LäkemedelsNytt. Nr 4 2009. Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar

LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 4 2009 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Frukta fruktan själv? I skrivande stund har influensa A/H1N1 börjat ta fart och vi väntar på vaccinet. Som det ser ut idag förefaller inte denna influensa vara värre än de vanliga influensorna, men drabbar yngre åldersgrupper värre än vad som brukar vara fallet. Massmedia översköljer oss med information och skräckreportage. Reportagen påminner mycket om de tidningssäljande reportage vi ofta ser som handlar om problem med läkemedel, läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinteraktioner. Kvällspressen skriver om interaktioner mellan till exempel kolesterolhämmare och andra läkemedel. Frågan som ställs är om vi törs använda dessa blodfettssänkande läkemedel. En del läkare framför också att såväl kolesterolsänkare som hypertoniläkemedel är onödiga och farliga. Frågan om vad som kan anses tillhöra ett vanligt normalt liv och vad som kan anses sjukligt och som eventuellt skall behandlas med läkemedel uppstår och är givetvis relevant. Hur många människor är det rimligt att ge en sjukdomsdiagnos utan att de känner sig sjuka? I detta sammanhang bör samtidigt påpekas att vi inte får skrämma upp de patienter som verkligen måste medicineras så att de inte vågar ta sin medicin och far illa i onödan eller i värsta fall avlider i behandlingsbara sjukdomar. Vi måste som alltid sträva efter en kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning och hålla så hög kvalitet som möjligt när vi förskriver läkemedel. Visa respekt för smittorisken För ett år sedan framförde jag via tidningen Vårdguiden att vi läkare kanske inte måste ta alla patienter i hand vid besöken på mottagningen. Detta för att på så sätt minska smittorisken. Någon dag efter utgivandet av det berörda numret av Vårdguiden kom det en syrlig kommentar i Expressen, där reportern tyckte att det var larvigt om läkarna inte skulle hälsa på sina patienter genom att ta dem i hand. Patienterna däremot har i stället visat stor förståelse för att jag inte alltid tar dem i hand och framförallt i dessa tider när influensan sprider sig. Nu flödar handspriten i influensatider och handskakningar och kramar betraktas ibland nästan som mordförsök. Att visa respekt för smittorisken är inte samma sak som vara rädd för smitta. Må vi alla frukta lagom och inte frukta fruktan själv. Innehåll Rolf Tryselius ordf NVLK Kan grapefruktjuice minska effekten av p-piller?...2 Växtbaserade läkemedel...3 Det går att minska förskrivningen av sömnmedel...4 Lyrica och Cymbalta mot fibromyalgi...5 Ett halvsekel med Hibernal...6 Vi behöver fler informationsläkare!...7 Kalendarium NÖLK och NVLK... 8 1

Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, 08-517 71 608, fax: 08-33 13 43, e-post: karolic.solna@karolinska.se För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: 08-517 753 42, fax: 08-30 73 46 e-post: karoline.ka@apoteket.se Kan grapefruktjuice minska effekten av p-piller? En patient säger att hon hört att ett dagligt intag av grapefrukt juice kan göra att man blir gravid trots att man äter p-piller. Stämmer detta? Patienten, som står på p-piller sedan flera år tillbaka, dricker ofta grapefruktjuice på morgnarna men har inte drabbats av någon oönskad graviditet hittills. Grapefruktjuice hämmar ett specifikt cytokrom p450 enzym, CYP3A4. CYP3A4 metaboliserar både de syntetiska östrogen- och gestagenkomponenterna i p-piller. En hämning av CYP3A4 medför en minskad metabolism av komponenterna och därmed en högre plasmakoncentration av både östrogen- och gestagenkomponenten. Man får alltså inte en minskad effekt av p-pillren utan snarare en bättre biotillgänglighet och högre koncentrationer i blodet. Den antikonceptiva effekten minskar således inte, men däremot kan det teoretiskt finnas risk för fler dosberoende biverkningar då plasmakoncentrationerna ökar. I en studie ökade intag av grapefruktjuice biotillgänligheten av etinylestradiol med 28 procent och toppkoncentrationen ökade med 37 procent. Detta skulle teoretiskt kunna öka risken för biverkningar av p-pillren, men det finns inga studier eller fallrapporter som beskriver detta. Det finns inga studier där man undersökt grapefruktjuice och gestagener. Däremot har man rapporterat att en annan potent CYP3A4-hämmare, itrakonazol, ökade biotillgängliheten och toppkoncentrationen för desogestrel hos friska försökspersoner. Man konkluderar att CYP3A4 förefaller vara den viktigaste metabola vägen för desogestrel, då hämning av CYP2C9 och CYP2C19 inte påverkade biotillgängligheten eller plasmakoncentrationen nämnvärt. Sammanfattning: Grapefruktjuice hämmar enzymet CYP3A4 som metaboliserar både den östrogena och den gestagena komponenten i p-piller. Detta leder till högre nivåer av östrogen- och gestagenkomponenterna i plasma och den antikonceptiva effekten minskar alltså inte, men däremot kan det teoretiskt finnas risk för fler dosberoende biverkningar då plasmakoncentrationerna ökar. Linda Björkhem Bergman Paul Hjemdahl Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Referenslista kan erhållas från författarna. Foto: Maria Samuelsson-Almén 2

Växtbaserade läkemedel vad bör legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal säga och rekommendera? År 2006 reviderades läkemedelslagen och vi fick då i Sverige två nya begrepp vad gäller läkemedel med naturligt ursprung: väletablerade växtbaserade läkemedel och traditionella växtbaserade läkemedel. Frågan har nu uppkommit hur legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bör behandla dessa nya läkemedelskategorier. Naturläkemedel inkluderades i läkemedelslagen 1993 och definitionen av dessa karaktäriseras av beskrivningen: de verksamma beståndsdelarna har ett naturligt ursprung, är ej alltför bearbetade och utgör en växt- eller djurdel, bakteriekultur, mineral, salt eller saltlösning. Krav på kvalitet och säkerhet av naturläkemedel är snarlika dem för vanliga läkemedel. Däremot är kraven på dokumenterad effekt lägre. Till exempel räcker det att visa att naturläkemedlet traditionellt har använts mot ett visst sjukdomstillstånd under en längre tid i en kultur som är närstående vår kultur. För att ett läkemedel ska bli godkänt som ett väletableratt växtbaserat läkemedel krävs dokumentation på effekt som liknar dem för läkemedel, det vill säga relativt höga krav. För att ett läkemedel ska bli godkänt som traditionellt växtbaserat läkemedel är kraven på dokumentation av effekt lägre. I december 2008 godkändes/registrerades de första väletablerade respektive traditionella växtbaserade läkemedlen i Sverige. De närmsta åren ska en harmonisering inom EU till den nya klassificeringen ske. Denna beräknas vara klar år 2011. Begreppet naturläkemedel kommer att kvarstå för de läkemedel av naturligt ursprung som inte är alltför bearbetade och som inte är växtbaserade, till exempel omega-3 fettsyror och mjölksyrebakterier. Frågan har nu uppkommit hur legitimerad hälsooch sjukvårdspersonal bör behandla dessa nya läkemedelskategorier. Efter samråd mellan Socialstyrelsen och Läkemedelsverket kan följande vägledning ges: Väletablerade växtbaserade läkemedel kan behandlas som vanliga läkemedel Väletablerade växtbaserade läkemedel bör legitimerad personal behandla som vanliga läkemedel och kan, inom ramen för sin yrkeskompetens, informera om, rekommendera eller ordinera dessa. Röd solhatt (traditionellt använd vid lindring av förkylningssymtom) och amiralfjäril Foto: Lars Forslin Mer restriktiv hållning angående traditionella växtbaserade läkemedel Beträffande gruppen traditionella växtbaserade läkemedel bör legitimerad personal inta en mer restriktiv hållning. Det vetenskapliga underlaget för effekten av dessa läkemedel är mycket begränsat. De har dock genomgått ett registreringsförfarande vid Läkemedelsverket och bedömts vara av god farmaceutisk kvalitet och oskadliga vid normal användning. Legitimerad vårdpersonal kan inom ramen för sin yrkeskompetens informera om traditionella växtbaserade läkemedel vid en diskussion med patient om olika egenvårdsmöjligheter, men att ge en förbehållslös rekommendation eller ordination kan komma att stå i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Jonatan Dahlkvist 3

Det går att minska förskrivningen av sömnmedel exemplet Uppsala Förskrivningen av sömnläkemedel till äldre i Uppsala län var 2006 bland de högsta i landet. År 2007 bestämde Landstinget i Uppsala att tillsammans med Apoteket genomföra en kampanj med syfte att minska förskrivningen. Kampanjen gav resultat. Under en 2-årsperiod var man i Sverige det landsting som minskade förskrivningen av sömnmedel till personer över 80 år mest. Sömnmedel har relativt liten effekt Sömnmediciner är avsedda att användas under en kort period och vid tillfälliga besvär. Medlen botar inte orsakerna till sömnbesvär, men kan ge lindring när sömnlösheten är som värst. Det finns vetenskapligt stöd för behandling upp till 4-6 veckor. Vid behandling under längre tid saknas kunskap om effekter och biverkningar. Med sömnmedicin sover man i genomsnitt 20 minuter längre per natt och slipper ett uppvaknande varannan natt jämfört med placebobehandling. Dessa resultat är dessutom visade för korta behandlingsperioder (några veckor) och det finns mycket som talar för att den önskvärda effekten av sömnmedel minskar vid längre tids användning. Medlens sömngivande effekt vid långtidsanvändning är främst psykologisk och skiljer sig inte mycket från den man får av placebotabletter. Biverkningar vanliga Vanliga biverkningar, speciellt för personer över 65 år, är dagtrötthet, glömska, yrsel, förvirring och ökad risk att falla. Jämfört med placebo är dessa biverkningar 4-5 gånger vanligare hos de personer som använder sömnmedel. Därtill finns det risk för svårigheter att avsluta sömnmedelsbehandlingen. Kampanjens innehåll Kampanjen riktade sig till allmänheten och var planerad i samverkan med länets pensionärs- och handikappföreningar. Målgruppen var främst personer över 65 år, även om yngre också tänktes kunna dra nytta av informationen. Målet var att sömnmedelsförskrivningen i länet skulle minska. Huvudbudskapet var: Du kan själv förbättra din sömn utan mediciner vi ger ett alternativ. Som huvudsakligt alternativ utarbetades en sömnskola med tips hämtade från kognitiv beteendeterapi. Kampanjen till allmänheten startade i januari 2008. Innan denna drog igång förankrades budskapen i kampanjen hos läkare och sjuksköterskor inom både landstinget och kommunerna i form av seminarier. Representanter från landstinget träffade ett stort antal pensionärsgrupper för att för- SOV BRA UTAN SÖMNMEDICIN bereda och förankra kampanjen där. Dessutom utbildade studieförbunden ABF och Vuxenskolan cirkelledare så att de under kampanjen kunde leda cirklar för pensionärer som ville bearbeta sin sömnproblematik. När kampanjen drog igång fanns en folder om sömnskolan tillgänglig på vårdcentraler, mottagningar och apotek med mera i länet. Drygt 35 000 foldrar delades ut. Dessutom visades en informationsfilm om kampanjen i TV4 Uppland under en månad. Studieförbunden ABF och Vuxenskolan startade cirka 40 studiecirklar kring sömnskolan under första kvartalet 2008. Förskrivningen av sömnmedel till personer äldre än 80 år minskade allra mest i Uppsala län jämfört med övriga län första kvartalet 2008, jämfört med första kvartalet 2006. I de flesta län minskade under denna period förskrivningen med några procent, men i Uppsala län minskade förskrivningen med 11 procent. De relativt enkla åtgärder man kan ta till vid sömnbesvär visade sig fungera väl för många äldre personer. Under kampanjen påpekade man också att i vissa perioder i livet kan man ha stor nytta av sömnläkemedel, dock under en kortare period några dagar till veckor. Jonatan Dahlkvist 4

Lyrica (pregabalin) och Cymbalta (duloxetin) har otillräcklig effekt för att få indikationen fibromyalgi enligt EMEA Användningen av såväl pregabalin som duloxetin har ökat för många generaliserade smärttillstånd såsom fibromyalgi och många läkare har fått intrycket av att dessa preparat har en god effekt. Det regionala vårdprogrammet inom SLL om Fibromyalgi, som lanserades januari 2009 nämner dessa preparat i positiva ordalag med tillägget att indikationen fibromyalgi är registrerad av den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA). Under våren 2009 och hösten 2008 har den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA granskat studierna på indikationen fibromyalgi för pregabalin och duloxetin och i båda fallen ansett att nyttan inte överstiger risken. Bakgrunden till dessa beslut sammanfattas här: Den 23 april 2009 presenterade CHMP (Committee for Medicinal Products for Human Use) på EMEA en bedömning av Lyrica (pregabalin) angående indikationen fibromyalgi. Företaget Pfizer hade presenterat data från fem studier som inkluderade 3000 vuxna med fibromyalgi. Fyra studier var korttidsstudier, där Lyrica i doser mellan 150 och 600 mg/dag jämfördes med placebo på 2757 patienter. Huvudeffektmåttet var förändringar i smärtnivå under 8-14 veckors behandling. Den femte studien var en långtidsstudie, där pregabalin jämfördes mot placebo på 566 patienter som tidigare under en sexveckorsperiod hade svarat på behandling med pregabalin. Denna studie undersökte hur lång tid det tog tills patientens symtom avseende smärta återkom. Studien varade sex månader. CHMP ansåg att nyttan med pregabalin vid fibromyalgi inte var visad, varken vid kort- eller långtidsstudier. Smärtminskningen eller minskningen av övriga symtom ansågs vara för liten för att vara relevant. Vidare kunde man inte se något dosrespons-samband. Den långa studien kunde inte visa att effekten kvarstod. Sammanfattningsvis bedömde man att nyttan med Lyrica vid behandling av fibromyalgi inte överväger riskerna, varför denna indikation inte godkändes. Den 23 oktober 2008 uttalade sig CHMP angående en ansökan från Lilly för att kunna registrera Cymbalta (duloxetin) på indikationen fibromyalgi. Företaget presenterade data från fem studier som inkluderade 1718 vuxna med fibromyalgi. Studierna var korta, mellan tre och sex månader, och Cymbalta jämfördes med placebo på 1411 patienter. En långtidsstudie jämförde två doser av Cymbalta under ett år på 307 patienter. I alla studierna var huvudeffektmåttet baserat på patientens symtom, speciellt smärtnivåer och global hälsoskattning. Även för detta preparat avslogs ansökan om att få registrera indikationen fibromyalgi på grund av otillräcklig effekt för att vara relevant för patienterna. Vidare kunde man inte utesluta att effekterna av Cymbalta berodde på att patienternas stämningsläge hade förbättrats. Långtidsstudien ansågs vara otillräcklig, eftersom en placebogrupp saknades och man bedömde att nyttan med Cymbalta vid behandling av fibromyalgi inte övervägde riskerna, varför ansökan avslogs. Ytterligare ett preparat med substansen milnacipran har bedömts av EMEA under sommaren (23 juli) och också fått avslag på ansökan om indikation fibromyalgi på grund av för liten effekt. Kommentar Med tanke på genomgången av EMEA vore det bra om det regionala vårdprogrammet för fibromyalgi inom SLL uppdateras avseende läkemedelsbehandlingen, så att det aktuella kunskapsläget återspeglas i det regionala vårdprogrammet. Expertgruppen för analgetika har granskat dokumentationen för fibromyalgi och presenterade i årets Kloka Lista sitt Kloka Råd och en behandlingsrekommendation att Amitriptylin skall användas i första hand vid farmakologisk behandling av generaliserade smärttillstånd som fibromyalgi och att detta smärttillstånd skall handläggas multidisciplinärt. Det är även anmärkningsvärt att varken duloxetin eller pregabalin har jämförts mot en annan aktiv behandling såsom Amitriptylin, vilket hade möjliggjort en direkt bedömning av effekt och biverkningar. Referens: http//www.emea.europa.eu/ Carl Olav Stiller Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset 5

Ett halvsekel med Hibernal Utan större uppståndelse avregistrerades Hibernal i Sverige år 2007. Med tanke på den betydelse detta preparat haft för miljontals människor världen över hade det kanske förtjänat mer uppmärksamhet. Fram till 1950-talet saknades effektiv behandling vid schizofreni. De läkemedel som fanns, till exempel barbiturater, hade endast sederande effekt och andra metoder såsom insulinbehandling och lobotomi gjorde mer skada än nytta. Människor som insjuknat i psykossjukdomar i unga år hölls ofta mer eller mindre inlåsta under återstoden av livet. Bara i Sverige var år 1950 33 752 personer intagna i psykiatrisk slutenvård. Nytt preparat förändrar psykiatrin Detta år, 1950, inleddes dock det arbete som kom att för alltid förändra psykiatrin, i och med att kemisten Paul Charpentier på läkemedelsföretaget Rhône-Poulenc-Spécia utvecklade en fentiazinvariant som fick namnet 4560 RP, sedermera klorpromazin. Den franske kirurgen Henri Laborit testade substansen 1951 och fann att det hade en potentierande effekt på andra farmaka vilket gjorde det möjligt att sänka doserna av morfin och barbiturater vid operationer. Patienter som skulle opereras blev lugnare, likgiltiga, vilket gjorde det intressant att testa preparatet även inom psykiatrin. Pionjärerna blev de båda psykiatrerna Jean Delay och Pierre Deniker. Låga doser befanns mycket riktigt ha lugnande egenskaper men det revolutionerande fyndet var att höga doser av klorpromazin kunde kupera hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar och aggressivitet hos psykotiska patienter. För första gången hade man ett användbart antipsykotiskt läkemedel. Den 26 maj 1952 offentliggjorde Deniker och Delay sina resultat och därefter spred sig nyheten snabbt över världen Redan efter ett par år behandlades över fem miljoner patienter med klorpromazin. Livet på mentalsjukhusen förändrades. Vårdmiljön blev lugnare, avdelningar kunde stängas och framför allt patienter kunde skrivas ut. I Sverige registrerades klorpromazin 1955 men då hade man redan skaffat sig en hel del erfarenhet under föregående år. Entusiasmen var oerhörd. Då Svenska Psykiatriska Föreningen firade sitt 50-årsjubileum 1955 ska mötet ha präglats av väckelsestämning. Äntligen hade man en verksam behandling att tillgå. Klorpromazin i psykiatrisk praxis Under registreringsåret 1955 publicerades i Läkartidningen tre artiklar om klorpromazin i psykiatrisk praxis. Två av artiklarna redovisade erfarenheterna från behandling av olika psykiatriska tillstånd. I den ena slår dr Zethraeus från Mariebergs sjukhus fast att anmärkningsvärt goda resultat erhölls bland fall av atypisk schizofreni men mindre goda vid maniska tillstånd. Detta kontrasterar mot den andra artikeln, skriven av en dr Lindqvist från Restads sjukhus. Denne hävdar att preparatet har god effekt vid maniska tillstånd. Däremot menar han att vid schizofrena tillstånd måste resultaten bedömas som mer växlande och osäkra. Medlet kan enligt vår mening icke på något vis ersätta beprövade metoder, insulincoma, elchock med flera men i många fall har den sedativa effekten varit ovedersäglig. Hibernalhatten i soligt väder Den tredje artikeln handlar om klorpromazindermatit hos sjukvårdspersonal där man hävdar att Klorpromazin är i modern psykiatrisk terapi omistligt men varnar för hudproblem hos personalen och förespråkar stor försiktighet vid handhavandet. Att Hibernal kunde ge upphov till kontaktdermatit fick sedan generationer av, framför allt, sjuksköterskor erfara. För patienternas del uppstod ett särskilt problem då läkemedlet är fototoxiskt. Detta gjorde att man under en period använde särskilda stråhattar, så kallade Hibernalhattar, vid promenader i soligt väder. Foto: Olle Norling, Upplandsmuseet 6

Samma år kunde man i Läkartidningen bland reklam för aperitifer, amfetaminpreparat och badanstalter hitta en annons för Hibernal vilket var namnet på läkemedelsföretaget Leos klorpromazinpreparat. Där hävdas att läkemedlet visat goda resultat vid bland annat vissa sinnessjukdomar, till exempel katatona och paranoida former av schizofrenier samt vissa psykiska insufficienstillstånd, till exempel tvångsneuroser. I den första utgåvan av FASS som kom 1966 återfinns tre klorpromazinpreparat: Hibernal, Klorpromex och Largactil. De fanns i ett stort antal styrkor och beredningsformer och med en vildvuxen flora av indikationer: pykoser, psykoneuroser, alkoholism, excitations- och orostillstånd, psykiska spänningstillstånd, anorexia nervosa, illamående, kräkningar, potentiering av analgetika och hypnotika, premedikation, förlossningsångest, eklampsi, cerebral pares, tetanus, hyperpyrexi, hicka, hudklåda, asthma bronchiale samt status asthmaticus. I annonsen från 1955 beskrevs Hibernal som ett fentiazinderivat med effekt på vissa centra i hjärnstammen. I FASS 1966 kan man läsa att verkningsmekanismen är att det sänker verkningsnivån i de strukturer i främre hjärnstammen, vilkas aktivitet genom detta systems intima förbindelse med hjärnbarken är av betydelse för vakenheten. Här var FASS inte helt uppdaterad, då Arvid Carlsson redan 1963 hade publicerat en artikel som visade att antipsykotiska läkemedel har effekt på noradrenerg och dopaminerg neurotransmission. Några år senare kunde man experimentellt visa att blockad av dopaminsystemet var den huvudsakliga verkningsmekanismen. Under efterföljande decennium utvecklades tekniker som gjorde det möjligt att direkt kunna studera receptorbindning i hjärnvävnad. Först i början av 80-talet kunde man fastslå att den gemensamma nämnaren för antipsykotiska läkemedel är blockad av dopamin-d2-receptorer. Largactil och Klorpromex avregistrerades redan på 1970-talet. Hibernal har levt kvar, trots konkurrens från ett växande antal nya antipsykotiska läkemedel. 2007 var det dock slut, då avregistrerades preparatet på grund av produktionsnedläggning. Tove Gunnarsson Vi behöver fler informationsläkare! Efter många år som informationsläkare, har Maria Samuelsson-Almén (NV läkemedelskommittén) och Mia Granberg-Stånge (NÖ läkemedelskommittén) gått vidare till nya yrkesmässiga utmaningar. Är Du specialist i allmänmedicin och intresserad av att arbeta deltid som informationsläkare, hör av Dig till Nordvästra läkemedelskommitténs ordförande Rolf Tryselius rolf.tryselius@sll.se respektive Nordöstra läkemedelskommitténs ordförande Sigurd Vitols sigurd.vitols@karolinska.se. 7

Kalendarium Nordöstra Läkemedelskommittén För uppdaterat detaljprogram och anmälningar, se www.janusinfo.se/fortbildning eller kontakta nolksolna@karolinska.se Updates om läkemedel Onsdagar kl 12-13. Lokal Bofinken, Danderyds Sjukhus. Inställt första onsdagen varje månad (strömavbrott). Lunch ingår. Målgrupp: Läkare Olika teman vid varje tillfälle, se www.janusinfo.se DS intranät eller anslagstavlan utamför restaurang Fontänen. Distriktsläkarfortbildningen NÖ läkemedelskommittén upphör med temamöten på Svenska Läkaresällskapet på grund av för lågt deltagarantal. Istället kommer vi att stödja fortbildningseftermiddagar för distriktsläkare i NÖ, se www.fortbildningnoso.se Lunch ingår. Målgrupp: Distriktsläkare i NÖ. Lokal: Sfären konferens, kl 12.30-16.15 följande onsdagseftermiddagar: 7/10 Anemier hos äldre. Professor Robert Hast, Hematologicentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna 4/11 Antibiotika vid vanliga infektioner. Per Hedman, Infektionskliniken, Karolinska/SöS Fortsatt vidareutbildning för distriktssköterskor En onsdag i månaden kl 14.30-17 i Lokal Bofinken, DS. Målgrupp: Distriktssköterskor, se www.janusinfo.se 14/10 Behandling av hypertoni och hjärtsvikt. Sven V Eriksson, Hjärtkliniken, Danderyds Sjukhus AB 11/11 Distrikssköterskornas förskrivningsrätt. Apotekare Jonatan Dahlkvist, Läkemedelscentrum Lokala nätverk Nordöstra läkemedelskommittén satsar på fortbildning nära Dig! Hör av Dig till kommittén med aktuell e-postadress för att vara säker på att nås av inbjudan till våra lokala fortbildningsaktiviteter. Kom också gärna med önskemål om terapiområden/frågeställningar. Nordvästra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se www.janusinfo.se eller kontakta nvlksolna@karolinska.se Läkemedelsnytt med lunch Tisdagar kl 12-13. Matsalen Karolinska, Solna. Lunch ingår. Målgrupp: Läkare 6/10 Akut konfusion 20/10 Tema meddelas senare 3/11 Läkemedel till barn 17/11 Akademiska sjukhusets förbättringsarbete kring äldres läkemedelsanvändning Torsdagsseminarium Torsdagar kl 18-20 Rolf Lufts Auditorium, Karolinska, Solna Från 17.15 serveras buffé 22/10 Barnallergi 19/11 Förskrivning av antidepressiva läkemedel när, var, hur? Med reservation för ändringar i programmet! För uppdaterat program och anmälningar, se www.janusinfo.se LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare Sigurd Vitols, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Chefredaktör Ingvar Krakau, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens Jonatan Dahlkvist, apotekare Klinisk Farmakologi, 171 76 Stockholm mobiltel 0705-09 02 23 jonatan.dahlkvist@sll.se Övriga i redaktionskommittén Sven V Eriksson, kardiolog Tove Gunnarsson, psykiater Rolf Tryselius, allmänläkare, ordf NVLK Eva Wikström Jonsson, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering Margareta Lindborg tel/fax: 08 36 38 32 margareta.lindborg@comhem.se Distribution Medicarrier AB Finspångsgatan 44 Lunda industriområde, 163 53 Spånga LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information www.janusinfo.se Adresskälla och returadress för inaktuella mottagare: Internpost SLL, Läkemedelscentrum Magnus Ladulåsgatan 63A, Att.: adressregistret Externpost: Läkemedelscentrum, Att.: adressregistret Box17533, 118 91 Stockholm Stockholms läns landsting 8