Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro

Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2007

Förord VD AFA Försäkring är namnet på den gemensamma organisationen för de tre försäkringsbolagen, AFA Sjukförsäkring, AFA Trygghetsförsäkring och AFA Livförsäkring som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK. De tre bolagen hanterar försäkringar som lämnar ersättning vid arbetsskada, vid nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom, vid dödsfall samt vid arbetsbrist. Varje bolag inom AFA Försäkring är var för sig den största försäkringsgivaren i Sverige inom sitt område. Vi försäkrar anställda inom den privata sektorn samt anställda inom kommuner, landsting och regioner. Verksamheten drivs utan vinstsyfte. Idag omfattas mer än tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Som arbetsmarknadens försäkringsbolag känner vi ett stort ansvar för att förvalta den kunskap som varje anmälan om sjukdomsfall och inträffad arbetsskada förmedlar. Genom att systematiskt bearbeta alla skadeanmälningar har vi skapat en unik kunskapsbank som vi på olika sätt ställer till förfogande för arbetsmarknadens parter och forskare. Denna rapport ger bara en liten inblick i det material vi förfogar över. Årets rapport visar att risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall har fortsatt att sjunka. Dock ligger de invalidiserande olycksfallsskadorna på en tämligen stabil nivå år från år och tenderar att drabba samma yrkesgrupper. I det här sammanhanget är det viktigt att notera att skadefrekvensen på svensk arbetsmarknad är vid en internationell jämförelse låg. I årets rapport har vi gjort fördjupade analyser utifrån ett könsperspektiv. Vi kan konstatera att bland långtidssjukskrivna kvinnor och män dominerar skelettets och rörelseorganens sjukdomar. Bland kvinnor under 45 år är dock mentala diagnoser nästan lika vanliga vid långvarig sjukskrivning. På den svenska arbetsmarknaden pågår ett målmedvetet och uthålligt arbete för att undanröja skaderisker i arbetsmiljön. Den skadeinformation som AFA Försäkring tillhandahåller används aktivt av ansvariga på såväl bransch- som företagsnivå för att åtgärda de allvarligaste skadeorsakerna och identifiera de mest riskutsatta grupperna. Det höga intresset för arbetsmiljöfrågor kan tydligt avläsas på webbportalen Arbetsmiljöupplysningen (www.arbetsmiljoupplysningen.se). Bakom portalen står 33 organisationer som alla är aktörer på arbetsmiljöområdet. Värdskapet för portalen övergår i år från AFA Försäkring till Prevent. Webbplatsen www.suntliv.nu är en webbplats som direkt riktar sig till anställda inom kommuner och landsting. Den drivs av AFA Försäkring på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, Kommunal, OFR och SACO. Årsrapporten 2007 är, liksom tidigare rapporter, ett användbart underlag för riktade skadeförebyggande insatser mot olika skadeproblem eller inom särskilt utsatta yrkesgrupper eller arbetsmiljöer. Torgny Wännström Verkställande direktör, AFA Försäkring AFA Försäkring är avsändare för denna rapport. Alla uppgifter i rapporten baseras på AFA Försäkrings skaderegister.

Innehåll Bakgrund...........................................................7 Begrepp............................................................8 Beräkning av risker och yrkesregistret...................................9 Arbetsskador.......................................................11 Arbetsskador mellan 1996 och 2005......................................12 Allvarliga arbetsolycksfall...............................................14 Vad orsakar allvarliga arbetsolycksfall?...................................24 Arbetssjukdomar.....................................................37 Vad orsakar arbetssjukdomar?.........................................38 Sjukfrånvaro........................................................43 Sjukfall mellan 1996 och 2005.......................................... 44 Långvarig sjukfrånvaro.................................................46 Fördelning på kön, ålder och diagnosgrupper..............................52 Allvarlighetstal.....................................................67 Bilaga 1. Arbetsolycksfall 2005 som har medfört dödsfall.......................72 Bilaga 2. Arbetssjukdomar 1996 och 2005 som har orsakat dödsfall...............73 Bilaga 3. Yrkesgrupperna i rapporten......................................74 Bilaga 4. Diagnosgrupperna i rapporten....................................75 Bilaga 5. Samtliga orsaker till allvarliga arbetsolycksfall 2004 2005................76 Referenser.........................................................78 Mikael Forsblom, Tore J Larsson, Michel Normark, Cecilia Oldertz, Per Anders Paulson, April 2007. 4 5

Foto: Malcolm Hanes / Johnér Bakgrund AFA Försäkrings huvuduppgift är att administrera försäkringar och andra tjänster, som bestämts i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. AFA Försäkring försäkrar vid arbetsskada (TFA, TFA-KL), sjukdom (AGS, AGS-KL), dödsfall (TGL) och arbetsbrist (AGB). Försäkringarna ger ett försäkringsskydd utöver de lagstadgade allmänna försäkringarna. Totalt omfattas cirka tre miljoner människor av minst en av försäkringarna. Eftersom en avtalsförsäkring är en anställningsförmån som bestäms i kollektivavtal, blir alla anställda inom organisationer och företag som har tecknat sådant avtal automatiskt försäkrade. Trygghetsförsäkring vid arbetsskada TFA och TFA-KL (trygghetsförsäkring vid arbetsskada) administreras av AFA Trygghetsförsäkring. TFA omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK och kooperationen. TFA-KL omfattar samtliga anställda i kommuner, landsting/regioner, svenska kyrkan med flera. AFA Försäkring har också i uppdrag att administrera och reglera arbetsskador i enlighet med det statliga personskadeavtalet (PSA), och har därför information om i stort sett alla arbetsskador som drabbar den sysselsatta arbetskraften i Sverige. Avtalsgruppsjukförsäkringen Genom AGS och AGS-KL (avtalsgruppsjukförsäkring) är också stora delar av den sysselsatta arbetskraften försäkrade. AGS omfattar arbetare inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO och kooperationen. Inom det kommunala och landstingskommunala avtalsområdet omfattas samtliga anställda av AGS-KL. Försäkringen omfattar inte statligt anställda eller tjänstemän inom det privata avtalsområdet. Informationskälla Uppgifter om arbetsskada och sjukfrånvaro samlas in som en del av AFA Försäkrings skadereglering. Den databaserade informationen som byggts upp med hjälp av dessa uppgifter sedan 1988 ger AFA Försäkring en unik roll i egenskap av datakälla och prioriteringsunderlag för systematiskt skadeförebyggande verksamhet i svenskt arbetsliv (Larsson 1990, Bråfelt & Larsson 1993, Wännström & Larsson 1996). Syftet med rapporten En del av AFA Försäkrings uppdrag att förebygga ohälsa handlar om att föra ut kunskap om allvarliga arbetsskador och långvarig sjukdom. Den kunskapen förvärvar vi genom informationen i de anmälningar av arbetsskador och sjukdomar som kommer in till oss. Informationen, som lagras i AFA Försäkrings skaderegister, ökar möjligheten att identifiera yrkesgrupper, arbetsuppgifter, aktiviteter och maskiner som är särskilt förknippade med allvarliga arbetsolycksfall och långvarig sjukfrånvaro. Utgångspunkten är att skadeförebyggande insatser bör koncentreras på de områden i arbetslivet som resulterar i många skador och/eller sjukfall per sysselsatta samt som ger upphov till de allvarligaste konsekvenserna. Läs mer om oss och vår verksamhet Mer information om AFA Försäkrings verksamhet finns på www.afaforsakring.se. 6 7

Begrepp Beräkning av risker och yrkesregistret I rapporten används ett antal (ibland interna) begrepp. Nedan följer en förklaring av de vanligaste. Begreppen godkänd arbetsskada, godkänt arbetsolycksfall eller godkänd arbetssjukdom används i de flesta av tabellrubrikerna i avsnittet om arbetsskador. Det är sådana fall som godkänts som arbetsskador. Arbetsskada Arbetsolycksfall, arbetssjukdom och färdolycksfall. Arbetsolycksfall Olycksfall som inträffar i arbetet. Allvarliga arbetsolycksfall Arbetsolycksfall som leder till sjukskrivning i mer än 30 dagar (eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning) och/eller medicinsk invaliditet (dödsfallen redovisas i bilaga). Arbetssjukdom Sjukdom som uppkommit eller försämrats till följd av arbetet eller arbetsförhållandena. För att en arbetssjukdom ska ge ersättning från TFA eller TFA-KL måste den vara godkänd av försäkringskassan eller finnas i den så kallade ILO-förteckningen av arbetssjukdomar. Besvären måste också kvarstå i minst 180 dagar efter den dag då sjukdomen visade sig Diagnos för arbetssjukdom Diagnos sätts efter läkarintyg/läkarutlåtande eller motsvarande. Diagnos för sjukfall/sjukfrånvaro Den diagnos som framgår av läkarintyget. Fram till december 2003 kodades diagnoser med utgångspunkt från klassificeringsstandarden ICD-9 (Socialstyrelsen 1987). Därefter kodas diagnos enligt ICD-10 (Socialstyrelsen 1997). Eftersläpning Arbetsskadorna och sjukfallen redovisas för de år de inträffar oavsett vilket år anmälan om skadan/sjukfallet kommer in till AFA Försäkring. Detta innebär att det är en fördröjning innan ett skade-/insjuknandeår kan anses vara färdiganmält/- reglerat. Eftersläpningen är störst för arbetsolycksfall som medför medicinsk invaliditet, arbetssjukdomar samt sjukfall som medför aktivitets- och sjukersättning. Färdolycksfall Olycksfall som inträffar vid färd till eller från arbetet. Insjuknandeår Det år sjukfallet påbörjas. Långa sjukfall/ långvarig sjukfrånvaro Sjukfall som leder till mer än 90 dagars sjukskrivning och/ eller aktivitets-/sjukersättning. Medicinsk invaliditet Försäkringsmedicinskt mått som anges i procent (%). Det är ett mått på den bestående kroppsliga funktionsnedsättningen till följd av arbetsskadan. Den medicinska invaliditetsgraden avgörs först då skadan har nått ett stationärt tillstånd och inga förändringar är att vänta. Fram till dess görs en preliminär uppskattning av skadans svårighetsgrad. Risk/risker Antal fall per tusen sysselsatta. Antal fall kan till exempel vara antal allvarliga arbetsolycksfall eller antal långa sjukfall. Risken beräknas oftast per år. Skadeår/visandeår Det år ett olycksfall inträffade eller en arbetssjukdom visade sig. En arbetssjukdom anses ha visat sig vid första läkarbesök eller första sjukskrivningsdag med anledning av skadan. Beräkning av risker I avsnitten om arbetsskador och sjukfrånvaro beräknas risker för olika yrkesgrupper. Med risk avses här hur många fall (till exempel antal allvarliga arbetsolycksfall eller antal långa sjukfall) som inträffar per 1 000 sysselsatta i respektive yrkesgrupp. Delvis nya yrkesgrupperingar Uppgifter om antal sysselsatta fördelat på kön, ålder, näringsgren, yrke och sektor hämtas från och med denna rapport från Statistiska centralbyråns (SCB) yrkesregister. Yrkesregistret Statistiska centralbyrån beskriver i Sveriges officiella statistik, AM 33SM 0701, yrkesregistret. Registret baseras på SCB:s befolkningsregister (RTB), sysselsättningsregister (SREG), aktivitetsregister (AREG), registret över befolkningens utbildning (UREG). Yrkesuppgiften kommer från ett tjugotal källor, men i första hand hämtas uppgifter för anställda från SCB:s årliga officiella lönestrukturstatistik. Yrkesuppgifter för anställda utanför den officiella lönestatistiken hämtas in med hjälp av en särskild postenkät till berörda arbetsgivare. Det rör sig om cirka 150 000 företag inom den privata sektorn, varav de flesta har 2 19 anställda. Drygt 40 000 företag undersöks per år, varav en mindre del, 15 000 företag, på våren och en större del, 25 000 företag på hösten. De berörda arbetsgivarna undersöks enligt ett rullande schema och uppdateras och kompletteras vart fjärde till femte år. För egenföretagare och företag med en anställd saknas yrkesuppgift helt. De finns däremot med i den totala sysselsättningssiffran. Dessutom saknas yrke för projektanställda, betinganställda, anställda med lönebidrag, förtroendevalda och personer under eller över 64 år. Uppgiften om yrke avser till cirka 70 procent förhållanden under referensåret för anställda i åldern 16 64 år. Ungefär 12 procent är antingen insamlade året före eller efter referensåret. Bortfallet är cirka 5 procent på SSYK 3 siffernivå och cirka 9 procent på SSYK 4 siffernivå för anställda 16 64 år. Om en person är sysselsatt avgörs via modellantaganden där personens inkomstuppgift används som grund för klassificeringen. SCB försöker få sysselsättningen att överensstämma med ILO:s definitionen av sysselsatt där den som arbetat minst en timme per vecka i november betraktas som sysselsatt. Två standarder för intern yrkeskodning En kvalitetsbrist kan vara att AFA Försäkring till och med årsskiftet 2003/2004 1 inte kodade yrkestillhörighet enligt samma standard som Statistiska Centralbyrån. Den äldre standarden, nordisk yrkesklassificering 1983 (NYK 83) 2, och den nya, Standard för svensk yrkesklassificering 1996 (SSYK 96) 3, skiljer sig åt främst genom att den senare inte bara tar hänsyn till vilken typ av arbete som utförs av en person utan också vilka kvalifikationer som normalt krävs för att utföra arbetet. Yrken är alltså inte helt jämförbara mellan de olika standarderna. 1 För Avtalgruppsjukförsäkringen (AGS, AGS-KL). För Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA, TFA-KL) infördes den nya standarden ett år senare. Detta innebär att yrkesgrupperingarna till viss del skiljer sig från tidigare års rapporter. 2 NYK 83 är en svensk modifiering av Internationella arbetsbyråns (ILO) standard ISCO (International Standard Classification of Occupations). 3 SSYK 96 är en svensk anpassning av ISCO-88 (International Standard Classification of Occupations 1998) samt EU:s motsvarighet ISCO-88 (COM). 8 9

Foto: Carl Foto: Dahlstedt Xxxxxx/ Xxxxx / Folio Arbetsskador Avsnittet om arbetsskador består av tre delar: Arbetsskador mellan 1996 och 2005 Här ges en överblick över arbetsskadornas utveckling mellan åren 1996 och 2005. Allvarliga arbetsolycksfall Med allvarliga arbetsolycksfall avses de olycksfall i arbetet som leder till sjukskrivning i mer än 30 dagar och/eller medicinsk invaliditet. I avsnittet jämförs olika yrkesgrupper med avseende på hur ofta allvarliga olycksfall inträffar. Här redovisas också vilka skadeorsaker som drabbar män respektive kvinnor samt hur skadeorsakerna fördelar sig på yrkesgrupper. De arbetsolycksfall som har medfört dödsfall redovisas i bilaga 1. Arbetssjukdomar Underlaget till detta avsnitt är de arbetssjukdomar som visade sig mellan åren 2003 och 2004. Redovisningen av dessa sker efter yrkesgrupp, kön och diagnos. 10 Arbetsskador Arbetsskador 11

Arbetsskador mellan 1996 och 2005 Försäkringarna TFA och TFA-KL omfattar samtliga anställda inom avtalsområdena Svenskt Näringsliv/LO/PTK, kooperationen, kommuner, landsting/regioner, svenska kyrkan med flera. Även statligt anställda ingår genom det statliga personskadeavtalet (PSA). Det betyder att trygghetsförsäkringen omfattar i stort sett hela arbetsmarknaden. Eftersläpning i statistiken Tabell 1 och tabell 2 visar antalet fall som rapporterats in och godkänts av AFA Försäkring till och med februari 2007. Eftersläpningen i skaderapporteringen gör att uppgifterna för i synnerhet de senare åren är underskattade. Normalt tar det två till tre år innan ungefär 95 procent av samtliga skador som inträffat ett visst år har inrapporterats. Sifforna för åren 2004 och 2005 kommer således, i och med att fler anmälningar avseende det åren kommer in, närma sig åren innan. Det finns också skillnader mellan de olika typerna av arbetsskador; arbetssjukdomar och allvarligare arbetsolycksfall tar ännu längre tid att skadereglera. Antal arbetsskador efter ersättningsorsak Av tabell 1 framgår hur många kvinnor respektive män som drabbats av arbetsolycksfall, arbetssjukdomar och färdolycksfall mellan åren 1996 och 2005. Arbetsolycksfallens konsekvenser Tabell 2 visar den preliminära bedömningen av arbetsolycksfallens allvarlighet. I gruppen sjukskriven > 30 dagar ingår skador som har medfört, eller bedöms medföra, mer än 30 dagars sjukskrivning eller motsvarande läkningstid utan sjukskrivning. Bland de skador som har medfört medicinsk invaliditet ingår både redan ersatta skador och skador som preliminärt bedöms vara så allvarliga att de i framtiden kommer att leda till bestående men (medicinsk invaliditet). Det faktiska antalet arbetsolycksfall som leder till medicinsk invaliditet kommer att bli högre än vad som framkommer i tabell 2. Det beror bland annat på att skaderegleraren först i efterhand justerar skadans allvarlighetsgrad och att en del skador med tiden visar sig vara bestående. Detta anmäls då retroaktivt av den skadade och kommer främst att påverka statistiken för de senaste åren. Tabell 1. Antal godkända arbetsskador 1996 2005. Uppgifterna för samtliga år är avlästa i februari 2007. Skade-/visandeår 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 4 2004 4 2005 4 Arbetsolycksfall Kvinnor 8 163 8 564 9 141 9 165 9 285 9 920 9 948 9 623 9 494 9 417 Män 16 566 16 753 17 667 17 698 17 185 18 219 17 847 17 032 16 534 16 583 Totalt 24 729 25 317 26 808 26 863 26 470 28 139 27 795 26 655 26 028 26 000 Arbetssjukdom Kvinnor 1 021 1 380 1 750 1 595 1 223 850 526 290 163 85 Män 2 262 2 383 2 691 2 677 2 154 1 708 1 191 773 611 382 Totalt 3 283 3 763 4 441 4 272 3 377 2 558 5 1 717 5 1 063 5 774 5 467 5 Färdolycksfall Kvinnor 2 450 2 355 2 593 2 744 2 291 2 552 2 429 2 129 2 521 2 489 Män 1 085 1 073 1 129 1 175 1 016 1 064 1 035 965 1 032 980 Totalt 3 535 3 428 3 722 3 919 3 307 3 616 3 464 3 094 3 553 3 469 Totalt 31 547 32 508 34 971 35 054 33 154 34 313 32 976 30 812 30 355 29 936 Tabell 2. Antal godkända arbetsolycksfall 1996 2005. Uppgifterna för samtliga år är avlästa i februari 2007. Skadeår Preliminär allvarlighet 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 4 2004 4 2005 4 Sjukskriven < 31 dagar Kvinnor 4 207 4 828 5 147 5 323 5 400 5 793 6 120 6 093 6 331 6 468 Män 7 991 8 382 9 167 9 170 8 954 9 689 10 062 10 121 10 090 10 776 Totalt 12 198 13 210 14 314 14 493 14 354 15 482 16 182 16 214 16 421 17 244 Sjukskriven > 30 dagar Kvinnor 2 613 2 453 2 785 2 610 2 741 3 003 2 727 2 582 2 303 2 180 Män 4 891 4 773 5 321 5 203 5 085 5 366 4 839 4 242 4 053 3 674 Totalt 7 504 7 226 8 106 7 813 7 826 8 369 7 566 6 824 6 356 5 854 Medicinsk invaliditet 1 15% Kvinnor 1 296 1 237 1 167 1 193 1 118 1 103 1 089 937 843 763 Män 3 411 3 352 3 014 3 161 3 009 3 048 2 822 2 572 2 331 2 069 Totalt 4 707 4 589 4 181 4 354 4 127 4 151 3 911 3 509 3 174 2 832 Medicinsk invaliditet >15% Kvinnor 42 41 38 36 23 19 9 9 9 2 Män 220 178 126 130 111 86 81 59 36 31 Totalt 262 219 164 166 134 105 90 68 45 33 Dödsfall Kvinnor 5 5 4 3 3 2 3 2 8 4 Män 53 68 39 34 26 30 43 38 24 33 Totalt 58 73 43 37 29 32 46 40 32 37 Totalt 24 729 2 5317 26 808 26 863 26 470 28 139 27 795 26 655 26 028 26 000 4 Ej fullständigt anmälda skade-/visandeår. 5 Antalet godkända arbetssjukdomar som visade sig 2001 2005 förväntas öka eftersom det ibland kan dröja flera år mellan att en arbetssjukdom visar sig och att den anmäls. Antalet anmälda fall påverkas såväl av förändringar i rapporteringsrutiner till AFA Trygghetsförsäkring som av förändringar i de krav på samband som ställs för att en arbetssjukdom ska kunna godkännas. 12 Arbetsskador Arbetsskador 13

Allvarliga arbetsolycksfall Risker för olika yrkesgrupper I följande tabeller visas hur många personer per 1 000 sysselsatta som drabbas av dels allvarliga arbetsolycksfall, arbetsolycksfall som medför med än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet, dels av invalidiserande arbetsolycksfall. Generellt i avsnittet gäller att grupper med färre än femton fall inte redovisas. Av tabell 3 framgår att yrkesgrupper inom civilt bevaknings- och skyddsarbete (poliser, väktare och brandpersonal), metall- och träindustriarbetare samt personer inom gruvoch bergarbete i störst utsträckning drabbas av allvarliga olycksfall. Flest antal allvarliga arbetsolycksfall drabbar personer inom bygg- och anläggningsarbete samt personer inom metallarbetare. Det höga risktalet för gruppen jordbruks-, skogsbruksoch trädgårdsarbete förklaras delvis av skador i samband med stormen Gudrun. Tabell 3. Arbetsolycksfall för skadeår 2005 som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet, män+kvinnor. Uppgifterna är avlästa december 2006. Yrkesgrupper Antal Risk (antal /1 000 sysselsatta) Poliser 165 10,8 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 37 9,3 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske 303 8,8 6 Träindustriarbete 313 8,6 Säkerhetspersonal 226 7,5 Metallarbete 989 6,6 Yrkesförare 585 6,1 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 111 5,7 Bygg- och anläggningsarbete 1 053 5,1 Livsmedelsarbete 171 4,6 Övrigt industriellt arbete 344 4,5 Grafiskt arbete 75 3,7 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 36 3,6 Lager- och transportassistenter m.fl. 287 3,5 Pappers- och pappersmassearbete 58 3,4 Militärer (endast anställda) 34 2,8 Städare m.fl. 166 2,5 Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel m.fl. 474 2,3 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 186 1,7 Vård- och omsorgspersonal m.fl. 858 1,7 Förskollärare och fritidspedagoger 116 1,5 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 124 1,2 Lärare och skolledare 216 1,1 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, tandhygienister m.fl. 30 0,9 Hälso- och sjukvårdsspecialister 37 0,9 Ingenjörer och tekniker 197 0,7 Administrativt arbete 184 0,5 Övriga yrkesgrupper 1 252 - Totalt alla yrkesgrupper 8 627 2,2 6 Skador i samband med stormen Gudrun är inkluderade. 14 Arbetsskador Arbetsskador 15

Allvarliga arbetsolycksfall mellan 2001 och 2005 Den genomsnittliga risken att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall har minskat mellan 2001 (2,9) och 2005 (2,2). Tabell 4 visar att den inbördes ordningen mellan yrkesgrupper är relativt oförändrad över åren. I tabell 5 visas antalet fall under samma tidsperiod. Antalet allvarliga arbetsolycksfall visar på en neråtgående trend under 2000-talet. För mindre grupper är det svårare att avgöra om skillnader mellan år beror på faktiska förändringar eller om de beror på systematiska fel i kodning och/eller slumpmässig variation i skadeutfallet. Tabell 4. Årlig risk (antal/1 000 sysselsatta) för arbetsolycksfall som leder till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet, män+kvinnor. Uppgifterna är avlästa i december ett år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupper 2001 2002 2003 2004 2005 Poliser 46,2 7 22,7 22,0 15,2 10,8 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 11,5 13,1 7,3 6,4 9,3 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske 7,1 6,4 5,9 6,1 8,8 8 Träindustriarbete 9,8 9,9 9,1 9,1 8,6 Säkerhetspersonal 10,5 10,7 9,1 8,4 7,5 Metallarbete 8,1 8,3 7,8 7,1 6,6 Yrkesförare 8,6 8,7 7,5 7,4 6,1 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 5,7 5,3 5,3 4,4 5,7 Bygg- och anläggningsarbete 6,4 6,4 5,6 5,0 5,1 Livsmedelsarbete 6,9 6,3 5,7 6,3 4,6 Övrigt industriellt arbete 4,7 4,2 4,0 3,5 4,5 Grafiskt arbete 3,5 3,3 3,4 3,7 3,7 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 2,5 2,4 1,9 2,6 3,6 Lager- och transportassistenter m.fl. 5,6 5,4 4,3 4,6 3,5 Pappers- och pappersmassearbete 5,1 5,1 5,0 4,8 3,4 Militärer (endast anställda) 6,8 6,3 5,2 3,5 2,8 Städare m.fl. 3,5 3,6 3,9 3,2 2,5 Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel m.fl. 2,8 2,6 2,5 2,4 2,3 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 1,6 1,7 1,4 1,6 1,7 Vård- och omsorgspersonal m.fl. 2,4 2,0 1,9 1,8 1,7 Förskollärare och fritidspedagoger 1,6 1,8 1,8 1,8 1,5 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 1,1 1,0 1,0 0,9 1,2 Lärare och skolledare 1,6 1,4 1,5 1,3 1,1 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, tandhygienister m.fl. 0,4 0,8 0,6 0,7 0,9 Hälso- och sjukvårdsspecialister 1,7 1,8 1,6 1,1 0,9 Ingenjörer och tekniker 1,1 0,9 0,9 0,8 0,7 Administrativt arbete 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 Totalt alla yrkesgrupper 2,9 2,7 2,5 2,3 2,2 Tabell 5. Antal arbetsolycksfall per skadeår som lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet, män+kvinnor. Uppgifterna är avlästa i december ett år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupper 2001 2002 2003 2004 2005 Poliser 718 9 352 344 229 165 Gruv- och bergarbete, stenhuggare 37 43 24 24 37 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske 241 212 197 208 303 10 Metallarbete 1 322 1 272 1 174 1 093 989 Träindustriarbete 414 396 351 332 313 Säkerhetspersonal 260 291 265 252 226 Bygg- och anläggningsarbete 1 260 1 273 1 105 1 014 1 053 Yrkesförare 767 806 705 706 585 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 114 105 105 87 111 Övrigt industriellt arbete 359 341 318 306 344 Livsmedelsarbete 282 253 227 244 171 Grafiskt arbete 82 76 73 79 75 Textil-, skinn- och läderindustriarbete 31 29 22 28 36 Lager- och transportassistenter m.fl. 473 465 368 385 287 Pappers- och pappersmassearbete 90 92 88 83 58 Militärer (endast anställda) 94 85 69 45 34 Städare m.fl. 231 234 247 212 166 Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel m.fl. 493 488 462 474 474 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 175 189 160 171 186 Vård- och omsorgspersonal m.fl. 1 172 1 016 972 916 858 Förskollärare och fritidspedagoger 115 131 132 138 116 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 100 93 97 89 124 Lärare och skolledare 310 281 298 263 216 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, tandhygienister m.fl. 13 25 18 23 30 Hälso- och sjukvårdsspecialister 65 69 63 47 37 Ingenjörer och tekniker 293 244 244 220 197 Administrativt arbete 268 206 214 195 184 Övriga yrkesgrupper 1 471 1 346 1 121 1 215 1 252 Totalt alla yrkesgrupper 11 250 10 413 9 463 9 078 8 627 7 372 poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. 8 Skador i samband med stormen Gudrun är inkluderade. 9 372 poliser skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. 10 Skador i samband med stormen Gudrun är inkluderade. 16 Arbetsskador Arbetsskador 17

Arbetsolycksfall med medicinsk invaliditet Tabell 6 visar risken att drabbas av arbetsolycksfall som har lett till, eller som bedöms leda till, medicinsk invaliditet. Tabell 7 visar motsvarande serie för antalet fall. För att få säkrare uppskattningar om risktalen har serierna i tabellerna beräknats utifrån de uppgifter som fanns i AFA Försäkrings skaderegister i december två år efter respektive skadeår. Detta innebär att uppgifter för 2005 kan redovisas först 2008. Av tabell 6 framgår att den genomsnittliga risken att drabbas av ett invalidiserande arbetsolycksfall i princip är oförändrad mellan 2001 och 2005. I tabell 7 visas motsvarande information för antalet fall. Drygt 3000 invalidiserande arbetsolycksfall inträffar årligen. Med 2004 års uppgift som underlag motsvarar detta 14 invalidiserande olycksfall i arbetet per arbetsdag. 11 Eftersom enbart olycksfall som medför invaliditet är inkluderade har yrkesgrupper inom industrin de allra högsta riskerna (jämför med tabell 4 och tabell 5). Personer inom civilt bevaknings- och skyddsarbete (poliser, väktare, brandmän med flera), som löper hög risk att drabbas av allvarliga arbetsolycksfall, har förhållandevis lägre risk för invalidiserande olycksfall. Detta beror bland annat på att fysiska och psykiska skador på grund av på hot eller våld inte i lika hög grad leder till medicinsk invaliditet som andra exponeringar. För mindre grupper är det svårare att avgöra om skillnader mellan år beror på faktiska förändringar eller om de beror på systematiska fel i kodning och/eller slumpmässig variation i skadeutfallet. Tabell 6. Årlig risk (antal/1 000 sysselsatta) för arbetsolycksfall som leder till medicinsk invaliditet, män+kvinnor. Uppgifterna är avlästa i december två år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupper 2001 2002 2003 2004 Träindustriarbete 4,6 4,9 4,1 4,2 Metallarbete 3,3 3,6 3,3 3,3 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske 3,2 2,5 2,4 2,7 Livsmedelsarbete 2,5 2,5 2,4 2,7 Bygg- och anläggningsarbete 2,3 2,3 2,1 2,0 Pappers- och pappersmassearbete 2,1 1,9 2,5 1,9 Poliser 2,7 1,9 2,6 1,9 Yrkesförare 2,3 1,9 1,4 1,7 Grafiskt arbete 1,6 1,7 1,6 1,7 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 1,5 1,6 1,5 1,7 Övrigt industriellt arbete 1,8 1,7 1,5 1,6 Säkerhetspersonal 1,7 1,9 1,5 1,3 Lager- och transportassistenter m.fl. 1,4 1,6 1,0 1,2 Militärer (endast anställda) 1,4 1,5 1,9 0,8 Städare m.fl. 0,9 0,9 0,7 0,7 Förskollärare och fritidspedagoger 0,4 0,6 0,6 0,6 Lärare och skolledare 0,6 0,6 0,5 0,5 Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel m.fl. 0,7 0,7 0,6 0,5 Ingenjörer och tekniker 0,5 0,4 0,4 0,4 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 0,3 0,6 0,3 0,4 Vård- och omsorgspersonal m.fl. 0,5 0,4 0,3 0,4 Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, tandhygienister m.fl. 0,0 0,2 0,1 0,3 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 0,2 0,3 0,2 0,3 Hälso- och sjukvårdsspecialister 0,5 0,5 0,4 0,2 Administrativt arbete 0,2 0,2 0,2 0,2 Genomsnittlig risk alla yrkesgrupper 0,9 0,9 0,8 0,8 11 Beräknat utifrån 220 arbetsdagar per år 18 Arbetsskador Arbetsskador 19

Foto: Jonas Berggren / Folio Tabell 7. Antal arbetsolycksfall per skadeår som lett till medicinsk invaliditet, män+kvinnor. Uppgifterna är avlästa i december två år efter respektive skadeår. Skadeår Yrkesgrupper 2001 2002 2003 2004 Träindustriarbete 196 194 159 152 Metallarbete 544 552 497 507 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske 107 81 80 92 Livsmedelsarbete 103 102 95 104 Bygg- och anläggningsarbete 453 471 417 405 Pappers- och pappersmassearbete 38 34 45 33 Poliser 42 29 40 28 Yrkesförare 201 172 131 165 Grafiskt arbete 38 38 35 36 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 31 32 29 33 Övrigt industriellt arbete 141 135 121 141 Säkerhetspersonal 42 53 43 39 Lager- och transportassistenter m.fl. 120 138 90 103 Militärer (endast anställda) 19 20 25 11 Städare m.fl. 57 57 42 49 Förskollärare och fritidspedagoger 27 41 45 44 Lärare och skolledare 113 123 104 111 Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel m.fl. 119 121 106 105 Ingenjörer och tekniker 140 114 104 115 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 36 61 39 46 Vård- och omsorgspersonal m.fl. 233 212 176 198 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 21 25 21 25 Hälso- och sjukvårdsspecialister 20 21 14 10 Administrativt arbete 93 78 70 75 Övriga yrkesgrupper 434 457 412 473 Totalt alla yrkesgrupper 3 368 3 361 2 940 3 100 20 Arbetsskador Arbetsskador 21

Sammanfattning allvarliga arbetsolycksfall Av diagram 1 framgår att personer inom trä- och metallindustrin, gruv-, bergarbetare, stenhuggare, jordbruk-, skogsbruk-, trädgårdsarbete och fiske löper hög risk för allvarliga arbetsolycksfall. Personer inom dessa grupper löper även högre risk att drabbas av invalidiserande olycksfall än andra grupper 12. Personer inom civilt bevaknings- och skyddsarbete (poliser, väktare, kriminalvårdare och brandmän) uppvisar också högre risktal än genomsnittet. Andelen olycksfall som medför invaliditet är emellertid betydligt lägre i dessa yrkesgrupper. Detta kan bero på att fysiska och psykiska skador till följd av hot eller våld inte i lika hög grad leder till medicinsk invaliditet som andra exponeringar. Diagram 1. Olika yrkesgruppers risker för allvarliga arbetsolycksfall för skadeår 2005, män+kvinnor. Uppgifterna är avlästa i december 2006. Poliser Gruv- och bergarbete, stenhuggare Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske Träindustriarbete Säkerhetspersonal Metallarbete Yrkesförare Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. Bygg- och anläggningsarbete Livsmedelsarbete Övrigt industriellt arbete Grafiskt arbete Textil-, skinn- och läderindustriarbete Lager- och transportassistenter m.fl. Pappers- och pappersmassearbete Militärer (endast anställda) Städare m.fl. Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel m.fl. Hotell-, restaurang och storköksarbete Vård- och omsorgspersonal m.fl. Förskollärare och fritidspedagoger Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. Lärare och skolledare Konsekvens av arbetsolycksfall Sjukskriven mer än 30 dagar Medicinsk invaliditet Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, tandhygienister m.fl. Hälso- och sjukvårdsspecialister Ingenjörer och tekniker Administrativt arbete Genomsnittlig risk samtliga yrkesgrupper 12 Larsson & Forsblom 2005. 0 2 4 6 8 10 12 Risk (antal/1 000 sysselsatta) 22 Arbetsskador Arbetsskador 23

Vad orsakar allvarliga arbetsolycksfall? Foto: Chad Ehlers / Tiofoto I AFA Försäkrings skaderegister över arbetsolycksfall samlas information om hur olyckorna har gått till och hur skadorna har uppstått. På anmälningsblanketten får den skadade svara på tre frågor: 1. Vad sysslade du med när olyckan inträffade? 2. Vad orsakade olyckan? (Vad gick på tok?) 3. Vad gjorde du dig illa på? (Hur uppstod skadan?) Detaljerad kodning för maximal information Skadehandläggaren komprimerar svaren på varje fråga till ett verb och ett substantiv som kodas in i databasen. Att koda en fritextbeskrivning av händelseförloppet ger goda möjligheter att specificera detaljer som är viktiga för att veta vilka praktiska skadeförebyggande åtgärder man bör ta till. När denna information kopplas till uppgifter om till exempel yrke, kön, ålder samt konsekvensdata som sjukskrivningstid och diagnos erhålls ett unikt system som kan användas för lokalt riktade skadeförebyggande insatser. På de följande sidorna redovisas, utifrån de arbetsolycksfall 2004 2005 som lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet (allvarliga arbetsolycksfall), vilka händelser som är vanligaste förekommande bland män respektive kvinnor samt hur dessa skador fördelar sig på yrkesgrupper. 24 Arbetsskador Arbetsskador 25

De vanligaste skadeorsakerna I diagram 2 och i diagram 3 redovisas de tio vanligaste orsakerna till allvarliga arbetsolycksfall för män respektive kvinnor. Bland männen uppstår de flesta skadorna i samband med maskinarbete (diagram 2). För denna typ av skadehändelse är också andelen skador som leder till invaliditet hög. Att ramla och slå sig utomhus (fall, tappa balansen på underlag utomhus) är den näst vanligaste orsaken till männens allvarliga arbetsolycksfall. Händelser med en hög andel olycksfall som leder till invaliditet är, förutom maskinarbete, manuellt arbete med kniv och olycksfall i samband med svetsning, explosioner och el. För kvinnorna ser bilden annorlunda ut (diagram 3). Maskinolycksfallen är inte dominerande. Att ramla och slå sig är den vanligaste orsaken bakom kvinnors allvarliga arbetsolycksfall. Andel som leder till invaliditet är också förhållandevis hög. Skador i samband med hot, våld och rån är också vanligt. Hot, våld och rån leder relativt sällan till bestående psykiska men. I nio fall av tio är det fråga om skador där man fått ersättning under den tid man har akuta besvär efter händelsen. I de fall händelsen medför bestående besvär blir invaliditetsgraden ofta högre än genomsnittet. Även bland kvinnor står maskinolycksfall för höga andelar invaliditet, men är i jämförelse med männen inte lika många till antalet. Diagram 2. Arbetsolycksfall 2004 2005 bland män som lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Fördelning av de tio vanligaste skadeorsakerna efter antal och procentuell andel medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. Diagram 3. Arbetsolycksfall 2004-2005 bland kvinnor som lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Fördelning av de tio vanligaste skadeorsakerna efter antal och procentuell andel medicinsk invaliditet. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. Antal Antal 1 600 1 600 1 400 Arbete med maskin (ej handhållen) 1 400 1 200 Falla, tappa balansen på underlag utomhus 1 200 1 000 Fall från höjd 1 000 Falla, tappa balansen på underlag utomhus Hot och våld 800 Hot och våld 800 600 Falla, tappa balansen på underlag inomhus Lasta, lossa, bära, (sak eller person) 600 Falla, tappa balansen på underlag inomhus Rån 400 200 Akut överansträngning Skadad av handhållet verktyg (ej kniv/motorsåg) Hetta, eld, explosion, svetsning, el Skuren av kniv (ej samband hot/våld/rån) 400 200 Akut överansträngning Falla/ramla i trappa Fall från höjd Sport och lek Arbete med maskin (ej handhållen) Lasta, lossa, bära, (sak eller person) 0 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Procentuell andel medicinsk invaliditet Procentuell andel medicinsk invaliditet 26 Arbetsskador Arbetsskador 27

Yrkesgrupper och skadeorsaker Diagram 4 visar utvecklingen av de vanligaste skadeorsakerna. De olika grupperna utgör ungefär samma andelar av totalt varje år. Antalet skador för de senare åren kommer att 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Fall utomhus Maskinolyckor Hot och våld Fall från höjd Fall inomhus Rån Akut överansträngning Lasta, lossa, bära Övriga öka, de är ännu inte fullständigt rapporterade. Detta kommer troligtvis inte påverka skadeorsakernas fördelning i någon större omfattning. Diagram 4. Procentuell andelsutveckling för de vanligaste orsakerna till arbetsolycksfall som leder till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet, män+kvinnor. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. 13 På de följande sidorna beskrivs de händelsegrupper som för män respektive kvinnor leder till flest antal skador eller till de allvarligaste konsekvenserna. Yrkesgrupper med färre än 15 skador i viss olycksgrupp redovisas inte. Skadeorsaker bland män Maskinolyckor Maskinolyckor är den olyckstyp som leder till flest allvarliga arbetsolycksfall bland män. I tabell 8 presenteras de yrkesgrupper som har flest sådana skador. Grupperna utgörs nästan uteslutande av yrken inom industrin. Personer inom metallarbete drabbades av 393 maskinolycksfall under åren 2004 2005 och av dessa beräknas ungefär 40 procent att vara av övergående karaktär skador som läker med tiden. Det framgår också att 60 procent av gruppens maskinolycksfall leder till kvarstående besvär (medicinsk invaliditet). Detta förhållande gäller generellt; ungefär 40 procent av skadorna är av övergående karaktär och 60 procent leder till invaliditet. Undantaget är gruppen lärare och skolledare där drygt 90 procent av träslöjdlärarnas allvarliga arbetsolycksfall leder till invaliditet. Här är dock antalet skador relativt få (15 stycken). De flesta av de invalidiserande skadorna är av skadetyperna amputation eller frakturer och är lokaliserade till fingrar, händer och armar. Tabell 8. Maskinrelaterade arbetsolycksfall 2004 2005 bland män som lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet bland. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. Yrkesgrupper/maskiner inom Totalt Andel med medicinsk invaliditet (procent) Metallarbete 393 58,5 Träindustriarbete 209 59,8 Bygg- och anläggningsarbete 201 56,2 Övrigt industriellt arbete 93 51,7 Livsmedelsarbete 59 61,0 Grafiskt arbete 40 62,5 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske 39 53,8 Ingenjörer och tekniker 30 63,3 Pappers- och pappersmassearbete 25 44,0 Lager- och transportassistenter m.fl. 22 77,3 Yrkesförare 17 47,1 Lärare och skolledare 15 93,3 Övriga yrkesgrupper 232 - Totalt alla yrkesgrupper 1 375 58,8 2 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 14 2004 14 2005 14 Skadeår 13 Poliser som skadades i samband med EU-toppmötet i Göteborg är inkluderade. 14 Ej fullständigt anmälda skadeår. 28 Arbetsskador Arbetsskador 29

Figur 1 visar schematiskt hur olycksfallsförloppen i samband med maskinhantering ser ut. Av de totalt 1 375 skadorna uppstod 706 stycken i samband med att man matade, startade eller stängde av maskinen. 462 stycken av dessa berodde på att man förlorade kontrollen (främst på grund av osäker hantering för att man arbetade för snabbt eller kom för nära) och skadorna uppstod (444 stycken) genom att man klämde, krossade eller skar någon del av kroppen (i de allra flesta fall händer/fingrar) i maskinen. Av dessa leder ungefär 60 procent (276+5) till invaliditet. Justera, rensa, rengöra maskiner står för 513 skador. Även här beror majoriteten på kontrollförlust som leder till en kläm-, kross- eller skärskada. Konsekvenserna av dessa olyckor blev 135 av övergående karaktär medan 166 stycken ledde till kvarstående besvär (medicinsk invaliditet). Figur 1. Olycksfallsförlopp för allvarliga arbetsolycksfall bland män i samband med maskinhantering 2004 2005 (n=1 375). Uppgifterna är avlästa i februari 2007. Vad sysslade du med? Vad gick på tok? Hur uppstod skadan? Konsekvens? Mata maskin, starta/stänga av n=706 n=462 n=444 Kontrollförlust Kläm-, kross-, skärskada varav/på grund av (fem största): - osäker hantering (för snabbt/för nära), n=269 - att man slinter, n=43 - lossnar, släpper, n=37 - materialet nyper, n=18 - oavsiktlig start, n=17 Fastnade, n=128 Övrigt, n=18 Sjukskriven >30 dagar, n=163 Medicinsk invalidtet: 1 15%, n=276 >15%, n=5 Tekniskt fel, n=43 Övrigt, n=73 Justera/rensa/ rengöring n=513 n=324 n=301 Kontrollförlust Kläm-, kross-, skärskada varav/på grund av (fem största): - osäker hantering (för snabbt/för nära), n=186 - lossnar, släpper, n=39 - att man slinter, n=27 - oavsiktlig start, n=19 Övrigt, n=23 -återkast, utslunging, n=8 Fastnade, n=95 Sjukskriven >30 dagar, n=135 Medicinsk invaliditet: 1 15%, n=166 Tekniskt fel, n=31 Övrigt, n=63 n=156 Övrigt Totalt, n=1375 30 Arbetsskador Arbetsskador 31

Skadeorsaker bland kvinnor Fall från höjd Fall från höjd utgör den tredje mest frekventa skadeorsaken bland män. Andelen invalidiserande skador är hög. Yrken inom byggnadsindustrin dominerar detta skadeområde (tabell 9). Under perioden 2004 2005 drabbades de av 376 skador. Av dessa ledde nästan 40 procent till medicinsk invaliditet. Vanligast är att man faller från fristående stegar (cirka 40 procent, tabell 10). Därefter följer yttertak, (byggnads)ställning och arbetsplattform, som var för sig utgör ungefär fem procent av totalt. Yrkesförarna står för näst flest skador. Inom gruppen är det främst lastbils- och långtradarchaufförer som drabbas. I tabell 10 framgår att de skadar sig i samband med lastning och lossning genom fall från bland annat lastkajer och flak. Fall på underlag inom- och utomhus Att ramla och slå sig på underlag utomhus är den vanligaste orsaken till allvarliga arbetsolycksfall totalt sett (bilaga 5). Denna händelse är också den som orsakar flest skador bland kvinnor. Fallolyckor inomhus står också för många skador. Trots sin något triviala form leder dessa skador ofta till svårare konsekvenser än vad man i allmänhet tror. Omräknat till antal skador per arbetsdag så motsvarar de 1 581 allvarliga fallolycksfallen bland kvinnor (tabell 11) nästan fyra skador per arbetsdag 15. I tabellen framgår också att ungefär 30 procent av dessa skador leder till invaliditet, vilket motsvarar drygt en invalidiserande skada per arbetsdag. Tabell 9. Arbetsolycksfall 2004 2005 bland män på grund av fall från höjd som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Fördelning på yrkesgrupper. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. Yrkesgrupper Totalt Andel med medicinsk invaliditet (procent) Bygg- och anläggningsarbete 376 37,2 Yrkesförare 101 34,7 Metallarbete 86 38,4 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 64 37,5 Ingenjörer och tekniker 51 43,1 Lager- och transportassistenter m.fl. 36 36,1 Träindustriarbete 35 40,0 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske 28 53,6 Övrigt industriellt arbete 25 40,0 Övriga yrkesgrupper 221 - Totalt 1 023 37,9 Tabell 10. Arbetsolycksfall 2004 2005 bland män på grund av fall från höjd som har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Fördelning på utrustning. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. Utrustning vid arbete på höjd Antal Andel av totalt (procent) Fristående stege 400 39,1 Yttertak 58 5,7 Byggnadsställning 56 5,5 Ställning, arbetsplattform 51 5,0 Bock 27 2,6 Trappstege 27 2,6 Lastbil 21 2,1 Stege, fast 20 2,0 Flak 16 1,6 Lastkaj 14 1,4 Skylift, maskinstege 14 1,4 Övrig utrustning 319 31,2 Totalt 1 023 100,0 Tabell 11. Arbetsolycksfall 2004 2005 bland kvinnor på grund av fall inom- eller utomhus som lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Fördelning på yrkesgrupper. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. Yrkesgrupper Totalt Andel med medicinsk invaliditet (procent) Vård- och omsorgspersonal m.fl. 477 28,9 Administrativt arbete 137 31,4 Lärare och skolledare 128 39,8 Förskollärare och fritidspedagoger 101 35,6 Städare m.fl. 90 37,8 Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel m.fl. 86 17,4 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 81 25,9 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 54 44,4 Metallarbete 38 26,3 Lager- och transportassistenter m.fl. 25 32,0 Livsmedelsarbete 25 20,0 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske 24 29,2 Ingenjörer och tekniker 20 25,0 Övriga yrkesgrupper 295 - Totalt 1 581 31,2 15 Beräknat utifrån 220 arbetsdagar per år. 32 Arbetsskador Arbetsskador 33

Hot och våld Den näst vanligaste skadeorsaken bland kvinnor är skador i samband med hot eller våld. Dessa händelser innebär inte alltid att man är borta från arbetet i mer än 30 dagar, men den psykiska påfrestningen är ofta så stor att den kan likställas med sjukskrivning. Att konflikter som uppstår i samband med bemötande eller vård av patienter, klienter eller barn kan leda till allvarliga skador framgår av yrkesgrupperna i tabell 12, där grupper inom vården står för flest antal skador av denna typ. I diagram 5 redovisas per åldersklass de vanligaste skadeorsakerna bland kvinnor. Fallolyckorna, både inom- och utomhus, ökar kraftigt med stigande ålder och hot, våld och rån utgör högre andelar i yngre åldrar. Diagram 5. Procentuell andel allvarliga arbetsolycksfall per åldersgrupp för några vanliga skadeorsaker bland kvinnor. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. Tabell 12. Arbetsolycksfall 2004 2005 bland kvinnor på grund av hot och våld som lett till mer än 30 dagars sjukskrivning och/eller medicinsk invaliditet. Fördelning på yrkesgrupper. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. Yrkesgrupper Totalt Andel med medicinsk invaliditet (procent) Vård- och omsorgspersonal m.fl. 335 15,5 Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel m.fl. 103 5,8 Poliser 52 3,8 Lärare och skolledare 46 28,3 Säkerhetspersonal 42 4,8 Sjuksköterskor, barnmorskor m.fl. 32 12,5 Förskollärare och fritidspedagoger 26 23,1 Administrativt arbete 20 10,0 Lager- och transportassistenter m.fl. 19 - Övriga yrkesgrupper 153 - Totalt 828 12,6 Antal 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 Fall utomhus Fall inomhus Hot och våld Rån Akut överansträngning Övriga 800 600 400 200 0-24 25-34 35-44 45-54 55- Ålder vid skadetillfället 34 Arbetsskador Arbetsskador 35

Foto: Linus Perä / IMS Arbetssjukdomar Statistiken över arbetssjukdomar i detta avsnitt baseras på antalet preliminärt godkända arbetssjukdomar som visade sig under 2003 och 2004. Antalet godkända arbetssjukdomar förväntas öka eftersom det ibland kan dröja flera år mellan att en arbetssjukdom visar sig och att den anmäls. Antalet anmälda fall påverkas såväl av förändringar i rapporteringsrutiner till AFA Trygghetsförsäkring som av förändringar i de krav på samband som ställs för att en arbetssjukdom ska kunna godkännas. Grupper med färre än 15 fall redovisas inte. Totalt sett är yrkesmilitärer och poliser de yrkesgrupper som har de högsta riskerna att drabbas av arbetssjukdomar. I dessa grupper är hörselskador vanliga. Andra yrkesgrupper med höga risktal är personer sysselsatta inom bygg- och anläggningsarbete samt med industriellt tillverkningsarbete. För visandeåren 2003 och 2004 har totalt 1 753 godkända arbetssjukdomar registrerats hos AFA-Trygghetsförsäkring per december 2006 (tabell 13). Färre kvinnor än män drabbas av arbetssjukdomar. Ungefär en fjärdedel av sjukdomarna har drabbat kvinnor. Den genomsnittliga risken att drabbas av en arbetssjukdom är lägre för kvinnor i jämförelse med män. Detta beror på att betydligt fler män är sysselsatta inom de yrkesgrupper som har en hög andel godkända arbetssjukdomar. Risken för kvinnor som arbetar i riskutsatta yrken ligger på samma nivå som för männen. Tabell 13. Preliminärt godkända arbetssjukdomar för visandeår 2003 2004, män+kvinnor. Uppgifterna är avlästa i december 2006. Yrkesgrupper Antal Risk (antal/1 000 sysselsatta) Militärt arbete (endast anställda) 71 2,7 Poliser 52 1,7 Metallarbete 334 1,5 Målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 47 1,2 Bygg- och anläggningsarbete m.fl. 302 0,9 Träindustriarbete 65 0,9 Övrigt industriellt arbete 76 0,5 Jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsarbete, fiske 29 0,5 Grafiskt arbete 15 0,4 Livsmedelsarbete 26 0,3 Säkerhetspersonal 17 0,3 Lager- och transportassistenter m.fl. 43 0,3 Yrkesförare 38 0,2 Städare m.fl. 25 0,2 Hälso- och sjukvårdsspecialister 15 0,2 Ingenjörer och tekniker 59 0,1 Hotell-, restaurang- och storköksarbete 21 0,1 Lärare och skolledare 33 0,1 Försäljare, kassapersonal inom detaljhandel m.fl. 31 0,1 Vård- och omsorgspersonal m.fl. 82 0,1 Administrativt arbete 56 0,1 Övriga yrkesgrupper 316 - Totalt 1 753 0,2 36 Arbetsskador Arbetsskador 37

Vad orsakar arbetssjukdomar? En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man har utsatts för skadlig inverkan i arbetet. Med skadlig inverkan i arbetet menas att det finns något i arbetsmiljön som påverkar den fysiska eller psykiska hälsan ogynnsamt. Det kan exempelvis vara: Tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar som kan orsaka rygg- eller ledbesvär. Ensidigt arbete som kan orsaka muskel- och senskador. Farliga ämnen som kan orsaka eksem, allergier, luftvägsbesvär och cancer. Psykiskt påfrestande arbetsförhållanden som kan orsaka psykiska besvär eller psykosomatiska sjukdomar som t.ex. magsår eller hjärtbesvär. Vibrationer som kan skada blodkärl, nerver och leder. Buller som kan orsaka hörselskador. För såväl kvinnor som män är diagnoser hänförliga till skelettets och rörelseorganens sjukdomar vanliga (diagram 6 och diagram 7). Var fjärde invalidiserande arbetssjukdom bland män är hörselrelaterad. Vibrationsskador är också en vanlig arbetssjukdom bland män. I de fall kvinnor som fått en godkänd arbetssjukdom beror det i en fjärdedel av fallen på en hudsjukdom. Diagram 6. Arbetssjukdomar 2003 2004 bland män som medfört medicinsk invaliditet (n=772). Fördelning på diagnos. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. 5% Andningsorganens sjukdomar 7% Tumörsjukdomar 16% Övriga diagnoser 24% Buller, hörselnedsättning, tinnitus 7% Hudens sjukdomar 22% Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 19% Effekter av vibration Diagram 7. Arbetssjukdomar för visandeår 2003 2004 bland kvinnor som medfört medicinsk invaliditet (n=129). Fördelning på diagnos. Uppgifterna är avlästa i februari 2007. 5% Buller, hörselnedsättning, tinnitus 12% Övriga diagnoser 8% Andningsorganens sjukdomar 23% Hudens sjukdomar 52% Skelettets och rörelseorganens sjukdomar 38 Arbetsskador Arbetsskador 39