Vi Nattvandrare En medlemstidning från RLS-Förbundet



Relevanta dokument
Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Har du obehag i benen som

Nu m m er g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Tips från forskaren Sömn

SÖMN Fakta och praktiska tips

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Sömnhjälpen.

Sömn och stress.

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Vad är livskvalitet hos patienter med Restless Legs Syndrom? enkät i Sverige 2006/2007 bland medlemmar i RLS Förbundet

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Kloka Listan Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Har du obehag i benen som

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Äldre och läkemedel 18 november 2016

Pramipexol Stada , Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.

SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Apotekets råd om. Huvudvärk

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Frågor och svar om sängvätning

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

En ny behandlingsform inom RA

Frågor och svar om smärtlindring

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS 1

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Bipacksedel: information till användaren

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Basal sömnfysiologi och icke-farmakologisk behandling för sömnbesvär

Sömn. Ett självreglerande, reversibelt tillstånd med förändrat sensorium och motorik, och total eller partiell medvetslöshet

Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB Sollentuna Tel

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Tips från forskaren Hösten

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Om läkemedel. vid adhd STEG 2. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Glucosamine ratiopharm

Effekter av skiftarbete

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett

Att leva med Parkinsons sjukdom

Värkbarometern. 1. Har du långvarig värk på grund av någon av följande orsaker? ( ) Artros. ( ) Ryggsmärta. ( ) Reumatism. ( ) Migrän.

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

Behandling av sömnsvårigheter

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

Kan du med egna ord beskriva hur du upplever att ringen påverkar dig.

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Patientinformation. Till dig som behandlas med OPDIVO (nivolumab)

Birgitta Johansson fil dr, neuropsykolog Forskar om mental trötthet tillsammans med Lars Rönnbäck professor och överläkare i neurologi Sahlgrenska

Bipacksedel: Information till användaren. Loratadin ratiopharm 10 mg tabletter. loratadin

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Värt att veta... Nattarbete

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

P A T I E N T D A G B O K M P N

Tillhör du riskgruppen?

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Om läkemedel. vid depression STEG 2 4

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Smärta och smärtskattning

ATT LEVA MED DIABETES

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Från sömnlös till utsövd

Högt blodtryck Hypertoni

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Transkript:

Vi Nattvandrare En medlemstidning från RLS-Förbundet 4 2011 Sid 1

INNEHÅLL Sida RLS-FÖRBUNDET Styrelse Östrogen och RLS 4 Sömnproblem o följder för män 5 WASM, kongress i Quebec 7 Celiaki Screening 12 Mediciner mot RLS 13 Knep & Knåp 18 Knep & Knåp, förra numret 19 Ny vetenskaplig studie av RLS 20 Ordförande Sören Hallberg. Tfn: 0240-281 25 Rättarevägen 14, 771 90 LUDVIKA E-post: soren.hallberg@rlsforbundet.se Vice ordförande Lars Erik Svensson. Tfn: 0302-341 73 E-post: larserik.svensson@rlsforbundet.se Sekreterare Birgitta Andersson. Tfn: 0910-78 22 66 E-post: birgitta.andersson@rlsforbundet.se TRYCKSAKER SOM GES UT AV RLS- FÖRBUNDET, INKLUDERANDE DENNA TIDSKRIFT, ÄR AVSEDDA ENDAST FÖR IN- FORMATION OCH ERSÄTTER EJ HJÄLP FRÅN EN KOMPETENT LÄKARE Adress till RLS-Förbundet RLS-Förbundet Rättarevägen 14 771 90 LUDVIKA E-post: info@rlsforbundet.se Tel: 0240-281 25 Hemsidan: www.rlsforbundet.se Kassör och ansvarig för medlemsfrågor Sten Sevborn. Tfn: 0411-52 14 57 Östra Hoby 89:3, 276 36 BORRBY E-post: stensevborn@rlsforbundet.se Styrelsesuppleant Birgitta Westin, Stockholm E-post: birgitta.westin@rlsforbundet.se Kontaktpersoner Syd och Sydost Sten Sevborn Tfn: 0411-52 14 57 E-post: stensevborn@rlsforbundet.se Väst Lars Erik Svensson Tfn: 0302-341 73 E-post: larserik.svensson@rlsforbundet.se Mitt Sören Hallberg, Tfn: 0240-281 25 E-post: soren.hallberg@rlsforbundet.se Norr Birgitta Andersson Tfn: 0910-78 22 66 E-post: birgitta.andersson@rlsforbundet.se OBS! Ny kod 1 juli till medlemssidan på www.rlsforbundet.se: bb12 Behöver du råd om behandling? Ring någon av kontaktpersonerna! Sid 2

ORDFÖRANDE HAR ORDET U nder hela året har vi i tidningar och TV följt dramat SAAB. Bilmärkets vara eller inte vara engagerar svenska folket. Mina första bilar var SAAB, den allra första en SAAB 92 med tvåcylindrig tvåtaktsmotor, en modell som man numer bara ser på museum. Bilen köpte jag för några hundralappar jag tjänat på sommarlovet, tror det var 1963. Min flickvän och jag åkte på semesterresa i bilen, utrustade med en påse brytarspetsar till tändsystemet, samt en plastpåse över tändspolen. Bilen hade nämligen den egenheten att brytarspetsarna gick sönder om farten var högre än 70 km/tim. Dessutom stannade bilen vid ösregn, då blev tändspolen våt och det blev kortslutning. Att hålla sig under 70 var lite svårt för en ung man, så att byta brytarspetsar blev jag snart riktigt duktig på. De satt lite bökigt till. Jag fick hissa upp höger framhjul, montera bort en lucka på insidan av hjulhuset, sen ta bort en lucka på motorn, för att nå dem. Efter byte skulle sedan avståndet mellan kontaktytorna justeras in, vill minnas att det skulle vara 0,4 mm. Ni som jobbat med gamla tvåtaktsmotorer till mopeder och motorcyklar vet vad jag talar om. Senare bytte jag upp mig till en SAAB 93. Fortfarande tvåtaktsmotor, men nu med tre cylindrar. (Att modellerna hette 92 med två cylindrar och 93 med tre cylindrar var ren tillfällighet. Modellerna som sen kom, 95, 96 och 99 hade aldrig mer än högst 4 cylindrar). 93:an var piggare och roligare att köra. Även med den gjorde vi en semesterresa. På motorblocket var cylindrarna märkta 1, 2 och 3. Märkligt nog skar kolvarna i nummerordning. Jag studerade fortfarande, och som fattig student var det otänkbart att lämna in bilen på en verkstad. När kolv nummer 1 skar köpte jag en ny kolv med kolvringar, monterade bort motorhuven, lyfte ur motorn, skruvade sönder den och bytte kolven. Jag bodde fortfarande i föräldrar-hemmet och hade tillgång till ett garage. Novis som jag var tog operationen nästan en vecka innan bilen åter var körbar. Någon vecka därefter var det dags för kolv nummer 2. Nu gick processen på halva tiden, jag behövde inte fundera så mycket, och gjorde inte så många misstag. Under semesterresan skar sedan nummer 3 i örebrotrakten. Som tur var hade jag släkt i Kumla. Vi fick låna deras garage och bodde där två nätter medan jag spridde ut motordelar över hela garagegolvet. Nu hade jag fått bra träning och kunde kapa tiden ytterligare 50 %! Kommande vinter satt jag en kväll och pluggade inför ett prov. Från mitt sovrumsfönster hade jag en fantastisk utöver en dalgång. Det hade snöat några dagar, men nu hade det klarnat upp. Det var ca 12 grader kallt och månsken. Jag fick en stark lust att göra en tur med bilen på småvägarna i närheten, att leka "Carlsson på taket", den berömde rallyföraren. Bilen stod i ett varmt garage, så jag kastade bara på mig en tunn sommarjacka och körde iväg. Min favoritväg var en smal, kurvig väg genom skogen, nästan helt utan trafik. Jag höll god fart då jag siktade en skogsväg till höger som såg plogad ut. Jag svängde in på den och trampade gasen i botbotten uppför en backe. Plötsligt stannade bilen och motorn vrålade på fullvarv. Jag fattade inte vad som hänt förrän jag steg ur bilen, ut i snön, i mina lågskor. I backen upp var snön djupare, dessutom hade en traktor gjort djupa hjulspår, och nu hängde bilen på mittremsan av vägen, med alla fyra hjulen i luften! Det blev en lång, kall promenad hemåt. En snäll storebror hjälpte mig sen loss med sin Volkswagenbubbla och ett Numer har jag alltid med mig mössa, handskar och varm jacka då jag kör bil vintertid. Dessutom har jag på mig vinterskor! Vi Nattvandrare är medlemstidning för RLS- Förbundet. Vi Nattvandrare ges ut med 4 nr/år i ca 1 800 ex. ISSN 1652-9235. Ansvarig utgivare: Sören Hallberg. Redaktionens adress: Vi Nattvandrare Rättarevägen 14 771 90 Ludvika. Tel 0240-281 25 E-post: rls@rlsforbundet.se Medlemsfrågor, kassör: Sten Sevborn. Tfn: 0411-52 14 57 Östra Hoby 89:3, 276 36 BORRBY E-post: sten.sevborn@rlsforbundet.se Postgiro: 127 09 27-5 Bankgiro: 5792-6115 Org. nr. 802409-0154 Redaktionen ansvarar endast för beställt material och förbehåller sig rätten att redigera inskickat material. Sid 3

Östrogen bundet till RLS under graviditeten E n studie visar att östrogen spelar en viktig roll för att utlösa restless legs syndrome (RLS) under graviditeten, rapporterar forskare från Tyskland i tidskriften Sleep. "Vi har, för första gången, ganska direkta bevis för att RLS under graviditeten är direkt relaterat till hormonella förändringar (östrogen)," skriver Dr Thomas Pollmächer, ansvarig för studien. I studien deltog tio gravida kvinnor med RLS, och som kontrollgrupp nio gravida friska. Under sista tredjedelen av graviditeten togs blodprov och kvinnorna fick sova en natt på sömn-lab, och samma igen tre månader efefter förlossningen. Åtta av de tio RLS-patienterna rapporterade RLS-symtom innan den aktuella graviditeten, och alla tio beskrev förvärrade symtom under graviditeten. Enligt utredarna visade kvinnor med RLS betydligt högre östrogennivåer under graviditeten jämfört med kontrollgruppen. Andra graviditetsrelaterade hormonnivåer skilde sig inte märkbart mellan de två grupperna. Östrogener är så kallade neuroaktiva steroidhormoner, de är viktiga inte bara för befruktning och graviditet, men agerar också direkt i hjärnan, konstaterade Pollmächer vid Max Planck-institutet för psykiatri i München. Denna upptäckt hos gravida kvinnor kan hjälpa oss att förstå RLS i allmänhet, sade han, "och kanske leda till ytterligare en väg till utveckling av behandlingar." KÄLLA: Sleep, 1 februari 2009. Bearbetat av Sören Hallberg Sid 4

Vanliga sömnproblem och dess följder för män C enter for Disease Control och National Sleep Foundation har iakttagit dig medan du sover! De vet att du behöver mellan 7 och 9 timmars sömn varje natt, annars kommer du att vara i riskzonen för sjukdom, handikapp och skada! Av tillfrågade vuxna sov 35% mindre än 7 timmar snarkade 48% somnade 40% minst en gång dagligen somnade nästan 5% vid ratten Det var inga markanta skillnader mellan män och kvinnor gällande ålder, kön och etnicitet. Men när det kommer till frågor om manlighet och hjärt-och kärlsjukdomar, löper män högre risk. Undersökningarna har emellertid en begränsning beroende på riktighet eller sanning i svaren, studien är inte helt objektiv. Ändå är resultaten tillräckliga för att få oss att fundera över påverkan på produktivitet på arbetsplatsen, risken för mortalitet och morbiditet, och, åtminstone när det gäller män, ett aktivt sexliv. Tänk på att nicka till kan vara ett tecken på sjukdom, beroende, eller stress. Det kan vara ett symptom på många sjukdomar och påföljden av vissa, som högt blodtryck eller diabetes. Och det kan vara farligt. Det kan leda till fall, skärsår och andra skador. Och kostsamma, sova på jobbet kan vara dyrt för både arbetsgivarna och arbetstagarna, särskilt när de påverkar graden av ansvarsskyldighet i arbeten som kräver uppmärksamt ansvar. Nätter med sömnlöshet eller orolig sömn bidrar till dålig vaksamhet under körning. Det komplicerar informationsbehandling och därmed ökar reaktionstiden, lika mycket som berusning gör. Men vad innebär det för män - närmare bestämt? Män som förlorar sömn löper risk för lägre testosteronnivåer. Ombedd att lämna blodprov på morgonen, hade män i 80-årsåldern en högre nivå av testosteron än senare på dagen, vilket tyder på att sömnen återställt deras testosteronnivå. Det förutsätter naturligtvis att 80-åriga män sover bättre och sundare än yngre män, och studier tyder på att de gör det. En annan färsk studie visar att 50 % av män som lider av erektil dysfunktion (impotens) också lider av obstruktiv sömnapné (OSA). Det verkar som om sömnapné, genom att störa andningsorganen, också minskar syre till systemet som är nödvändigt för hormonbalans och sexuell mekanik. Män som inte sover lugnt löper också högre risk för hjärt-kärlsjukdom. Studier av experter vid Penn State och Brown University konstaterade en stor förtjockning av väggarna i halspulsådern hos män med sömnstörningar utan motsvarande ökning hos kvinnor. Det är en vanlig plats för stroke, så dessa resultat är oroande. Vanliga sömnstörningar: Insomnia är svårigheten att somna eller att sova. Parasomni är sömnstörningar som mardrömmar, sängvätning, täta urinträngningar, etc. Restless legs syndrome (RLS) är en kronisk sjukdom med nervösa ryckningar och muskulösa kramper i benen, oftast värst precis som man håller på att somna. Narkolepsi är en påverkan på nervsystemet som gör att man somnar vid olämpliga tillfällen. Sömnapné är andningsstopp under sömn i upp till 45 sekunder. Sid 5

Vanliga orsaker till sömnstörningar Sömnstörningar, och det finns många, verkar bero på ett antal faktorer, varav många överlappar varandra. Detta gör det svårt att ställa definitiv diagnos. Kost: Äta efter 21 betyder att ditt system är upptaget med matsmältningen - inte att sova - när du går till sängs. Koffein, tobak och alkohol stimulerar adrenalin och ändra biokemi och andning. (Det tar fyra timmar för bara en Coca-Cola att arbeta sig ut ur ditt system.) Överansträngning: Att arbeta för hårt, fysiskt eller psykiskt, kan överanstränga ditt system. Skiftarbete och utökade skift, i synnerhet, visar statistiskt negativa effekter. Stress: Kroppen och hjärnan behöver tid för restaurering, så effekten av stress på sömn blir total - stressen stör ditt sömnmönster som i sin tur leder till mer stress. Miljö: gråtande bebisar, högljudda grannar, snarkande makar kan alla förstöra din sömn. Sjukdom: Kroniska sjukdomar, som diabetes, högt blodtryck och kronisk smärtsyndrom, kan göra sömn önskvärt under dagen, för att sedan beröva dig sömn på natten. Livshotande sjukdomar som cancer bär sina egna spänningar. Läkemedel: Biverkningar av läkemedel inkluderar livliga drömmar, sömnlöshet eller sömnighet. Fetma: Övervikt förvärrar problem, såsom högt blodtryck och diabetes, men den extra vikten kan också utgöra ett hinder för korrekt andning. Så, vad ska vi göra? Den medicinska världen behöver mer specialister på sömnmedicin, proffs som kan känna igen symptom och syndrom för vad de är och ge tidig vård och behandling. De behöver mer och djupare objektiv forskning med actigraf (en bärbar enhet som registrerar sömn- och vakenmönster) och polysomnografi (mjukvara som mäter och analyserar sömnmönster). Dessutom måste män - och kvinnor - ändra vanor för att förbättra sömn, minska störningar och sjukdom, minska risken för mortalitet och morbiditet - för att inte tala om att förbättra sitt sexliv. Inrätta en normal sängtid och håll dig till den. Gör en ritual av förberedelserna: till exempel, läsa en stund eller lyssna på lugnande musik (i ett annat rum), släpp ut katten, sänk temperaturen, ta på pyjamas, etc. Undvik koffein, alkohol och mat efter 21. Om du måste ha något, gör en kopp koffeinfritt te. Bädda sängen med en fast madrass och en fast, men platt, kudde, så att inte ditt huvud höjs och hindrar din andning. Ta mediciner som stör din sömn någon annan tid på dagen - i den mån du kan. Undvik aerobics innan vila, men yoga eller tai chi kan vara avkopplande. Motionera regelbundet och aktivt, men vid någon annan tid på dygnet. Gå ner i vikt om du bär på för många kilon. Tala med din läkare om detta och se till att han/hon har sambandet mellan din vikt och ev. sömnstörningar. Be din husläkare att remittera dig till en neurolog eller sömn-lab. Följ de resultat och rekommendationer som kan föreslå t.ex. medicin eller CPAP (luftpump som pressar luft genom en ansiktsmask i lungorna hos patienter med sömnapné). Diskutera homeopatiska läkemedel med din läkare. Vissa rekommenderar hjälpmedel såsom melatonin eller kinin. För en dagbok över dina nattliga och dagliga beteenden, och granska dem tillsammans med din läkare för att se orsak och verkan. Över 20 % av befolkningen lider av sömnproblem, så du måste ta sömn på allvar! Från vår amerikanska systertidning NightWalker. Bearbetat av Sören Hallberg Sid 6

WASM (World Association of Sleep Medicine) Kongress i Quebec, Kanada, september 2011 Till detta möte, som är det största inom sömnmedicin och hålls vartannat år, kom runt 1300 deltagare från 44 länder. Mötet hölls på Quebecs kongresscentrum i staden Quebec, som grundades 1608 av Samuel de Champlain och har idag cirka 750 000 invånare. Quebec, huvudstad i den fransktalande delen av Kanada, kom 1985 med på UNESCOs världslista, och är en mycket vacker och backig stad som ligger på klipporna vid Sankt Lawrenceflodens inlopp. På programmet för WASM fanns under dessa fyra dagar 70 föreläsningar. Många löpte parallellt. Åtta stora möten handlade om RLS och 17 om sömnstörningar. Det fanns också ett stort antal utställare. RLS Foundation, den amerikanska motsvarigheten till RLS Förbundet, och EARLS (European Alliance for Restless Legs Syndrome), en ny europeisk patientorganisation, hade ett stånd tillsammans. Dessutom presenterades över 500 posters korta presentationer av medicinska studier. 42 av dessa handlade om RLS. En av dessa 42 presenterade studien som EARLS gjorde i nio länder i september 2011. Sverige är ett av de länder som är med i studien. Som representant för EARLS var jag inbjuden att presentera vår studie. Det finns en viss elit av forskare och kliniker som besöker alla kongresser som finns. Det är framför allt amerikaner men även en del européer. Jag har under alla mina år lärt känna flera av dem. Många träffar inte så många patienter eftersom de arbetar mer med forskning och deltar i kongresser. De doktorer som ser patienterna är nästan aldrig på liknande tillställningar. Därför uppstår problem med att sprida kunskapen från kongresser till de doktorer som möter patienterna. Sömnstörningar Man skiljer på primär - och sekundär, comorbid, insomnia - sömnlöshet, precis som vi gör med RLS. Den comorbida sömnlösheten delas vidare in i följande orsaker: psykiatriska läkemedelsinducerade andra (sömnapné, sömnrytm och skiftarbete) Den viktigaste behandlingen vid sömnstörningar är en god sömnhygien. Med detta menas regelbundna vanor, svalt och mörkt och lugnt sovrum. Ingen TV eller dator i sovrummet. Sängen ska användas för sömn och sex och inget annat. Inga koffeinhaltiga drycker eller matvaror efter klockan Utsikt från mitt hotellrum Några noteringar från kongressen. 13.00. Ingen kraftig fysisk träning efter 17.00. Kan du inte somna inom 30 minuter så lämna sängen och gå tillbaka när du är sömnig igen! Enbart sömnhygien kan inte lösa problemen med sömnlöshet. Det behövs även andra instrument. En behandlingsmöjlighet vid sömnstörningar är bensodiazepiner, som delas in i: sanna bensodiazepiner non-bensodiazepiner melatonin sederande antidepressiva Bensodiazepiner brukar leda till insomning inom 30 minuter. Halveringstiden, den tid som sömn- Sid 7

(Forts. från sidan 7) medlet är effektivt, varierar mellan 1,5 till 120 timmar. Det är viktigt att välja ett kortverkande sömnmedel, för att vara i form på morgonen nästa dag och inte vara påverkad av sömnmedlet under dagen. Non-bensodiazepiner brukar leda till insomning inom 30 minuter och har en halveringstid på max 2 timmar. Man somnar men hålls inte sovande. Zolpidem (Stilnoct ) och eszopiclon är det vanligaste sömnmedlen i USA. Amitriptylin (Saroten och Tryptizol ) kommer på plats två. Trazodon kommer på plats tre. (Amitriptylin är kanske inte något bra alternativ för oss med RLS). Eszopiclon och trazodon, finns inte finns i Sverige. Bensodiazepiner binder i hjärnan till GABAreceptorerna och ökar mängden GABA i hjärnan. GABA är, som dopamin, en neurotransmittor som skickar information mellan hjärncellerna neuronerna. Sublingualt, under tungan, zolpidem, är mer effektivt än oralt, tabletter, zolpidem. Bensodiazepinerna har följande effekt på sömnen: insomningstiden blir kortare sömnen bibehålls sömntiden ökar Trötthet är den vanligaste biverkningen av bensodiazepiner. Melatonin, hormon som styr dygnsrytmen, har sämre effekt än bensodiazepiner. Doxepin, finns inte i Sverige, anses vara ett effektivt sömnmedel. Pregabalin (Lyrica ) har också en sömngivande effekt. Försök inte att sova! Sömnen måste komma av sig själv. Historiskt har två strategier följts vid behandling av sömnstörningar nämligen; förbättring av GABA-systemet och blockad av det monoaminerga aktiveringssystemet. Nu är fokus på monoaminerga systemet i CNS och histaminsystemet. Agomelatin är en ny intressant substans på melatoninområdet som snabbt och effektivt förbättrar sömnkvalitet och uppvaknande. Patienterna kände sig också bättre under dagen. Fler studier behövs. Ett annat intressant uppslag är orexin eller hypocretin. RLS PLMS 80 85 % av RLS patienterna har PLMS, som även är vanligt vid flera andra sjukdomar. Benen drabbas oftast, men armarna är drabbade i cirka 50 % av fallen. Orsaken till PLMS kan vara någon form av överretbarhet i ryggmärgen. PLMS hos MS-patienter beror på en skada i cerebellum lillhjärnan. RLS patienter har ingen PLMS i REMfaserna när man drömmer. Under PLMS sker en markant ökning av hjärtfrekvens, diastoliskt och systoliskt blodtryck. Dessa förändringar normaliseras efter 10-15 minuter men anses kunna leda till hjärt/kärlsjukdomar för drabbade patienter. Fyra studier av Jan Ulfberg, John Winkelman och Barb Phillips visar att hypertension förhöjt blodtryck - är 1.5 gånger vanligare och hjärtsjukdomar 2.5 gånger vanligare hos RLS patienter än hos patienter utan RLS. Risken för en RLS patient att på grund av dessa effekter drabbas av en stroke är betydligt förhöjd. Det bör göras många fler studier för att med magnetröntgen se frekvensen av stroke och PLMS hos RLS patienter. Antalet PLMS attacker är störst i början av sömnperioden för att sedan reduceras under sömntiden. RLS patienter har ett annat mönster och högre frekvens av PLMS än patienter med andra sjukdomar som t.ex. narkolepsi. Sifrol och Adartrel reducerar antalet PLMS och normaliserar den PLMS-relaterade ökningen av hjärtverksamheten hos patienter med RLS. Hypoxi syrebrist i blodet kan leda till aktivering av det sympatiska nervsystemet vilket kan medföra hjärta/kärl sjukdomar. Hypoxi kan direkt leda till hjärta/kärl sjukdomar utan aktivering av det sympatiska nervsystemet. Det diskuterades om inflammation och hypoxi kan spela någon roll i sjukdomsbilden vid RLS. Frekvensen av PLMS ökar med ökande ålder. Opioider har ingen effekt på PLMS. RLS Järn Järn spelar en avgörande roll i dopaminsystemets funktion. Järnbrist orsakar RLS. Ca 40 % av alla RLS patienter har järnbrist. Behandling med järnmedicin har positiv effekt. Serumferritin är det bästa måttet på järn vid RLS. Lågt serumferritin (<75 mikrogram/liter) ökar RLS symtomen. Järn- (Forts. på sidan 9) Sid 8

(Forts. från sidan 8) tabletter har positiv effekt om serumferritin är något mindre än 75 mikrogram/liter. Vid kraftigt sänkt serumferritin måste järn ges intravenöst. I Sverige finns Venofer (järnsukros) och Ferinject (karboxymaltos). Venofer ges under tre veckor i fem doser om 200 mg och Ferinject kan ges i dos om 1000 mg direkt. Hjärnan har lättare för att ta upp Ferinject än Venofer. Risken för biverkningar är låg med dessa produkter. Resultaten med en ny amerikansk studie med RLS och järnbristbehandling med Ferinject ser mycket bra ut. 74 % av deltagarna hade inga som helst RLS symtom efter behandlingen. I vissa fall kan det behövas ytterliga en intravenös järnbehandling. Vissa av patienterna med positivt resultat har en primär eller idiopatisk RLS. Ingen av de 46 patienterna fick biverkningar. Ny större studie behövs. 32 % av anemiska, blodbrist, patienter hade svår RLS, ingen hade lätt RLS. Förståelsen av järnets roll vid RLS har ökat kraftigt under senare tid och kan därigenom förbättra behandlingsmöjligheterna. På cellulär nivå har man hittat en felfunktion i den mekanism som styr regleringen av järn såväl centralt i hjärnan som perifert i kroppen. Om det finns för lite järn i hjärnan så utlöses normalt signalen att hämta in mer järn från blodet. Endotelcellerna reglerar hjärnans upptag av järn. Transferrinreceptorerna i blodhjärn-barriären reglerar halten av järn i hjärnan och reglerar upptaget av järn över blod-hjärnbarriären. Reglering av transferrinreceptorerna sker via proteiner som binder järn. Låg järnhalt cerebralt ger ökad transferrinhalt. Hos RLS patienter fungerar denna mekanism inte optimalt, möjligtvis beroende på hypoxi - syrebrist. Patienter med RLS uppvisar följande störningar: Låg halt av järn extracellulärt i synapsen i hjärnan Ökad transferrinhalt och reducerad ferritinhalt i substansia nigra och CSF Reducerad dopamin transport bindning (PET) Reducerad D 2 receptor aktivitet i putamen (obduktion) Ökad halt av tyroxinhydroxylas i putamen och substansia nigra (obduktion) Järnbrist ökar mängden glutamat i talamus hos RLS patienter, vilket leder till ökad hyperarousals - uppvaknandefrekvens. Dopaminagonister reglerar ner produktionen av dopamin i hjärnan. Obduktioner och bildgivande tekniker har bekräftat fynden hos RLS patienter. Extracellulärt dopamin är i caudatum förhöjt vid järnbrist i förhållande till kontrollpatienter. Järnet måste metaboliseras en runda i kroppen för att bli tillgängligt för hjärnan. Om järnhalten i talamus reduceras, så ökar halten av glutamat. Glutamatsystemet spelar en viktig roll för sömnen Glutamat ökar överföringen av information mellan celler och har effekter som är helt motsatta mot GABA som hämmar överföringen av information mellan nervceller. Halten av serumferritin ökar med ökande ålder. RLS RLS är inte bara symtom på kvällar och nätter. Oftast finns symtomen även under dagen, men aktiviteter maskerar dem. Långtidsbehandling med dopaminergika och dess dosering är två viktiga aspekter. Det finns idag mycket som tyder på att långtidsbehandling med dopaminergika producerar nya biverkningar. För att få klarhet behövs studier som löper över mer än fem år. Dosen måste hållas så låg som möjligt för att ge optimal effekt och undvika augmentation. Överskriften på den första bilden i ett föredrag av Richard P. Allen var: RLS är ett stadium med för mycket dopamin extracellulärt i hjärnan. Detta betyder att många måste tänka om när det gäller behandling med dopaminergika. Om det är förhöjda nivåer av extracellulärt dopamin i hjärnan: Varför fungerar då behandling med dopaminagonister? Vilka förändringar sker med dopaminbehandling när det redan finns för mycket dopamin? Vilken typ av dopaminbehandling fungerar bäst? Är de presynaptiska effekterna signifikanta? Presynaptisk D 2R och presynaptisk feedback. Dopaminergika och andra behandlingsalternativ ger en dramatisk omedelbar effekt på RLS symto- (Forts. på sidan 10) Sid 9

(Forts. från sidan 9) men. RLS är en kronisk neurologisk sjukdom och behandlingen är oftast livslång. Långtidseffekten för orala dopaminagonister vid behandling visar att bara 25 % av patienterna visar tillfredsställande resultat. Denna siffra sjunker förmodligen ytterligare med tiden. Depression, sömnstörningar, augmentation och liknöjdhet är några exempel. Det händer ofta att symtomen startar 15 minuter efter det att man tagit sin medicin. Detta beror på att hjärnan märker att halten av dopamin har ökat och reglerar ner den endogena produktionen. Det blir mindre dopamin i hjärnan och vi får RLS symtom. Efter en stund anpassar dopaminsystemet sig och symtomen försvinner. Det blir en obalans mellan pre- och postsynaptisk aktivitet. Det finns en tanke att små mängder Sifrol (0,045 mg) kan starta upptaget av dopamin från synapsen till den presynaptiska D 2 /D 3 receptorn. Följden blir mindre mängd synaptiskt dopamin och ett lägre tryck på den postsynaptiska D 1 receptorn som ökar RLS symtomen. Vilken dopaminbehandling fungerar bäst ska vi ha kvar dopaminagonisterna? Många amerikanska forskare anser idag att dopaminagonisterna är farliga om de används i för hög dos under lång tid. Risken för beroende av dopaminagonisterna ökar. Ropinirol anses vara mer beroendeframkallande än andra. Det är mycket svårt att bryta detta beroende och få över patienterna på annan behandling. Svåra fall av överdosering av dopaminagonister behandlas i USA med snabb utsättning av dopaminagonisten och istället insättning av 5 mg metadon en opioid. 5 10 mg metadon är bra vid RLS behandling beroende på sin långa halveringstid. RLS patienter i USA med 10 mg Sifrol eller 40 mg Adartrel är inte ovanligt. Tillåten maxdos för båda är 0,54 resp. 4,0 mg. Den första veckan är enligt Earley fruktansvärd. Efter tio dagar är dopaminsystemet normaliserat. Dopaminnivån extracellulärt varierar kraftigt över dygnet. Hos RLS patienter är variationen större och på en högre nivå. Detta kan leda till augmentation som är en följd av för mycket dopamin i synapsen. Följden blir RLS symtom i andra kroppsdelar på morgonen och förmiddagen. Kortverkande dopaminergika ger mer augmentation än långverkande. Den lägsta frekvensen för augmentation ses med Cabaser. Cabaser har andra biverkningar som gör att det används i endast mycket speciella fall. Som nummer två kommer Sifrol. L-Dopa ligger skyhögt i topp. 24 timmars dopaminstimulering, Neupro, möjliggör kanske en stabilare funktion av dopaminsystemet. Neupro har visat sig säkert och effektivt under en studie som pågått i fem år. Ingen annan dopaminagonist har studerats under så lång tid. För RLS patienter med medelsvår svår RLS är det kanske bra att ta profylaktisk behandling som kan ske med Neupro. Sjukdomsbilden för RLS kan delas in i korttidseffekter sömnstörningar, obehagskänslor och PLMS och i långtidseffekter förlorad vitalitet, trötthet, svaghet och hjärt/kärl sjukdomar. Augmentation Augmentation är troligtvis större vid järnbrist. Augmentationsrisken kan reduceras genom: högt serumferritin undvik SSRIs och antihistaminer använd långverkande dopaminagonister håll dosen så låg det går från början kombinera vid behov dopaminagonisten med någon ickedopaminerg substans Ju högre serumferritinhalt, desto lägre risk för augmentation. Riskfaktorer för augmentation är: familjär historia järnbrist tidigare augmentation med andra dopaminergika avsaknad av polyneuropati kumulativ dos och långtidsexposition av dopaminergika Augmentation uppkommer i mer än 80 % under de första två åren. Augmentationen gör symtomen ännu värre än de var i början och medför ett svårbehandlat tillstånd. Nya idéer för att mer effektivt behandla RLS i framtiden ska utarbetas. Graviditet RLS förekommer i 40 60 % av graviditeterna och speciellt under de sista tre månaderna. Oftast inträder en spontan förbättring vid barnets födelse. Det finns ingen behandling för RLS under graviditeten. Oralt järn ger inte tillräcklig lindring. Fall- (Forts. på sidan 11) Sid 10

(Forts. från sidan 10) rapporter visar att intravenöst järn kan ge lindring. Järnkarboxymaltos Ferinject - är godkänt för användning under graviditet och gav i en studie 50 % reduktion av RLS symtomen enligt IRLSSG. Dessutom fick man en kraftig sänkning i frekvensen av PLMS. Den vanligaste biverkan var sänkt blodtryck under 15 20 minuter. Generellt. 30 40 % av COPD patienterna har RLS. RLS patienter behöver med mediciner för andningsproblem än andra. Järnbrist kan leda till hypoxi. Halten av ferritin är hos RLS patienter förhöjd i mitokondrierna i substansia nigra. Ny apparat mot smärta. Apparaten, som heter Anodyne, finns i form av en manschett som fäst på baksidan av vaden direkt under knät och arbetar med en viss typ av ljus. Energin från apparaten gör att det frisätts kvävedioxid i vävnaderna. Detta ska förbättra genomblödningen och främja syntes av kroppens egna smärtmedel endorfiner. Det finns en studie som visar effekt med apparaten även långt efter att testen upphört. Posters Postern för den studie som EARLS gjort i nio europeiska länder presenterades av mig. WASM hade bjudit dit mig för att presentera vår studie. Det var många som kom och informerade sig. Alla menade att resultaten var mycket intressanta. Vår studie ger resultat som tidigare aldrig visats. Vi får hoppas att det kan ge en skjuts för RLS. Alla doser, 1 3 mg/24 timmar, av Neupro (rotigotin) visade bättre sömnkvalitet än placebo. Den positiva effekten kvarstod efter sex månader. Klart förhöjd risk för RLS patienter att drabbas av allvarliga kardiovaskulära sjukdomar. Det är viktigt att så tidigt som möjligt diagnosticera RLS patienter och sedan behandla dem för att minimera riskerna för kardiovaskulära sjukdomar. De flesta patienterna var inte nöjda med sin eller sina RLS medicin/er. Många patienter tog flera mediciner per dag och hade även symtom på dagtid, vilket visar att RLS inte bara är en sjukdom med symtom på kvällar och nätter. Sten Sevborn och EARLS poster Sponsring Tidigare har läkemedelsföretagen sponsrat kongresser vilket medfört att deltagare inte behövt betala någonting för mat och dryck. Nu har de förtagen dragit sig ur och deltagarna får själv betala. Jag finner det helt riktigt. Läkemedelsindustrin ska inte betala för detta. Det behöver emellertid inte bli som i Quebec att priserna i WASM s regi för lite mat och dryck blir astronomiska. WASM tog väl chansen att i hög grad förbättra sin kassa. Det negativt för oss som lider av RLS är att företagen inte längre sponsrar forskning och utveckling. Generikaföretagen har inget intresse att hjälpa till. Deras enda intresse är att maximera vinsten med många gånger undermåliga produkter. Ett forskande företag hade aldrig fått så dåliga farmaceutiska formuleringar godkända. Det är mycket viktigt att informationen från tillställningar som denna kommer ut till doktorn på vårdcentralen som ser patienterna men inte kan/får resa på liknande kongresser. Flygresa Frankfurt Main och Montreal (8 timmar dag dit, 6 timmar natt hem) (Forts. på sidan 12) Sid 11

(Forts. från sidan 11) Till sist då. Hur gick det att sitta i en flygmaskin i åtta timmar när man har svår RLS? Jag startade min flygresa i Frankfurt am Main klockan 10.30 och landade i Montreal 12.30. Resan tog åtta timmar och det är sex timmars tidsskillnad. Jag bokar alltid en plats i gången, då kan jag gå upp när jag vill. Jag hade tur, platsen vid sidan om mig var tom. Annars var planet, en Boeing 777 med 350 platser, fullt. Jag läste och arbetade, åt och drack det vin som serverades på flygningen som genomfördes av Air Canada. Resan var helt utan problem. Jag tar min medicin vid 15.30, 18.30 och 22.00, så under flyget till Montreal tog jag ingen medicin. I Quebec levde jag som om jag vaknat där på morgonen och tog Sifrol som jag gjorde i Sverige. Första natten blir lång men det var inga problem. I Quebec sedan var det inte heller några problem med RLS. Ungefär som här i Sverige. Flyget hem gick från Quebec 17.30 den 14 september och landade i Frankfurt am Main den 15 september klockan 06.30. Jag tog min första dos 16.30 i Montreal och den andra 18.30 i flygmaskinen. Den tredje dosen tog jag inte eftersom det skulle blivit för tätt mellan doserna. Jag satt i min stol hela tiden och läste och arbetade och åt och drack vin som hörde till resan. Jag var inte ens ur stolen för att gå på toa. Professor Claudia Trenkwalder, som jag känner väl, är en av världens ledande forskare på RLS och satt snett bakom mig frågade mig ett par gånger hur det gick att sitta. INGA PROBLEM! Väl tillbaks i Tyskland blev det en lång dag naturligtvis. För att undgå jetlag måste man även här leva som om jag vaknade i Tyskland på morgonen. Vid 23.30 på kvällen tog jag en insomningstablett och vaknade 09.30 nästa morgon pigg och utsövd! Bara att få sova en hel natt var en enormt skön upplevelse! Sten Sevborn Celiaki Screening rekommenderas för RLS-patienter med järnbrist Läkare rekommenderar enkla, billiga blodprov för att screena för celiaki (glutenintolerans) hos patienter som har RLS och låg halt av serumferritin, men som annars inte visar någon tydlig orsak till järnbrist. Låga järnreserver är en känd riskfaktor för RLS eftersom järnvärden under 45-50 mikrogram/liter blod har knutits till svår RLS. I själva verket är järnnivåerna så viktiga för RLS, att det nu är vanligt att läkare testar serumferritin vid den första bedömningen av RLS. Celiaki är en vanlig genetisk sjukdom i immunförsvaret som kan orsaka järnbrist. Doktorerna S. Manchanda, CR Davies, och D. Picchietti vid Medicinska Fakulteten på University of Illinois gjorde nyligen en undersökning för att avgöra om celiaki kan spela en roll vid järnbrist hos patienter med RLS. Läkarna utvärderade en serie av fyra patienter med RLS och serumferritin under 25 mikrogram/liter, och som hade visat positivt prov för celiaki. Läkarna bekräftade celiaki för alla fyra patienter via duodenal biopsi och positiv reaktion på en glutenfri kost. I varje enskilt fall förbättrades RLS-symptomen, två patienter kunde avbryta RLS- medicineringen och två reagerade positivt utan medicinering. Läkarna rekommenderar enkla billiga blodprov för att screena för celiaki hos patienter som har RLS och låg halt serumferritin, men som i övrigt inte visar tydlig orsak till järnbrist. De noterar också att diagnos och behandling av celiaki sannolikt kommer att förbättra resultatet för patienter med RLS, samt att bättre kunna identifiera personer i riskzonen för de betydande långsiktiga komplikationerna i samband med celiaki. RLS är bara den senaste neurologiska sjukdomen som visar en koppling till celiaki. Källa: Sleep Med. 2009 Jan 10. PMID: 19138881 Bearbetat av Sören Hallberg Sid 12

Mediciner mot RLS M ediciner mot RLS kan delas in i grupper beroende på hur de fungerar och typ av aktiv substans. Oftast provar man läkemedlen i den ordningen de beskrivs nedan, men börjar med grupp 1, sedan 2 osv. Biverkningar Alla mediciner har biverkningar. I tabellerna nedan listar vi, enligt FASS, de vanligaste (de inträffar hos färre än 1 av 10 och fler än 1 av 100 patienter). Det betyder inte att just Du kommer att få dem, det säger heller inget om hur kraftiga biverkningarna är. Godkända mediciner Märkligt nog är enbart Sifrol och Adartrel godkända som mediciner mot RLS. De övriga medicinerna, som i flera fall använts många år mot RLS, kan ändå vara väl så effektiva. Dessa mediciner är i allmänhet förstahandsval. En orsak till RLS är en felfunktion i dopaminsystemet. Dopamin är en s.k. signalsubstans i framför allt hjärnan, det innebär att den hjälper till att överföra information mellan nervceller. Nerverna som stimuleras av dopamin styr bl.a. rörelser. Nervceller som signalerar med hjälp av dopamin kallas dopaminerga. Parkinsons sjukdom beror också på brister i dopaminsystemet, därför används ofta samma mediciner mot båda sjukdomarna, men i betydligt lägre doser i RLS-sammanhang. Därför är också de biverkningar man kan läsa om ofta små för en RLS-patient. Dopaminagonister En grupp dopaminerga läkemedel kallas dopaminagonister. Dopaminagonister har liknande verkan som dopamin. Tabletter Namn Form Dosering mg/dygn Tid innan effekt, tim Aktiv substans Verkningstid tim Biverkan Pramipexol Sifrol, Pramipexole Bluefish, Pramipexole Teva Delbar tablett 0,09-0,54 1-2 8-12 Illamående, trötthet, nervositet Ropinirol Adartrel, Ropinirol Mylan, Ropinirol Stada Ej delbar filmtablett 0,25-4,0 1-2 3-10 Illamående, trötthet, nervositet Kabergolin Cabaser Delbar tablett 1-2 1-2 65-110 Som dopaminagonister + hjärtklaffpåverkan, lungfibrotisering Utmärkande för Cabaser är den långa verkningstiden, vilket kan vara bra för de patienter som har RLS-problem hela dygnet. Denna medicin bör tas högst varannan dag för att undvika ökade RLSproblem på grund av augmentation. Sid 13

Det finns i dag depottabletter för Sifrol och Requip. Depottabletter är inte godkända för behandling av RLS men fungerar bra ändå. Depottabletter betyder att de avger sin effekt under längre tid. OBS: Viktigt då det gäller dopaminagonister är att tabletter bör tas ca 2 timmar innan problemen förväntas börja. Har problemen börjat fungerar dopaminagonister dåligt. TIPS: Många tar en halv dos medicin ca klockan 17, resten vid läggdags. Det fungerar bra för de flesta. Depotplåster Namn Form Dosering mg/dygn Tid innan full effekt, tim Aktiv substans Verkningstid tim Biverkan Rotigotin Neupro Plåster 1-3 24 24 Illamående, trötthet, nervositet, hudirritationer Detta sätt att tillföra ett läkemedel har den intressanta fördelen att läkemedlet inte behöver passera magen för att bli upptagen av blodet utan går via huden direkt in i blodet. Tanken med detta sätt att ge läkemedlet är att man under de 24 timmar som plåstret är aktivt avger exakt samma dos till blodet. På detta sätt undviker man de svängningar i blodet av det aktuella läkemedlet som man får när man tar tabletter. Neupro har lång verkningstid, ett dygn, vilket kan vara bra för de patienter som har RLS-problem hela dygnet. Levodopa, tabletter, delbara Namn Form Dosering mg/dygn Tid innan effekt, tim Aktiv substans Verkningstid tim Biverkan Levodopa+ Benzerasid Madopark Delbar tablett, depotkapsel 100-200 0,3-1 2-4 Illamående, trötthet, nervositet Levodopa+ Karbidopa Sinemet Delbar tablett, depottablett 100-200 1 2-4 Illamående, trötthet, nervositet Levodopa är ett förstadium till dopamin, en så kallad prekursor. I Madopark ingår levodopa tillsammans med benserazid, ett ämne som förhindrar att levodopa omvandlas till dopamin ute i kroppen men tillåter att omvandlingen sker i hjärnan. Genom detta undviker man till stor del oönskade effekter av dopamin på kroppens övriga organ. Sinemet innehåller karbidopa för samma ändamål. En variant av Madopark heter Madopark Quick Mite. Den verkar inom 20-30 minuter, och går utmärkt att ta fast man kanske redan tagit Sifrol eller dylikt. Några tabletter Madopark Quick Mite Sid 14

50 mg och en liten flaska vatten är mycket bra att ha med sig på resa, på teatern, eller vid andra tillfällen då RLS-besvären sätter in och den ordinarie medicinen inte räcker till. Oftast räcker en halv tablett (=25 mg). Madopark och Sinemet finns även som depottabletter. Hjälper inte dopaminerga läkemedel kan man ta till opioider, antingen ensamt eller i kombination med dopaminerga. Opioider är opiumliknande preparat som har en kraftigt smärtstillande och muskelavslappnande effekt. Tyvärr ökar risken för biverkningar med dessa medel. Opioider: tabletter, kapslar, depottabletter och plåster Några exempel: Namn Form Dosering mg/dygn Tid innan effekt, tim Aktiv substans Verkningstid tim Biverkan Paracetamol + Kodein Citodon Delbar tablett, supp, brustablett 500-4000 1 2-3 Toleransutveckling, trötthet, illamående, förstoppning, beroende Paracetamol + Kodein Panocod Delbar tablett, brustablett 500-4000 1 2-3 Toleransutveckling, trötthet, illamående, förstoppning, beroende Acetylsyra, koffein, kodein Treo Comp Brustablett 500-4000 2-4 Toleransutveckling, trötthet, illamående, förstoppning Dextropropoxifen Tramadol Doloxene, Dexofen Tramadol+ tillverkare Hårdkapsel. Delbar tablett Kapslar, depottabletter 200-400 2-3 6-30 för yngre och 80-90 för äldre 50-400 1-2 5-16 Toleransutveckling, trötthet, illamående, förstoppning, beroende, huvudvärk Tramadol Nobligan Kapslar, tabletter 50-400 1-2 5-16 Tramadol Tramadol Tiparol Tradolan Kapslar, brustabletter Tabletter, depottabletter 50-400 1-2 5-16 50-400 1-2 5-16 Toleransutveckling, trötthet, illamående, förstoppning, beroende, huvudvärk, svettning Oxykodon OxyContin Depottabletter 10-40 3 12 Morfin Morfin Tabletter 30-180 1-2 2-3 Fentanyl Durogesic Plåster 12-30 mg/ tim/ 72 tim 12-24 17 Sid 15

Morfinpump Vid svår RLS, där annat inte hjälper, kan en inopererad morfinpump förbättra livskvaliteten. Operationen är enkel och endast lokalbedövning behövs. Läkaren gör ett litet snitt i huden vid ryggraden och för in en kateter i ryggmärgen. Den justeras så den når nerverna som går till benen. Ett annat snitt görs i midjan där pumpen sätts in. Katetern kopplas till pumpen via en slang under huden. Pumpen ser ut som en liten rund dosa, ca 7 cm i diameter. I mitten finns en liten ventil där påfyllning sker med en injektionsspruta. Pumpen sitter under huden på vänster sida i midjehöjd. Man får undvika att ha kläder som sitter åt just där. Den stör inte på något annat sätt, sova med den går t.ex. helt utan problem. Medicinen räcker ca 6 månader. Då sticker man in en spruta genom huden in i pumpen och fyller upp pumpen. Batteriet i pumpen ska räcka 7 år. Justering av doseringen görs med en fjärrmanöver. Då pumpen ger morfin bara till nerverna som går till benen uppstår inget morfinberoende. Hjärnan får ju inte morfin på detta sätt. En annan fördel med att ge direkt till nerverna är att dosen morfin kan vara extremt låg. Man talar om mikrogram. 3. Antiepilektika Antiepilektika används för behandling av epilepsi men används även för behandling av smärta orsakad av förändringar i nerverna. Hjälper inte heller opioider mot RLS kan antiepilektika vara ett alternativ, men risken för obehagliga biverkningar ökar ännu mer. Aktiv substans Namn Form Dosering mg/dygn Tid innan effekt, tim Verkningstid tim Biverkan Gabapentin Nuerontin Filmtablett, hårdkapsel 300-2400 2-3 5-7 Trötthet, sömnighet, yrsel, illamående, synstörning, insomningsproblem, huvudvärk Pregabalin Lyrica Kapslar 150-600 1-2 6 Karbamazepin Tegretol Tabletter, depottabletter 100-1000 4-24 35 Dåliga blodvärden, yrsel, trötthet, vattenansamling Klonazepam Iktorivil Tabletter 4-8 0,5-1 6-12 (20-60) Trötthet, beroende, tolerans, sömnighet, synstörningar Sid 16

4. Bensodiazepiner Bensodiazepiner har flera olika effekter: Ångestdämpande, muskelavslappnande, motverkar kramper, mm. De är starkt beroendeframkallande. Exempel: Namn Typ Form Dosering mg Tid innan effekt, tim Aktiv substans Verkningstid tim Biverkan Nitrazepam Mogadon Benzodiazepin Tabletter 5-10 0,5-1 18-36 Trötthet, beroende, tolerans, dåsighet 5. Järn Den här punkten skulle lika gärna kunna stå först! Misstänker man att det är sekundär RLS beroende på järnbrist sätter man in en intravenös behandling. Tabletter ger inte tillräcklig mängd järn. Misstänker man järnbrist ska man kontrollera halten serumferritin (det lagrade järnet i cellerna), vanligt hemoglobin säger inget i detta fall. För en RLS-drabbad person ska halten serumferritin vara över 50 mikrogram/liter, helst över 100. Namn Aktiv substans Dosering Verkningstid Biverkan Ferinject Dextriferron 4*4 ml, alt 1*20 ml månader, år Huvudvärk, yrsel, illamående, förstoppning, diarré, hudutslag Venofer Järnsackaros 5*200 ml månader, år Smakrubbningar Sid 17

Knep & Knåp Kulig vägning Vi har 12 likadana kulor, så när som att en av dem har en annan vikt än de övriga. Man vet inte vilken det är, bara att den är lättare än de övriga. Kan man med endast en vanlig balansvåg som hjälpmedel ta reda på vilken av kulorna som är den onormala med högst tre vägningar? Tomten behöver ljus Tomten behöver ett nytt ljus varje kväll för att se bra när han packar julklappar. Han kan göra ett nytt ljus av fem ljusstumpar. Hur länge räcker hans förråd av ljus när han samlat ihop femtio ljusstumpar? Fotbollsmatchen Innan fotbollsmatchen mellan lag Syd och lag Nord fanns det 5 prognoser: a) det kommer inte att bli oavgjort b) Syd kommer att släppa in mål c) Nord kommer att vinna d) Nord kommer inte att förlora e) det kommer bli 3 mål i matchen Efter matchen visade det sig att exakt tre prognoser stämde. Vad blev matchens resultat? Skicka in dina svar! Vi vill ha svaren innan 15:e januari. Alla svar som kommer i tid deltar i lottdragning. Först öppnade svar med alla rätt får tre trisslotter! Adress finns på sid 2. E-post går bra också. Sid 18

Lösningar till Knep & Knåp förra numret Tennisturneringen I en tennisturnering deltar 33 spelare. Tävlingen är upplagd så att segraren går vidare till nästa omgång, medan förloraren utgår ur turneringen. Hur många matcher måste spelas för att en segrare skall kunna koras? Svar: 32 matcher Vattenhinken Slå 6lit vatten i en hink, då blir den fylld till 2 tredjedelar. Hur mycket mer vatten kan du slå i hinken? Svar: 3 liter Siffersystemet Kan du se systemet med dessa siffror? 1 11 21 1211 111221 312211 Vad är nästa tal?! Svar: 13112221. Så här är systemet: Ett = 1, en etta = 11, två ettor = 21, en tvåa en etta = 1211, en etta en tvåa två ettor = 111221, tre ettor två tvåor en etta = 312211, en trea en etta två tvåor två ettor = 13112221. Nästa tal är alltså 13112221 Kjell Nilsson i Åmål får tre Trisslotter. Grattis! Hoppas du får en storvinst! Redaktören Sid 19

Avs. RLS-Förbundet Rättarev. 14 771 90 LUDVIKA POSTTIDNING B Retur till avsändare Ny vetenskaplig studie av RLS startas inom kort vid Örebro Universitet. V id Örebro Universitet har nyligen Universitetslektor Britta Wåhlin-Larsson i en doktorsavhandling framlagt fynd som visar att muskulaturen i vaden hos patienter med RLS drabbas av syrebrist. Denna i sin tur torde bero av sk. Ischemi, dvs bristfällig blodcirkulation i benen. Detta är inte helt nytt. Redan 1945 framförde den legendariske svenske forskaren, Karl-Axel Ekbom, att symtomen i benen, som de med RLS upplever, beror på en cirkulationsstörning. Detta har emellertid under senare år avfärdats av andra internationella forskare. Men kanske hade Professor Ekbom rätt även i detta? Om vår hypotes är riktig, kan detta leda ett sk. paradigmskifte vad gäller orsak till symtomupplevande vid RLS och kanske en mer konkret diagnostisk metod i framtiden!?? Forskningen är planerad att enbart gälla kvinnor mellan 18-50 år. Utöver Jan Ulf- Ulfberg och Britta Wåhlin-Larsson deltager överläkare Lena Leissner, Universitetssjukhuset, Örebro och Med. Dr Eva Oscarsson, Örebro Universitet, i projektet. Den som är intresserad av mer information, och kanske ett personligt deltagande i studien, är välkommen att kontakta Doc. Jan Ulfberg på: För att försöka komma vidare i denna fråga startar nu en forskningsstudie vid Örebro Universitet, där vi planerar undersöka cirkulationen i de små blodkärlen i bägge vaderna. Metoden som användes heter Microdoppler. jan.ulfberg@circadbok.se Undersökningen går till så, att en liten tunn nål stickes in i vadmuskeln under några minuter. För att se om skillnad föreligger mellan symtomfrihet på dygnet och tid med symtom, sker undersökningen en förmiddag och kväll, samma dygn. Även några blodprover tages. Sid 20