Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun

Rutiner vid kriser, olyckor, hot och våld för anställda i Enköpings kommun

Innehållsförteckning Bakgrund 3 Akut våldshändelse, hot om våld eller olycksfall 4 Uppgifter om anhörigs arbetsplats och telefonnummer 6 Dödsfall Minnesstund 8 Flaggning 9 Psykologisk debriefing 10 Debriefinggrupp namn och telefonnummer 11 Övrigt Krisreaktioner 12 Psykisk första hjälp 13 Viktiga telefonnummer 14 2

Bakgrund Under de senaste åren har katastrofer av större dignitet ägt rum - spårvagnsolyckan i Göteborg, Estonia-katastrofen, tsunamikatastrofen i Thailand. Erfarenheter därifrån har visat att ett adekvat omhändertagande av berörda yrkesgrupper har haft stor betydelse för återhämtningen. I kommunen finns en utsedd krishanteringsgrupp, POSOM. Dess uppgift är att organisera stödinsatser vid omfattande krissituationer som till exempel debriefing. Sammankallande i gruppen är räddningschefen och socialchefen, se telefonlista i slutet av denna rutinbeskrivning. Psykologisk debriefing är en strukturerad metod speciellt anpassad till krissituationer ( Se sid 13 ). En debriefing bör man genomföra efter en kritisk händelse, antingen det gäller katastrofsituation, eller ett enskilt dödsfall på arbetsplatsen. Samtliga medlemmar i Debriefinggruppen ( Se sid 14 ) har kompetens inom detta speciella område varför vi rekommenderar en kontakt med någon i teamet. Medarbetare som utsatts för hot eller våld kan ta kontakt med företagshälsovården för att få hjälp med hantering och bearbetning av den upplevda situationen. Telefonnummer finns bifogade i kontaktlista till företagshälsovården. 3

Åtgärder i anslutning till en akut våldshänadelse, hot om våld eller olycksfall. Rutinerna är en allmän översikt, som gäller för anställda inom Enköpings kommun. Varje arbetsplats har möjlighet att anpassa dessa efter egna önskemål och förutsättningar. Omedelbara åtgärder Viktiga telefonnummer se sid 16 Ta hand om dem som drabbats, ge stöd och psykisk första hjälp (Se sid 15). Med drabbad menas både boende och personal som varit direkt inblandad. Se till att anhöriga kontaktas. Se till att den drabbade får vård och ej lämnas ensam, om sjukhus måste uppsökas, ordna sällskap dit och se till att någon stannar tills den drabbade tagits om hand. Informera ansvarig chef som i sin tur informerar förvaltningschefen. Se till att arbetsgruppen snabbt informeras om det som inträffat. Övriga åtgärder Se till att övriga arbetstagare tas om hand, och att var och en som blivit berörd av händelsen får möjlighet att tala om denna och inte lämnas ensam att bearbeta händelsen. Använd företagshälsovården och debriefinggruppen för genomgång av händelsen och chockupplevelsen samt för eventuella andra åtgärder. Under en övergångsperiod, anpassa arbetet till de förhållanden som uppkommit på grund av händelsen. 4

Stöd en snabb återgång i arbetet. Underlätta fortsatt delaktighet i arbetsgemenskapen. Ge mejlighet till viss avlastning i arbetssituationen under någon tid. Ha uppföljningssamtal inom en vecka och ta reda på om det kvarstår behov av ytterligare hjälp, till exempel samtal om upplevelsen, frågor om tjänstgöringen. Gör ytterligare uppföljningar inom cirka tre månader efter händelsen för att ta reda på om några problem kvarstår. Se till att den drabbade får sällskap av annan person, exempelvis arbetsledare, facklig representant eller arbetskamrat till rättegång. En rättegång kan lätt riva upp minnen och känslor från våldshändelsen. Den som blivit utsatt för våld är skyldig att vittna. Biträd vid behov den drabbade arbetstagaren med framställning till domstol med begäran om att åtalad lämnar rättssalen medan arbetstagaren hörs som målsägare eller vittne. Ge före eventuell rättegång arbetstagare möjlighet till genomgång av rättegångsförfarandet. 5

Uppgifter om anhöriga För att kunna kontakta anhöriga i händelse av olycksfall/dödsfall på arbetsplatsen måste aktuella uppgifter finnas: Anhörigs namn Aktuellt telefonnummer arbete~/bostad Vi rekommenderar varje chef att ha en lättillgänglig förteckning som uppdateras en gång om året, förslagsvis vid utvecklingssamtal. 6

Dödsfall på arbetsplatsen Ge budskapet genom personlig kontakt - ej telefonsamtal. Förbered Dig mentalt inför samtalet. Lämna beskedet i en lämplig miljö. Medverka till kort tidsintervall från dödsfallets inträffande tills besked ges. Använd dig av öppen, ärlig och direkt kommunikation. Ge Dig tid att lyssna. Ha god tid för samtal. Om ett dödsfall inträffar på arbetsplatsen är det bra om man redan tidigare gjort upp hur man bör meddela familj och närmast anhöriga. Det är viktigt för anhöriga och arbetskamrater att det inte förflyter lång tid från det att dödsfallet inträffade till dess att information lämnats till berörda. Först bör man informera anhöriga, därefter ansvarig chef och nära arbetskamrater som inte varit närvarande. Tänk också på att informera personer som är bortresta eller sjukfrånvarande. Det är viktigt att anhöriga har informerats om dödsfallet innan man flaggar på halv stång eller vidtager andra åtgärder för att hedra minnet av den bortgångne. Kontakta någon ur Debriefinggruppen för att förmedla kontakt med lämplig präst som kan följa med och lämna dödsbudet. 7

Minnesstund En minnesstund känns ofta rätt om någon arbetskamrat gått bort. Minnesstunden kan vara av olika karaktär beroende på hur nära arbetskamraten var, hur plötsligt döden kom, vilken ålder arbetskamraten hade och så vidare. Ett musikstycke kan inlednings- och avslutningsvis vara lämpligt. Under hela minnesstunden bör levande Ijus brinna och någon enkel blombukett stå på bordet. Familjen underrättas om att en minnesstund skall äga rum på arbetsplatsen. Minnesstunden bör lämpligen äga rum dagen efter dödsfallet i något avskilt rum. Minnesstunden bör innehålla några ord om den döde, och bör lämpligen hållas av någon chef. Någon läser en dikt och stunden avslutas med en tyst minut. 8

Flaggning Flaggning på halv stång sker i regel vid följande tillfällen: Den dag då dödsfallet inträffat, eller Dagen efter dödsfallet, eller första arbetsdag efter dödsfallet Då jordfästningen äger rum Då jordfästningen är avslutad hissas flaggan i topp, varefter den halas ner omedelbart eller vid ordinarie tid. Vid flaggning på halv stång skall flaggan först hissas i topp och omedelbart därefter halas ner till angiven höjd 2/3. 9

Psykologisk debriefing Psykologisk debriefing är en strukturerad genomgång av en kritisk händelse såsom: Stor olycka eller katastrof Våld eller hot om våld Dödsfall eller allvarlig skada hos arbetskamrat/kollega När en hårsmån skiljer från katastrofal utgång Psykologisk debriefing är en genomgång som syftar till att på ett tidigt stadium bearbeta uppkomna reaktioner samt att förbereda personer på kommande reaktioner med anledning av det inträffade. Psykologisk debriefing har efter lång erfarenhet från bl a Norge visat sig vara ett effektivt sätt att reducera långtidseffekter (såsom sjukfrånvaro, psykisk ohälsa och så vidare) för den enskilde efter en extrem händelse. För att genomföra en psykologisk debriefing bör alla som varit med om händelsen deltaga. Man bör genomföra debriefing efter 24 timmar från det att händelsen/olyckan, katastrofen inträffat. Anledning till debriefing är att man tillsammans bör konfronteras med vad som verkligen har inträffat och på så vis reducera onödiga/felaktiga fantasibilder. Vidare kan man mildra/ normalisera dessa reaktioner, vilket gör det lättare för den enskilde att gå igenom händelsen utan alltför starka minnesbilder. Kontakta Debriefinggruppen för hjälp att genomföra en psykologisk debriefing. 10

Debriefinggrupp namn och telefonnummer Ulla Holmström Vård och service 0171-62 51 39 Magnus Adell, psykolog, Företagshälsovården 0171-855 80 Ann-Sofi Albertsson, sjuksköterska, Företagshälsovården 855 80 11

Övrigt Krisreaktioner Vanliga krisreaktioner hos enskilda individer Ångest och rädsla Återupplevande av påträngande minnen Sömnstörningar Kroppsliga besvär Skuld- och självförebråelser Sorgsenhet och depression Irritabilitet och ilska Störningar i relationer till andra 12

Psykisk första hjälp Saker att tänka på om man hamnar i en situation där man kan komma att bli hjälpare. Saker att tänka på om man hamnar i en situation där man kan komma att bli hjälpare. Förbered dig Ge trygghet på plats Acceptera reaktioner och beteende Lugna och uppmuntra Godta känslor Var medmänniska Ha ditt eget beteende under kontroll Erkänn din egen begränsning som hjälpare Det normala är oftast smärtsamt Verkligheten är viktig Hjälp i tidigt skede Syndabockar hjälper inte Hjälp till hjälparna 13

Viktiga telefonnummer Akutnummer 112 Ambulans, Polis, giftinformation, jourhavande präst Sammankallande i POSOM-grupp Roland Reuterwall, räddningschef 0171-62 56 01 Gunilla Westberg, socialchef 0171-62 51 11 När det inte är lika akut: Ambulans 018-139330 Akutmottagningen Enköping 0171-418128 Företagshälsovården 0171-855 80 Räddningstjänsten Enköping-Håbo 0171-62 56 00 Närpolisen Enköping 114 14 Giftinformation 08-331231 Folktandvården Enköping 0171-41 84 40 Enköping/Håbo brottsofferjour 0171-26206 Felanmälningar kontorstid 0171-62 50 25 Felanmälningar icke kontorstid SOS alarm 018-106010 Kvinnojouren 0171-440242 Reviderat 2012-02-14 14