BRIS-rapporten Samtal och mejl till BRIS 2005

BRIS-rapporten utkommer även som BRIS-tidningen nr. 1-2006. 05 BRIS-rapporten Samtal och mejl till BRIS 2005

brisrapporten 2005 : innehåll Innehåll BRIS-rapporten 1. Sammanfattning... 5 2005 2. Barnkontakter i BRIS stödverksamhet 2005... 6 3. BRIS.se... 10 4. Barn och våld... 14 5. Barn och familj... 24 6. BRIS Vuxenkontakter... 30 7. Tsunamikontakter... 32 För att skydda barnets anonymitet är alla barncitat något omgjorda. Personer på bilderna har ingen anknytning till texten. Ansvarig utgivare: Ingela Thalén, ordf. Riksförbundet BRIS // Texter: Gunnar Sandelin, presschef BRIS Research: Peter Irgens, utredare BRIS // Grafisk form: IK Stockholm // Produktion: Grannen, Per Tannergård 3

brisrapporten 2005 4 foto: magnus kristenson, mosebacke media

brisrapporten 2005 : sammanfattning 1 Sammanfattning Sammantaget besvarade BRIS ideella medarbetare på ett stödjande sätt 19 237 samtal och mejl under 2005. Det är mejlen som har ökat de senaste åren och nu sker nästan varannan kontakt genom BRISmejlen. Familjekonflikter, psykisk ohälsa, mobbning samt våld och självtillfogat våld (självvåld) i olika former var centrala områden i barnkontakterna under 2005. Webbplatsen BRIS.se har under året som gått haft sammanlagt cirka 428 000 besök, vilket är en ökning med 24% jämfört med 2004. Se vidare Stödjande barnkontakter under 2005, kap. 2. Plattform för verksamheten 2006 BRIS-rapporten 2005 utgör samtidigt plattformen för verksamheten 2006. Med utgångspunkt från vad barn och ungdomar förmedlat tar vi avstamp inför ett år som bland annat innehåller riksdagsval och en stor internationell kongress i Stockholm om hjälptelefoner för barn. Vuxengaranti För att främja barns psykiska hälsa kommer BRIS som övergripande tema under 2006 arbeta med vuxengaranti i barns liv. Genomgående vittnar barns berättelser i tal och skrift till BRIS om en avsaknad av fysiskt och mentalt närvarande vuxna. BRIS vill därför lyfta vuxenvärldens ansvar varje barn har rätt till vuxenstöd. Målsättningen är att vuxengarantin ska lyftas och prioriteras på den politiska dagordningen. av att allt fler unga tvingas leva i en tillvaro som de upplever att de inte klarar av. En av BRIS viktigaste utåtriktade uppgifter är att medverka till att identifiera och förändra denna trend. Två fokusområden Utifrån de stödjande och dokumenterade kontakter som BRIS statistikfört under 2005 har två fokusområden särskilt tydliggjorts: barn och våld samt barn och familj. Dessa områden genomsyras av den psykiska ohälsan och bristen på vuxenstöd. Eftersom barnen är våra uppdragsgivare ska tyngdpunkten i vår utåtriktade verksamhet under 2006 utgå från dessa fokusområden. Läs mer om Barn och våld, kap. 4 samt Barn och familj, kap. 5. Psykisk ohälsa De flesta barn i Sverige mår bra och har omsorg från vuxna i sin omgivning, men den psykiska ohälsan dominerar alltmer våra barnkontakter. All information talar för att den också ökar i samhället till följd 5

brisrapporten 2005 : Barnkontakter i BRIS stödverksamhet 2005 Barnkontakter i BRIS stödverksamhet 2005 2 Mejl och webbplatsbesök ökar Sedan BRIS-mejlen startade i januari 2001 kan barn nå BRIS i både tal och skrift. Det har inneburit att antalet mejl och samtal alltmer närmar sig varandra. BRIS har under flera decennier varit liktydigt med Barnens Hjälptelefon, men idag står BRISmejlen för närmare hälften (44%) av alla barn- och ungdomskontakter. Sammantaget besvarade BRIS ideella medarbetare 19 237 samtal och mejl stödjande under 2005. Mejlen ökade till 8 459 och samtalen minskade till 10 778 totalt sett en minskning med 13% av stödjande kontakter jämfört med året innan. En trend är samtidigt att samtalen blir längre. I genomsnitt varade ett samtal nästan 15 minuter. Webbplatsen BRIS.se har under 2005 haft sammanlagt cirka 428 000 besök, vilket är 24% fler än i fjol. 9 732 användare har loggat in sig 65 233 gånger. På avdelningen Diskussionsforum publicerades cirka 9 300 inlägg på de sammanlagt nio teman som Statistikförda barnkontakter 1991 2005 1 1991 3 000 1992 4 828 Barnens Hjälptelefon, statistikförda barnsamtal BRIS-mejlen, stödjande mejl 1993 6 203 1994 9 926 1995 12 189 1996 11 169 1997 10 345 1998 12 788 1999 14 341 2000 18 039 2001 19 358 2002 23 023 2003 22 044 2004 22 133 2005 19 237 6

brisrapporten 2005 : Barnkontakter i BRIS stödverksamhet 2005 De 15 vanligaste kontaktområdena i barnsamtal och mejl 2 Familjekonflikter 19 % 3 597 Kamratrelationer 15 % 2 915 Kärleksrelationer Mobbning 13 % 13 % 2 430 2 408 Ensamhet 9,8 % 1 892 Annan psykisk ohälsa Självdestruktivitet Existentiella/livsfrågor Självmord/självmordstankar 8,4 % 8,2 % 7,9 % 7,7 % 1 621 1 576 1 527 1 488 Fysisk misshandel 6,4 % 1 228 Identitetsfrågor 5,8 % 1125 Sorg 5,7 % 1 097 Sexualitet 5,7 % 1 088 Samtal Kropp/utseende 5,1 % 978 Mejl Sexuella övergrepp/ofredanden 4,6 % 883 n tot = 19 237 Då alla figurer som rör barnkontakter speglar vad samtal och mejl både primärt och sekundärt handlat om överstiger den sammanlagda procentsatsen 100. varit igång under året. Detta är en ökning med 50% jämfört med fjolåret. Därutöver mottogs 30 272 så kallade testsamtal som inte innehöll tillräckligt med information för att kunna bearbetas vidare. Åtta av tio kontakter berör flickor Det är främst flickorna som kontaktar BRIS och de gör det i första hand genom att skriva: nästan nio av tio mejl handlar om flickor liksom drygt sju av tio barnsamtal. Totalt berör åtta av tio barnkontakter flickor. Men utöver de statistikförda kontakterna kommer sju av tio testsamtal från pojkar. Se vidare Pojkars psykiska ohälsa, kap 4.3. Skillnad på samtal och mejl Sammantaget återspeglar mejlandet i hög utsträckning upplevelsen av en inre problematik eller frågeställning. Exempelvis avhandlas frågor om självmord och självdestruktivitet nästan tre gånger så ofta på mejlen som i telefon. När barn utsätts för olika former av grova kränkningar från omvärlden vill de däremot hellre ha någon att tala med. foto: ulf huett 7

brisrapporten 2005 : Barnkontakter i BRIS stödverksamhet 2005 8 De 10 vanligaste områdena vid barnsamtal Familjekonflikter Mobbning Kamratrelationer Kärleksrelationer Ensamhet Fysisk misshandel Existentiella/livsfrågor Annan psykisk ohälsa Sexualitet De 10 vanligaste mejlområdena Familjekonflikter Kamratrelationer Kärleksrelationer Självdestruktivitet Självmord/självmordstankar Annan psykisk ohälsa Ensamhet Existentiella/livsfrågor Identitetsfrågor 18 % 17 % 14 % 12 % 10 % 8,0 % 6,8 % 6,7 % 6,5 % Sorg 5,9 % n tot = 10 778 19 % 17 % 14 % 13 % 12 % 11 % 9,6 % 9,3 % 7,0 % Mobbning 6,6 % n tot = 8 459 Det är närmare tre gånger så vanligt att barn berättar om mobbning på telefon jämfört med mejl, liksom det är i det närmaste dubbelt så vanligt när det gäller fysisk misshandel. Läs vidare om Barn och våld, kap. 4. De barn som kontaktar oss har en medelålder på 14 år och drygt hälften (57%) bor i kärnfamilj, 17% bor hos en ensamstående mor. Då figurerna om barnkontakter speglar vad samtal och mejl både primärt 3 4 och sekundärt handlat om överstiger den sammanlagda procentsatsen 100. Liksom året innan var konflikter inom familjen den vanligaste enskilda orsaken till att ta kontakt med BRIS under 2005. Dessa familjekonflikter kan handla om allt från svår frigörelseproblematik till hedersrelaterat våld. Läs vidare om Barn och familj, kap. 5. Psykisk ohälsa en röd tråd Den mest påtagliga ökningen av andelen kontakter under året som gått är relaterade till psykisk ohälsa. Denna utveckling stämmer väl överens med alla rapporter i samhället i övrigt som berör tecken på ungas ökade psykiska problem. Sammantaget handlar var femte barnkontakt med BRIS om psykisk ohälsa. Här ingår rubriker som självmord, självdestruktivitet och ätstörningar. Ensamhet, sorg och existentiella livsfrågor finns också i bakgrunden. Även stress ökar, främst relaterad till skolan. Förövare Varje år gör BRIS en förövarprofil utifrån de uppgifter som barn och ungdomar förmedlar. Dessa profiler är sig tämligen lika genom alla år. Mobbning har tidigare under många år varit den vanligaste orsaken att ringa till BRIS och är fortfarande ett av de vanligaste problemområdena. Grupper bestående av både pojkar och flickor är den vanligaste mobbaren i närmare hälften av alla fall utförs mobbningen av könsblandade grupper. En ny form som har tilltagit på senare år är virtuell mobbning som på olika sätt sker via nätet, sms mm. Vad gäller fysisk misshandel och sexuella övergrepp/ofredanden är en biologisk far den mest frekvente enskilde förövaren och hemmet den vanligaste brottsplatsen.

brisrapporten 2005 : Barnkontakter i BRIS stödverksamhet 2005 Hänvisningar i barnkontakterna Vuxen inom familjen 38 % Summa skolan 29 % 20 % Skolkurator/-psykolog 5 Och barnen förblir anonyma så länge de själva vill. I förhållande till det totala antalet kontakter är det endast en mycket liten del som resulterar i uppdrag från barn men många gånger rör det sig om de mest utsatta barnen. Därför är uppdragsverksamheten en viktig del av BRIS verksamhet. Sammanlagt avslutades 48 uppdrag under 2005. 16 % Skolsköterska 16 % Lärare 3,0 % Rektor Kompis/Pojk-/flickvän Ungdomssmottagning BUP + Övr hälso- /sjukv Socialtjänst Polis Annan vuxen utom fam Åter BRIS 18 % 16 % 7,1 % 6,6 % 1,8 % 15 % 32 % Annan 8,8 % n = 14 224 Den tydligaste trenden är att en ökad andel pojkvänner och andra jämnåriga står för våldet vid misshandel och övergrepp. Läs mera om Barn och våld, förövarprofiler, kap. 4. När det gäller uppmärksammade händelser i media är det nästan bara tsunamin i Sydostasien förra julhelgen det handlar om och denna leder fortfarande till att barn kontaktar BRIS. T.o.m. 2005 inkom cirka 250 kontakter i detta ämne. Läs vidare om våra Tsunamigrupper, kap.7. Efter kontakten BRIS brukar gå igenom med barnet vilka personer i det omgivande nätverket som det har förtroende för och som aktivt kan medverka till en förändring. Detta sker i tre fjärdedelar av alla fall, men många gånger kan det vara svårt att hitta lämpliga vuxna, oavsett om de är professionella eller känner barnet privat. Vårdnadshavare och andra närstående vuxna signalerar många gånger att de inte har tid och ork och elevvården har krympt sina resurser till ett minimum. Uppdrag Uppdrag innebär att det barn som kontaktar BRIS ber om ett mer handfast ingripande från ett BRISombud. Det kan handla om att barnet befinner sig i en akut, farlig situation, utsätter sig själv för skada eller behöver stöd av andra orsaker. Ett uppdrag ger BRIS möjlighet att bedriva allt ifrån utvidgade stödoch motivationssamtal till att ta kontakt med myndigheter eller sätta igång liknande förbindelser. foto: lena granefelt 9

brisrapporten 2005 : BRIS.se BRIS.se 10 3 BRIS.se startade i januari 2001 eftersom det fanns ett behov för barn och ungdomar att kommunicera via Internet. Idag består webbplatsen av ett flertal funktioner som berörs i detta kapitel. BRIS.se är ett forum för stödinsatser, information och kunskapsinhämtande där tyngdpunkten ligger på BRIS dialog med barn och ungdomar under säkra former. Det är också en plattform för att nå ut med opinionsbildning, mediekontakter samt insamling av medel för verksamheten. Webbplatsen BRIS.se har under året som gått haft sammanlagt cirka 428 000 besök, vilket är en ökning med 24% jämfört med 2004. I detta kapitel berörs följande stödfunktioner på webben: BRIS-mejlen Diskussionsforum Stöd och råd BRIS ungdom Fråga juristen Röda Sidorna (förvaltas av BRIS) 3.1 BRIS-mejlen Störst på BRIS.se är BRIS-mejlen som snart har blivit lika omfattande som Barnens Hjälptelefon. Grundprincipen för kontakterna bygger på att barnen kan skriva till oss anonymt med egna lösenord så att deras mejl är lika skyddade som samtalen. Under 2005 inkom 10 217 mejl, varav 8 459 besvarades stödjande och utgjorde 44% av de statistikförda barnkontakterna. Mejl ger mod I somras svarade 631 barn och ungdomar på en enkät på vår hemsida om vad de tyckte om BRISmejlen. Många nämner att kommunikationen via mejl givit dem mod och självförtroende. De har fått råd och stöd i att gå vidare med sina problem. De tycker också att mejlkontakten givit dem en annan syn på saken. En del barn vet däremot ännu inte om de har någon nytta av svaren och en liten grupp (28 barn) uttrycker missnöje och besvikelse över otillräckligt bemötande. Att skriva av sig, få berätta sin historia, bli tagen på allvar, ha någon på sin sida, att få uppmuntran, veta vad som är rätt och fel, hjälp att se andra möjligheter samt få veta att man inte är ensam, är andra viktiga saker som barnen tar upp. Särskilt förståelse upplevs som viktigt och toppar listan över vad våra besökare vill få ut av BRIS-mejlen. Ordet feedback sammanfattar frågan: barn vill veta, få svar och input från en vuxen på BRIS. Närmare info om BRIS-mejlen finns i kap. 1, 2, 4 och 5. 3.2 Diskussionsforum På Diskussionsforum har barn och ungdomar för fjärde året möjlighet att ställa frågor, diskutera och ge svar till varandra under översyn av en moderator från BRIS. Här kan de inkognito skriva om allt ifrån vardagliga bekymmer till djupare problem. Genom att få svar från andra som har varit i samma situation eller har tankar om hur man kan lösa en jobbig situation, får den som lagt ut frågan en möjlighet att hitta nya lösningar på det som känns oöverstigligt. Många delar också med sig av positiva tankar och berättar för andra hur de har löst ett speciellt problem eller berättar om roliga möten eller händelser de varit med om. Under 2005 kom det in cirka 10 200 inlägg till Diskussionsforum, varav 9 337 publicerades efter godkännande från BRIS.

brisrapporten 2005 : BRIS.se Under år 2005 diskuterades följande teman: Vänskap, Såpor, Familjen, Katastrofen i Asien, Kärlek, Knepiga situationer, Frågor till killar, Hur ska en bra förälder vara? Vad gör dig glad? Råkat illa ut på Internet? samt olika ämnen i det öppna forumet: Ordet är fritt. Tema Kärlek: Hur kysser?? jag undrar när man kysser en.. man lutar ju huvet, men träffar man munnen som en vanlig puss lr öppnar man munnen precis när man träffar?? tacksam för svar! Svar: hur kysser?? En kyss består av ungefär 10% teknik och 90% känsla. Allt löser sig när tiden väl är inne. Ordet är fritt: hjälp :S Hur ska ja hjälpa min vän..hon mår skit, en 15 årig tjej, som knappt vet ut eller in längre. Hennes föräldrar är skilda nu, men mamman skyller allt på henne, och hon får skit varje dag från allt o alla. Hon ligger på botten och de sparkar fortfarande på henne, jag vte inte längre vad jag ska göra...??? =( Svar: hjälp :S Det ända du kan göra är nog att försöka att hålla en stödjande arm runt hennes axlar och vara där för henne hela tiden när hon behöver det. Lycka till! Svar: hjälp :S Mamman borde inte få lägga skulden på henne. Att föräldrar skiljer sig är inte barnens fel. Det står i varenda bok om skiljsmäsor i världen. Fortsätt att stå på hennes sida om det är så illa som det låter så behöver hon nog dig väldigt mycket. Ni borde göra nått kul som att gå på bio eller nått. När personer har det jobbigt borde dom ha något att se fram mot. Vad ska jag göra? Hej! Jag är en tjej på tretton år. Jag går i sjuan och är helt outvecklad. Jag har skitsmå bröst. Alla mina klasskamrater har stora snygga bröst men jag har nästan ingenting. Jag har precis till en 65A. Jag vill använda push up BH men får inte för mamma. Vad ska jag göra? Snälla ge mig något tips/från en hästtokig tjej. Svar: Vad ska jag göra? Hej. :) Det är väldigt tråkigt att folk ska må dåligt på grund av sina bröst till exempel. Jag går i nian och jag vet att brösten växer olika fort på olika människor och att alla ser olika ut. Det finns inget du kan göra för att få större bröst, den enda du kan göra är att vänta och inte tänka så mycket på det. Det är inget roligt svar men det är så det är. Svar: Är du verkligen helt säker på att du är ensam om att ha små bröst? Titta dig omkring noga. Dina bröst växer i många år till och sitter hjärnan i brösten? Nej, som tur är så sitter hjärnan i huvudet. Jag tycker att du ska försöka släppa det där och tänka på något som du mår bättre av. :) Lycka till :) 3.3 Stöd och råd På BRIS.se finns en underavdelning som heter Stöd och råd, där den intresserade kan läsa mer om olika ämnen i stödverksamheten. Varje område har ett faktablad som tar upp aktuell information inom varje ämne. Sidan är anpassad för barn och ungdomar, men även riktad till föräldrar och andra viktiga vuxna. På Stöd och råd finns också hjälp vart man kan vända sig om man behöver någon att prata med, bland annat en avdelning för den som är vän till någon som mår dåligt. Här är det vanligt att kompisar hör av sig då de i förtroende fått veta något och sedan inte vet hur de ska hjälpa utan att bryta sitt förtroende. På Stöd och råd kan man också få en bild av vad barn och ungdomar säger när de tar kontakt med BRIS. Detta sker genom avidentifierade samtalsoch mejlexempel som finns tillgängliga på sidan. 11

brisrapporten 2005 : BRIS.se 12 foto: lena granefelt 3.4 Ungdomsavdelningen BRIS ungdom är en sida som är anpassad för målgruppen 13-18 år på vilken man har möjlighet att anmäla sig som ungdomsmedlem eller skolombud. Som skolombud arbetar man med aktuellt material för att sprida information kring BRIS på sin skola, idrottsförening eller fritidsgård. På BRIS ungdom kan man också skicka vykort till kompisar, svara på en aktuell fråga samt göra sin röst hörd genom att gå in på anslagstavlan. Besökarna har också möjlighet att läsa mer om Barnkonventionen samt titta på film som tar upp ungdomars rättigheter. En avdelning som används mycket är Skriv en dikt eller novell. Många ungdomar delar med sig av sina tankar genom att just publicera ett bidrag som andra kan läsa och också kommentera. Det är för svårt Kärleken är svår Den glider mellan våra fingrar den finns i ord som du säger i ditt vackraste leende.. Den finns i din andedräkt mot min kind. Den är tyngden i mitt hjärta.. Varje dag utan dina händer & ditt leende.. är en dag av sorg.. Jag älskar dej. Av: Den Svarta som älskar han Alla bidrag till Anslagstavlan och Skriv en dikt eller novell godkänns av en moderator innan de läggs ut. 3.5 Fråga juristen Fråga juristen har tagits fram för att ge barn och ungdomar i åldern upp till 18 år en möjlighet att ställa frågor som har juridisk anknytning. Tjänsten är öppen dygnet runt och målsättningen är att frågorna besvaras inom tjugofyra timmar. Många barn och ungdomar förmedlar ofta känslan av att vuxna inte lyssnar eller kan ge svar på för dem viktiga frågor. Särskilt svårt är det att få svar på vilka rättigheter och skyldigheter barn och föräldrar har gentemot varandra. Även i många andra fall vet inte den utsatta vem man kan få hjälp av eller vem som är ansvarig för det som inträffar. Fråga juristen är tänkt som en hjälp i alla dessa lägen till barn och ungdomar som vill veta mer och få klarhet i vad som gäller i förhållande till vår lagstiftning. Det finns i dag cirka fyrahundra registrerade frågor från barn och ungdomar med juridisk anknytning med tillhörande svar från BRIS, vilket understryker behovet av ett fristående forum med möjligheten för barn och ungdomar att ställa frågor. BRIS intentioner är att fortsätta förvalta och vidareutveckla tjänsten. Nedan följer ett urval med exempel från frågeställningar som inkommit under verksamhetsåret 2005: Jag är 9 snart 10 år och jag undrar över hur jag ska göra för att få flytta till min pappa. Jag har sagt det till mamma hela tiden men hon lyssnar inte. Vad händer om jag vägrar att åka till henne? Mamma säger att hon och pappa ska prata i familjerätten men lyssnar nån på mig? Om jag berättar för min psykolog på BUP att jag skär mig, måste han då berätta det för mina föräldrar? Hej! Jag gick och pratade hos soc när jag var yngre. Nu är jag 15 år och jag undrar om jag får läsa mina journaler och i så fall hur får man tag i dem? Får min psykolog vara med på min rättegång som ska vara om någon månad. Det är angående våldtäkt av underårig. Hur långt straff kan han få som gjort detta?

brisrapporten 2005 : BRIS.se 3.6 Röda Sidorna Sedan två år tillbaka driver och förvaltar BRIS en ny webbplats. www.rodasidorna.se är en sökmotor som vänder sig till barn och unga upp till 18 år. Genom Röda Sidorna kan unga få hjälp att snabbt och enkelt hitta organisationer, verksamheter och instanser som finns till för dem lokalt eller rikstäckande. Man kan söka på problemområde, ort eller via fritext. Grundtanken är att jag som ung snabbt ska kunna ta reda på vart jag kan vända mig i min närmiljö. Om jag vill ha hjälp med något speciellt problem eller få svar på någon angelägen fråga ska jag kunna hitta organisationer och verksamheter som rör detta, säger Maria Rådlund, socionom på BRIS som också är redaktör för Röda Sidorna. Välbesökt webbplats under 2005 Under 2005 har trafiken till Röda Sidorna ökat markant till ca 40 000 besök per månad under sista kvartalet. Webbplatsens Tipsa-funktion ger barn och ungdomar även möjligheten att tipsa redaktionen om bra verksamheter som finns på deras ort eller tycka till och berätta vad de saknar. Här finns även information om myndigheter och tips om vart man vänder sig med olika frågor eller problem. Buffert Röda Sidorna har en egen avdelning för vuxna Buffert. Här finns dels en nyhetssida där aktuella nyheter som berör barn och unga presenteras och uppdateras varje dag. Inom Buffert finns även projektbanken sökmotorn för projekt som syftar till att förbättra villkoren för barn och ungdomar genom att sprida goda exempel. Innehållet i sökmotorn för Röda Sidorna och projektbanken bygger på att verksamma själva registrerar in sina verksamheter och projekt. Vad unga saknar i sin kommun enligt ca ca 300 300 mejl till till Röda Sidorna via Tipsa-funktionen. Aktivitetshus / Aktivitetshus / Ungdomshus Ungdomshus Trygg Trygg utomhusmiljö utomhusmiljö Vad unga saknar i sin kommun Främst efterlyser unga fritidsgårdar eller andra typer av aktivitetshus där de kan träffa jämnåriga. De som efterlyser stödverksamheter uttrycker i första hand att man saknar gruppverksamheter där 10 10 % 34% 34% 25% 25% 31% 31% Ungdomsgård Ungdomsgård Stöd/ Hjälp Stöd/ Hjälp man kan träffa jämnåriga med liknande problem. Främst vill unga ha stödverksamhet för barn till föräldrar med missbruk, föräldrar med psykisk sjukdom och stöd när man blivit utsatt för sexuella övergrepp. 6 13

brisrapporten 2005 : Barn och våld 4 Barn och våld Vuxengaranti som samhällsbegrepp I rapportens inledning underströks att BRIS under detta år kommer att arbeta med det övergripande temat vuxengaranti i barns liv. BRIS vill göra vuxengarantin till ett samhällsbegrepp eftersom varje barn borde ha rätt till meningsfulla vuxenrelationer. Bakgrunden är att allt för många barn som kontaktar BRIS vittnar om att den grundläggande bristen i deras liv är närvarande, betydelsefulla och mogna vuxna. Bristen på meningsfull vuxennärvaro är utgångspunkten för kapitlet Barn och våld eftersom det går som en röd tråd genom temat i alla dess aspekter. Tre aspekter av våld Antingen det gäller vuxnas våld mot barn, barns våld mot varandra eller barns våld mot sig själva finns det en koppling till avsaknaden av bärande vuxenrelationer. I alla texter och samtal som berör barn och våld ser vi en mängd ensamma och utsatta barn. Det gäller såväl när barn utsätts för vuxnas våld som när barn våldför sig på jämnåriga eller tillfogar sig själva fysisk skada. BRIS material om barn och våld är omfattande. Därför har vi här valt att fokusera på tre områden som alla utgör viktiga aspekter av våldsutsatta barns liv idag: Vuxnas våld mot barn som utgörs av misshandel och sexuella övergrepp. Våld mellan barn som främst handlar om mobbning. Självtillfogat våld (självvåld), som är kopplat till psykisk ohälsa. Från våld till självvåld Sedan mitten av nittiotalet har BRIS erfarit en pendelrörelse i kontakterna med barn och ungdomar som vi kallar från våld till självvåld. Under Förövare vid barnkontakter om fysisk misshandel 7 Far Mor Båda vuxna Pojkvän/Flickvän Styvfar Syskon Lärare/skolpers Annan känd jämnårig Annan känd vuxen 41 % 14 % 8,7 % 8,5 % 6,2 % 4,7 % 1,9 % 8,0 % 2,8 % 14 Se vidare jämnåriga förövare, sid 19. Annan 4,4 % n = 1 182

brisrapporten 2005 : Barn och våld nittiotalets mitt ringde många barn om misshandel och sexuella övergrepp, främst utförda av vuxna förövare. Utsatthet av mobbning var den vanligaste enskilda orsaken att kontakta BRIS där förövaren oftast är en jämnårig. Dessa kontakter är ungefärligen konstanta fram till dags dato, men vissa år har vi sett en ökning av andelen unga förövare, vilket även gäller för 2005. Skillnaden mot tidigare är att BRIS numera samtidigt får tusentals vittnesmål om barns självvåld. Sedan BRIS-mejlen startade för fem år sedan har det tillkommit en explosion av mejl som berör självskadebeteende och självmordsproblematik. När möjligheten att skriva till BRIS tillkom, har främst unga flickor fått en kanal för att uttrycka både självhat och livsleda. Se 4.3. Självvåld och psykisk ohälsa. 4.1 Vuxnas våld mot barn BRIS startade 1971 med den ursprungliga målsättningen att skydda barn från vuxnas våld. Kampen fördes mot den av samhället försummade barnmisshandeln. Organisationens grundare fungerade som en blåslampa mot myndigheter och beslutsfattare. BRIS-gerillan var en av medias beteckningar på den tiden. BRIS medverkade också starkt till att Sverige som första land i världen antog en lag mot barnaga. Vuxnas våld mot barn handlar nästan uteslutande om fysisk misshandel och sexuella övergrepp. Under 2005 hade BRIS sammanlagt 2 002 stödjande barnkontakter som berörde dessa områden. Förövare och offer Under ett decennium har BRIS genom barnens uppgifter gjort årliga förövarprofiler på dessa områden och de är till övervägande del lika från år till år. Genom BRIS-mejlen har vi på senare år fått uppgifter om förövare även från barn som skriver. Förövare vid barnkontakter om sexuella övergrepp/ofredanden Far Pojkvän Mor Styvfar Lärare/skolpersonal Syskon Annan i familjen Annan känd jämnårig Annan känd vuxen 23 % 7,4 % 6,8 % 6,7 % 3,7 % 3,1 % 5,4 % 15 % 12 % Annan 16 % n = 779 Genomgående år från år är att våldet i de allra flesta fall sker i hemmet, vilket gällde 81% av misshandelsfallen samt 52% av de sexuella övergreppen i BRIS barnkontakter under 2005. Genomgående är också att den vanligaste förövaren är en biologisk far. Vid barnkontakter om fysisk misshandel är förövarna i sju av tio fall av manligt kön och vid sexuella övergrepp gäller detta närmare nio av tio förövare. Flickor är också de vanligaste offren: i nästan sju av tio fall vid misshandel och i drygt åtta av tio fall vid sexuella övergrepp/ofredanden. Frågan är om det även här finns ett mörkertal när det gäller pojkarnas utsatthet eftersom det är flickorna som berättar om sina problem. Totalt sett handlar åtta av tio stödjande barnkontakter hos BRIS om flickor. Hej jag är en kille på 14 år och jag var ute 10 min mer än jag får. Då tog pappa i mej jätte hårt och jag börja skrika. Då slog han mig i ryggen sen kastade han mig våldsamt ner på golvet bredvid mamma och hon brydde sig inte. Jag skrek och grät... 12-årig flicka. Hennes mamma är alltid arg på henne och brukar slå henne. Mammans pojkvän har idag burit upp henne så våldsamt uppför trappen att hon skadat axeln, bara för att hon tyckte att hennes läxa i svenska var svår och bad om hjälp. Flicka 15 år. Efter ett tag kryper det fram att pappa slår henne. Det är trots allt bättre än när hon måste trösta honom. Övergreppen har pågått under flera år; det började med munnen, men nu gör han det både här och där. Mamma vet om det och hennes lösning är att ge dottern p-piller. 17 årig flicka ringer ang sin styvfar som gör henne illa sexuellt varje natt. Har pågått i 2 års tid. Han hotar henne och säger att hon inte kommer att klara sig ifall hon berättar för någon. Hon tar tabletter som gör att hon blir avstängd för att stå ut. Har två yngre syskon som hon inte vågar lämna av rädsla för att de också ska råka illa ut. Mamman vet ingenting. 8 15

brisrapporten 2005 : Barn och våld 16 Barnet skyddar angriparen När en närstående begår ett övergrepp mot barnet är detta ett dubbelt svek: den som mest skulle skydda barnet utnyttjar dess beroendeställning till att förgripa sig. Tillitens sista skans rämnar när det som borde vara ett vuxenstöd övergår i sin motsats. På BRIS får vi ständigt erfara hur skam- och skuldkänslor tar överhanden hos det utsatta barnet. Barn tar lätt på sig skuld själva, kanske särskilt när en vuxen som står en nära är förövare. För ett våldsutsatt barn är tilliten till vuxenvärlden redan skadad och det är med det utgångsläget som barn ibland ser sig om för att söka hjälp. Minsta tvekan eller signal på att det inte håller hela vägen, kan dock få barnet att backa helt. Att inte våga berätta, att inte tro att det gör någon skillnad eller att det rent av blir värre, att inte veta vad som händer är alla fullgoda skäl för ett barn att vara tyst. Inte sällan målar de också själva upp bilder av hotfulla rättegångar, fängelsestraff, familjesplittring med mera. Underläge och beroende Bakgrunden är den svåra lojalitetskonflikt som uppstår när en av föräldrarna står för misshandeln eller övergreppet. Vad händer med familjen om man anmäler? Och kommer någon att tro på vad man säger? För många barn blir strategin istället att fundera över möjligheten att själva lämna hemmiljön och om det är möjligt att få en fosterfamilj. Det finns flera grupper av vuxna som utnyttjar sin maktposition för att förgripa sig. Liknande erfarenheter har barn som utsätts för våld eller sexuella övergrepp av personer som de på olika sätt står i beroende till, exempelvis ledare, lärare eller behandlingspersonal. Alltför ofta noterar våra jourare efter samtalen att barnet inte vill berätta för någon vad som händer. Det är möjligt att prata anonymt med BRIS, men inte med någon annan. Detsamma gäller i BRIS-mejlen, där barn och ungdomar skriver och berättar inkognito, men sedan inte vill gå längre. Bristande professionalism Till BRIS kommer också barns erfarenheter av myndighetskontakter i samband med misshandel och övergrepp. Liksom i andra sammanhang finns här naturligtvis en underrepresentation av de fall där barn snabbt och korrekt får god hjälp och bemötande. Signalerna till BRIS visar emellertid att samhället alltför ofta missar att ge de svårast utsatta barnen snabb och professionell hjälp. Bland de frågor som kommer till BRIS juridiska frågespalt handlar många om tillvägagångssätt vid anmälan och utredning. Hur går förhör till? Måste man vittna inför andra? Vem skyddar mig efteråt? Vad händer med den person jag anmäler? Det finns idag goda exempel och försök när det gäller att underlätta för barn att göra anmälan, men för de flesta barn är det en snårig väg att gå. BRIS och andra har länge påtalat behovet av förbättrad samverkan mellan olika aktörer, liksom ökad kompetens hos de som i olika sammanhang ska möta utsatta barn. Det finns mycket kvar att göra kring bemötande av barn i kris såväl när det handlar om att förenkla och tydliggöra på en organisatorisk nivå, som att fortbilda anställda inom skola, socialtjänst, polis och rättsväsende. Under 2005 har BRIS särskilt reagerat på några fall där domstolarna, trots skärpt lagstiftning, mildrat domar och skadestånd i högre instanser när det gäller skadestånd till barn som brottsoffer vid sexuella övergrepp. Under många år har vi påtalat okunskapen och avsaknaden av barnperspektiv i det svenska domstolsväsendet. Många gånger räcker det med psykiskt våld för att ett barn inte ska göra motstånd. Och en kränkning i barndomen varar längre tid än om den sker i vuxen ålder, säger BRIS generalsekreterare Göran Harnesk. Se även Fråga juristen, kap. 3. 4.2 Våld mellan barn En viktig utgångspunkt är att främst se våld mellan barn som ett uttryck för utsatthet, osäkerhet och vilsenhet i deras tillvaro. På regeringens uppdrag har Skolverket och Myndigheten för skolutveckling myntat det övergripande begreppet kränkande behandling när allas lika värde skändas. Alla skolor ska ha handlingsplaner mot kränkande behandling som bland annat innefattar sexuella trakasserier och rasism. I begreppet ingår också mobbning, men det som särskiljer mobbningen är att den utsatte kränks vid upprepade tillfällen och att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer. Mobbning Mobbning ett av de tyngsta problemområdena i BRIS historia. Under 1990-talets mitt sköt statistiken i höjden och mobbning kom fram till de senaste åren att bli den vanligaste orsaken för barn att kontakta BRIS. Med mejlverksamheten har dock den psykiska ohälsan och familjekonflikterna kommit att bli de områden som ökar mest. Kontakterna om mobbning har på senare år varit tämligen konstanta, men sker framförallt via telefon; utsatthet av mobbning är någonting barn och ungdomar vill tala om. Ämnet är dubbelt så vanligt bland pojkkontakter som bland flickor. Mer än var femte pojkkontakt med BRIS handlar om mobbning jämfört med var tionde för flickor. Mobbare och mobbad Vi vet att mobbningen nästan alltid sker i skolan. När det gäller förövare/mobbare är under senare år könsblandade grupper det vanligaste sättet att mobba på, vilket sker i nästan hälften av alla fall.

brisrapporten 2005 : Barn och våld foto: lena granefeltr 17

brisrapporten 2005 : Barn och våld 18 I övrigt är pojkar vanligare som mobbare än flickor. Mobbning av olika slag tas framförallt upp av barn i lägre åldrar upp till nedre tonåren och andelen kontakter minskar med stigande ålder. Den mobbning som sker i högre åldrar utförs också i mindre utsträckning av grupper än av enskilda personer. Det vi känner igen är mobbningens tidlösa natur. Det handlar om utfrysning, ryktesspridning och falska beskyllningar. Här finns förstörda cyklar, nedblötta kläder, ständiga förolämpningar om utseende, härkomst med mera. Och förstås rena handgripligheter mot person: sparkar, slag, inlåsning, duschning, huvuden som hållits nere i toalettstolar. Listan kan göras lång. Flicka, 15 år, som gråter och börjar samtalet med att hon inte vill leva längre. Det visar sig att hon varit mobbad över 7 år och det blir bara värre. Idag har klasskamrater slängt in alla hennes kläder i duschen på gymnastiken. En 14-årig tjej ringer och berättar att hon och hennes kompis blir utsatta för misshandel av ett gäng killar som ständigt bråkar med dem. De har fått motta slag och könsordskränkningar. Nu törs de inte gå hem utan föräldrarna måste hämta dem. Rektorn gör inget, en anmälan till Skolverket blir bara liggande. 11-årig kille som berättar att flera äldre pojkar har hotat att sätta eld på honom för att han har tandställning. Han är mycket rädd. Bristande vuxenstöd BRIS erfarenhet är att barn på många sätt försöker att hantera utsatthet av mobbning på egen hand och att det ofta tycks svårt att få den rätta hjälpen från vuxna. Många gånger har den som drabbats berättat för ansvariga i skolan utan framgång. Oförmågan från skolvärlden att ta till sig mobbning är sig lik från tidigare år, trots handlingsplaner och direktiv ovanifrån. Att ställa sig på den mobbades sida är mycket svårare. Jag tycker att det inte finns en BRA vuxen att lita på i min skola, ni förstår inte! Jag har pratat med min lärare om det här men så fick hon för sig några saker och jag fick prata med kuratorn!! Men hallå... Kille 15 år Jag hatar alla vuxna. Jag har blivit mobbad i 4 år så jag fick panikångest när jag började i den nya skolan. Då fick jag gå på en massa möten där alla stirrar ut mig Tjej 14 år Den frånvaro av vuxenstöd som många barn beskriver är särskilt allvarlig eftersom det är genom närvaro av tydliga och trygga vuxna, som mycket av mobbningen kan förebyggas. Naturligtvis finns det i BRIS material en underrepresentation av de fall där barn snabbt och klokt får stöd och hjälp av vuxna eftersom det då sällan finns anledning att ta kontakt med oss. Men vår bild är fortfarande att det i alltför många fall finns barn som inte får det stöd de har rätt till. Det blir en dubbel utsatthet när barnet uppmärksammar vuxna på situationen, men inte blir trott på. Eller att ansvaret läggs tillbaka: Du får väl tuffa till dig lite! De retar mig hela tiden för att jag är muslim. En gång tvingade dom mig att äta gris. När jag berättade för pappa så blev han arg på mig. Jag säger till lärarna men dom säger bara att jag får bli tuffare. Kille 12 år Därför är det viktigt att som vuxen komma ihåg att mobbning och trakasserier aldrig kan avfärdas som vanligt bråk mellan barn. Barnens berättelser ur deras eget perspektiv visar på motsatsen: deras bristande självkänsla, livslust, möjlighet till lärande och utveckling påverkar deras hela livssituation. Att inte bli accepterad, att bli utfryst och nedvärderad sätter särskilt allvarliga spår i ett barn som är i växande och som håller på att lära känna och utveckla sin personlighet. Eftersom vuxenstödet så ofta sviktar påverkar det barnens sätt att hantera situationen. Ett sätt blir att normalisera situationen och acceptera att jag förtjänar det här. BRIS har kontakt med en mängd barn som beskriver hur man biter ihop, står ut, gör sig osynlig, drömmer sig bort och nedvärderar sig själva. För vissa barn övergår det också i ett destruktivt beteende mot sig själv eller mot andra. Tydlig gränssättning Därför är det viktigt att inse att mobbningen främst hänger samman med gruppen. När oro och stress uppstår i en grupp, när samspelsreglerna eller ledarskapet är otydligt, när den enskilde individen inte känner sig säker på sin tillhörighet eller känner sig ifrågasatt då uppstår utstötningsmekanismer. Det är de ansvariga vuxnas skyldighet att se till att sätta gränser för detta. I BRIS kontakter finns också ett antal barn som själva beskriver sig som mobbare, och som inte vet hur man ska göra för att sluta, för att byta roll. Även här har skolans vuxna en viktig uppgift: att hjälpa barn till konstruktiva rollbyten, att finna bra sätt att få bekräftelse och bli synliga på. Virtuell mobbning I och med att nya arenor har möjliggjorts har vi på senare år tagit del av en liten men ständigt ökande del kontakter som handlar om nya former av trakasserier. Genom Internet och mobiltelefon har mobbningen fått en ny arena. Via mejl, gästboks-

brisrapporten 2005 : Barn och våld inlägg och fotografier på hemsidor, kommentarer på chatsidor och sms får barn och ungdomar utstå förföljelser av olika slag, som när de utförs vid upprepade tillfällen skulle kunna kallas för virtuell mobbning. Genom Internets snabba spridningsförmåga kan saker för ett barn få ohanterliga proportioner, exempelvis när anonyma hotelser fyller mobilens display, bilder läggs ut eller mejlas på nätet för evig cirkulation. Under 2005 hade BRIS över 700 kontakter med barn och ungdomar som handlade om IT-relaterade frågor och problem. Det är bland dessa kontakter som denna typ av mobbning berörs. Jag vet inte vad jag ska göra det var en tjej som skrev att jag var ful!! då skrev jag hon att hon var dum. Och håller hon på att adda mej på msn och skriva massa taskiga saker om mig: mongo barn! fittunge! Tjej, 13 år De skrev typ att jag var fet, trög och lite utvecklingsstörd å de la ut mitt mobilnummer på sidan där de skrivit: Vill ni ringa till ett stört pucko å så min mailadress. Kille, 14 år mobbning. Fokus var lärarhögskolornas bristande utbildning i förebyggande arbete. Kvaliteten på utbildningen vid samtliga lärarhögskolor i landet kartlades och bedömdes. Resultatet visade att endast två av landets blivande lärarutbildningar gav de blivande lärarna tillräckliga kunskaper. BRIS krävde därför att regeringen skulle ge Högskoleverket i uppdrag att se över lärarutbildningen så att den bättre anpassades till en vuxennärvaro i skolan som har god kompetens att motverka kränkningar av elever. Jämnåriga förövare En tydlig trend i 2005 års barnkontakter är den kraftiga stegringen av jämnåriga förövare när det gäller fysisk misshandel och sexuella övergrepp. Vid misshandel steg de jämnåriga förövarnas andel till 22%, från 15% året innan. 30% av de sexuella övergreppen/ofredandena utfördes av en jämnårig, 2004 var den siffran 24%. Se förövarfigurer s. 14/15. Dessa jämnåriga förövare är vanligen pojkvänner eller för offret kända jämnåriga i omgivningen/ bekantskapskretsen. Men också syskon, okända jämnåriga eller någon gång en flickvän kan stå för våldet. Tjejerna i min klass har skrivit massor av fula saker till mig på lunar typ som Jävla anal fitta Jävla Idiot Tönt fjortis och jag ska fan mobba ihjäl dig Tjej 12 år En 15-årig flicka har blivit våldtagen och misshandlad av sin 18-åriga pojkvän. Hon skäms för det och har inte vågat berätta för någon. Det är inte första gången det händer. Några kompisar i skolan har spridit en bild på honom när han var full och spydde på en fest. Efter det har han fått en massa elaka smeknamn och alla skrattar åt honom. Han är rädd att hans föräldrar ska få reda på det. Se vidare 4.4. Destruktiva kontakter över Internet. En 14-årig flicka berättar att det brukar komma ett gäng killar till hennes skola och att de brukar dra in tjejer någonstans och ha oskyddat sex med dem. Hon upplever det som förnedrande men ser ingen lösning. Hennes uppfattning är att de vuxna vet och ser men inte bryr sig. Är jag med barn? undrar hon. foto: lena granefelt Lärarutbildning Under 2004 lyfte BRIS i en debattartikel i Dagens Nyheter fram frågan om vuxenansvaret i skolan vid Det har hänt tidigare att andelen jämnåriga förövare ibland har varierat starkt mellan vissa år. Skillnaden i år är att trenden är synlig både vad gäller misshandel 19

brisrapporten 2005 : Barn och våld och övergrepp. Inflödet av barn- och ungdomskontakter till BRIS om mobbning och psykisk ohälsa visar att alltfler unga inte mår bra. I vilken utsträckning det finns en koppling till andelen unga förövare i detta sammanhang är oklart. 13-årig kille berättar att när har ska ut och åka skateboard så är det ett gäng invandrare som rånar honom på pengar och slår honom. Han har polisanmält dem en gång men det hela slutade med att gänget spöade honom en gång till. 4.3 Självvåld och psykisk ohälsa Ensamhetskänslan förstärks sedan av att de i sin tillvaro saknar vuxna som kan hjälpa dem att få ordning på deras inre liv. Dessa barn och ungdomar uttrycker ofta en tydlig oro och rädsla för att inte kunna få hjälp. BRIS anser att det är mycket oroande att unga människor som mår så pass dåligt inte verkar ha det vuxenstöd de behöver. Det är en central uppgift för samhället att bidra till att hitta vuxna som kan hjälpa dem att hantera sina olika tankar och känslor samt ingjuta hopp om att sakernas tillstånd kan förändras till det bättre. 20 foto: lena granefelt Sedan 2002 har BRIS slagit larm om att många flickor som mejlar har haft självmordstankar under lång tid varav en del har gjort flera försök att ta sitt liv. Det vanliga är också att flickor med suicid- eller självskadebeteende har lågt förtroende för vuxna och tidigare negativa erfarenheter av professionell hjälp. Därför har BRIS krävt att regeringen måste satsa stort på förebyggande åtgärder. Under 2005 omnämndes psykisk ohälsa i var femte stödjande barnkontakt med BRIS. Det innebär 4 001 kontakter inom detta område som innefattar självdestruktivitet, självmord/självmordstankar, ätstörningar och annan psykisk ohälsa. En mycket stor majoritet, 90%, handlar om flickor. Även i BRIS Vuxentelefon bekräftas denna bild. Se kap. 2, figur 2 samt kap. 6 om Vuxentelefonen. Ensamhet och vuxenbrist Det som är slående är att dessa barn och ungdomar i grunden uttrycker en stor ensamhet som genomsyrar deras tankar, känslor och handlingar. De berättar om både en yttre och inre ensamhet. Den rent fysiska ensamheten yttrar sig i att de sällan har någon att prata eller göra saker tillsammans med. De lever också med ett inre främlingskap där de beskriver en sammanblandning av vad de känner, tänker och gör. Jag är en kille som snart fyller 16 år och som verkligen har ett stort problem. Det är så att jag nästan alltid är ensam jag har knappt några kompisar. Jag vågar helt enkelt inte göra saker. Det blir bara värre och värre Jag känner mig ensam även om jag har jätte mycket kompisar! vad kan det bero på? Jag kan prata med mina kompisar och så men jag vet inte varför jag känner mig ensam:( Tjej, 13 år. Skära sig vanligast Antalet stödjande kontakter med barn och ungdomar som direkt berörde självdestruktivitet var 1 576. Dessa består oftast i att göra sig själv illa genom att skära sig. Här finns en bred grupp med många bakomliggande orsaker till sitt psykiska lidande och som också påvisar olika grader när det gäller hur allvarligt skärandet är. Den gemensamma nämnaren är dock att de många gånger i början av sitt självdestruktiva förlopp förgäves försökt förmå vuxenvärlden att reagera, vilket lett till ökad oro och ängslan. Det inre trycket har då stegrats och den påföljande smärthöjningen har i sin tur dämpats genom ökat skärande. Många beskriver hur de då för stunden erfar en viss

brisrapporten 2005 : Barn och våld lättnad eftersom den psykiska smärtan förkroppsligar sig i fysisk smärta, synligt blod och sår. Detta är också ett slags rop på hjälp, att visa för omgivningen att man behöver uppmärksamhet. Jag sitter vid skrivbordet å känner hur hemskt livet är... skulle vilja gråta, men tårarna vill inte infinna sej... trycker den slöa kniven hårt mot höften och drar till.. Tjej, 13 år Jag har självmordstankar. Jag skär mig för att jag vill få ont någon annanstans än i själen ett tag. Jag skär bara hårdare och hårdare för varje gång Tjej, 15 år hej.. jag e en tjej på 12 år som har självmords tankar.. jag årkar helt enkelt int leva mer.. vågar faktist int prata me mina föräldrar finns de något sätt för mej att vilja leva igen? varför leva? varför ens andas? jag tycker inte att jag är viktig någonstans och vågar aldrig tro på människor som säger att fula jag duger. Kille, 16 år 15-årig tjej som beskriver sin tillvaro som kaotisk. Hon hörde röster i huvudet och efter det kontaktade hennes föräldrar BuP och fick medicin Valium. Kuratorskontakt fanns också på skolan. men nu har hon har nu även börjat se bilder inuti huvudet. Skräckscener Medicinering BRIS har under året fått en stor mängd samtal och mejl om medicinering och tabletter. Närmare 500 av barnkontakterna tar upp detta. Även här handlar det till överväldigande del om flickor som på olika sätt medicinerar mot psykiska besvär. Den större mängden av kontakterna handlar om ungdomar som beskriver att de äter olika former av mediciner mot ångest, panikångest, för att orka leva eller må bättre etc. Ofta är det oklart vilket preparat som de intar, men oftast benämns de som antidepressiva eller lyckopiller. Jag vet inte vad jag ska göra? Jag har ångest överallt. Har tappat matlusten. Vill aldrig göra något. Äter medicin mot deppigheten men tycker inte att den hjälper. Hatar mitt liv. Vad fan ska jag göra? Mejl pojke 17 år Flera beskriver att medicineringen inte hjälper och att de har under tid har ordinerats olika recept; en del ifrågasätter också om ordinationerna är meningsfulla. Några känner sig pressade att äta medicin trots att de själva inte önskar det och undrar vart de kan vända sig för att få verknings- full hjälp. Jag har flyttat till min pojkvän efter en massa bråk hemma jag önskar att de inte ska vara så krävande jag äter medicin men jag har ingen BUP kontakt utöver medicinen. Noterbart är att få som äter dessa ångestdämpande medel beskriver att de samtidigt har en pågående stödjande samtalskontakt. De beskriver också en oro över den farmaceutiska produktens möjliga biverkningar: Påverkar den utseendet? Kan man sluta? Är det tabletterna som gör att jag känner mig dummare i skolan? är några spörsmål. En del av kontakterna berättar också om tabletter som en form av berusning i samband med alkoholintag. Vissa ungdomar är exempelvis bekymrade över att de både äter tabletter och dricker alkohol på helgerna. 16-årig tjej som berättar att hon ska ta livet av sig. Hon har tabletterna framför sig, äter sömntabletter, lugnande och neuroleptica. Hon snortar sömnmedel för att få snabbare kick. Har inte gått i skolan under hösten då hon inte orkat efter inläggning på barnpsyk. Många av dem som får medicin berättar också om konflikter med föräldrarna och svåra familjeförhållanden och att de känner sig mycket utelämnade och ensamma i sin svåra familjesituation. Jag äter antidepp tabletter - min pappa och hans flickvän och mamma och hennes pojkvän har alkoholproblem jag kan inte prata med någon. Vad jag själv önskar är att ha någon att prata med - kanske en kontaktfamilj. 16-årig flicka Om det är för barnets bästa att i svåra familjelägen ordinera psykofarmaka, är en viktig fråga. BRIS menar att det snarare kan vara en fråga om resursbrist som gör att barnet endast får medicin i dessa situationer, i stället för eller utan annan parallell behandling. Se vidare Barn och familj, kap. 5. Pojkars psykiska ohälsa Under 2005 valde BRIS att också rikta sökarljuset mot pojkars psykiska ohälsa, bland annat genom en debattartikel i Dagens Nyheter. Där hade BRIS under de tre föregående åren varnat för den lavinartade ökningen av tecken på allvarlig psykisk ohälsa bland våra tonårsflickor, framförallt i mejlen om självskadebeteende och självmordsproblematik. Men även om flickorna kan ha ett aggressivt självförakt är BRIS erfarenhet att de samtidigt är verbalt uttrycksfulla och hjälpsökande. Åtta av tio stödjande kontakter under 2005 handlade om flickor. Trots det har vi cirka 4 000 samtal och mejl från pojkar som årligen berättar om hur tuff tillvaron kan vara. Ser man till pojkarnas kontakter med BRIS är de överrepresenterade inom områden som mobbning och fysisk misshandel, sexualitet och könsutveckling. 21

brisrapporten 2005 : Barn och våld 22 Vi vet också att det sammanlagt är ungefär lika många pojkar som flickor som kontaktar BRIS, men problemet är att de oftast inte förmår att formulera sig på ett hjälpsökande sätt. Istället för att hamna i vår dokumenterade statistik över stödjande kontakter återfinns pojkarna bland testsamtalen. Dessa innehåller för lite information för att kunna dokumenteras på allvar, men våra studier visar att många pojkar har ett behov av att testa oss och att de gör det på ett ofta provocerande sätt med bland annat könsord och tillmälen som blandas med ofullständiga budskap om egen utsatthet. Medan flickorna ropar på hjälp genom att skära sig och ta tabletter, fullbordar pojkar och unga män i betydligt högre utsträckning sina självmordsförsök (NASP 2001, 2002). BRIS erfarenheter visar att bakom en utagerande hållning finns ofta dålig självkänsla, förtvivlan och en upplevelse av att inte duga. I pojkarnas fall kan också underliggande depressioner vara med i bilden. En pojke uttrycker det så här i ett mejl: Nu är döden nära. Sår i handlederna. Självmord. Det blir inte bättre. Kass start på livet. Ingen hjälp. Skolan skiter i det alla skiter i det. Pallar inte att allt e problem. Detta är sista försöket. Hjälp mej fan. En viktig fråga är hur samhället redan på ett tidigt stadium ska kunna hjälpa pojkar att uttrycka sina känslor i ord. Vi måste också ta reda mer på vilka redskap pojkar själva anser att de behöver för att kunna göra sig förstådda och bli bemötta när de har problem, säger BRIS generalsekreterare Göran Harnesk. 4.4 Destruktiva kontakter över Internet Under 2004 kunde vi tydlig se en klar ökning vad gäller destruktiva kontakter över Internet. Denna negativa utveckling har sedan fortsatt även under 2005. Många gånger används Internet som ett verktyg för att skada andra personer. Det kan handla om att mobba över nätet (se rubriken Virtuell mobbning i detta kapitel), sprida lögner om någon eller att lägga ut privata uppgifter kring personer. Många gånger handlar det om att en ungdom har haft en kontakt på Internet som upplevts som förtroendefull, exempelvis en pojkvän eller en äldre person som på olika sätt säger sig vilja hjälpa i en jobbig situation. Många gånger har barnet/ungdomen delat med sig av privata tankar men också bilder på sig själv, med eller utan kläder. Detta kan ske genom att mejla bilder eller genom webbcam. Här vittnar många om att förtroendet missbrukats då personen de haft kontakt med lägger ut dessa privata bilder eller tankar vidare till andra. Så här beskriver tre ungdomar sitt möte med någon de träffat på Internet, hämtat från BRIS Diskussionsforum: Hej! Jag är skiträdd! En kille på lunar kontaktade mej och jag trodde att det var någon jag kände... Jag svarade honom men sen visade det sig att det inte var någon jag kände utan en gammal gubbe på 53 år. Han sa att han visste var jag bor och att jag ska akta mig för honom. JAG ÄR RÄDD! Jag vill varna alla för att träffa någon från Internet. Killen jag skulle träffa fick mig att.. ja, tänk alla idioter du känner och först adderar du ihop allihop sen multiplicerar du det med tre. Då får du ut hur många dumma saker jag gjorde. Jag började dricka, skar mig, var med om ett hemskt övergrepp, började missbruka värktabletter, jag höll på att dö. Jag säger inte att detta händer alla tjejer som träffar någon på Internet, men det gjorde det med mig, snälla gör inte det. Hej, för sex månader sedan gjort jag en film på mig själv. Jag var avklädd och jag skickade den till min kille. Nu är vi inte tillsammans längre men han hotar mig hela tiden med att han ska lägga ut filmen på nätet om vi inte har sex. Jag vill verkligen inte det men vet inte vad jag ska göra. Finns det någon som har några bra förslag? Säg inte att jag ska prata med mamma för det vågar jag inte... Andra saker som tas upp är kontakter där man i förtroende fått reda på att någon vill ta sitt liv. Det kan handla om en person som finns i ens närhet eller någon som man överhuvudtaget inte vet var han/hon bor. Många hör av sig till BRIS om sin oro och undrar vad de ska göra. Det är dock viktigt att veta att även om många samtal och mejl till BRIS handlar om destruktiva möten över Internet, så är majoriteten av kontakterna positiva. Många av de barn och ungdomar som kontaktar BRIS angående detta, beskriver kamratskap, kärlek och glädje och att Internet har gett dem kamrater för livet.