Esa Iivonen Nordisk konferens om BARNFATTIGDOM Stockholm 19.3.2014 Barnfattigdom i Finland och effekterna på barns utveckling
Fattigdom är skadligt för barns utveckling och välbefinnande (1) Familjens medellöshet minskar barnets möjligheter att delta i aktiviteter och göra likadana val som andra i samma livsmiljö. Konsumtionen spelar en allt större roll i barns och ungas liv. Barn och unga jämför med varandra vad de har och vad de inte har. Fattigdom leder till utanförskap, minskad delaktighet, skamkänslor samt inverkar negativt på hälsan. 2
Fattigdom är skadligt för barns utveckling och välbefinnande (2) Enligt amerikanska forskningar har fattigdom negativa följder på barns inlärningsförmåga. I USA spelar familjens inkomstnivå stor roll i den ungas utveckling. Fattigdom har en negativ inverkan på barns och ungas hälsa och beteende. En dålig socioekonomisk ställning går i arv till följande generation. Reija Paananen, Tiina Ristikari, Marko Merikukka, Antti Rämö, Mika Gissler: Lasten ja nuorten hyvinvointi Kansallinen syntymäkohortti 1987 tutkimusaineiston valossa; THL 2012 3
Fattigdom är skadligt för barns utveckling och välbefinnande (3) Barn i familjer som har det ekonomiskt svårt oroar sig för familjens ekonomi. Föräldraskapet är inte statiskt och resurserna varierar. Familjens ekonomiska bekymmer belastar föräldrarna och utgör en risk för hur bra föräldrarna klarar av vardagen. 4
Forskning kring den nationella födelsekohorten 1987 (1) Alla de cirka 60 000 barn som föddes i Finland år 1987 har följts upp i en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd ända från fostertiden fram till slutet av år 2008. När man talar om ungas problem glömmer man ofta att ojämlikhet och utslagning är fenomen som ofta har sitt ursprung i tidigare livsskeden. Levnadsförhållandena under barn- och ungdomen, uppväxtmiljön och faktorer som anknyter till familjen påverkar på många sätt individens uppväxt och utveckling. Reija Paananen, Tiina Ristikari, Marko Merikukka, Antti Rämö, Mika Gissler: Lasten ja nuorten hyvinvointi Kansallinen syntymäkohortti 1987 tutkimusaineiston valossa; THL 2012 5
Forskning kring den nationella födelsekohorten 1987 (2) Undersökningen visar att förhållandena under barndomen påverkar resten av livet på många sätt. Om familjen har ekonomiska problem så påverkar det avsevärt barnets senare välbefinnande och kan till och med ge upphov till psykiska problem. Reija Paananen, Tiina Ristikari, Marko Merikukka, Antti Rämö, Mika Gissler: Lasten ja nuorten hyvinvointi Kansallinen syntymäkohortti 1987 tutkimusaineiston valossa; THL 2012 6
Forskning kring den nationella födelsekohorten 1987 (3) Forskningen visar att föräldrarnas utbildning, socioekonomiska och ekonomiska ställning inverkar kraftigt på barnens och ungas välbefinnande. Föräldrarnas låga utbildning och låga socioekonomiska ställning är i relation till hur dåligt barnen mår. I synnerhet familjens ekonomiska problem avspeglas i den ungas välbefinnande. Reija Paananen, Tiina Ristikari, Marko Merikukka, Antti Rämö, Mika Gissler: Lasten ja nuorten hyvinvointi Kansallinen syntymäkohortti 1987 tutkimusaineiston valossa; THL 2012 7
Forskning kring den nationella födelsekohorten 1987 (4) Vikten av förebyggande service och service som stöder välbefinnande framhävs då man vill hindra att problem går i arv. Åtgärderna för att förebygga utslagning kommer för sent. Inom service för vuxna bör man alltid utreda barnens situation och föräldrarnas behov av stöd i föräldraskapet. Barns och ungas välbefinnande byggs i vardagen. Det är av yttersta vikt att uppväxtmiljöerna så som förskola, skola och hobbyer stöder barnens välbefinnande och stärker förebyggande faktorer. 8
Barn och unga oroar sig över familjens ekonomi Mannerheims Barnskyddsförbund gjorde i samarbete med tidningen Kotivinkki år 2010 en enkät där man frågade 13-18 -åringar om hur de upplevt familjens ekonomiska problem. Barnen upplevde att de själva oroar sig över hur pengarna räcker till mer än föräldrarna. En dålig ekonomisk situation i familjen anstränger relationerna inom familjen och påverkar humöret. Barnen upplevde rädsla, ångest och oro men även skuldkänslor. De vågade inte be om sådant de behövde och kände skuld över att föräldrarna inte kunde skaffa det som de behövde. 9
Ekonomisk ojämlikhet i barnens vardag (1) Folkpensionsanstalten har i en undersökning analyserat hur ekonomisk ojämlikhet framträder i barnens vardag. Undersökningen fokuserade på barn i klass 5 och 8. Ekonomisk ojämlikhet påverkade främst konsumtionsmöjligheterna. Barn lägger märke till klädval, antal saker någon har, märken, åldern och modellen på bl.a. telefoner. Mia Hakovirta ja Minna Rantalaiho: Taloudellinen eriarvoisuus lasten arjessa, Kela 2012 10
Ekonomisk ojämlikhet i barnens vardag (2) Konsumtion är en del av barnens vardag och det ställs vissa förväntningar på hur man ska konsumera. Ekonomisk ojämlikhet kan i värsta fall leda till utslagning, utestängning från gruppen och mobbning. Enligt barnen kan man bli mobbad både ifall man är rik eller fattig. Riskerna att bli mobbad är större ifall de ekonomiska resurserna är avsevärt lägre än de andras. Mia Hakovirta ja Minna Rantalaiho: Taloudellinen eriarvoisuus lasten arjessa, Kela 2012 11
Ekonomisk ojämlikhet i barnens vardag (3) Barnets välbefinnande påverkas avsevärt av hur andra barn i samma ålder ser honom eller henne. Barn i familjer som har det bättre ställt har således mer möjligheter och har lättare att få kompisar eftersom resurserna gör honom eller henne intressant och han eller hon kan reglera andras förhållningssätt. Barn som har sämre ekonomiska resurser har även sämre möjligheter att ändra på den bild andra har av honom eller henne. Mia Hakovirta ja Minna Rantalaiho: Taloudellinen eriarvoisuus lasten arjessa, Kela 2012 12
Barnfamiljer i brödköer I Finland har man undersökt barnfamiljer som utnyttjat brödköer. Mammor som intervjuats i undersökningen poängterade att brist på pengar delar in människor i olika grupper. Mammorna ville skydda sina barn från upplevelser om fattigdom och de var mycket uppfinningsrika i vardagen. Mammorna upplevde att brist på information avskärmade dem från gemenskapen och från servicen. Kuka käy leipäjonossa? Pääkaupunkiseudun ruoanjakotutkimuksen tuloksia. Saija Turunen, Maria Ohisalo, Vlada Petrovskaja ja Anna-Kaisa Tukiala. Soccan työpapereita 2012:1 13
Orsaker till barnfamiljers fattigdom (1) Föräldrarnas arbetslöshet. Observera att i varannan fattig barnfamilj arbetar föräldern medan i fattiga hushåll utan barn är arbetslöshet vanligt. Kortvariga jobb, snuttjobb som varvas med arbetslöshet och låg inkomstnivå. Arbetslöshet och en dålig placering på arbetsmarknaden förklaras bl.a. av en låg utbildningsnivå och arbetslivets förändringar. 15 % av föräldrarna i fattiga barnfamiljer har högskoleutbildning. Hannele Sauli, Minna Salmi ja Johanna Lammi-Taskula: Kriisistä kriisiin lapsiperheiden toimeentulo 1995-2009, Yhteiskuntapolitiikka 2011:5 14
Orsaker till barnfamiljers fattigdom (2) Ensamförsörjande har en tredubbel chans att bli fattiga Fattiga barnfamiljer är ofta småbarnsfamiljer. I fattiga barnfamiljer finns det oftare barn under skolåldern än i icke-fattiga barnfamiljer. I fattiga barnfamiljer finns det klart oftare tre eller fler barn än i barnfamiljer med medelinkomst. Inkomstöverförningarnas andel av den förfogade inkomsten är tredubbel i jämförelse med andra barnfamiljer. Realvärdet på socialbidragen har sjunkit vilket påverkar på de fattiga barnfamiljerna extra hårt. Hannele Sauli, Minna Salmi ja Johanna Lammi-Taskula: Kriisistä kriisiin lapsiperheiden toimeentulo 1995-2009, Yhteiskuntapolitiikka 2011:5 15
Ensamförsörjande, småbarnsfamiljer och storfamiljer löper risk att bli fattiga 120 000 barn bodde år 2011 i hushåll med små inkomster*, vilket är 11 % av alla barn. * Hushålls disponibla penninginkomster per konsumtionsenhet (s.k. ekvivalerad penninginkomst) understiger 60 procent av medianinkomsten av de ekvivalerade disponibla penninginkomsterna för samtliga hushåll Fattigdom är tre gånger så vanligt bland familjer med bara en försörjare i jämförelse med familjer med två försörjare. Fattigdom är vanligast då familjen har barn under skolåldern. Ju fler barn, desto större risk för fattigdom. Ensamförsörjare är tvungna att använda sig av socialbidrag fem gånger så ofta som familjer med två försörjare. Tilastokeskus, Tulonjakotilasto 2011 ja THL, Toimeentulotuki 2011 Ks. pienituloisuuden määritelmä: http://www.tilastokeskus.fi/til/tjt/kas.html 16
Andelen personer i låginkomsthushåll i Finland 1995-2011 Barnbefolkningen Hela befolkningen 14 12 10 8 6 4 2 0 1995 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tilastokeskus, Tulonjakotilasto 2011 17
Andelen personer i låginkomsthushåll 2000-2011, procent 25 20 15 10 5 Ensamförsörjarhushåll Par med barn 0 2000 2005 2009 2010 2011 Tilastokeskus, Tulonjakotilasto 2011, Pienituloisuus 18
Antalet hushåll med utkomstsvårigheter 2011, procent 47,5 Utkomstsvårigheter Större svårigheter (svårt eller mycket svårt att klara sig) 20,3 24,3 17,5 21,5 23,7 8,1 5,1 5,6 7,9 Ensamförsörjarhushåll Par med barn, det yngsta under 7 år Par med barn, det yngsta 7-12 år Par med barn, det yngsta 13-17 år Samtliga hushåll Tilastokeskus, Tulonjakotilasto 2011 Subjektiivinen toimeentulo 19
Barnbidragets och hemvårdsstödets köpkraft är klart lägre än i mitten på 90-talet (1) I Finland betalas barnbidrag för alla barn under 17 år som är bosatta i Finland. Barnbidragets storlek per barn beror på antalet barn i familjen. Ensamförsörjare får förhöjt barnbidrag. Hemvårdsstöd betalas familjer med barn under 3 år som inte har en kommunal dagvårdsplats. Stödet består av en vårdpenning samt av ett vårdtillägg som är beroende av familjens inkomster. 20
Barnbidragets och hemvårdsstödets köpkraft är klart lägre än i mitten på 90-talet (2) Från år 1994 till år 2011 har realvärdet på barnbidraget för 1 barnet sjunkit 20 % barnbidraget för 2 barnet sjunkit 30 % barnbidraget för 3 barnet sjunkit 29 % hemvårdsstödets vårdpenning sjunkit 26 % hemvårdsstödets vårdtillägg sjunkit 51 % Barnbidragens köpkraft sjunker ytterligare när indexjusteringarna uteblir 2013-2015. 21
Hushåll som erhållit utkomststöd (socialbidrag) enligt hushållstyp, barnfamiljer 1995-2012, procent Gifta/samboende par med barn Ensamstående med barn 30,7 31,9 31,3 29,5 28,1 27 27,6 28,6 28,1 26,9 25,2 23,9 23,3 23,4 24,1 24,1 24,1 24 9,6 10,2 9,6 8,5 7,5 6,7 6,7 6,1 5,9 5,3 4,9 4,6 4,3 4,2 5 4,8 4,7 4,7 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 22
Barnfattigdom och fyra huvudprinciper i FN:s barnkonvention (1) De fyra huvudprinciperna i FN:s barnkonvention: Artikel 2: handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Artikel 3: anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet. 23
Barnfattigdom och fyra huvudprinciper i FN:s barnkonvention (2) Artikel 6: understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. 24
Social trygghet och levnadsstandard i FN:s barnkonvention Artikel 26: Konventionsstaterna skall erkänna rätten för varje barn att åtnjuta social trygghet, innefattande socialförsäkring och skall vidta nödvändiga åtgärder för att till fullo förverkliga denna rätt i enlighet med sin nationella lagstiftning. Artikel 27: Konventionsstaterna erkänner rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling. 25
FN-kommitténs uppmaningar och rekommendationer gällande Finland (2011) FN-kommittén för barnens rättigheter har 2011 uppmanat Finland att: förstärka sina ansträngningar att tillhandahålla stöd till ekonomiskt missgynnade familjer, inbegripet barn i unga familjer, ensamstående föräldrar och familjer med många barn. säkerställa rätten för alla barn till en tillräcklig levnadsstandard. Kommittén rekommenderar också att Finland: vidtar de åtgärder som behövs för en övergripande insamling och analys av uppgifter om barn som lever i fattigdom för att den ska åtgärdas effektivt. 26
EU-kommissionens rekommendation: Bryt det sociala arvet I och med eurokrisen har barnfattigdom tagits upp på agendan i den europeiska diskussionen. EU-kommissionen har i februari 2013 gett medlemsländerna en rekommendation om att förebygga barnfattigdom och social utestängning: Bryt det sociala arvet investera i barnens framtid European Commission Recommendation of 20.2.2013: Investing in children breaking the cycle of disadvantage 27
Barnfattigdom i Europa, andelen av barn i låginkomsthushåll 2012, % (1) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Eurostat 28
Barnfattigdom i Europa, andelen av barn i låginkomsthushåll 2012, % (2) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Eurostat 29
Tack!