbruksmark kan medföra dräneringsproblem. Detta kan dock oftast minimeras genom att lägga kablarna utmed tillfartsvägarna. Riktlinjer för jord- och skogsbruk: Vägar till vindkraftsparker bör samordnas med befintliga jord- och skogsbruksvägar. Rennäring Stora delar av Skellefteå kommun berörs av riksintresse för rennäringen. Markområden som är av riksintresse för rennäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen består av flyttleder, övernattningsbeten, naturliga samlingsställen, speciella betesområden, kärnområden, svåra passager, områden kring anläggningar samt renhagar. Varje betesområde har olika egenskaper som gör det värdefullt under olika perioder på året och områdena kan därför inte ersätta varandra. Eftersom renens egenskaper gör den beroende av speciella beten under olika tider på året, vandrar den i ett mer eller mindre bestämt mönster i de olika betesområdena. Rennäringen lever sida vid sida med andra näringar och former av markutnyttjande. Det är då ofrånkomligt att konkurrens om marken och dess resurser uppstår mellan andra intressen. Vinterbetesmarkerna ska särskilt beaktas då dessa storleken och kvalitén på dessa ofta har en avgörande betydelse för det antal renar som samebyn kan hålla. Inom Skellefteå kommun är sju samebyar verksamma. Dessa är Västra Kikkejaure, Semisjaur - Njarg, Svaipa, Mausjaure, Maskaure, Malå och Grans samebyar. Många samebyar har områden som sträcker sig från fjällen ända ut till kustlandet och således verkar även inom Skellefteås grannkommuner. Rennäringens markanvändning går ofta att kombinera med vindkraftsetableringar, men lokaliseringen är viktig. I vissa områden kan en vindkraftetablering få negativa följder. Sådana områden kan t.ex. vara kalvningslandet där renarna är mycket störningskänsliga, eller viktiga flyttleder där nya vägar kan leda renhjordarna i fel riktning. 28 De gröna näringarnas betydelse i Skellefteå kommun, LRF 2008-12-14 Sida 18 (28)
Samebyar i Skellefteå kommun. Studier om konsekvenser av vindkraft för rennäringen har genomförts både i Sverige och i Norge. De visar att det främst är mänsklig aktivitet i form av byggandet av nya vägar och kraftledningar som orsakar störningar. Naturliga och sammanhängande betesmarker och flyttvägar kan påverkas. Förändringarna leder ofta till ökade kostnader för transporter och utfodring, ökad arbetsbelastning för bevakning och skötsel samt ökad konkurrens mellan samebyarna. Samtidigt kan de olika förändringarna leda till att renarna stressar och oroas vilket påverkar deras reproduktion och kondition. Dock saknas tillräckligt kunskapsunderlag från forskning angående vindkraftens konsekvenser för rennäringen. Vindbruk i större skala är fortfarande en relativt ny företeelse, samebyarna har i allmänhet inte någon större erfarenhet och forskningen är begränsad 29. Vid vindkraftsetablering ska berörda samebyar kontaktas på ett tidigt stadium, så att de specifika förutsättningarna för den rennäring som finns på platsen kan vägas in från början. Det är endast samebyarna som kan beskriva de dynamiska och funktionella sambanden och tillräckligt detaljerat redovisa hur renskötseln använder ett visst markområde, hur det hänger ihop med andra omgivande områden och hur flyttningarna mellan områdena sker. I diskussioner om rennäringens och vindkraftens markanvändningsanspråk framkommer det allt mer tydligt, att de intressemotsättningar som uppkommer när en vindkraftanläggning planeras inte bara handlar om de effekter som denna skapar. För en sameby handlar det till stor del om att varje ny etablering måste ses i ett sammanhang, tillsammans med andra etableringar och verksamheter och hur dessa sammantaget påverkar deras renskötsel. 29 Vindkraftshandboken, Boverket 2009 Sida 19 (28)
Riktlinjer för rennäring: Vindkraftsområden bör ej pekas ut inom områden som är av riksintresse för rennäringen. Extra hänsyn tas till känsliga områden som samlingsområden, svåra passager och flyttleder. Påverkan på samebyarnas områden som helhet skall utredas för varje potentiellt vindkraftsområde. Vindkraftsplanen ska samrådas med berörda samebyar samt grannkommuner avseende rennäringens behov av sammanhängande betesområden, tillgång till alternativa betesområden inom de olika årtidsmarkerna och alternativa flyttleder. Instängsling av vindkraftsparker bör undvikas. Gruvnäring Inom kommunen bedrivs en aktiv prospekterings och gruvverksamhet. Ett flertal beviljade bearbetningskoncessioner och undersökningstillstånd finns. Delar av Skelleftefältet ligger inom kommunen och gruvnäringen är av viktig betydelse. En utbyggnad av vindkraften får inte blockera möjligheten att utvinna mineraler i kommunen. Vid lokalisering av vindkraftsexploateringar bör en samordning ske med gruvnäringens intressen. Det finns goda möjligheter till samordning av gruvnäring och vindkraft. Den som avser att exploatera ett område för vindbruk, som berör gruvnäringen, ska förutom Bergstaten, kontakta de eventuella prospekteringsoch gruvbolag som är aktiva i området. I Skellefteå kommun finns 8 utpekade riksintressen för fyndigheter av ämnen och mineraler. Enligt miljöbalken 30 ska dessa områden så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av dessa. Totalförsvaret Totalförsvarets intressen utgörs dels av områden som redovisas öppet, t.ex. övnings- och skjutfält och dels av områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. Sekretessbelagda områdena har ofta koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Inom Skellefteå kommun finns Tåme skjutfält som är ett militärt övningsfält ca 2,5 mil norr om Skellefteå centrum. Angivna riskområden bör beaktas vid utpekande av vindkraftsområden. I övrigt finns inga försvarsintressen som är öppet redovisade. Påverkan på riksintresset för totalförsvaret kan ske på relativt stora avstånd från områden och objekt. Om det inom ett område finns två riksintressen som är oförenliga, ska försvarsintresset ges företräde. Vindkraftverk som står ute till havs kan störa försvarets radarövervakning längs kusterna. Luftfart Runt flygplatser finns skyddsområden för att inte flygsäkerheten ska äventyras. Skellefteå kommun berörs av skyddsområde för Skellefteå Airport. Luftfartens intressen omfattar områden kring flygplatsen samt utrustning som finns ute i terrängen i form av radiostationer, navigeringshjälpmedel av olika slag. Effekter på flyget av vindkraftverk varierar beroende på vilken teknik flygplanen använder samt hur terrängen ser ut. 30 3kap, 7, andra stycket Sida 20 (28)
För Skellefteå Airport gäller generellt att vindkraftverk är olämpligt inom den blå zonen, CTR-område/ kontrollzon, med avseende på att det kan utgöra ett hinder för in- och utflygningsvägar till och från Skellefteå Airport. Zonen är närmast att betrakta som ett skyddsområde för flygplatsen som i möjligaste mån ska vara fri från hinder. Inom den röda zonen, procedurområde, ska särskild hänsyn tas till inflygnings- och utflygningsprocedurer som finns publicerade för kommersiell flygtrafik. Flygplatsen bör i varje enskilt fall göra en bedömning. I övriga zoner, MSA och TMA, är bedömningen att etablering av vindkraftverk inte leder till någon flygsäkerhets-, regularitets- eller miljöpåverkan. Dock bör flygplatsen alltid få vara remissinstans vid nyetablering av vindkraftverk inom dessa zoner då det kan få påverkan på inflygningsprocedurerna. Skellfteå Airports olika skyddszoner. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten 31 ska följas vid vindkraftsetableringar. Föreskriften innehåller bland annat regler för användning och placering av hinderljus. Verk med en totalhöjd över 150 meter kräver vitt högintensivt 31 TSFS 2010:155 Sida 21 (28)
blinkande ljus. Vindkraftverk med en totalhöjd av 45-150 meter ska vara försedd med ett medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Samråd ska alltid ske med Luftfartsverket/ ANS 32 i Norrköping om vindkraftsverk uppförs närmare än 60 km från Skellefteå Airport. Luftfartsverket i Norrköping utreder vindkraftsärenden och gör en lokaliseringsbedömning och flyghinderanalys. Det är sedan upp till flygplatschefen att fatta beslut vad som gäller och hur detta kommer att påverka flygplatsen. Riktlinjer för luftfart: Vindkraftsplanen ska samrådas med Skellefteå Airport. Vindkraftsområden bör ej pekas ut inom Skellefteå Airports CTR-område. Nätanslutning Tillgängligheten till elnätet är viktig när det gäller att välja realistiska platser för vindkraftsetablering. Elnätets kapacitet inom kommunen är idag låg och vid utbyggnad av vindkraft kommer det antagligen att krävas en utbyggnad av elnätet. Det svenska elnätet är uppdelat i tre nivåer: nationellt stamnät, regionnät och lokalnät. Det nationella stamnätet löper genom Sverige från norr till söder. Stamnätet ägs av staten genom affärsverket Svenska Kraftnät. Med stamnätet avses det nationella ledningsnätet för 400 kv och 220 kv. Stamnätet har till uppgift att överföra mycket stora effekter på långa avstånd. För att hålla en hög effektivitet och driftsäkerhet i stamnätet bör ny produktion anslutas till nät med så låg men ändå optimal spänning som möjligt. Anledningen är att nya anslutningspunkter i stamnätet ger fler felkällor i systemet och därmed en minskad effektivitet. Störningar i stamnätet riskerar att bli dyrt för samhället. Kapaciteten i det befintliga stamledningsnätet mellan norra och södra Sverige är starkt begränsad och en storskalig utbyggnad av vindkraft i Norrland skulle kräva nya 400 kv-ledningar genom Sverige. Vid mindre vindkraftanläggningar sker anslutningen oftast till regionala nät, vilket också är billigare. Regionnäten transporterar el från stamnätet till lokalnäten och i vissa fall direkt till större el-användare. Spänningsnivåerna i regionnätet är mellan 70 130 kv. Näten drivs och ägs av kraftbolag. Skellefteå Kraft Elnät AB ansvarar för regionnätet i Skellefteåregionen. Lokalnätets uppgift är att förbinda regionalnätet med förbrukarna och även att ansluta mindre produktionsanläggningar. Spänningen är högst 20 kv och transformeras ner till 400/230 V i distributionsområdena, det vill säga till användarna. Lokalnäten ansluter till regionnäten och transporterar el till hushåll och andra slutkunder. Lokal- och regionnätsföretagen ansvarar för att nivån på underhållet av näten är tillräcklig för att garantera att leveranssäkerheten upprätthålls inom det egna nätet. Hur mycket vindkraft som kan anslutas till olika elnät varierar beroende på ledningens längd, spänning och motståndsförhållande i ledningen. Möjlighet till nätanslutning behöver finnas inom rimligt avstånd från den tänkta lokaliseringen för att investeringskostnaderna inte ska bli alltför höga. Vindkraftverk kan orsaka skador på luftburna kraftledningar, exempelvis genom att delar av turbinbladen eller is som bildats på bladen kan lossna och träffa ledningen. Elsäkerhetsverket rekommenderar därför att minsta avstånd mellan vindkraftverk och högspänningsledning är minst vindkraftverkets totala höjd. I vindkraftsplanen används ett schablonavstånd på 200 meters skyddsavstånd för högspänningsledning. 32 Swedish Airports and Navigation Services Sida 22 (28)
Riktlinjer för nätanslutning: För varje utpekat vindkraftsområde i planen bör elnätet och anslutning till detta utredas vidare. Samordning av transformatorstationer och anslutningsledningar till stam- och regionnätet ska eftersträvas. Nya elledningar inom vindkraftsområden bör förläggas som jordkabel i eller intill till vägar för att minimera påverkan på mark och vatten. Avståndet mellan högspänningsledning och vindkraftsområden bör vara minst 200 meter. Transport, vägnät och järnväg Större vindkraftsetableringar är beroende av att befintligt vägnät klarar stora och tunga transporter. Transporterna är breda och långa och medför störningar för annan trafik. Varje vindkraftverk behöver väganslutningar av tillräcklig god bärighet och geometri för de transporter som krävs för verkens uppförande, drift och nedmontering. Trafikverket måste därför tidigt få möjlighet att bedöma olika utbyggnadsprojekt. Kostnader förknippade med specifika behov för transport måste exploatören själv stå för. För lokala transporter i anslutning till lokaliseringen nyttjas ofta befintliga skogsbilvägar, även om dessa vägar måste förstärkas för att tåla höga laster och breddas för att klara utrymmeskraven under vindkraftsutbyggnad. Då det måste finnas körbar väg ända fram till varje enskilt verk kommer det att krävas nydragningar av vägar där hänsyn måste tas till mark, hydrologi, våtmarker m.m. Inom Skellefteå kommun finns de allmänna vägarna E4, 95, 364/774 (till Skellefteå Airport) samt 372/827 (till Skellefteå hamn) som av Trafikverket är utpekade som vägar av riksintresse. Vägnätet inom Skellefteå kommun är relativt finmaskigt om man inkluderar de enskilda vägarna. Bärigheten på det allmänna vägnätet och förmodade nyckelstråk är i huvudsak god vilket gör att transporter av vindkraftverk inom kommunen kan ske utan omfattande kompletteringar i vägnätet. Kommunen svarar för drift och underhåll av ca 95 mil statsbidragsberättigade enskilda vägar och har därigenom god kunskap om dessa vägars status. För det privata enskilda vägnätet är dock kunskapen om vägarnas status begränsad. I Skellefteå kommuns inland går stambanan med stationer i Bastuträsk och Jörn. Vid Bastuträsk ansluter Skelleftebanan som sträcker sig till Skelleftehamn. Den enkelspåriga Skelleftebanan nyttjas endast för godstrafik. Norrbotniabanan är en ny järnväg som planeras mellan Umeå och Luleå. Trafikverket har utrett olika sträckningar av Norrbotniabanan och 2010 kom en slutrapport på den bästa korridoren. I den utpekade korridoren bör vindkraftsområden ej pekas ut. För att inte utgöra en fara för trafiksäkerheten bör vindkraftverk placeras med avstånd från vägar och järnvägar. Avståndet till allmän väg bör enligt Trafikverket vara minst totalhöjden på vindkraftverket, dock minst 50 meter, oavsett vägtyp. Rekommenderat skyddsavstånd till järnväg (mitten av spåret) är vindkraftverkets totalhöjd +20 m 33. I planarbetet används ett schablon-skyddsavstånd på 200 meter för både allmän väg och järnväg. Riktlinjer för transport, vägnät och järnväg: 33 Vindkraftshandboken, Boverket 2009 Sida 23 (28)