Sammanställning av remissvar, Miljömålsprogram 2014-2020, del 2.

Sammanställning av remissvar, Miljömålsprogram 2014-2020, del 2. Natur och landsbygd i levande mångfald 1 (8) Datum 2014-08-14 Biolog/Miljömålssamordnare Maria Adolfsson 0410-73 32 96, 0708-81 72 97 maria.adolfsson@trelleborg.se Till Samhällsbyggnadsnämnden Sammanställning av remissvar, Miljömålsprogram 2014-2020, del 2. Natur och landsbygd i levande mångfald Nedan följer en sammanställning av samtliga nämnders yttrande över Trelleborgs kommuns lokala miljömålsprogram temadel 2. Natur och landsbygd i levande mångfald efter remissförfarande som genomförts under tiden 10 april 2014 till 13 juni 2014. Innehållet i svaren sammanfattas och kommenteras där så är lämpligt. Remissinstans Sammanfattning av yttrandet med efterföljande kommentarer Vellinge kommun: Svedala kommun: Målen är väl avgränsade och känns relevanta och realistiska utifrån de förhållanden som råder. Bakgrundsinformationen är gedigen och ger en bra bild av nuläget. Ett väldigt ambitiöst och genomarbetet program. Vi ser gärna en sammanfattning av hela miljömålsprogrammets alla fem delar, då de är klara, där endast målformuleringarna redovisas. Inga invändningar mot förslaget till miljömålsprogram för Trelleborgs kommun. Kommunstyrelsen: Trelleborg har låg tillgång till allemansrättslig mark, begränsad naturareal men relativt rik biologisk mångfald. De föreslagna miljömålen omfattar denna problematik och möjligheter på ett bra och realistiskt sätt med målsättningar som är möjliga att uppnå men som ändå är utmanande och kräver medvetna satsningar. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Hållbar utveckling Postadress: 231 83 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 www.trelleborg.se Besöksadress: Algatan 13 Fax: 0410-134 80 E-post: samhallsbyggnad@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Org.nr: 212000-1199

2 (8) Bildningsnämnden: Inget att erinra mot förslaget till Trelleborgs kommuns miljömålsprogram 2014-2020, del 2 Natur och landsbygd i levande mångfald med tillägget att det är viktigt att barn och ungas dvs. våra elevers synpunkter tas till vara i våra lokala miljömål genom en levande dialog. Kommentar till yttrandet: Samhällsbyggnadsnämnden har ett djupt engagemang för barns bästa och tar hänsyn till barnperspektiv i alla ärenden som på olika sätt berör barn och barns framtid. Miljömålens huvudsyfte är att bidra till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling lokalt, regionalt och globalt. För att förtydliga ungdomsdemokratin i Trelleborgs kommun har Ungdomsforum beretts möjlighet att yttra sig som remissinstans för miljömålsprogram 2014-2020, del 2. Natur och landsbygd i levande mångfald. Denna möjlighet kommer att ges även vid remiss av de tre återstående delarna av miljömålsprogrammet. Servicenämnden: Ett hållbart samhälle bygger på att beslut fattas, med fokus och balans utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. I en värld där klimatförändringarna i allt större utsträckning påverkar oss i form av förändringar med i värsta fall naturkatastrofer måste det vara självklart att stor hänsyn tas för att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Därmed kan konstateras att lokala miljömål är angelägna och relevanta för Trelleborgs kommun. Målen som miljömålsprogrammet satt för natur och landsbygd i levande mångfald är tillräckligt realistiska och lämpliga. Utifrån servicenämndens sida är det av största vikt att stor hänsyn tas till mångfaldsfrågorna i den dagliga skötseln och driften av våra fastigheter samt vid ny- och ombyggnation av fastigheter. Vid ny- och ombyggnationer är det viktigt att pröva ekologiska satsningar som till exempel: - Uppförande av öppen dagvattenhantering för att ta hand om regnvatten och samtidigt öka den biologiska mångfalden. - Lägga gröna tak som tar hand om regnvatten, kyler och värmer byggnader samt delvis kompenserar för de grönytor som försvinner när nya byggnader uppförs. - Öka grönytefaktorn vid nybyggnation och etablera så kallade gröna skolgårdar och boenden för att öka den biologiska mångfalden och skapa ökad trivselfaktor.

3 (8) Tekniska nämnden: Miljömålsprogrammet är strukturerat utifrån de tre miljökvalitetsmålen, som behandlas ett och ett. Remissvaret koncentreras till de föreslagna målen och kommenteras utifrån nämndens ansvarsområde. Utdraget nedan kommer direkt från Tekniska nämndens svar på remissen. Kommentarer till yttrandet har gjorts på ett par ställen. Ett rikt odlingslandskap 1 Trelleborgs kommun ska på ett hållbart sätt hushålla med sina naturresurser Tekniska nämnden: Har inget att erinra mot målet 2 Förutsättningar för småbiotoper och hög biologisk mångfald i odlingslandskapet ska förbättras Tekniska nämnden: Har inget att erinra mot målet 3 Fortsatt utveckling av värdefulla kulturmiljöer Tekniska nämnden: Har inget att erinra mot målet 4 Andelen ekologiskt odlad mark skall öka i Trelleborgs kommun. A Till år 2020 skall andelen ekologiskt odlad mark femdubblas och uppgå till minst 5 % av den odlade åkermarken i Trelleborgs kommun Tekniska nämnden: Tekniska nämnden ser med tvekan på detta mål, men avstår från att ta ställning då det endast berör privata lantbruksföretag. B Den åkermark som ägs och utarrenderas för odling av Trelleborgs kommun ska i huvudsak brukas med ekologiska metoder. Tekniska nämnden: Tekniska nämnden kräver att detta mål skall utgå. Motivering: Tekniska nämnden förvaltar kommunens markreserv. Trelleborgs kommun äger drygt 620 hektar jordbruksmark. Kommunen driver inget jordbruk i egen regi, marken arrenderas ut. Syftet med att äga marken är inte att bedriva jordbruk eller annan lant-, skogs- eller djuranknuten verksamhet, utan marken fungerar som markreserv för framtida exploatering, etablering av verksamheter eller infrastrukturutbyggnad. Marken kan användas vid markbyten i samband med exploateringar. Ett studium av EU:s krav på ekologisk odling (EG förordningen 834/20077) visar att det är omöjligt för tekniska förvaltningen att ställa krav på ekologisk odling på våra arrendatorer. Nedan några citat ur EG förordningen 834/20077 Ekologisk produktion är ett övergripande system för jordbruksverksamhet och livsmedelsproduktion där man kombinerar bästa miljöpraxis, stor biologisk mångfald, bevarande av naturresurser, tillämpning av stränga djurskyddskrav och en produktionsmetod som motsvarar förväntningarna från de konsumenter som föredrar produkter som har framställts med användning av naturliga ämnen och processer.

4 (8) Genetiskt modifierade organismer (GMO) och produkter som har framställts av eller med GMO är inte förenliga med begreppet ekologisk produktion Ekologiskt jordbruk bör i första hand förlita sig på förnybara resurser inom lokalt organiserade jordbrukssystem. För att minimera användningen av icke förnybara resurser bör avfall och biprodukter från växter och djur återvinnas för att återföra näring till marken. Ekologisk växtproduktion bör bidra till att bibehålla och öka jordens bördighet och förhindra erosion. Växterna bör helst få näring genom markens ekosystem, inte genom att man tillför lösliga gödselmedel. De viktigaste faktorerna vid förvaltning av ett ekologiskt system för växtproduktion är skötseln av markens bördighet, valet av arter och sorter, fleråriga växtföljder, kretslopp av organiskt material samt odlingsteknik. Gödselmedel, jordförbättringsmedel och växtskyddsmedel bör bara användas om de är förenliga med den ekologiska produktionens mål och principer. Animalieproduktion är grundläggande för hur ekologiska jordbruksföretag organiserar sin produktion, eftersom den bidrar med behövligt organiskt material och näringsämnen för odlad mark som kan bidra till att förbättra jordmånen och utveckla ett hållbart jordbruk. För att undvika miljöföroreningar, i synnerhet av naturresurser som mark och vatten, bör ekologisk animalieproduktion i princip bygga på nära samband mellan produktionen och marken, lämpliga fleråriga växtföljder och utfodring av djur med ekologiskt odlat foder från det jordbruksföretag där de befinner sig eller från närliggande ekologiska jordbruksföretag. Strikt begränsning av användningen av kemiskt syntetiserade insatsvaror till undantagsfall då i) det inte finns några lämpliga hanteringsmetoder, och ii) de externa insatsvaror som avses i led b inte finns tillgängliga på marknaden, eller iii) användningen av de externa insatsvaror som avses led b bidrar till oacceptabel miljöpåverkan. Artikel 11 Allmänna regler för jordbruksproduktion Hela jordbruksföretaget skall drivas i enlighet med de krav som är tillämpliga för ekologisk produktion. Kommentarer till yttrandet: Att på ett hållbart sätt producera varor och tjänster är för allt fler företag i dag en av företagets viktigaste frågor. Att producera livsmedel så ekologiskt och etiskt som möjligt är ett bra sätt för företag att driva sina frågor om hållbarhet samt tryggar både miljö och hälsa. I många fall krävs omställningar mer eller mindre omfattande. Dessa omställningar måste ske successivt och de måste få ta tid. Trelleborgs kommun har sedan 2008 haft ett antaget mål om ekologisk mat i skolornas matserveringar med 30% till 2012. Det ekologiska matmålet kan sägas vara kommunens första av kommunfullmäktige antagna lokala miljömål. Från början låg

5 (8) andelen ekologisk mat i skolorna på xx % och i dag har man arbete sig fram till xx% ekologisk mat i serveringarna. Servicenämnden har sedan dess beslutat effektmål för 2013-2015 och då satt nya mål för ekologisk mat i Måltidsservice. De nya målen är 30% 2013, 33% 2014 och 35% 2015. Trelleborgs kommun låg totalt på 25 % ekologisk mat för 2013 och för första halvåret 2014 låg siffran på 28,7%. Siffrorna visar tydligt att Trelleborgs kommun jobbar bra med detta. Många kommuner har liknande mål om maten som serveras till barn och äldre i kommunal regi. Lund och Malmö arbetar för att nå sin vision om 100% ekologisk mat. Köket till Byskolan och Hallonbackens förskola i Södra Sandby har nu i stort sett nått visionen om 100 % ekologisk mat. Det finns många exempel på stora engagemang kring ekologisk mat. Någon stans odlas och produceras den ekologiska maten som serveras, och som ligger bakom dessa procentsiffror. Ekologisk odling och produktion sker dock ej i någon större omfattning i Trelleborgs kommun. Trelleborgs kommuns yta på land består till 82% av jordbruksmark (28 140 ha). Endast ca 1% av denna yta utgörs av ekologisk odling. Trelleborgs kommun äger idag ca 620 ha jordbruksmark vilket motsvarar ca 2 % av den totala arealen i kommunen. Av dessa ca 620 ha brukas 21 ha för ekologisk odling. Det betyder att ca 3,5 % av den jordbruksmark som kommunen själv äger brukas med ekologiska metoder. Tekniska nämnden har beskrivit syftet med kommunens markbestånd i sina ägor. De största delarna av markbeståndet ligger dessutom i olika arrendekontrakt. För att kunna höja andelen mark, som brukas med ekologiska metoder, av den åkermark som ägs och utarrenderas för odling av Trelleborgs kommun behövs en omställning där var och en bit mark analyseras utifrån produktion, funktion och arrendekontrakt mm för att på detta vis hitta möjliga metoder för att successivt genomföra en långsiktlig förändring och omställning. En sådan analys och start till omställning skulle kunna genomföras i projektform och genom dialog med arrendatorer. Det viktigaste är att låta omställningen steg för steg gå framåt och låta den ta tid. Som stöd för förslaget till lokalt miljömål om ekologisk odling finns även 69 Policy gällande kemiska bekämpningsmedel, som antogs av kommunfullmäktige 2014-03-24 samt 40 Riktlinjer för tillståndsprövning vid ansökan om yrkesmässig spridning av kemiska bekämpningsmedel inom Trelleborgs kommuns vattenskyddsområden, antagen av Samhällbyggnadsnämnden 2014-03-04.

6 (8) Ett rikt växt- och djurliv Föreslagna mål 1 Trelleborgs kommun skall ha god kännedom om ekosystemtjänsters funktion Tekniska nämnden: Instämmer i målet 2 Klassificering av tätortsnära marker. Senast 2016 skall en inventering och en klassificering av tätortsnära marker vara genomförd med hänsyn till markens naturvärde samt markens värde för natur- och friluftsliv Tekniska nämnden: har inget att erinra mot målet, men tekniska nämnden och fritidsnämnden skall vara delaktiga i detta arbete. 3 Värdefulla naturområden ska skyddas A År 2020 skall minst fem nya naturområden eller naturmiljöer av högt värde för biologisk mångfald ha fått långsiktigt skydd (naturreservat avses) Tekniska nämnden: Tekniska nämnden ställer sig tveksam till rimligheten i att skapa fem nya naturreservat på den korta tiden, men har inget att erinra mot målet så länge tekniska nämndens intressen inte skadas. B År 2015 skall minst ett nytt naturområde eller naturmiljö ha fått ett långsiktigt skydd Tekniska nämnden: Tekniska nämnden ställer sig tveksam till rimligheten i att skapa fem nya naturreservat på den korta tiden, men har inget att erinra mot målet så länge tekniska nämndens intressen inte skadas. Kommentarer till yttrandet: Det är inte enbart naturreservat som avses i målformuleringarna. Det finns fler sätt att ge ett naturområde eller naturmiljö långsiktligt skydd. Ett annat exempel kan vara att bilda biotopskyddsområde vilket ibland bedöms mindre resurskrävande än att bilda naturreservat. Även kommuner kan bilda biotopskyddsområde. Lämplig skyddsform får undersökas vid vart och ett fall. Avdelningen för Hållbar Utveckling arbetar sedan en tid tillbaka med att bilda marint naturreservat mellan Fredshög och Skåre. Detta bedöms vara klart under 2015. 4 Åtgärdsprogram för hotade arter och habitat skall genomföras Tekniska nämnden: Tekniska nämnden har ingen erinran mot målet. Levande skogar Föreslagna mål 1 Värdefulla skogsområden ska bevaras Tekniska nämnden: Ingen erinran.

7 (8) 2 Skydd av kommunens egna värdefulla skogsområden Tekniska nämnden: Ingen erinran. 3 Åtgärdsprogram för hotade arter och habitat ska genomföras Tekniska nämnden: Ingen erinran. 4 Skydd av skyddsvärda träd. Senast 2015 ska fem träd vara skyddade och till 2020 ska 20 träd vara skyddade Tekniska nämnden: Ingen erinran. LRF Kommungrupp Trelleborg: Det påtalas att det är svårt att avgöra var gränserna går för vad som är ekologisk odling och vad som inte är ekologisk odling. Man ställer även frågan om lantbruket i Trelleborg ska gå tillbaka till att odla som på 50-talet. Frågan kräver vidare diskussion. Kommentarer till yttrandet: Ekologisk produktion är ett skyddat begrepp som ska uppfylla vissa krav. Dessa krav har vi översiktligt försökt informera om i bakgrundsinformationen Natur och landsbygd i levande mångfald. När det gäller gränsdragningen för vad som kan kallas för ekologisk odling och inte så behöver man göra en djupdykning i frågan i vart och ett fall. Många andra kommuner i Skåne har långt före Trelleborg formulerat mål kring ekologisk odling och även hunnit göra en eller flera utvärderingar av hur arbetet fortskridit. Man kan lämpligen höra av sig till andra kommuner för att få tips, hjälp och idéer i frågan. I Trelleborgs kommun är det förhållandevis besvärligt att ställa om till ekologisk odling beroende på en rad faktorer bland annat beroende på bristen av betesdjur i landskapet. Genom att kontakta andra framstående kommuner i Skåne gällande dessa frågor och för att se hur de har löst samma problematik, så kan Trelleborgs kommun komma vidare i frågorna kring ekologisk odling på Söderslätt. Trots problematiken så finns viss ekologisk odling inom Trelleborgs kommuns gränser. Genom att anta lokala mål för ekologisk odling kan modiga initiativtagare på landsbygden som genomför både små och stora förändringar och omställningar i odlingssätt och markhantering till mera ekologiska metoder, tydligt känna att de har kommunens stöd för sin förändring och att deras arbete synliggörs.

8 (8) Från följande instanser har inget remissvar inkommit: Fritidsnämnden Kulturnämnden Ungdomsrådet Naturskyddsföreningen i Trelleborg Tullstorpsåns Ekonomiska Förening Sportfiskarnas Regionkontor Region Syd Byarådet Skurups kommun Ystad kommun Trelleborg 2014-08-14 Gruppen för Miljömålsprogram 2014-2020, del 2. Natur och landsbygd i levande mångfald Per- Arne Johansson Frida Lindkvist Maria Adolfsson Byråinspektör Miljöinspektör Biolog/Miljömålssamordnare Miljö, Hälsa & Livsmedel Miljö, Hälsa & Livsmedel Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen Cathrine Ek Avdelningschef Hållbar utveckling Samhällsbyggnadsförvaltningen