Certifiering av biogödsel och kompost



Relevanta dokument
Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost

Certifiering av biogödsel och kompost

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar

Vanliga frågor om certifiering av biogödsel och kompost

Rapport 2015:20 Avfall Sveriges Utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2014 Certifierad återvinning, SPCR 120

REMISSVAR: Jordbruksverkets föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.

Certifiering av biogödsel och kompost

Möjligheter och risker vid samrötning

Arbetsgruppen biologisk återvinning. Caroline Steinwig,

Certifiering av biogödsel och kompost

REMISSVAR: Remiss betänkandet Skatt på kadmium i vissa produkter och kemiska växtskyddsmedel

CERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120

FRÅGOR OM ABP LAGSTIFTNINGEN

BILAGA 1 version 15. Bilaga 1a SPCR 120 September Substrat

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Animaliska biprodukter

Substrat till certifierad biogödsel skall vara rena, källsorterade och biologiskt lättnedbrytbara enligt Tabell 1.

Vägledning för Kommunernas kontroll inom pilotprojekt: Offentlig kontroll av insamling av matavfall kategori 3

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Animaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa

Rötning av animaliska biprodukter

ABP. Animaliska biprodukter

Vägledning för Kommunernas offentliga kontroll inom området animaliska biprodukter (abp)

Rapport 2016:27 Avfall Sveriges utvecklingssatsning ISSN Årsrapport 2015 Certifierad återvinning, SPCR 120

Om Avfall Sverige Swedish Waste Management

Animaliska biprodukter. Sofie Gredegård Enheten för foder och hälsa

Rätt slam på rätt plats

Utvärdering av certifieringssystemen för biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 RAPPORT 2007:13 ISSN

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Kompostering av hästgödsel. Angelika Blom

SP Biogasar häng med!

Rötning av animaliska biprodukter

Handlingsplan för plast som synliga föroreningar

Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017

Remissvar gällande betänkandet Mot det hållbara samhället resurseffektiv avfallshantering (SOU:2012:56)

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens november Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Animaliska biprodukter i butiker. Komma igång med tillsyn Dela erfarenheter Kartläggning av läget

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

2016 CERTIFIERINGSREGLER FÖR KOMPOST SPCR 152

CERTIFIERAD ÅTERVINNING SPCR 120

Bemyndigande för föreskriftsändringen återfinns i 9 och 23 förordningen (2006:84) om foder och animaliska biprodukter.

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Tillverkning, hantering och marknadsföring av produktionshjälpmedel

Jordbruksverket Stockholm. Malmö den 19 juni 2018

Animaliska biprodukter (ABP) - kommunernas kontrollansvar

Ökad acceptans för biogödsel inom lantbruket

Aktuellt från Avfall Sverige

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

2016 CERTIFIERINGSREGLER FÖR BIOGÖDSEL SPCR 120

Animaliska Biprodukter

SPCR 120. Certifieringsregler för Biogödsel

Rapport B2014:04 ISSN Årsrapport Certifierad återvinning, SPCR 120

Stig Widell. Konsult (arbetat 20 år på SJV) Lantbrukare Pensionär

2020 CERTIFIERINGSREGLER FÖR BIOGÖDSEL SPCR 120

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN

Deltagare Göran Jönsson Region Halland Länsstyrelsen i Hallands län Tommy Karlsson Södra Hallands Kraft

Projektrapport: Kontroll av animaliska biprodukter i butiker

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

Remissutgåva regler från 1 jan CERTIFIERINGSREGLER FÖR BIOGÖDSEL SPCR 120

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Beslutsärende Utställning och Remiss av Avfallsplan och Renhållningsföreskrifter för VafabMiljö Kommunalförbund

Avsättning för rötrest och rötslam i Biogas Östs region

Enbostadshus och fritidshus. Avfallstaxa

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Så här går en REVAQ-besiktning till och vad händer sen? Gunilla Henriksson, SP

Biogas i Uppsala län.

Villahushåll. Insamling av matavfall en insats för miljön

Flerbostadshus och verksamheter. Avfallstaxa. Sala kommun

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

Tjänsteskrivelse Svar på motion (S) Anslut all kommunal verksamhet till Gröna linjen

SPCR 152. Certifieringsregler för Kompost

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Planering och uppföljning av kontrollen i livsmedelskedjan

Vad händer nu inom ReVAQ? Framtidsarbete och kontinuitet. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Införande av obligatorisk matavfallsinsamling i Stockholm. Motion (2011:38). Svar på remiss

Årsrapport Certifierad

Biogas en klimatsmart vinnare. Mattias Hennius, E.ON Gas

Yttrande. Remiss från Miljö- och energidepartementet - Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet

Styrmedel för ökad biogasproduktion Kickoff och nätverksträff, Biogas Väst, 18 mars

Kommunal avfallsplan Hälsingland utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Fagersta kommun

Tillgång och efterfrågan på matavfall för rötning i Stockholms län idag och i framtiden

NU ÄR DET DAGS ATT VÄLJA SOP ABONNEMANG!

Rapport från kommittén för olivolja, 16 februari 2016

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa. Sala kommun

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SPCR 152. Certifieringsregler för Kompost

Flerbostadshus och verksamheter. Avfallstaxa. Heby kommun

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

VÄGLEDNING PERSONCERTIFIERING Ansökan, recertifiering och uppgradering Version:

Uppställningen följer i grova drag bilaga II i förordning (EG) nr 183/2005

REMISSVAR: Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Småskalig biogasanläggning vid stora livsmedelsbutiker BeLivs BD 01

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Kommunal avfallsplan Hälsingland SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Transkript:

Certifiering av biogödsel och kompost SPCR 120 och SPCR 152 Nyhetsbrev nr 1-2015 Mars 2015 Senaste nytt inom Certifierad återvinning Remiss av certifieringsreglerna, version 2016 Remiss av 2016-års version av certifieringsreglerna SPCR 120 och SPCR 152 finns nu publicerade. Remisstiden pågår under mars april och remissvaren ska vara inskickade till sekretariatet för Certifierad återvinning, certifieradatervinning@avfallsverige.se, senast 2015-04-30. Remissversionen av SPCR 120 innehåller, utöver redaktionella ändringar, främst ändringar om: GMO (kapitel 3.1.2) Andrapartsrevision (kapitel 3.2) Synliga föroreningar (kapitel 3.7.3) Remissversionen av SPCR 152 innehåller, utöver redaktionella ändringar, främst ändringar om: GMO (kapitel 3.1.2) Regelrevideringsprocessen (kapitel 6.2) Remissversionerna finns på Avfall Sveriges hemsida för Certifierad återvinning. Se länk: http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/ certifieringsregler-och-bilaga-1/ Bilaga 1 i certifieringsreglerna Bilaga 1 i SPCR 120 har uppdaterats till version 07. Uppdateringen gäller från och med 2015-02-19. Förutom redaktionella ändringar har följande förändringar skett i Bilaga 1: Substratkategorin Biodieselproduktion har tillkommit. Denna kategori omfattar glycerol från FAME-produktion, under förutsättning att FAME-produktionen endast sker från grödor och att glycerolen uppstår som en naturlig restprodukt från processen. Substratkategorin Foderindustri har även tillkommit. Denna omfattar rester från fodertillverkning. Vidare har även Bilaga 1 i SPCR 152 uppdaterats till version 02. Uppdateringen gäller från och med 2015-02-19. Förutom redaktionella ändringar har följande förändring skett i Bilaga 1: Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, 211 25 Malmö, Telefon 040-35 66 00, Fax 040-35 66 26 E-post info@avfallsverige.se, Hemsida www.avfallsverige.se, Bankgiro 985-9877, Organisationsnummer 556260-8553

Substratkategorin Livsmedelsrelaterad detaljhandel och grossistverksamhet heter numera Livsmedelsindustri, livsmedelsrelaterad detaljhandel och grossistverksamhet. Substratkategorin Foderindustri har även tillkommit. Denna omfattar rester från fodertillverkning. Se till att ni alltid har aktuell och gällande version av certifieringsreglerna samt Bilaga 1 till respektive regelverk. Ni hittar dem på Avfall Sveriges hemsida för Certifierad återvinning. Se länk: http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/ certifieringsregler-och-bilaga-1/ Ny text om andrapartsrevision Förslag på ny text gällande andrapartsrevision har tagits fram av SP och lyfts in i remissversionen av SPCR 120. Den nya texten innebär att de anläggningar som har certifikat, eller är i kvalifikationsår, ska upprätta en plan för andrapartsrevision av substratleverantörer. Planen ska baseras på en riskanalys och ska upprättas innan certifikat utfärdas (för anläggningar under kvalifikationsår) och sedan uppdateras en gång per år med planering för det kommande året. Att basera verksamheten på riskanalys har flera fördelar, exempelvis: Certifikatsinnehavaren har bäst överblick över de substrat som kan tas in och får utforma riskanalysen utifrån det. Ett riskanalysbaserat arbetssätt är mer dynamiskt än det tidigare föreslagna alternativet. Riskanalysen säkerställer att andrapartsrevision genomförs för substrat med högst risk, oavsett mängd. Förhoppningen är att den nya formuleringen gällande andrapartsrevision gör det tydligt att ett speciellt fokus måste finnas på matavfallet. Detta eftersom vissa externa parter varit kritiska till matavfall på grund av oro för kvaliteten. Därtill kan anläggningarna själva välja ut vem som ska omfattas av revision, vilket gör att relevanta andrapartsrevisioner förhoppningsvis kommer att genomföras. Formuleringen är också kompatibel med dynamiken på substratmarknaden. För anläggningar som har matavfall blir det minst två andrapartsrevisioner per år och för anläggningar som inte har matavfall som substrat blir det minst en per år. Detta bedöms som en rimlig avvägning mellan acceptans hos anläggningarna samt trovärdighet hos externa aktörer. Eventuella synpunkter på det nya förslaget om andrapartsrevision kan lämnas till sekretariatet för Certifierad återvinning, certifieradatervinning@avfallsverige.se, tillsammans med övriga synpunkter på remissversionen av reglerna. Ny text om synliga föroreningar i samband med byte av analysmetod En ny analysmetod för synliga föroreningar har arbetats fram under 2014. Den nya metoden mäter den samlade ytan på de synliga föroreningarna istället för dagens vikt-% av TS. Metoden finns beskriven i rapport U 2014:13 Metod för bestämning av synliga föroreningar i biogödsel och förbehandlat matavfall som finns för nedladdning på Avfall Sveriges hemsida.

För att testa den nya metoden och hitta ett lämpligt gränsvärde så har Avfall Sverige beslutat om två valideringsprojekt. Den första delen av valideringen är avklarad och har visat att metoden är tillförlitlig. Den andra delen av valideringsprojektet löper fram till maj 2015 och innebär att prover tas på samtliga certifierade anläggningar. Utifrån analysresultaten kommer styrgruppen att fatta beslut om gränsvärde. Den nya analysmetoden finns inskriven i remissversionen av SPCR 120. I den nya texten används följande termer: Glidande medelvärde: Detta kommer att vara gränsvärdet för synliga föroreningar. Det glidande medelvärdet bestäms utifrån resultaten från de senaste tolv månadsproven. Varningsnivå: Varningsnivån är till för att uppmärksamma anläggningen att man börjar närma sig det glidande medelvärdet (d.v.s. gränsvärdet). Om varningsnivån överskrids så ska anläggningen beskriva vilka åtgärder som planeras för att minska mängden synliga föroreningar. Om enstaka prover visar mycket stora mängder synliga föroreningar så ska omprov tas. Resultatet av omprovet ska ingå i beräkningen av det glidande medelvärdet. Eventuella synpunkter på det nya förslaget om synliga föroreningar kan lämnas till sekretariatet för Certifierad återvinning, certifieradatervinning@avfallsverige.se, tillsammans med övriga synpunkter på remissversionen av reglerna. Acceptans för biogödsel Styrgruppen för Certifierad återvinning har ständigt en dialog med livsmedelsproducenter och livsmedelsuppköpare för att fånga upp eventuella synpunkter om biogödsel. I dagsläget upplever vi att det finns en stor acceptans för certifierad biogödsel hos lantbruket och i förlängningen uppköpare av livsmedel. Om någon biogödselproducent upplever problem, till exempel att en uppköpare eller livsmedelstillverkare inte accepterar den certifierade produkten, meddela sekretariatet för Certifierad återvinning (certifieradatervinning@avfallsverige.se), så att vi i styrgruppen får kännedom om detta. Källsorterat matavfall och eko-odling Jordbruksverket har godkänt insamlingssystem för källsorterat matavfall där biogödslet ska användas i ekologisk produktion. I beslutet läggs stor vikt vid kvalitetsarbetet i samband med insamling. Spårbarheten är en avgörande del i övervakningen av hela kedjan från insamling till produktion av biogödsel, helt i linje med de krav som ställs på andrapartsrevision i SPCR 120. I villkoren skriver Jordbruksverket att sorteringen av matavfall ska vara frivillig. Avfall Sveriges tolkning, som delas av Jordbruksverket, är att frivillighet även kan omfatta obligatoriska insamlingssystem. Detta därför att det alltid finns ett kärl för brännbart/restavfall där man kan lägga matavfallet, även om det i ett obligatoriskt system strider mot de lokala avfallsföreskrifterna. Mer information om villkor för godkännande av insamlingssystem finns på Jordbruksverkets webbplats: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ekologiskproduktion/reglerochcert ifiering/insamlingssystemforhushallsavfall.4.7850716f11cd786b52d80001429.html

Ebola smittar inte via mat i EU Efsa, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, har i en nyligen publicerad rapport bedömt risken för att Ebola skulle kunna spridas via råa livsmedel som växter, frukt och grönsaker som importerats till EU från Afrika. Efsa konstaterar att risken för att smittas av ebolavirus via mat i Europa är mycket liten. För att viruset ska kunna föras över till en människa via mat måste det överleva flera steg: Maten måste smittas med livskraftigt virus från början, överleva transporten till Europa och slutligen nå en person som blir smittad. Det finns inga rapporter på fall där viruset klarat att överleva ens ett av dessa steg eller moment. Mer information och rapporten finns på Efsas hemsida: http://www.efsa.europa.eu/en/press/news/150318.htm ABP-relaterade frågor Ny föreskrift och efterlängtade nyheter Den 1 februari trädde nya föreskrifter om ABP-lagstiftningen ikraft. Föreskriften, SJVFS 2006:84, heter i uppdaterad version SJVFS 2014:43. För biogasbranschen innebar uppdateringen inte några större förändringar mot tidigare föreskrift förutom en liten men mycket välkommen förändring. Det gäller handelsdokument vid gödseltransporter. Nu behövs inte handelsdokument användas om gödsel skickas till en komposterings- eller biogasanläggning. De krav som ställs är de dokumentationskrav som finns i Jordbruksverkets föreskrift om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Om gödsel transporteras med fordon kategoriserade enligt motorredskapsklass II behöver inte fordonet eller behållaren märkas. ABP-temadag I februari ordnade Avfall Sverige en temadag om ABP på Jordbruksverket. Många frågor rör fortfarande handelsdokumentens syfte och grundutformning, som tyvärr inte går att göra något åt. Vad som däremot går att göra något åt är handelsdokument med alternativ utformning/form. Här kan branscher arbeta tillsammans för att finna förbättringar och förenklingar. Diskussioner pågår hur man skulle kunna utforma ett sådant arbete. Hemsida och Guide Det kommer in frågor till Avfall Sverige som handlar om ABP-lagstiftningen. Förutom att frågeställaren får svar direkt, finns svaren på Avfall Sveriges hemsida. Se länken här nedan. http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/animaliska-biprodukter/ Hemsida fylls kontinuerligt på med frågor och svar som inkommer, så att alla medlemmar kan ta del av frågorna och svaren. Se FAQ-avdelningen på Avfall Sveriges hemsida. Avfall Sverige har även för avsikt att publicera en miniguide om insamling och transport av matavfall och före detta livsmedel.

Matolja Matolja är klassad som en animalisk biprodukt (ABP) och ska därför behandlas enligt EUförordningarna och den svenska föreskriften som rör ABP-lagstiftningen. Matoljan är klassad som en animalisk biprodukt oavsett om den har animaliskt ursprung eller inte. I en nyligen framtagen rapport (2015:07 Källsortering och behandling av matolja goda exempel från kommuner och bostadsbolag) gällande insamling och behandling av matolja har kontakt tagits med kommuner, biogasanläggningar samt andra företag. Frågorna har, bland annat varit, vad de har för erfarenhet av att behandla matolja från hushåll och verksamheter och vilka krav som ställs på spårbarhet och kvalitet. Vad som framkom var att det behövs göras stickprover på oljan med avseende på kvalitet och då främst metaller. Det måste vara möjligt att kvalitetssäkra matoljan så det inte smyger in felaktig olja eller annat som inte hör hemma i en biogasanläggning, framförallt farligt avfall. Ett stort intresse finns dock för matolja som substrat. Rapporten finns att ladda ner på Avfall Sveriges hemsida: http://www.avfallsverige.se/rapporter/rapporter-2015/ Rapporter och utvecklingsprojekt Nya rapporter Avfall Sverige Avfall Sveriges medlemmar kan ladda ner rapporterna kostnadsfritt efter att ha loggat in på Avfall Sveriges medlemssida. Se länk: http://www.avfallsverige.se/medlemmar/ 2015:04 Tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige 2015:05 Metanutsläpp från restgas vid uppgradering 2015:07 Källsortering och behandling av matolja goda exempel från kommuner och bostadsbolag Utvecklingsprojekt Avfall Sverige bedriver utvecklingsverksamhet inom hela avfallsområdet. Mer information om utlysningsperioden 2014-2016 se länken: http://www.avfallsverige.se/rapporter/avfall-sverige-utveckling/ Det går även bra att löpande ansöka om medel från den biologiska utvecklingssatsningen. Kontakta rådgivaren för biologisk återvinning (caroline.steinwig@avfallsverige.se) för mer information. Kurser och utbildningsverksamhet I Avfall Sveriges kursutbud finns återkommande kurser på både grund- och fördjupningsnivå. Det erbjuds också flera temadagar där aktuella frågor presenteras och analyseras. Nedan presenteras några av temadagarna och kurserna för våren 2015. Mer information finner du på: http://www.avfallsverige.se/kurs-konferens/utbildning/

Kurs: Biogasens mikrobiologi (steg 3 av 3) v. 40, plats och datum meddelas senare Kurs: Grundkurs i biogas (steg 1 av 3) v. 49, plats och datum meddelas senare Basfakta om Certifierad återvinning (SPCR 120, SPCR 152) Mer att läsa om certifieringssystemen Certifieringsreglerna för biogödsel och kompost (SPCR 120 och SPCR 152) kan laddas ner från Avfall Sveriges hemsida. Där finns även andra dokument om certifieringssystemen, bland annat vägledning till certifieringsreglerna och en sammanställning över rapporter och utredningar kopplade till Certifierad återvinning, äldre nyhetsbrev, lista över certifierade anläggningar samt styrgruppens medlemmar och vanliga frågor om certifiering (FAQ). Avfall Sveriges certifieringshemsida uppdateras kontinuerligt med aktuell information. Om du saknar någon information eller har svårt att hitta det du söker på hemsidan kontakta sekretariatet för Certifierad återvinning så får du hjälp. Avfall Sveriges certifieringshemsida: http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/certifiering/ Certifierade anläggningar Vi gratulerar biogasanläggningen i Kalmar (More Biogas Småland AB) till sitt certifikat! I dagsläget har 17 biogasanläggningar certifikat enligt SPCR 120 och 1 komposteringsanläggning certifikat enligt SPCR 152 anläggningarna finns på följande platser: SPCR 120: Bjuv, Borås, Falkenberg, Skövde, Sävsjö, Helsingborg, Jönköping, Kalmar (2st), Kristianstad, Laholm, Lidköping, Linköping, Uppsala, Vänersborg, Västerås och Örebro. SPCR 152: Malmö Styrgruppens medlemmar Ordförande: Ledamöter: Ola Palm (JTI) Caroline Steinwig (Avfall Sverige), Claes Bohlin (Hasselfors Garden), Erik Norin (Sweco), Inger Andersson (LRF Mjölk), Maud Gustafsson Fahlbeck (KRAV), Mikael Pell (SLU, v. ordf.), Pär-Johan Lööf (Lantmännen R&D), Peter Wallenberg (LRF) Adjungerade: Anders Hedenstedt (SP), Christina Anderzén (SP), Bo von Bahr (SP), Gunilla Henriksson (SP), Johanna Björkmalm (SP), Tore Sigurdsson (C4 Energi, Kristianstads Biogas AB), Per-Erik Persson (VafabMiljö), vakant (SJV) och Catarina Östlund (Naturvårdsverket) samt Alexandra Sandberg, Emelie Severinsen och Kristina Engdahl (BioMil AB), som alla tre är handläggare vid sekretariatet för Certifierad återvinning.

Styrgruppens kommande möten Styrgruppen för Certifierad återvinning har kommande ordinarie styrgruppsmöte den 19 maj. Kontakta sekretariatet för Certifierad återvinning minst 10 dagar före mötet om det är någon fråga som du vill att styrgruppen ska diskutera. Kontakt Sekretariatet för Certifierad återvinning drivs från och med 1 oktober 2014 av BioMil AB. Vi som främst arbetar i sekretariatet heter Emelie Severinsen och Kristina Engdahl. Önskar ni få mer information om Certifierad återvinning eller har du frågor och funderingar, kontakta oss. Kontaktuppgifter till sekretariatet: certifieradatervinning@avfallsverige.se Handläggare: Emelie Severinsen, 0706-40 25 94 Handläggare: Kristina Engdahl, 0725-56 10 22 Vi önskar er en skön vår! Emelie Severinsen & Kristina Engdahl, sekretariatet för Certifierad återvinning & Caroline Steinwig, Avfall Sverige