Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 2. Övergripande målsättningar... 3 2.1.1 Handlingsplansmål 2013-2015... 4 2.1.2 Uppföljning av Ineras tjänster... 4 3. Prioriterade områden... 4 3.1 Förändrad bolagsform för ökad samverkan.... 4 3.2 Ineras roll blir tydlig... 4 3.3 Sourcing och inriktning på framtida tjänstutbud... 5 3.4 Ineras tjänster ska vara efterfrågade... 5 3.5 Marknadsaktiviteter... 5 3.6 Test och kvalitetssäkring... 6 3.7 Nuvarande tjänster... 6 3.7.1 Förvaltning... 6 3.7.2 Nödvändiga utvecklingsinsatser inom förvaltning... 6 3.7.3 Nya utvecklingsinsatser... 7 3.7.4 Projekt... 7 3.8 Prognos för kommande ställningstagande under 2016... 7 3.9 Nya satsningar med alternativ finansiering... 8 4. Finansiering och affärsmodell... 8 4.1 Ny finansieringsmodell... 9 4.2 Avgifter för kommuner... 9 4.3 Nya intäktsmöjligheter... 10 5. Budgetbilaga (Excel)... 10 Sid 2/11
1. Inledning Verksamhetsplanen beskriver prioriterade områden för Inera AB, som ägs av landsting och regioner. Inera ska, med iakttagande av kommunal självkostnadsprincip, koordinera och tillhandahålla tjänster inom e-hälsa och e-förvaltning samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Planen knyter ihop den övergripande målbilden i handlingsplanen för 2013-2018 och den verksamhetsmässiga styrningen för förvaltningsobjekt och utvecklingsprojekt under året 2016. Det innebär att verksamhetsplanen ligger till grund för förvaltningsplaner och projektplaner. Verksamhetsplanen inkluderar budget och pris för tjänster inom Ineras samlande portfölj, som presenteras i sin helhet i bilagan. 1.1 Bakgrund Inera AB ägs av Sveriges landsting och regioner och har uppdraget att koordinera det gemensamma e-hälsoarbetet. Det innebär att Inera samordnar, utvecklar och inför gemensamma e-hälsotjänster, teknisk infrastruktur samt gemensamma regelverk och standarder till nytta för invånare, vård- och omsorgspersonal och beslutsfattare. I uppdraget ingår att samverka med övriga aktörer; kommuner, regeringen, myndigheter, privata vårdgivare, forsknings- och utvecklingsaktörer, ideella organisationer och marknadens aktörer. Inera tillhandahåller e-hälsotjänster som skapar nytta ur flera perspektiv: Strategisk nytta för huvudmännen ur ett it- eller verksamhetsperspektiv Samhällsnytta Invånarnytta Nytta genom samverkan Inera bidrar aktivt till ett nyttoperspektiv som innebär betydande ekonomiska besparingar, både av skattemedel och för den enskilde. Inera bidrar även till ett internationellt utbyte och utveckling också utanför Sveriges gränser. 2. Övergripande målsättningar I handlingsplanen 2013-2018 för landsting, regioners och kommuners samarbete inom e- hälsoområdet finns, förutom en målbild över situationen 2018, årsvisa mål formulerade. De mål som enligt planen ska uppfyllas för år 2016 är: 100 procent av de gemensamma e-hälsotjänsterna har år 2016 en drifttillgänglighet och säkerhet som i princip motsvarar 100 procent tillgång för användarna. 90 procent av medarbetarna kan år 2016 nå sina professionella verksamhetssystem med en samordnad, enkel och säker inloggning, (single-sign-on) 100 procent av patienterna har år 2016 möjlighet att följa sin remiss via 1177 Vårdguiden. Sid 3/11
2.1.1 Handlingsplansmål 2013-2015 I landsting och regioners handlingsplan 2013-2018 finns årliga mål. En genomlysning kommer ske under 2016 av tidigare årsvisa mål från 2013-2015, för att konstatera vilka mål som är uppfyllda. Vid utebliven måluppfyllelse kommer en inventering göras kring orsak. 2.1.2 Uppföljning av Ineras tjänster Redovisning av användning, tillgänglighet, kännedom och kundnöjdhet av Ineras tjänsteportfölj bidrar till en anvisning hur effektivt och målsäkert Inera levererar. Utvecklade e-hälsotjänster behöver införas hos landsting och regioner, och användas för att effekterna ska kunna realiseras. Idag finns månatlig statistikrapport kring landsting och regioners nyttjande av e-tjänsterna tillgänglig via Ineras hemsida. Utveckling av statistikfunktionalitet under 2016 bidrar till att landsting och regioner lättare kan följa upp nyttjandegraden inom sin verksamhet. 3. Prioriterade områden 3.1 Förändrad bolagsform för ökad samverkan. Intentionen att Inera AB ska bli en del av SKL företag förväntas ge ökade möjligheter att samordna kommuner och landsting och ge en tätare länk till verksamheten i kommunerna. Dessutom kan SKL och Inera vara en mer sammanhållen diskussionspart i förhandlingar med staten om mål och aktiviteter för riktade statliga medel. Bolaget får tillgång till ett större nätverk för förankring och beredning, kommunerna får inflytande och ta sin del av finanseringen. 3.2 Ineras roll blir tydlig Inera kommer att verka för att Ineras roll ska tydliggöras gentemot andra aktörer inom e-hälsoområdet. Detta sker bland annat genom att Inera under året aktivt deltar i arbetet med framtagandet av den nya strategin för ehälsa tillsammans med samverkansorganisationerna inom Nationell ehälsa, det vill säga Socialdepartementet, Socialstyrelsen, ehälsomyndigheten och de privata och idéburna vårdföretagens organisationer. Ineras kärnverksamhet består främst i beställarkompetens, ledning och styrning, samordning och standardisering, marknadskompetens, arkitektur och regelverk, infrastrukturtjänster och integrationsplattform. Inera fungerar som möjliggörare och driver utvecklingen inom områden som kräver verksamhetsutveckling eller förändrad lagstiftning. Tjänster utvecklas i öppen källkod, så att marknaden kan driva utvecklingen vidare. Inera står för basfunktionalitet, och stimulerar innovation hos marknadsaktörer. När tjänster avyttras förvaltar Inera regelverk som gör förutsättningarna kring en viss tjänst tydlig. Processen från utveckling till avyttring ska vara öppet kommunicerad, så att marknaden kan beredas. Sid 4/11
3.3 Sourcing och inriktning på framtida tjänstutbud Genom strategiskt sourcingbeslut, ökad standardisering och konsolidering ska Inera förändra sig från en operativ utförandeorganisation till en minskad organisation med fokus på Ineras koordinerande och strategiska uppdrag. Arbetet med sourcing och framtida tjänsteutbud består av två delar: Högnivå-sourcing Först avgöra vad som är det framtida tjänsteutbudet, d.v.s. vad som ska finnas i Ineras kärnverksamhet Lågnivå-sourcing Därefter analyseras det som ligger inom kärnverksamheten (traditionell sourcingstrategi): Hur hanterar Inera sina leverantörsrelationer, vilken kärnkompetens behövs i Inera, och vad skall hanteras av marknaden med styrning från Inera? 3.4 Ineras tjänster ska vara efterfrågade För att säkra efterfrågan på en tjänst arbetar Inera enligt en fastställd beställningsprocess i stegen välja ut, prioritera och beställa. Input är förslag och idéer, Output är en lista med beslutade och prioriterade projekt eller tjänster som ska ingå i den gemensamma nationella e-hälsoportföljen. Förankring med landsting och regioner sker genom Ineras programråd, beredningsgrupp och styrelse. Landsting, regioner och på sikt även kommuner ska anmäla intresse, teckna avsiktsförklaringar och slutligen bindande tjänsteavtal innan nya tjänster utvecklas och erbjuds. Denna hantering gör det tydligt var efterfrågan finns, och innebär också att vissa tjänster kan behöva avvecklas. 3.5 Marknadsaktiviteter Inera fortsätter att arbeta proaktivt med kundkontakter, besök i landsting, regioner, kommuner och verksamheter inom vård och omsorg. För att förstärka Ineras kundorienterade arbetssätt kommer även i fortsättningen besöken hos landstingen och regionerna att vara viktiga delar av vårt sätt att arbeta. Främst för att diskutera det aktuella landstingets anslutningsgrad och behov, och hur Inera kan stödja processen. Sid 5/11
3.6 Test och kvalitetssäkring Inera ska som tjänsteleverantör och personuppgiftsbiträde säkerställa att verksamheternas och lagens krav på informationshantering är tillgodosedda, för samtliga parter. För att stödja projekt och tjänster inom Inera finns en test- och kvalitetssäkrings process. Alla tjänster och projekt inom Inera ska under 2016 anpassas och följa test- och kvalitetssäkringsprocessen. En affärsmodell byggd på självkostnadsprincipen innebär att anslutande parter får bära sina egna kostnader. 3.7 Nuvarande tjänster 3.7.1 Förvaltning Förvaltingen kommer att utgå från Ineras sourcingstrategi, vilket bidrar till effektivisering genom bibehållen eller ökad leverans, samt kostnadseffektivisering. Ineras fokusområden inom förvaltning är att: vara beställare gentemot leverantörer och utförare. genomföra verksamhetsstyrning/ledning av beställda tjänster. upphandla flera förvaltning-, utveckling-, och driftleverantörer. ta hem första linjens användarstöd och support. 3.7.2 Nödvändiga utvecklingsinsatser inom förvaltning Det finns inom befintliga tjänster utvecklingsinsatser som bedöms som nödvändiga. Kostnaderna som är direkt härförbara till en tjänst ingår i kostnadsbasen för förvaltningsobjektet. Planerad utveckling är: Katalogtjänst HSA - anpassning mot PDL och fler kundgrupper 1177 Vårdguidens e-tjänster ny plattform och anpassning till Svensk e-legitimation Pascal - slutförande av utveckling från 2015 av bevakningslista, avsluta dospatient, och ordinationsorsak. Svenska biobanksregistret - ny systemlösning Hjälpmedelstjänsten resterande utveckling från projektet för att säkra funktionalitet Sammanhållen vaccination tekniskt stöd för ökade producent- och konsumentanslutning Journalen avtalsbunden anpassning Personuppgiftstjänsten resterande utveckling från 2015 Kundservice migreringskostnader Tjänsteplattformen säkring och vidareutveckling av engagemangsindex Tjänstekontraktsförvaltning nya kontrakt Fortsatt upphandling inom infrastruktur Sid 6/11
3.7.3 Nya utvecklingsinsatser I budget för 2016 har vi även tagit höjd för utveckling av ny efterfrågad funktionalitet. Sil - nya källor och behov av anpassning Mobilt SITHS förberedelse för mobila tjänster Säkerhetstjänster - mobil inloggning Infektionsverktyget - primärvårdanpassning Elektronisk remiss anpassning av tjänstekontrakt för bilagor, utbud, fler remisstyper, patientens åtkomst samt hantering av långa remissflöden Vårdhandboken - redaktionellt innehåll Rikshandboken för barnhälsovård - redaktionellt innehåll Video och distanstjänster - upphandling Tjänsteplattform anslutningsplattform Continua-ramverket 1 - del av T-boken. 3.7.4 Projekt I budget för 2016 har vi även tagit höjd för projekt som stödjer ny efterfrågad funktionalitet. Projekt Journal- och läkemedelstjänster resterande utvecklingen av nya Nationella patientöversikten Samordnad drift för att minska kostnader Utbudstjänst - förstudie 3.8 Prognos för kommande ställningstagande under 2016 Landsting och regioner beräknas under 2016 få ta ställning till ett antal förslag om ny utveckling eller övertagande av tjänster enligt fastställd beställningsprocess. Denna process innebär strukturerad utvärdering och tidig interaktion med landsting och regioner med hjälp av intresseanmälan och avsiktsförklaring innan slutligt beslut fattas. Några av de förslag som förväntas behandlas under året är: Samlad läkemedelslista - Att vården har tillgång till patienten samlad läkemedelslista är avgörande för att vi i Sverige ska uppnå målsättning med medicinska resultat i världsklass, jämlik vård och en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning (målsättningar i Nationella Läkemedelsstrategin). En samlad läkemedelslista är också viktig för att förbättra patientsäkerheten. 1 Standard för informationsutbyte, läs mer på www.continuaalliance.org Sid 7/11
Inera har tillsammans med ehälsomyndigheten drivit utvecklingen av den nationella ordinationsdatabasen (NOD) samt en logisk koppling till övriga register som behövs för en samlad läkemedelslista. Våren 2015 togs beslut om att det tekniska utvecklingsarbetet inom Inera och ehälsomyndigheten behöver invänta övriga utvecklingsdelar. Inera och SKL har i detta sammanhang gjort en gemensam skrivelse till Socialdepartementet, med önskemål om att regeringen tar initiativ till skyndsam ändring av receptregisterlagen. Ambitionen att leverera den nationella ordinationsdatabasen kvarstår. Inera kommer löpande att pröva vilka olika möjligheter som nu står till buds för att driva utvecklingen framåt. Symptomstatistik 1177 Vårdguiden - Systemstöd för händelsebaserad epidemiutbrottsövervakning som utvecklats genom direktavtal mellan SLL och Folkhälsomyndigheten, t o m 2015. Från och med 2016 går Symptomstatistiken i förvaltning. Det återstår att fastställa ägandet av lösningen och även den kommande finansieringen. Dödsbevis och dödsorsaksintyg - Att registrera Dödsbevis och Dödsorsaksintyg elektroniskt är idag enbart möjligt genom en separat inloggning till en web-applikation som Socialstyrelsen tagit fram. Stöd behöver utvecklas för att integrera Dödsbevis och Dödsorsaksintyg direkt i de befintliga Journalsystemen via tjänstekontrakt. Nuvarande web-applikation har inget stöd för integration. Ägande och finansiering förhandlas med Socialstyrelen. Konsolidering av tjänsterna Journalen och Vårdhändelser Journalen och Vårdhändelser konsolideras vilket möjliggör att alla landsting och regioner ansluter till samma tjänst för att nå mål i handlingsplan 2013-2018. 3.9 Nya satsningar med alternativ finansiering Under 2016 planeras ett antal nya satsningar som kan realiseras med hjälp av olika alternativa finansieringsförslag. Ny version av Mina vårdkontakter/1177 Vårdguidens e-tjänster utveckling för att uppnå en hållbar och effektiv drift och förvaltning samt för att kunna erbjuda huvudmännen möjligheter att utveckla tjänster på ett flexibelt sätt utifrån behov. Förvaltningskostnaden efter genomförd utveckling beräknas minska med omkring 30-40 procent från och med år 2017. Föreslås hanteras och finansieras som en investering. Statistikplattform säkerställa data för uppföljning och analys. Krävs för att kunna mäta och följa upp e-hälsotjänster på ett säkerställt sätt. Plattformen ska vara tjänsteövergripande, det vill säga ska användas för alla tjänster. Föreslås hanteras som en tjänstekomponent. Utveckling och anpassningar av invånartjänsterna med koppling till nya patientlagen för att stödja efterlevnad av införd lag eventuell finansiering från Socialdepartementet. 4. Finansiering och affärsmodell Sedan landstingen och regionernas samarbete startade har utveckling och förvaltning av e-hälsa till största delen finansierats solidariskt, på en nivå som enligt handlingsplanen motsvarar Sid 8/11
knappt 3 procent av landsting och regioners samlade IT-kostnader. Utöver landstingen och regionernas finansiering tillkommer riktade medel från staten, avsedda för specifika utvecklingsinsatser samt viss finansiering från kommunerna och övriga intressenter. Fördelningen av 2015 års finansiering motsvarar ungefär 75 procent från landstingen, 20 procent från staten via SKL och 5procent från övriga intressenter. Under de senaste åren har ramen knappt ökat mer än genom indexuppräkning, medan uppdraget ständigt utökats. Stimulansmedel bidrar till nya utvecklingsprojekt, men inga medel avsätts till förvaltning. Det innebär att budgetramen sedan länge är för liten. En del av lösningen på detta problem är genomförandet av en tjänstebaserad affärsmodell och att bredda användningen av infrastrukturen på ett affärsmässigt sätt. 4.1 Ny finansieringsmodell Från och med 2016 införs ett första steg i en ny tjänstebaserad affärsmodell. Syftet med den nya modellen är: Tydligöra Ineras erbjudande till kunden Bredda intäkterna genom rättvisare finansiering Tydliggöra den verkliga kostnaden för e-tjänsterna Skapa en jämn kostnadsfördelning över tid Tydliggöra processen för att ta fram nya tjänster Den nya modellen kräver tydlighet i vad det är för e-hälsotjänster som levereras, samt tydliga avtal både mot kunder inom vård och omsorg och mot myndigheter. Detta första steg, som införs 2016, innebär en tydlig och transparent kostnadsfördelningsmodell. Varje e-hälsotjänsts totala kostnad, inklusive underliggande infrastruktur, görs tydlig, beräknas och fördelas. Den nya affärsmodellen innehåller även en möjlighet att utnyttja det finansiella instrumentet immateriell finansiering, d.v.s. att se utveckling som en investering. Detta kommer att ske i begränsad omfattning. 4.2 Avgifter för kommuner Några av Ineras tjänster har Sveriges kommuner som användare. Användingen har tidigare reglerats i särskilda avtal med respektive kommun. Regioner och landsting har finansierat kommunernas användande av vissa tjänster. Detta blir inte längre aktuellt i och med att styrelsen för Inera beslutat om ny ersättningsmodell från 2016, som innebär att samtliga aktörer som nyttjar Ineras tjänster också betalar en avgift för nyttjandet. För samtliga användare, inklusive kommunerna, finns därmed två möjligheter. Antingen avser man inte längre använda de tjänster som nu regleras via nya ersättningsmodellen och därmed kan avtalet och användandet för tjänsten sägas upp. Eller också avser man även fortsatt använda tjänsten och därmed också ersätta Inera för sitt användande. Sid 9/11
4.3 Nya intäktsmöjligheter Ineras tjänsteplattform är på god väg att bli landets viktigaste integrationspunkt för vård och omsorg, med potential att bli detsamma för hela den offentliga sektorn. Tjänsteplattformen kan ses som en säker växel för informationsutbyte mellan medborgare, företag, offentliga och privata aktörer. Det finns ett stort intresse från kommuner, myndigheter och kommersiella aktörer att använda infrastrukturen. Inera fokuserar på att ta fram certifieringsmodeller och avtals- och prismodeller så att anslutningarna kan prissättas. Detta innebär att infrastrukturen kan bli en betydande inkomstkälla. Det är dock nödvändigt att resurser och regelverk finns på plats för att säkra kvalitet, kapacitet och godkännandeprocesser. Flera av de gemensamma e-hälsotjänsterna, exempelvis intygstjänsterna, händelseanalys (Nitha) och Eira används, eller kan användas, av andra aktörer än landsting och regioner. Användningen kommer från och med 2016 att prissättas och därmed vara en intäktskälla. Statistik i aggregerad nationell form alternativt per sjukvårdshuvudman/vårdgivare är en ny intäktskälla som kommer med att Inera är kommunikationsnavet för flera e-tjänster som används inom vården och av individen. Statistiken kan både vara användningsbeteende av e-tjänsten (t.ex. användningsgrad per personalkategori) men även verksamhetsutfall utifrån det som registrerats i e-tjänsten (t.ex. sjukskrivningsgrad utifrån användning av elektroniska sjukintyg). 5. Budgetbilaga (Excel) Den totala omfattningen av budget för verksamhetsplan 2016 uppgår till 613 Mkr varav landsting och regioner står för närmare 90 procent av finansieringen. Jämfört med 2015 gällande landsting och regioners finansiering har engångskostnader för beslutad migrering av kundservice, förslaget till ny driftplattform, anpassning till Svensk e-legitimation av 1177 vårdguidens e-tjänster, samt ny plattform för MVK tillkommit. Samtliga dessa kostnadsposter beräknas leda till minskade driftkostnader framöver. De utvecklingsinsatser som i beskrivs i verksamhetsplanen uppgår samlat till 26 Mkr. I framtagen kostnadsbudget har ett antal förutsättningar gjorts. Kommunal medfinansiering Nationell Patientöversikt Pascal ordinationsverktyg Händelseanalys Nitha Katalogtjänster Identifieringstjänster Kommunikationstjänster Statlig medfinansiering Sammanhållen vaccinationsinformation Läkarintyg Statlig finansiering Intygsprojektet Sid 10/11
Avskrivningsmodell används Mina vårdkontakter/1177 Vårdguidens e-tjänster Fortsatt princip att införandestöd, test och kvalitetssäkring i samband med anslutning betalas av kund Svängningar i valutakursen för Eira regleras i efterhand Föreslagen utveckling genomförs Sammantaget innebär budgetförslaget att landsting och regioners del av finansieringen är 548 Mkr om kommunerna väljer att använda tjänsterna och föreslagen utveckling sker. Utgångspunkten är att nuvarande tjänsteportfölj anses vara obligatoriska tjänster för alla landsting och regioner (gäller ej eklient och Rådgivningsstödet webb). Se bilaga: Budget 2016_Prismatris Sid 11/11