RAPPORT 2015:12 REGERINGSUPPDRAG Strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011 2016 Redovisning 2014
Strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011 2016 Redovisning 2014 Boverket mars 2015
Titel: Strategin för genomförandet av funktionshinderspolitiken 2011 2016. Redovisning 2014 Rapport: 2015:12 Utgivare: Boverket mars 2015 Upplaga: 1 Antal ex: 50 Tryck: Boverket internt ISBN tryck: 978-91-7563-231-5 ISBN pdf: 978-91-7563-232-2 Sökord: funktionshinderpolitiken, delmål, nulägesbeskrivning, uppföljning, indikatorer, tillsynsvägledning, kommuner, tillsyn, tillämpning, bestämmelser, rättssäkerhet, enkelt avhjälpta hinder, flerbostadshus, inventering, tillgänglighet, fysisk planering, funktionshinder, funktionsnedsättning, bostadsanpassningsbidrag. Dnr: 761/2015 Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 00 eller 35 30 56 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2015
Förord Regeringen har gett Boverket i uppdrag att årligen redovisa genomförda insatser, dess resultat och effekter som Boverket gör inom ramen för strategin för genomförandet av funktionshinderpolitiken. Detta är den fjärde rapporten. Boverket ska senast den 15 mars 2016 lämna en slutrapport till regeringen. Arbetet är ordnat i fem delmål med stöd i ett permanent samråd med funktionshinderrörelsen. De fem kapitlen om delmålen har tagits fram av den enhet som ansvarar för respektive delmål. Karlskrona mars 2015 Janna Valik generaldirektör
Innehåll Sammanfattning... 7 Uppdraget... 9 Delmålens effektmätning...9 Samrådet... 10 Delmål 1... 13 En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgängligheten och enkelt avhjälpta hinder följs... 13 Vad handlar delmålet om?... 13 Utgångsläge 2011... 13 Insatser 2011... 14 Insatser 2012... 14 Insatser 2013... 15 Insatser 2014... 16 Vad händer 2015?... 17 Kortfattad analys... 17 Delmål 2... 19 En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder... 19 Vad handlar delmålet om?... 19 Utgångsläge 2011... 19 Insatser 2012... 20 Insatser 2013... 20 Insatser 2014... 21 Uppföljning... 22 Delmål 3... 23 Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadsbestånd ur tillgänglighetssynpunkt... 23 Vad handlar delmålet om?... 23 Insatser 2011 och 2012... 24 Insatser 2013... 24 Insatser 2014... 25 Uppföljning och effekter av insatser... 27 Kortfattad analys... 29 Vad händer 2015?... 29 Delmål 4... 31 Funktionshinderperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av 2016... 31 Vad handlar delmålet om?... 31 Utgångsläge 2011... 32 Insatser 2012... 32 Insatser 2013... 33 Insatser 2014... 33 Uppföljning och effekter av insatser... 34 Vad händer 2015?... 34 Delmål 5... 37
Senast 2016 ska landets kommuner utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet... 37 Vad handlar delmålet om?... 37 Utgångsläge 2014... 37 Insatser 2014... 38 Uppföljning och indikatorer... 39 Kortfattad analys... 42
7 Sammanfattning Årsrapporten följer upp Boverkets arbete med de fem delmålen inom ramen för genomförandet av funktionshinderpolitiken 2011 2014 och samråden med funktionshindersrörelsen, där även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och länsstyrelserna är representerade. Boverket arbetar inom ett brett område med frågor om planering, byggande och boende en bredd som också återspeglas i de fem delmålen. Delmål 1 handlar om att Boverket tillsammans med länsstyrelserna ska ge tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna genom råd och stöd i deras tillsynsarbete. Boverket har under 2014 genomfört ett regeringsuppdrag om tillsynvägledning till byggnadsnämnderna. Resultatet har blivit vägledande texter som publicerats på Boverkets webbplats. I april 2014 lämnade Boverket sin årliga tillsynsrapport till regeringen. Där framgår bland annat att kommunerna lägger fler arbetstimmar på tillsyn jämfört med föregående år. Delmål 2 handlar om en förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder. Boverket har inom ramen för delmålet uppdaterat sin webbplats med nya vägledande texter om enkelt avhjälpta hinder och tagit fram en ny broschyr om enkelt avhjälpta hinder i lokaler. Boverket har även inlett ett samarbete med bland en rad andra myndigheter för att under nästa år genomföra tillgänglighetsutbildningar riktade bland annat till kommuner och länsstyrelser. Materialet kan också komma att kunna användas i Boverkets PBL-utbildning för kommunerna. Delmål 3 handlar om att fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt. Inom ramen för delmålet publicerade Boverket Inventera tillgängligheten i flerbostadshus en handbok. Baserat på handboken publicerades även broschyren Dags att inventera tillgängligheten i flerbostadshus! liksom en webbversion av handboken samt en nedladdningsbar bildpresentation om inventeringens möjligheter och det ekonomiska stöd som kommuner kunnat söka för att genomföra en inventering. I samband med vårens lansering av det framtagna materialet, och som en del av informationsinsatsen kring det ekonomiska stödet, genomförde Boverket informationsträffar i Hässleholm, Nässjö, Östersund och Västerås. Information om det ekonomiska stödet togs även fram som broschyr och vykort. Delmål 4 handlar om att funktionshinderperspektivet ska tydligt avspeglas i den fysiska miljön. Under året har Boverket genomfört ett regeringsuppdrag om Boendeinflytande och medborgardialog, där funktionshinderfrågor fanns med som en aspekt. Ett andra regeringsuppdrag påbörjades under året och handlar om att ta fram en vägledning för planoch bygglagens hållbarhetsbestämmelser. En första delrapport blev klar i november 2014. Del två av uppdraget ska vara färdigt till slutet av juni 2015 och innebär att ta fram en vägledning inom samma område. Delmål 5 handlar om att landets kommuner ska utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningsbidraget med en hög grad av rättssäkerhet. Boverket har under året gjort en översyn av lagen om bostadsanpassning som redovisades till Socialdepartementet i december 2014. Boverket har även granskat informationen kring bostadsanpassnings-
8 bidraget på samtliga kommuners webbplatser, uppdaterat och utvecklat handboken kring bidraget samt tagit fram teckentolkade och syntolkade versioner av de båda informationsfilmer kring bostadsanpassningsbidraget som Boverket tog fram 2013.
9 Uppdraget Boverket är en av 22 strategiska myndigheter som har ett särskilt ansvar att genomföra regeringens funktionshinderpolitik inom sitt verksamhetsområde. För Boverket innebär detta att den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras, bland annat genom att identifiera framgångsfaktorer och att enkelt avhjälpta hinder undanröjs. Boverkets instruktion 7 visar att Boverket har ett sektorsansvar för fysisk tillgänglighet inom sitt verksamhetsområde. Det innebär att Boverket ska vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till andra parter i arbetet med fysisk tillgänglighet. Arbetet med funktionshinderfrågor spänner över hela myndigheten och syns särskilt i Boverkets arbete med lagar och regler samt de områden som ingår i regeringsuppdraget Strategin för funktionshinderpolitiken 2011 2016. Uppdraget innebär att Boverkets arbete fokuseras inom fem delmål. Insatserna inom delmålen ska bidra till att samhället utvecklas så att personer med funktionsnedsättning i ökad utsträckning ges förutsättningar att leva självständigt och göra egna val. I den första årsrapporten, som lämnades i mars 2012, redovisades nollvärden, det vill säga hur situationen var när arbetet började under 2011. I efterföljande årsrapporter redovisas genomförda insatser, valda metoder för uppföljning av målen, uppmätta resultat samt hur Boverkets samråd med funktionshinderförbunden bedrivits. Rapporten är sammanställd av Andreas Johansen och Johan Kihlberg på Enheten för boende och stadsutveckling. De fem kapitlen om delmålen har tagits fram av den enhet på Boverket som ansvarar för respektive delmål. Delmålens effektmätning Boverket har ett brett verksamhetsområde med frågor om planering, byggande och boende, vilket innebär att Boverkets arbete med funktionshinderfrågor är lika brett. Det arbete som utförs inom ramen för de fem delmålen är därför utformade i insatser på både kort och lång sikt. Uppföljningen och effektmätningen beror helt på den sakfråga som respektive delmål fokuserar på. Några delmål är formulerade så att en effekt av
10 arbetet är möjlig att utvärdera först i slutet av de fem år som strategiperioden omfattar medan andra kan utvärderas från år till år. Effekterna av samhällets arbete med funktionshinderfrågor mäts bäst i hur medborgaren upplever sin vardag. Boverkets arbete som kunskapsmyndighet går främst ut på att klargöra förutsättningarna för arbetet med funktionshinderfrågor för andra aktörer, till exempel kommunerna. Det gör att det kan vara svårt att koppla Boverkets arbete till förbättringar i den enskilde medborgarens vardag. Boverkets effektmätning sker därför främst kring långsiktiga insatser. Ska arbetet utvärderas och effektmätningen vara ändamålsenlig bör effektmätningen vara utformad på sådant sätt att det går att påvisa en kvantitativ och/eller kvalitativ förändring men också att resultatet av utvärderingen stärker arbetets prioriteringar eller ger en god grund för nya. Samrådet Sedan 2005 har Boverket ett permanent samråd med funktionshinderrörelsen. I samrådet ingår även representanter från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och länsstyrelserna. Boverket har även en intern nätverksgrupp kring funktionshinderfrågor. Ambitionen är att myndighetens samtliga enheter ska vara representerade i nätverksgruppen, utöver kontaktpersonerna för respektive delmål. Den interna nätverksgruppens aktiva deltagande i samrådet har lett till en bred och direkt återkoppling till de sakfrågor myndigheten arbetar med. Genom samarbetet med funktionshinderrörelsen kan vi gemensamt arbeta för en god tillgänglighet och en bra livssituation för alla. Ett långsiktigt och stabilt arbete är nödvändigt. Den dialog som samrådsmötena innebär motsvarar FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som stadgar att organisationer som företräder personer med funktionsnedsättningar har rätt att vara aktivt involverade i beslutsprocesser och genomförande av frågor som de berörs av. Dialogen i samrådet rör bland annat relevanta regeringsuppdrag, där Boverkets medarbetare bjuds in att presentera pågående uppdrag för samrådet. Samrådet möts under en heldag vid tre tillfällen varje år. Vid flera möten har det förts fram önskemål om att samrådet ska få en mer aktiv roll i verkliga projekt. Från Boverkets sida har ambitionen varit att så tidigt som möjligt låta samrådet ta del av projekt och uppdrag när behovet av idéer och möjligheten att påverka är som störst. Samråd under 2011 Återkommande frågor i samrådet var arbetet med myndighetens delmål för strategin och utformandet och införandet av den nya plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Projektledare Anna Dahlberg från Myndigheten för delaktighet (då Handisam) bjöds in för att närmare redogöra för regeringens ambition och mål för strategins genomförande. Samrådet fick även information om den nya plan- och bygglagen i samband med att den trädde i kraft den 2 maj 2011. Boverkets webbhandbok PBL kunskapsbanken visades och funktionshinderrörelsen gavs möjlighet att lämna synpunkter. Boverket lyfte särskilt fram och diskuterade de ändringar i lagen som berör tillgänglighet och användbarhet.
11 Samråd under 2012 Arbetet med delmålen fortsatte liksom diskussionen om översynen av kraven på tillgänglighet i PBL, i plan- och byggförordningen (PBF) och i Boverkets föreskrifter och allmänna råd. Samrådet gjorde även två studiebesök och fick en demonstration av CAD-verktyg som kan användas som stöd vid utformning av tillgänglighet i byggnader. Den dåvarande instruktionen för samrådet (dnr 429-3851/2005) innebar att Boverket bestämde antalet representanter medan funktionshinderrörelsen utsåg representanter. Samrådets sammansättning bestod då av fem representanter med ersättare från Handikappförbundens samarbetsorganisation (HSO). Sammansättningen förändrades under 2012 när HSO föreslog att Lika unika skulle få två av de fem platserna i samrådet. Ytterligare en förändring kom vid årets sista samrådsmöte, då det beslutades att också DHR skulle få en egen plats. Boverkets interna organisationsförändring medförde även den ett byte av personer i samrådet. Samråd under 2013 Återkommande frågor under året var studentbostäder, samrådets sammansättning och uppgift. Ett annat återkommande tema var Boverkets delmål och hur arbetet utvecklades där. I den mån nyinkomna regeringsuppdrag berörde funktionshinderområdet har samrådet informerats om dessa. Bland regeringsuppdragen syns Arbetsförmedlingens praktikprogram, nyheter kring brandskydd och frångänglighet samt regeringsuppdraget om medborgardialog och boendeinflytande. Samrådet informerades även om Nätverket för tillgänglighetsfrågor där SKL och Myndigheten för delaktighet samlar kommuner, myndigheter och organisationer för att samverka kring tillgänglighetsfrågor, träffar Boverket har som ambition att delta i. Syftet och målet med nätverket är bland annat att sammanföra tjänstemän och politiker i kommuner, landsting och myndigheter så att de genom diskussioner och utbyten kan stärka sina roller. Samrådet diskuterade även slutsatserna i Myndigheten för delaktighets rapport Hur är läget 2013?, översynen av bostadsanpassningslagen, den nya instruktionsskrivelsen till samrådet, arbetet med HIN 3 (tredje revideringen av Boverkets föreskrift BFS 2013:9 om enkelt avhjälpta hinder) samt regeringsuppdraget om medborgardialog och boendeinflytande. Sammansättningen i samrådet förändrades under 2013 med nya representanter. Ingen förändring skedde vad gäller de deltagande organisationerna i samrådet, de var som tidigare HSO, Lika unika och DHR från funktionshinderrörelsen samt SKL och länsstyrelsen. Samråd under 2014 Samrådets sammansättning förändrades under 2014 i och med att Gert Månsson kom in som representant för HSO, Lars-Göran Wadén för DHR och Maria Heymowska för länsstyrelsen. Under årets första två möten ersattes Mattias Lundgren av Jan-Olof Bergold för HRF. Deltagande organisationer har också ändrats. Under våren meddelade federationen Lika unika att de avsade sin medverkan till förmån för sina redan del-
12 tagande medlemsförbund. Det innebär att samrådet även i fortsättningen har Mattias Lundgren, HRF och Jimmy Pettersson, SRF, som ordinarie representanter. I övrigt har inga förändringar skett. Årets första samrådsmöte hölls den 12 februari på Scandic hotell i Karlskrona. Förmiddagen ägnades åt funktionshinderförbundens representanter som informerade Boverket om förbundens prioriteringar inför 2014. Ambitionen var att bära med sig omvärldsanalysen till dagordningarna för årets kommande två möten. Det andra samrådsmötet hölls den 28 maj på Marinmuseum i Karlskrona. Samrådet bjöds in till ett studiebesök i den världsunika och nybyggda Ubåtshallen som invigdes veckan därpå. Under förmiddagen guidades samrådet av Richard Bauer, chef för Marinmuseum. Syftet var att ta del av det tillgänglighetsarbete som skett och att se hur väl man lyckats. Eftermiddagen ägnades åt Boverkets arbete med tillsynsvägledning och översiktsplaneringens betydelse för tillgänglighet. Samrådet informerades även om den kommande revideringen av instruktionen och den pågående översynen av bostadsanpassningslagen samt den internationella konferensen UD2014 om universell design, där Boverket deltog med ett seminarium. Årets tredje samrådsmöte hölls den 24 september i restaurang Castello (Vattenborgen) vid Stortorget i Karlskrona. Under mötet behandlades det korta regeringsuppdraget om att utreda undantag för tillgänglighet för studentbostäder med tidsbegränsat bygglov. Boverket följde upp diskussionen om kommittédirektivet (2014:69) för en ny politik för arkitektur, form och design. Länsstyrelsens representant informerade om hur länsstyrelserna arbetar med funktionshinderfrågor. Växjö kommun bjöds in som gäst till samrådsmötet för att informera om och diskutera hur kommunen lyft tillgänglighet och funktionshinderfrågor i planeringen, med exempel i översiktsplanen för Växjö stad. Boverket informerade om deltagandet i konferensen UD2014 och de insikter och erfarenheter vi bar med oss från det tillfället. Boverket presenterade även den nu reviderade instruktionen, ett dokument som inte längre är en instruktion utan i stället ett dokument som beskriver det befintliga samrådets sammansättning. I samband med det togs formerna för samråd och förändringarna bland samrådets representanter upp till diskussion. Samrådets mötesdatum för år 2015 beslutades till den 5 mars, 26 maj och den 21 oktober.
13 Delmål 1 En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgängligheten och enkelt avhjälpta hinder följs Vad handlar delmålet om? Delmålet handlar om att Boverket tillsammans med länsstyrelserna ska ge tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna genom råd och stöd i deras tillsynsarbete (8 kap 13 och 15 plan- och byggförordningen 2011:338). Tillsynsvägledningen till byggnadsnämnderna avser hur de ska agera när avsteg görs från bindande regler eller beslut med stöd av sådana regler. Tillsynsvägledningen till byggnadsnämnderna innehåller även en vägledning om hur tillsynen över utformningsreglerna och de tekniska egenskapskraven i plan- och bygglagstiftningen, inklusive bestämmelserna och besluten om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder, bör gå till. Boverkets tillsynsvägledning ska på så sätt bidra till en bättre kommunal tillsyn av att reglerna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder följs. Utgångsläge 2011 Kraven på tillgänglighet i befintliga miljöer infördes 2001 i PBL. Kraven innebär att enkelt avhjälpta hinder måste undanröjas i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser trädde i kraft under 2003 (BFS 2003:19, HIN 1). Dessa har ersatts av BFS 2011:13, HIN 2. Boverket hade under en längre tid sett att reglerna om enkelt avhjälpta hinder inte hade fått det genomslag som lagstiftningen förutsätter. Trots den relativt låga nivå som finns i kraven och trots den långa tid som har förflutit sedan kraven skärptes återstod ännu mycket att göra. Det fanns även stora variationer mellan kommunerna.
14 Krav på tillgänglighet finns i både PBL och PBF och dessa preciseras i Boverkets byggregler, BBR. Dessa krav gäller vid uppförande av ny byggnad och vid ändring. Enligt plan- och bygglagen ska en byggnads tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i huvudsak prövas redan i bygglovet. Det ökar sannolikheten för att eventuella felaktigheter observeras i ett tidigt skede och därmed lättare kan åtgärdas. Insatser 2011 Aktiviteter Den nuvarande plan- och bygglagen trädde i kraft den 2 maj 2011. Boverket tog under hösten 2011 kontakt med länsstyrelserna för att samordna och samverka kring det nya tillsynsvägledningsansvaret. Boverket konstaterade tidigt att kommunerna för sitt tillsynsarbete skulle vara mest hjälpta av en konkret vägledning om hur tillsynen över bestämmelserna och besluten om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder borde gå till, på när ingripande borde ske och hur förelägganden kan utformas med mera. Insatser 2012 Aktiviteter Under 2012 koncentrerade Boverket sig på att bygga upp en intern organisation för tillsynsvägledningsarbetet och att skapa samverkansformer med länsstyrelser och kommuner. Samverkan skedde framförallt via löpande videomöten med länsstyrelsernas Forum för hållbart samhällsbyggande och dess undergrupp Tillsynsvägledning bygg. Boverket medverkade även i Forums arbete med att ta fram en enkät där kommunernas behov av tillsynsvägledning och önskvärda former för denna efterfrågades. Kommunernas svar och andra tillsynsvägledningsfrågor diskuterades vid ett seminarium mellan Boverket och länsstyrelserna i november 2012. Erfarenheterna från seminariet låg till grund för de planerade aktiviteterna kopplade till tillsynsvägledningen under 2013 2015. Under senare delen av året beslutade Boverket och flera länsstyrelser om sina första treåriga tillsynsvägledningsplaner. Boverket kommenterade tillsynsfrågorna i tillsynsrapporten 2012 som redovisades till regeringen i slutet av mars samma år. I rapporten konstaterade Boverket att övergången till en ny plan- och bygglag hade tagit mycket resurser i anspråk och begränsat möjligheterna för kommunerna att arbeta med egeninitierad tillsyn. Kommunernas tillsyn styrdes fortfarande i hög grad av anmälningar utifrån och var alltför sällan egeninitierad. På kort sikt såg Boverket en risk för att den ökade arbetsbelastningen i kommunerna med anledning av nya plan- och bygglagen och svårigheten att rekrytera personal kunde leda till fortsatt begränsad kommunal tillsyn. Samtidigt verkade kommunernas tillsyn ha hämmats av problemen med oklara sanktionsbestämmelser. Boverket ansåg dock att det var positivt att flera kommuner hade börjat arbeta mer metodiskt med tillsyn genom att exempelvis börja ta fram planer för sin tillsyn.
15 Insatser 2013 Aktiviteter Under 2013 koncentrerades arbetet på att tillsammans med representanter för länsstyrelser och kommuner planera och genomföra ett webbseminarium om kommunal tillsyn enligt PBL, som hölls den 16 maj. Under webbseminariet behandlades bland annat tillsynsansvaret, varför tillsyn är viktigt, tillsynsverktygen och olika exempel på hur tillsynsbeslut bör utformas, med mera. I övrigt medverkade Boverket i länsstyrelsernas arbete med att ta fram en broschyr om kommunernas tillsynsansvar och Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledningsansvar enligt plan- och bygglagen. Broschyren riktar sig i första hand till politiker i landets byggnadsnämnder. Boverket har också deltagit vid två tillsynsvägledningsmöten mellan Boverket och länsstyrelsernas kontaktpersoner för tillsynsvägledning. Där diskuterades bland annat hur tillsyn kan bedrivas när det gäller enkelt avhjälpta hinder. Boverket har även tagit upp tillsynen över enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet vid två kommunkonferenser i Västerbottens län respektive Jönköpings län. Vid planeringen av webbseminariet konstaterade Boverket att kommunernas bristande tillsyn och deras behov av tillsynsvägledning inte är unikt för de delar som gäller bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Boverkets och länsstyrelsernas tillsynsvägledning inriktades därför på att stödja en generellt sett effektivare tillsyn och säkrare och mer kompetent tillämpning av ingripande- och sanktionsbestämmelserna i plan- och bygglagstiftningen. Boverket kommenterade tillsynsfrågorna i den årliga tillsynsrapport som Boverkets enligt 8 kap 17 plan- och byggförordningen (2011:338) och regleringsbrev ska redovisa till regeringen. Rapporten grundade sig i huvudsak på de enkätsvar som länsstyrelserna och kommunerna lämnat inom ramen för Boverkets plan- och byggenkät. Boverket kunde bland annat konstatera att byggnadsnämndernas tillsynsarbete fortfarande var otillräckligt och att det främst berodde på svårigheter att rekrytera kompetent personal och en väntan på de ändrade regler om byggsanktionsavgift som regeringen utlovat. Under våren utarbetade länsstyrelserna tillsammans med Boverket en kommunenkät om byggnadsnämndernas tillsynsarbete som besvarades under tidig höst. Länsstyrelserna skickade under december ut ytterligare en enkät till kommunerna med mer statistiska frågor avseende hela 2013. Arbetet bedrevs i enlighet med uppdrag 40 i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2013. En ny plan- och byggenkät för 2013 med bland annat frågor om tillsyn och tillsynsvägledning skickades ut till länsstyrelserna under hösten. Svaren kommer att ligga till grund för Boverkets tillsynsrapport i april 2014.
16 Insatser 2014 Aktiviteter Boverket har under 2014 genomfört ett regeringsuppdrag om tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna om den kommunala tillsynen på byggområdet. Vägledningen omfattar allt från hur tillsynsbeslut utformas, metoder och rutiner vid tillsynsarbete och ingripande, byggsanktionsavgifter samt hantering av viten och handräckningsärenden. Resultatet har blivit vägledande texter som har publicerats på Boverkets webbbaserade handbok om plan- och bygglagen, PBL kunskapsbanken. Ett huvudsyfte med att bedriva tillsyn är att vår bebyggda miljö ska vara säker, hälsosam och tillgänglig. Ett separat avsnitt hanterar enkelt avhjälpta hinder där bland annat frågor om byggnadsnämndernas problem med att avgöra om ett identifierat hinder är enkelt avhjälpt eller inte behandlas utifrån en kostnadsaspekt. Ett rättsfall från mark- och miljödomstolen som kan vara till stöd för byggnadsnämndernas bedömning är fallet med en fastighet där det fanns en livsmedelsbutik och en restaurang som fått ett föreläggande om att bland annat höja marknivån och montera dörrautomatik vid entréer. Länsstyrelsen ansåg att föreläggandet hade stöd i lag och i HIN och var rimlig i förhållande till nyttan för de besökande. Detta motiverades särskilt av de aktuella butikernas centrala läge. Fastighetsägaren hade hävdat att det var tillräckligt att installera ringklockor istället för dörröppnare vid byggnadens entréer. Länsstyrelsen ansåg dock att detta inte uppfyllde lagens krav på tillgänglighet. Mark- och miljödomstolen fastställde länsstyrelsens beslut. Domen har vunnit laga kraft. (MMD 2012-03-30, Mål nr P 4681-11). Arbetet med tillsynsvägledningen har skett i samverkan med länsstyrelsen, SKL och referensgrupper innehållande kommunala handläggare. En referensgrupp fick under ett möte hos SKL i augusti i uppgift att läsa utkast till nya texter och komma med synpunkter på innehållet och förslag till ändringar. Referensgruppen, som SKL hjälpte till att ta fram, bestod av sex kommunala handläggare från sex olika kommuner, med stor geografisk spridning från Umeå i norr till Hässleholm i söder. Referensgruppen representerade även både stora och små kommuner. Liksom tidigare år redovisade Boverket sin årliga tillsynsrapport till regeringen i april 2014. Där framgår bland annat att kommunerna själva upplever att de lägger fler arbetstimmar på tillsyn jämfört med föregående år, vilket är en positiv utveckling. Många kommuner anger att mer tid läggs på tillsyn, bland annat genom arbetsplatsbesök som i sin tur och i vissa fall lett till tillsynsingripanden samt genom ökade resurser i form av nyanställningar. Det framgår också att egeninitierad tillsyn förekommer men att de anmälningar som inkommer till byggnadsnämnderna står för merparten av de tillsynsärenden som handläggs. Boverket har i sin uppföljning infört frågor som handlar om resurser och årsarbetstid för att kunna se om tillsynsarbetet ökar. De nämnder som har gemensam miljöoch byggnämnd är vana med att arbeta med egeninitierad tillsyn utifrån miljöbalken och verkar ha lättare för att göra detsamma utifrån plan- och bygglagen.
17 Vad händer 2015? 2014 års återrapportering av tillsynsvägledningen ska levereras till departementet senast april 2015. I återrapporteringen kommer Boverket redogöra och analysera resultatet av kommunernas tillsyn av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder som länsstyrelsen ställer samman och levererar till Boverket i enlighet med uppdrag 43 och 44 i länsstyrelsens regleringsbrev 2014. Exempel på frågor som ställts till kommunerna är: Hur säkerställer ni att byggnadsnämnden har kompetens för att bedöma frågor om enkelt avhjälpta hinder? Har byggnadsnämnden sedan reglerna trädde i kraft den 1 juli 2001 gjort en inventering av tillgänglighet till och i lokaler dit allmänheten har tillträde? Hur ser det ut med resurser hos byggnadsnämnden, för att kunna arbeta med enkelt avhjälpta hinder? Hur kan allmänheten anmäla bristande tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder till byggnadsnämnden? Vidare kommer Boverket under året att delta i ett antal nätverksträffar med kommuner och länsstyrelser där det gemensamma ansvaret om det fortsatta tillsynsvägledningsarbetet till kommunerna kommer att lyftas. Boverket planerar att komplettera den redan framtagna vägledningen om enkelt avhjälpta hinder med till exempel en film, guide eller liknande som beskriver hur handläggaren kan handlägga ett eventuellt tillsynsärende, ur ett arbetsmetodiskt perspektiv. Kortfattad analys Byggnadsnämndernas tillsyn över bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder är en del av deras tillsynsansvar över plan- och bygglagstiftningen. Boverkets och länsstyrelsernas uppföljning av byggnadsnämndernas tillsynsarbete visar att tillsynen är otillräcklig och att den behöver förbättras. Dock sker det en positiv utveckling i landet då 2014 års sammanställning visar att kommunerna lägger fler arbetstimmar på tillsyn jämfört med föregående år. Likaså hoppas Boverket på att den vägledning som nu finns tillgänglig på Boverkets webbaserade handbok för PBL, PBL kunskapsbanken, ska bidra till att det sker en förbättring av i kommunernas tillsynarbete. Resultatet av 2015 års uppföljning, om hur kommunernas arbete med tillsyn över enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet bedrivits under 2014, ger en allt bättre bild av vilka problem som finns och vilka kommande tillsynsvägledningsinsatser som behövs. Detta eftersom länsstyrelserna numera har ett tydligt uppföljningsuppdrag i frågan och Boverket har förstärkt sitt arbete med att följa upp resultaten. Kontaktperson Stefan Hallin, Enheten för plan och bygg
18
19 Delmål 2 En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder Vad handlar delmålet om? Enligt plan- och bygglagen 8 kap. 2 punkt 3 ska enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet avhjälpas i publika lokaler och på allmänna platser. Boverket har föreskrifter och allmänna råd till lagen, nuvarande författning, BFS 2013:9 HIN 3. Enligt föreskrifterna ska enkelt avhjälpta hinder åtgärdas så snart som möjligt, om det inte är orimligt med hänsyn till praktiska och ekonomiska förutsättningar. Boverket har gjort uppföljningar av föreskrifterna åren 2005, 2007 och 2010. Uppföljningarnas syfte har varit att bedöma om riksdagens och regeringens ambition uppnåtts, att alla enkelt avhjälpta hinder ska ha undanröjts senast år 2010. Uppföljningarna har därför redovisat både kännedom och kunskaper om föreskrifterna samt omfattningen av genomförda åtgärder för olika grupper av fastighetsägare. Under 2009 2010 hade Boverket dessutom i uppdrag att genomföra uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder tillsammans med SKL, länsstyrelserna och Myndigheten för delaktighet. Utgångsläge 2011 Enligt Boverkets uppföljning 2010, som finns redovisad i rapporten "Uppsökande informationsverksamhet om enkelt avhjälpta hinder", är det framför allt små fastighetsägare med som mest tio fastigheter, som fortfarande i hög grad angav att de inte hade fått någon information om reglerna eller som inte alls kände till dem. I första hand var det kommunernas information som brustit. För större fastighetsägare, som i regel är bättre informerade, kan det istället behövas en aktivare kommunal tillsyn. Enligt Boverkets uppföljning 2010 kände tre av tio fastighetsägare till det mesta om föreskrifterna. En fjärdedel kände inte till dem alls och tre