Fundament för kraftledningar

SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE AFL VÅR BETECKNING TR05-02 DATUM 2015-06-09 SAMRÅD, TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 3 Fundament för kraftledningar Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på fundament för elektriska luftledningar och omfattar utförande och kontroll. Riktlinjerna avser att säkerställa att fundamenten uppvisar en nöjaktig funktion under ledningens livslängd och ska användas vid inköp av fundament. 1/50

Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 1 (A) Revidering av gällande standarder, ny mall 2010-07-09 2 Syll utbytt mot slipers, impregnering kreosot infört, grundskruv får ej vara i kontakt med armering, åtdragningsmoment och låsning grundbult, Bilaga A kontrolltråd ska monteras vid nybyggnad, all dokumentation på svenska eller engelska, Transport och lagring infört. 2012-04-02 3 Omarbetad och kompletterad. 2015-06-09 2/50

Innehåll 1 Omfattning... 6 2 Definitioner, symboler och referenser... 7 2.1 Definitioner och begreppsförklaringar... 7 2.2 Symboler använda i detta dokument... 11 2.3 Referenser... 11 3 Generella krav... 15 3.1 Avsteg och kompletteringar till SS-EN 50341... 15 4 Dimensionering... 19 4.1 Krav... 19 4.1.1 Allmänt... 19 4.1.2 Stolpens anslutning till betongfundament... 20 4.1.3 Slipersfundament... 22 4.1.4 Platsgjutna fundament... 23 4.1.5 Fabricerade fundament... 23 4.1.6 Rörfundament... 24 4.1.7 Bergfundament... 24 4.1.8 Bergförankring... 25 4.1.9 Pålfundament... 25 4.1.10 Stagförankringar i jord... 26 4.1.11 Stagförankringar i berg... 26 4.1.12 Material... 26 4.1.13 Dokumentation - Ritningar och beräkningar... 28 4.2 Grundläggning av olika stolptyper... 30 4.2.1 Allmänt... 30 4.2.2 Grundläggning av stålstolpar... 30 4.2.3 Grundläggning av betongstolpar... 31 4.2.4 Grundläggning av trästolpar... 31 4.3 Fundament olika typer... 31 4.3.1 Momentfundament... 31 4.3.2 Fundamentbock... 31 3/50

4.3.3 Draget fundament... 32 4.3.4 Tryckt fundament... 32 5 Byggnation... 34 5.1 Krav... 34 5.1.1 Miljö... 34 5.1.2 Utförande... 34 5.1.3 Material... 40 5.1.4 Kontroll... 40 5.1.5 Toleranser... 41 5.1.6 Reparation av betongfundament... 43 5.2 Pålfundament... 43 5.2.1 Träpålar... 43 5.3 Slipersfundament... 43 5.3.1 Slipers av trä... 43 5.3.2 Slipers av stål... 44 5.3.3 Slipers av betong... 44 5.4 Fabricerade fundament... 44 5.5 Rörfundament... 44 5.6 Fundament i spontlåda... 44 5.7 Stagförankringar... 44 5.8 Provningar... 44 5.8.1 Allmänt... 44 5.8.2 Betongfundament... 44 5.8.3 Stagförankringar... 45 5.9 Leverans... 45 5.9.1 Allmänt... 45 5.9.2 Kvalitetsdokumentation... 45 5.9.3 Transport och lagring... 46 6 Kontroll... 47 6.1 Kontroll under konstruktion... 47 6.2 Kontroll i entreprenaden... 47 6.2.1 Arbetsberedning... 47 6.2.2 Kontrolldokument... 48 6.2.3 Kontroll utförd av Svenska kraftnäts kontrollant... 49 4/50

Bilaga A Kontrolltråd för kontroll av eventuellt korrosionsangrepp på stål i mark... 50 5/50

1 Omfattning Denna riktlinje är tillämpbar för nya kraftledningar som uppförs i Sverige på beställning av Svenska kraftnät. Vid om och tillbyggnad kan dessa riktlinjer också vara ett gott stöd. Denna riktlinje omfattar anvisningar och regler för kraftledningsstolpars fundament och stagförankringar samt behandling av markområdet i dess nära omgivning. Denna version, utgåva 3, ersätter Teknisk riktlinje Svk TR 05-02, utgåva 2, och är en större omarbetning av riktlinjen i tidigare versioner. För texter gällande bygg och mark ansluter denna riktlinje till AMA Anläggning 13. Vid hänvisning till AMA gäller pyramidregeln, vilket innebär att angiven kod med tillhörande rubrik tillsammans med överliggande koder med tillhörande rubriker ska gälla. 6/50

2 Definitioner, symboler och referenser 2.1 Definitioner och begreppsförklaringar Tabell 2-1. Tekniska termer, definitioner och begrepp som används i detta dokument Definition, begrepp Förklaring arbetsberedning Ett skriftligt planeringsverktyg (i entreprenadskedet) som ska hjälpa till att säkerställa kvalitet, miljö, arbetsmiljö och produktivitet. bergförankring betongfundament brottgränstillstånd bruksgränstillstånd draget fundament Bultar, normalt av kamstål, ingjutna i berg i borrade hål, för att uppta draglaster från fundament. Fundament av betong. Betongfundament utförs oftast som plint eller plintar på platta. Betongfundament kan vara av alternativt typen momentfundament, draget fundament eller tryckt fundament. Betongfundament kan vara grundlagt på packad fyllning, på pålar i mark med sämre bärighet, s.k. pålfundament, eller förankrade i berg med bergförankring. Brottgränstillstånd är ett gränstillstånd som är associerat med kollaps eller annan deformation av byggnadsdel som kan utgöra stor risk för personskada eller att byggnaden fått nedsatt funktion. Bruksgränstillstånd är ett gränstillstånd där uppsatta krav för normaldrift överskridits. Fundament som huvudsakligen påverkas av lyftlaster (dragna vertikallaster). 7/50

fabricerade fundament fotkonstruktion fotplatta fundamentbock grundskruv gränstillstånd Fundament tillverkade på fabrik godkänd för tillverkning av betongelement och transporterade till respektive stolpplats, kallas även "prefabricerade fundament eller prefab-fundament". Stolpens fot dvs. den del av stolpen som fästes mot fundamentet. Består oftast av en ramstångsdel i stål fäst mot en fotplatta av stål. Del av stolpens fotkonstruktion som stolpen ska fästas till fundament via grundskruvar. Fackverk under stolpben, arrangerat av ett system av stänger, avsedd att uppta förekommande mekaniska laster. Fundamentbocken monteras på slipers, förankras i betongfundament eller i berg via förankringsbultar. Fundamentbocken är en del av fundamentet. Gängad stång i stål som ingjuts i fundamenttopp. Grundskruvens uppgift är att stolpen med dess fotplatta kan fästas (fixeras) till grundskruven, och fundamentet, med bricka och mutter. Ett tillstånd där en konstruktion nätt och jämt klarar ställda krav med avseende på materialbrott, instabilitet, deformation, etc. julgran Benämning av ostagad stolptyp, fackverkskonstruktion av stål med sidoutstående reglar för faslinor. kilning livslängdsklass Kilning av fotplatta innebär att kilar sätts mellan stolpens fotplatta och fundamentets överyta inför undergjutning. Livslängdsklasser L100, L50 och L20 avser det antal år som byggnadskonstruktion avses konstrueras/byggas för. Normalt kan konstruktionen utnyttjas längre tid än så, beroende av konstruktionens skick. 8/50

momentfundament partialkoefficienter platsgjutet fundament Prefab-fundament pålfundament Fundament utsatt för i huvudsak böjande moment. Säkerhetsfaktorer som var för sig beaktar inverkan av de olika slag av osäkerhet som en beräkning är behäftad med. Med hjälp av partialkoefficienter och karakteristiska värden kan man beräkna olika dimensionerande lasteffekter och dimensionerande bärförmåga. Fundament gjutna på respektive stolpplats. Se fabricerade fundament. Fundament som förankras i marken med pålar. Pålning kan utföras som stödpålning där pålen slås till fast botten, eller som "friktionspålning" där pålens last upptas genom friktion, samt som "kohesionspålning" där pålens mantelyta tar upp lasterna genom kohesion. Pålar kan även vara mantelburna pålar som installeras under samtidig injektering i syfte att förbättra vidhäftning mellan påle och jord. Även stålpålar som förankras i berg förekommer, t.ex. stålkärnepålar som kringgjuts i borrade hål i berget. rörfundament shims Fundament i lös mark där lasten mot undergrunden upptas i betongrör, plåtrör eller plaströr. Röret kan vara i ett stycke eller bestå av sammanfogade enheter t.ex. brunnsringar. Används främst för trästolpar, rörstolpar samt betongstolpar. Shims är en eller flera distansbrickor som vanligtvis används för att justera inbördes läge mellan två delar. Exempelvis för att justera höjden av stolpes fotplatta på fundamentets överyta inför undergjutning. 9/50

slipersfundament spontfundament spontlåda stagskruv Fundament bestående av sliprar och fundamentbock eller sliprar och fundamentbalkar för att uppta laster från stolpen. Sliprar kan vara av trä, stål eller betong. Fundamenttypen kallas ibland även syllfundament. Fundament grundlagd i lös mark där lasten mot jorden upptas i spontade plankväggar. Fundament utförda i en spontlåda dvs. innanför ett område som begränsas av träspont där återfyllnad görs av friktionsmaterial, sten och block mm. En skruv, ofta u-formad med syfte att ansluta en eller flera staglinor till en stagförankring i jord. Stagskruven är normalt ansluten till en ingjuten eller monterad ögla i stagfundamentet. stubbe Benämning av ostagad stolptyp, fackverkskonstruktion av stål med sidoutstående reglar för faslinor för stora ledningsvinklar upp till över 100 gon. stagförankring syllfundament tryckt fundament undergjutning Förankring i jord eller berg i syfte att uppta draglaster från stag. Stagförankring kan bestå av en i jorden installerat platta i betong eller av en sliperbädd. Även som stagfundament dvs, platta med pelare i betong där staget fästes i pelarens, ovan mark, uppstickande del. Stagförankring i berg utformas oftast som en konstruktion av en ögla som förankras i berget med bergförankringar, se bergförankring. I dagligt tal oftast använt istället för slipersfundament. Fundament som huvudsakligen påverkas av trycklaster (tryckta vertikallaster). Ett betonglager mellan fotplatta och fundamentplintens överyta för att överföra hela fotplattans kontaktyta till fundamentet. 10/50

Utförandeplan En arbetsbeskrivning som innehåller eller kan innehålla en beskrivning av arbetsutförandet i ordningsföljd samt anvisningar. Kan även innehålla annat som materialmängder och referenser till resp bygghandlingar mm. 2.2 Symboler använda i detta dokument Tabell 2-2. Förklaringar över symboler som används i detta dokument Symbol Betydelse Referens F dd Vertikal draglast (lyft), dimensionerat värde 4.3.3 GG dd Dimensionerande mothållande tyngd 4.3.3 ss säkerhetsfaktor 4.3.3 Y Stolpens basbredd, dvs. centrumavståndet mellan två fotplattor i längsled eller tvärled av stolpen (gäller stolpe med 4 fotkonstruktioner). 5.1.5 2.3 Referenser Notera att normer, bestämmelser etc. som hänvisas till i dessa riktlinjer förändras kontinuerligt och kan vara utgångna, reviderade eller ersatta. Det åligger projektören att ofördröjligen påtala sådana förändringar. Övergripande regler SS-EN 50341-1 Elektriska friledningar över 45 kv (AC) del 1. SS-EN 50341-3-18 SS-EN 1992-1 SS-EN 1993-1 SS-EN 1997-1 (inkl. IEG tillämpningsdokument) Elektriska friledningar över 45 kv (AC) Del 3-18: Svensk normativ bilaga. Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner. Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner. Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner. 11/50

Övergripande regler BFS 2011:10 EKS 8 (finns på Boverkets hemsida) BFS 2013:10 - EKS 9 1 (finns på Boverkets hemsida) BFS 2011:6 - BBR 18 med ändringat t.o.m. BFS 2014:3 - BBR 212 (finns på Boverkets hemsida) Boverkets författningssamling, Grundförfattning. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). Boverkets författningssamling, Ändringsförfattning. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd). Kompletterande regler och referenser Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer IGE Rapport 7:2008 (Implementeringkommission för europastandarder inom geoteknik) AMA Anläggning 13 Respektive teknisk riktlinje, TRxx-xx som dokumentet hänvisar till. Finns att hämta på Svenska kraftnäts hemsida. Tillämpningsdokument för EN 1997-1, kapitel 6 Plattgrundläggning Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten. EBR handboken "Underhåll ledningar 0,4-420 kv NTR Dokument 1:2011 (finns på Nordiska träskyddsrådets hemsida) SS-EN 197-1:2011 "Nordiska Träskyddsklasser", baserat på SS-EN 351-1 Trä i kontakt med mark och (söt)vatten samt trä i konstruktioner ovan mark som kräver speciellt skydd. Cement - Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement. 1 Finns att ladda ned från Boverkets hemsida. Senaste EKS gäller. 2 Finns att ladda ned från Boverkets hemsida. Senaste BBR gäller. 12/50

Kompletterande regler och referenser SS-EN 206 Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse. SS-EN 351-1:2007 Träskydd - Träskyddsbehandlat massivt trä Del 1: Klassificering av inträngning och upptagning av träskyddsmedel. SS-ISO 724 Metriska ISO-gängor för allmän användning - Basmått SS-ISO 965-4 Metriska ISO-gängor för allmän användning - Gängtoleranser Del 4: Gränsmått för varmförzinkade utvändiga gängor avsedda för användning tillsammans med invändiga gängor gängade till toleranskvalitet H eller G efter förzinkning. SS-EN 1504, 1-10 SS-EN ISO 4753:2011 SS-EN 10204:2005 SS-EN ISO 10684:2004 Betongkonstruktioner - Produkter och system för skydd och reparation Del 1-10. Fästelement - Ändar på detaljer med utvändiga metriska ISO-gängor (ISO 4753:1999). Metalliska varor - Typer av kontrolldokument. Fästelement - Varmförzinkning av fästelement. (ISO 10684:2004) SS-EN 12390-3:2009/AC:2011 Provning av hårdnad betong - Del 3: Tryckhållfasthet hos provkroppar. SS-EN 12620+A1:2008 SS-EN 12794:2005+A1:2007 SS-EN 13369:2013 SS-EN 13670:2009 Ballast för betong. Förtillverkade betongprodukter Betongpålar. Förtillverkade betongprodukter - Gemensamma regler. Betongkonstruktioner Utförande. SS-EN 14991:2007 Förtillverkade betongprodukter Grundläggningselement. SS 137003:2008 Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige. 13/50

Kompletterande regler och referenser SS 137006:2012 SS 137244:2005 Betongkonstruktioner - Utförande - Tillämpning av SS-EN 13670:2009 i Sverige. Betongprovning - Hårdnad betong - Avflagning vid frysning. SS 212540:2014 Produktspecifikation för SS-EN 10080:2005 - Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål - Tekniska leveransbestämmelser för stång, coils, svetsat nät och armeringsbalk Pålkommissionens Rapport 106 (finns på Pålkommissionens hemsida) Betonghandbok, Arbetsutförande, utg 2 Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod. (Svensk Byggtjänst) 3-3113451 (Svk ritn) Montage av stag och riktning av stolpe. 3-3113506 (Svk ritn) Uppfyllning av mark vid grundläggning. 3-3113549 (Svk ritn) Montage av fundament och stag. 3-3113574 (Svk ritn) Montage av fundament & stagförankring. 14/50

3 Generella krav Fundament och stagförankringar ska följa kraven i kapitel 8 i SS-EN 50341-1 Elektriska friledningar över 45 kv (AC), med ändringar och tillägg enligt den svenska normativa bilagan SS-EN 50341-3-18. Utöver dessa krav gäller anvisningar och riktlinjer i detta dokument, Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR05-02 Fundament. Avsteg från denna riktlinje kan göras där synnerliga skäl för detta finns. Sådana avsteg ska i så fall sanktioneras av Svenska kraftnät. 3.1 Avsteg och kompletteringar till SS-EN 50341 I Tabell 3-1 listas avsteg, kommentarer och kompletteringar relaterade till kapitel 8 i SS-EN 50341. För övriga anvisningar och krav, se vidare kapitel 4 och 5. Tabell 3-1. Avsteg från standarden SS-EN 50341. Rubrik i standard 8.2 i SS-EN 50341 Kommentar / Tillägg / Ändring Texten Generally, both ultimate limit states and serviceability limit states shall be checked for the design of foundations ersätts med Vid dimensionering ska beräkningar göras för brottgränstillstånd. Beräkningar i bruksgränstillstånd behöver inte göras om det på annat vis kan beläggas att det ej är dimensionerande. Dock ska alla fallen anges och slutsats därav göras. 15/50

Rubrik i standard 8.3 i SS-EN 50341-3-18 Kommentar / Tillägg / Ändring Tabellen Table 8.3/SE.1 - Specific weight of soil utgår i sin helhet och ersätts med följande tabell: Tabell 3-2. Ersättningstabell till Table 8.3. Jordtyp Morän, grus och kross (oregelbundna korn) Singel och sand (ensgraderade korn) Specifik jordtyngd (kn/m3) Ovan grundvatten Under grundvatten 18 11 20 18 11 0 Lös sand 16 9 0 Lera (medelfast till fast) 16 9 0 Lös lera 15 5 0 Matjord 13 3 0 Mossjord, torv, dy och gyttja 11 2 0 Jordkilsvinkel 3 för lyft ( deg) 8.5.2 i SS-EN 50341-3-18 Tillägg till SE.1: Hänsyn till sättningar ska beaktas och där det finns anledning ska sättningsberäkningar göras och resulterande sättning presenteras. Jämn sättning är normalt inte kritisk för kraftledningsstolpar inom rimliga gränser (sättning <50 mm). Befaras större eller ojämn sättning ska utredning göras och om sättning blir kritisk ska åtgärder för att begränsa sättningen göras. Där stabilitetsberäkning görs med markdata som inte bedömts utifrån en utförlig markundersökning ska säkerheten för stabiliteten ökas med minst 0,2 och eventuellt mer beroende på osäkerheten i valda ingångsvärden för marken. Alternativt väljs markvärden med större säkerhetsmarginal. Kompletterande anvisningar för bergfundament, se 4.1.7 3 Frustum angle Gäller för en minsta utkragning av fundamentplatta på 150 mm. 16/50

Rubrik i standard Kommentar / Tillägg / Ändring Tillägg till SE.2 Uplift of mainly vertical loads Jordkilsvinkeln för fundament huvudsakligen utsatta för lyftlaster ( uplift ) ska, om ingen speciell utredning för denna görs, väljas ur Tabell 3-2. Ersättningstabell till Table 8.3. Där materialet bedöms ligga mellan två i tabellen angivna materialtyper med olika jordkilsvinklar görs en bedömning av vinkeln mellan de två angivna värdena. Om materialet är löst lagrat reduceras vinkeln. 8.5.2.3 i SS-EN 50341 8.6 i SS-EN 50341-3-18 Texten ersätts med: Tillåtet fel i läge för fundament för stolpar till kraftledningar framgår av kapitel 5.1.5. Texten i SE.1 ersätts med: Vid provning av hållfastheten ska ingen permanent förändring av fundament eller stagförankring tillåtas vare sig i brukstillstånd eller i br0ttgränstillstånd. Det innebär att beräkningar för fundament och stagförankringar ska ske med hänsyn till elastisk deformation. Beräkning med plastisk deformation är inte tillåtet. För stagförankringar förankrade i berg av annan typ än bergbult av ögletyp (bergögla), se vidare 4.1.11. 8.7 Texten under SE.1.1 ersätts med: Betong ska vara enligt 4.1.12 Betong i TR 05-02 (detta dokument). 17/50

Rubrik i standard Kommentar / Tillägg / Ändring 8.8 Texten i SE.1 ersätts med: Fundament ska byggas eller monteras/installeras i enlighet med Eurokod 2 (betong), 3 (stål) samt 7 (geokonstruktioner). Om fundamentets botten ej gjuts mot orörd schaktbotten, dvs. om schaktningen görs djupare eller materialet under schaktbotten rörs om ska en bädd av tillskottsmaterial beredas under fundamentet. Innan bädden påförs ska en geotextil, bruksklass 4 N3, utläggas. Material för bädd ska vara grus eller samkross 0-63 mm eller likvärdigt. Packning ska ske enligt AMA Anläggning 13, Tabell CE/4, materialtyp 2. 4 Enligt NorGeoSpec 2002 18/50

4 Dimensionering Fundament och stagförankringar ska vara så dimensionerat att det klarar alla förekommande belastningsfall från stolpen. Dimensionering ska utföras enligt generella kraven, se kapitel 3. Som anges där ska även standarder SS-EN 1992 (Betong), SS-EN 1993 (Stål) samt SS-EN 1997 (Geokonstruktioner) också ses som kompletterande i normativt syfte. Till grund för dimensionering ska markundersökningar i tillräcklig omfattning utföras, se vidare Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR15-04. Beräkningar av fundaments storlek kan göras enligt IGE Rapport 7:2008 (Implementeringkommission för europastandarder inom geoteknik) med lämpligt använd design approach, se vidare respektive underkapitel. 4.1 Krav 4.1.1 Allmänt Fundament och stagförankringar ska dimensioneras för Livslängdsklass L100 (SS 137010) dvs. förväntad livslängd av minst 100 år om inget annat anges i handlingar. Normalt gäller Geoteknisk kategori 2 (GK2). För komplicerade konstruktioner och/eller svåra markförhållanden bör Geoteknisk kategori 3 (GK3) övervägas. Grundläggning av fundament och stagförankringar ska ske frostfritt om inga speciella åtgärder görs. Isolering i syfte att grundlägga fundament ovan frostfria djupet accepteras endast i undantagsfall där det av andra orsaker är olämpligt att utföra grundläggningen djupare. Detta måste godkännas av Svenska kraftnät. Där fundament måste grundläggas på utfyllnad ska det anges på ritning eller andra handlingar hur utfyllnaden ska utförs. Toleranser för avstånd mellan fundament och diagonalmått ska vara så att stolpen lätt kan monteras utan att stolpen utsätts för laster som den ej är dimensionerad för. Se vidare 4.1.13 Toleranser. Fundament och stagförankringar ska dimensioneras så, att ingen skadlig förskjutning eller sättning kommer att uppträda under kraftledningens förväntade livslängd. 19/50

Maximalt tillåten sättning för stolpes fundamentgrupp är generellt 100 mm. Sättning får dock inte skilja mellan fundamenten mer än ±10 mm (gäller stolpar där stolpens fotkonstruktioner genom stolpens konstruktion betraktas som statiskt fast förbundna med varandra). På grund av stolpens konstruktion kan kraven på max sättning eller olika sättning mellan fundamenten skilja sig mot vad som anges här. Där fundament ska byggas, och det visar sig att befintligt material har en volymvikt mindre än vad kravet för dimensioneringen är för återfyllt material, ska kompensation för detta göras, t.ex. genom att materialet ersätts med material med en volymvikt som minst motsvarar det i dimensioneringen. Detta måste i varje enskilt fall redovisas i anvisningar eller ritningar. 4.1.2 Stolpens anslutning till betongfundament Stolpen ska normalt fästas till fundament med grundskruvar som ingjuts i fundamenttoppen. Andra sätt kan förekomma, och måste då godkännas av beställaren, och ges då av stolpens utformning och dess fotkonstruktion. Där grundskruvar används för stolpens anslutning till stolpen bör antalet skruvdimensioner standardiseras normalt väljs endast M36 0ch M56. Ger beräkningar krav på större dimension bör övervägas om flera skruvar per fot kan väljas. Även lutning av fundamenttoppen vinkelrätt mot stolpens ramstång reducerar tvärkrafterna i skruven och därmed skruvdimensionen. Där stolpens fotplatta har hål för grundskruv med mindre håldiameter än grundskruvens + 10 mm, måste speciella åtgärder vidtas för att säkerställa att skruvarna efter ingjutning i fundamenten blir placerade så att stolpen senare kan passas in på fundamenten, se vidare 5.1.2, Grundskruvar och muttrar. Konstruktion av en fixtur (fixeringsmall) för grundskruv kan bli nödvändig. Grundskruvsgruppen kan också utföras med ingjutna fuxturer i syfte att toleranserna inte blir större än tillåtet. Ett annat sätt att undgå detta är om möjligt att öka hålstorleken i stolpens fotplatta. Grundskruvar med brickor och mutter Dimensionerande bärförmåga för grundskruv ska beräknas för att klara de maximala laster som kan förekomma från stolpens fotkonstruktion. Skruvens drag och skjuvhållfasthet beräknas enligt SS-EN 1993-1-8, 3.6. Vidhäftning eller förankring av skruven i betong beräknas enligt SS-EN 50341-3-18, kapitel 7.3.6.1.1 Connections, General och Annex K, K.6 Design of holding-down bolts - Table K.2. Material i grundskruvar ska vara S355J2 eller K500 (benämndes tidigare B500). Grundskruvar ska vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO 10684:2004 paragraf 6.2.3 och 8.3, i dess exponerade ände till minst 100 mm in i betongen. Helförzinkad skruv 20/50

accepteras, dock bör hänsyn tas till att vidhäftningen utvecklas långsammare i betong än för oförzinkad skruv. Där helförzinkad grundskruv kan tänkas belastas med maxlast inom 6 månader efter ingjutning, ska säkerheten för vidhäftning av skruven i betongen ökas med 20 % i beräkningen. Efter ca 6 månader anses vidhäftningen för helförzinkad skruv vara minst likvärdig som för oförzinkad ingjuten skruv efter 27 dagar, då betongen uppnått angiven hållfasthet. Grundskruv gängas med underskuren M-gänga. Ändytor ska vara planade med fas så att fullgoda ingångsgängor erhålls enligt SS-EN ISO 4753. Före varmförzinkning ska gängans diametermått vara dimensionerade enligt SS-ISO 965-4. Betning i syrabad får endast göras på den del av skruven som ska varmförzinkas. Efter varmförzinkning av angiven längd får gängans basmått enligt SS ISO 724 ej överskridas. Grundskruvar kontrolleras okulärt före och efter varmförzinkning. Skikttjocklek, varmförzinkad längd, skruvlängd och gängdimension mäts stickprovsvis. Leverantör ska redovisa kontrollintyg 3.1 enligt SS-EN 10204. Grundskruvens del som ingjuts ska stålborstas innan gjutning av fundament. Grundskruv får endast ha kontakt med armeringsbygel som sitter runt grundskruvsgruppen. Denna armering får ej ha kontakt med huvudarmering. Grundskruv ska minst ha en temperatur på +5 C vid ingjutning. Brickor till grundskruvar utförs av stålkvalitet S355J2 och ska varmförzinkas i enlighet med TR05-03. Före varmförzinkning ska brickor uppfylla kravet för ytbeskaffenhet i TR05-03. Muttrar för grundskruvar ska vara utförda i enlighet med TR05-03. Krav på åtdragningsmoment för dragning av muttrar på grundskruv vid stolpfixering på fundamentet ska anges på stolpens sammanställningsritning och hänvisning till den på fundamentets sammanställningsritning. Åtdragningsmoment för muttrar på grundskruv framgår av TR 05-03. Där befintlig sammanställningsritning, som avses användas, saknar uppgift om åtdragningsmoment, ska sammanställningsritning kompletteras med anvisning. Alternativt tillses att anvisning utförs separat eller på annat vis, så att det inte blir någon otydlighet i vilka åtdragningsmoment som ska gälla. Undergjutning För stolpar med fotplatta som ska fixeras till betongfundament med grundskruvar gäller att stolpkontruktören ska avgöra om fotplattor ska undergjutas. Om krav på undergjutning krävs ska undergjutningens tjocklek vara minst 20 mmom undergjutningens tjocklek överstiger 50 mm ska undergjutningen armeras. För mer 21/50

detaljerade anvisningar hur detta ska göras hänvisas till kapitel 5.1.2, Undergjutning av fotplattor. För fundament där stolpens platta ska undergjutas ska fundamentytan i området för grundskruvarna och innanför, efter att betongen börjat härdningsprocessen, ruggas upp i syfte att motverka en slät yta. Eftersom undergjutning av stolpens fotplatta inte görs i samband med byggnationen av själva fundamentet, utan först vid stolpsättningen måste en hjälpkonstruktion för detta utföras. Denna utformas lämpligen genom att grundskruvarnas uppstickande del förses med dubbla brickor och muttrar. Ett alternativ med distansställskruvar i gängade hål i fotplattan eller i öglor svetsade till fotplattan (som använts tidigare) kan accepteras, om åtgärd utförs så att betongytan inte spricker/krossas när stolpen endast vilar på ställskruvarna inför undergjutningen. Att utföra distansen inför undergjutning genom kilning eller shims accepteras normalt inte. 4.1.3 Slipersfundament Fundament bestående av stålbalkar fästa till en sliperbädd (platta). Till balkarna fästes senare stolpbenet. Sliprar ska utföras i trä, stål eller betong. Träsliprar ska uppfylla kraven enligt 5.3. Stålsliprar och övriga ståldetaljer ska vara utförda i enlighet med TR05-3 Stolpar. Användning av betongslipers kan tillåtas om Svenska kraftnät och projektör/konstruktor kommit överens om detta. Då ska också en konstruktion för tillverkning levereras och godkännas av Svenska kraftnät. Svenska kraftnät ska vid konstruktionen ha möjlighet att påverka den. I övrigt gäller att betongslipers på samma vis som slipers av andra material ska klara maximala laster samt brukslaster under den tid slipern är i bruk. Betongsliprar ska prefabriceras i fabrik godkänd för att tillverka betongelement. Fabrik ska vara kontrollerad av ett certifieringsorgan så att förtillverkade elementprodukter tillverkas enligt de regler som gäller för såväl CE-märkning som för BBC-märket. Grundläggning ska ske frostfritt om inga speciella åtgärder görs. Grundläggningsdjupet ska därför med undantag för mossmark vara minst 1,5 m i tjälskjutande och 1,35 m i icke tjälskjutande mark (jfr SS-EN 50341-1 kapitel 8). Dock ska grundläggningsdjupet vara minst det djup som erfordras för stolpfundamentets stabilitet. Med grundläggningsdjup avses avståndet från färdig 22/50

markyta till sliperbäddens underkant. I mycket tjälfarliga jordarter återfylls med tungt, icke tjälfarligt material. För grundläggning i mossmark gäller, att alla fundament på samma stolpplats ska grundläggas på likvärdiga markslag. Vid grundläggning i lös mark med olika avstånd till fast botten får avståndet från sliprarnas underkant till den fasta botten ej vara mindre än 0,5 m för något av fundamenten. Skillnad i avstånd från fundamenten till fast botten får ej vara större än 1,5 m. Om alla fundamenten ligger på samma höjd över fast botten, får avståndet från sliprarnas underkant till fast botten minskas från 0,5 m till 0,4 m. Botten i den enskilda fundamentgropen ska vara väl avplanad och markslaget ska vara likartat över hela bottenytan, så att ojämn sättning ej kan uppstå. Finns osäkerhet angående avstånd till fastare botten för de olika fundamenten rekommenderas att det lösare materialet urschaktas och ersätts med fastare material. 4.1.4 Platsgjutna fundament Betongfundament ska placeras på så sätt att fundamenplintens överkant ligger minst 30 cm över markytan. Platsgjutna betongfundament ska normalt byggas med ett nivå (ök betong) av 300 mm uppstick ovan färdig mark. Undantag kan ske för bergfundament med ytlig bergnivå samt i det fall det i handling anges annat. Det åligger projektören att bestämma definitiva lägen av fundament. Täckande betongskikt ska vara generellt minst 50 mm, dock 60 mm i underkant betongkonstruktion mot beredd markyta. Beräkning av armering för minimering av sprickor ska göras för en minsta betonghållfasthet C40/50. Då beräkning av sprickbredd inte visar ett större armeringsbehov än vad hållfasthetsberäkningen ger, ska betongytor förses med armering enligt hållfasthetsberäkning och inte med större centrumavstånd mellan stänger än 300 mm. Fundament där fotplatta ska undergjutas måste planeras för detta, se 4.1.2, Undergjutning. 4.1.5 Fabricerade fundament Betongfundament som tillverkas i fabrik i sin helhet eller till delar för att senare på plats monteras samman inför installation på stolpplatsen. Kallas även för prefabricerade fundament eller prefab-fundament. Material ska vara av minst samma kvalitet som för platsgjutna fundament. 23/50

Fundament tillverkas i utförandeklass 3 (SS-EN 13670). Kontroll utförs enligt SS EN 13670:4. Alla fabricerade betongkonstruktioner som tillverkas i fabrik ska vara märkta med: > Tillverkare > Tillverkningsdatum > Typ (ex ritningsnummer) > Vikt 4.1.6 Rörfundament Fundament där stolpben sätts ned i rör som grundlagts i jorden. Utrymmet kring stolpen i röret fylls med friktionsjord alternativt betong. Fundamenttypen kan användas för t.ex. trä-, betong- och rörstolpar. Rörets diameter och djup i jord ger stabiliteten där röret fungerar som ett fundament i sin helhet. Rör kan vara av betong, metall eller plast. Vald rörtyp avgörs utifrån de laster som röret påverkas av. Betongrör ska vara armerat och certifierat via Betong och Ballast Certifiering (BBC) AB. För grundläggning i rör gäller att: I röret återfylls till nivån 100 mm under nivå för underkant bottenplatta eller rustbädd med friktionsmaterial, packning enligt AMA Anläggning 13 tabell CE/4, Materialtyp 2. Avjämning ska göras till nivå för underkant bottenplatta med stenfritt återfyllnadsmaterial. Betongstolpe Betongstolpben fixeras på bottenplatta varefter utrymmet mellan stolpbenet och rörets insida fylles med betong (min kvalitet C20/25, konsistensklass S2 enligt SS-EN 206:4.2.1, max stenstorlek 16 mm) eller av beställaren godkänt annat material. Trästolpe Trästolpben fixeras på bottenplatta eller rustbädd varefter utrymmet mellan stolpbenet och rörets insida fylls med makadam av storlek 16-32 och packas i lager om 300 mm tjocklek. Packningsgraden ska motsvara minst 4 överfarter med 15 kg handstamp per lager. 4.1.7 Bergfundament Fundament där betong är förankrat till berget via bergförankringar av bergbultar dvs. armeringsstänger från betongkonstruktionen som ingjuts i berget. För bergförankring, se 4.1.8. 24/50

4.1.8 Bergförankring Bergförankringar ska i största mån ske med armeringsstång dimension Ø25 mm alternativt om det erfordras Ø32 mm. För fundament med liten plinthöjd accepteras även att grundskruv ingjuts direkt i berget som ersättning för bergförankring genom ingjuten armeringsstång. Bergförankringens maximala dragkraft ska beräknas som det minsta värdet av följande krav. 1 Brott i bergförankringens ingjutna armeringsstång = armeringsstångens dimensionerande dragkapacitet. 2 Teoretiskt bergbrott = för draglast vertikalt borrad förankringsstång räknas tyngden av en teoretisk bergkon med spetsen i stångens ingjutna nedersta ände och vinkeln mellan stång och konens ytteryta lika med 45 (för fast berg) eller 30 (för mindre fast eller injekterat, sprickigt berg). För trasberg tillåts bergförankring endast efter särskild utredning och godkännande av beställaren. För konstruktion med flera förankringsstänger som samverkar, se 4.3.3 Draget fundament förankrat i berg. 3 Vidhäftning av bergförankringsstång och förankringsbruk eller förankringsbruk och borrhål medges endast om erforderliga undersökningar av bergets vidhäftning görs. Metod måste presenteras för beställaren och godkänns endast om beställaren finner metoden tillräcklig. Anvisningar med antal, armeringsdimension och minsta ingjutningslängd och hur förankring ska utföras måste redovisas i ritning. 4.1.9 Pålfundament Pålfundament dimensioneras enligt SS-EN 50341-3-18 med eventuella avsteg och kompletteringar enligt 3.1. Kompletterande standard är bl.a. SS-EN 1997-1 med BFS 2011:10 EKS 9, Avdelning I och IEG Rapport 8:2008. Normalt gäller Geoteknisk kategori 2 (GK2). Dimensioneringssätt (DA 2) väljs enligt nationellt tillval för getoteknisk bärförmåga för pålar. Kompletterande riktlinjer som kan användas är Pålkommissionens Rapporter samt Handboken Bygg Kapitel K11:22 (pålgrupper). En utförandeplan för pålning ska uppföras av geokonstruktören. Den ska omfatta utförande och anvisningar för pålningsarbetet. Bedömda längder ska ingå om det inte är så att entreprenören ska göra den bedömningen. Pålar ingjutes minst 100 mm i grundplatta för fundament. För dragna pålar förankras pålen i fundamentet genom att frilägga armeringen friläggning ska vara minst 25/50

skarvlängd och ingjuta armeringen i fundamentet (gäller för betongpålar). Andra typer av pålar förankras i fundament enligt vedertagen metod och accepterad funktion för respektive påltyp. För grundläggning med mantelburna eller injekterade pålar, se Pålkommissionens anvisningar/rapporter t.ex. Rapport 54 och 102. 4.1.10 Stagförankringar i jord Stagförankringar i jord dimensioneras för att motstå uppdragning. Stagförankringar dimensioneras i första hand för återfyllning av befintligt material. Där detta är olämpligt dimensioneras för att återfyllnadsmaterialet har en volymvikt av 18 kn/m 3 vid naturlig packningsgrad ovan grundvattenytan. Under grundvattennivå beräknas för volymvikt av 11 kn/m 3. Om dimensionering omfattar utbyte av massor ska detta anges tydligt på ritning eller i relevant bygghandling. 4.1.11 Stagförankringar i berg Stagförankringar förankras i berg på samma sätt som för dragna fundament, se 4.3.3 Draget fundament förankrat i berg. Förankring med i berget ingjuten stålkärnepåle, en eller flera, kan vara ett alternativ. För ingjutning av bultar i berg, se 5.1.2, Ingjutning av bergbult eller grundskruv i berg. 4.1.12 Material Allmänt Om inte på annat sätt specificerats ska allt tillhandahållet material, vara i överensstämmelse med senaste utgåvan av Svensk standard och regler eller annan av Svenska kraftnät godkänd standard. Standard skriven på annat språk än svenska eller engelska får ej användas utan medgivande av beställaren. Där det inte finns någon standard ska allt material och utförande vara av bästa kvalitet och alla detaljer om materialet ska underkastas beställarens godkännande. Betong För betongkonstruktioner gäller SS-EN 1992-1, Eurokod 2 samt SS-EN 206 som alltid ska användas tillsammans med SS 137003. Cement enligt SS-EN 197 1:2011. Ballast för betong enligt SS-EN 12620+A1:2008. Betongfundament och stagförankringar i betong ska utföras med fabrikstillverkad betong från certifierad (ISO 9001 och ISO 14001) fabrik och enligt följande: 26/50

> Ha lägst tryckhållfasthetsklass C28/35, CEM I 42,5 N MH/SR/LA. vct ej högre än 0,55. > Betongen ska vara sammansatt enligt SS 137003:2008, 5.5.3 för att motstå vatteninträngning. > Ha lufthalt enligt SS 137003:2008, tabell 5.3.2.b för att motstå frostsprängning. Provning av betong ska ske enligt 5.8.2. > Exponeringsklass XC4+XF3 enligt SS-EN 206:2013. I speciella fall kan andra exponeringsklasser vara ett krav. > D-max på ballast Ø 64 mm dock bestäms kornstorleken av täckskiktets mäktighet och avståndet mellan armeringensstängerna. Krav på mindre max kornstorlek i betongen ska i projekteringen övervägas beroende på konstruktionens utformning. > Konsistensklass S2/S3 Samma krav gäller för fabrikstillverkade fundament. Självkompakterande betong får inte användas i platsgjutna konstruktioner. Betongpålar Krav enligt AMA Anläggning 13, CCB.1 gäller. Betongpålar ska vara CE-märkta via Betong och Ballast Certifiering (BBC) AB. Pålarna slås till stopp (spetsburna) eller installeras till föreskriven djup (mantelburrna) enligt den konstruktion som gäller. Pålars bärförmåga ska verifieras enligt Pålkommissionens rapport 106, Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod. Armeringsstål Armeringsstål för betongfundament ska vara enligt ritningar och uppfylla svensk standard och endast svetsbar armering får användas. Lämpliga kvalitetskrav för armering: > Armeringsstål - K500C-T enligt SS 212540:2014 > Armeringsnät - NK500AB-W. Ståldetaljer Omfattar alla detaljer av stål förutom stålpålar, se 4.1.12, Stålpålar. Ståldetaljer ska vara utförda i enlighet med TR05-03 Stolpar. Fundament av stål och stagförankringar med infästningsdetaljer och stagskruvar under mark ska förses med tråd för kontroll av korrosion. Utförande enligt Bilaga A. 27/50

Stålpålar Stålpålar ska vara av typ som i Sverige normalt används för pålning. Stålpålar som får användas i pålfundament/förankringar ska vara av typerna MAI, Ischebeck eller annan CE-märkt stålpåle. Övriga påltyper kan eventuellt godkännas, men måste då föregås av en presenterad utredning som kan godkännas av Svenska kraftnät. Pålars bärförmåga ska verifieras enligt Pålkommissionens rapport 106, Verifiering av geoteknisk bärförmåga för pålar enligt Eurokod. Vid dimensionering av påle av stål ska hänsyn tas till avrostning. För konstruktioner med synnerligen stora laster bör övervägas extra skydd mot avrostning. Trä För träslipers, se 5.3.1. 4.1.13 Dokumentation - Ritningar och beräkningar Allmänt Beräkningar, ritningar och övrig dokumentation ska uppfylla dokumentationskraven enligt kraven i teknisk riktlinje under TR08. Projektören ska infoga en revideringsruta på varje genomförd ritning. Rutan ska utföras i kolumner med plats för revideringsnot, åtgärd, signum för införd samt signum för godkänd. Det åligger projektören/konstruktören att utföra ritningar som beskriver all nödvändig information som entreprenören behöver för att kunna bygga den konstruktion som behövs. Även andra krav som ställs på entreprenören ska ingå i bygghandlingarna/ritningar, t.ex. krav på provningar. Entreprenörens personal ska inte behöva tolka annan information än den som ges i ritningar och stolptabell för att kunna bygga fundament, stagförankring eller annan byggnadsdel som täcks inom ramen för denna riktlinje. Ett bra dokument att jämföra med är SS-EN 13670 som delvis kan fungera som en checklista för konstruktören för att försäkra sig om att utföraren erhåller all teknisk information som är relevant för utförandet av konstruktionen. Det är alltså av stor vikt att projektör/konstruktör även tar hänsyn till det som anges i kapitel 5 med underkapitel. Projektören ska förse beställaren med tillverkningsritningar, arbetsritningar och beräkningar för genomgång, som påkallas i denna specifikation eller kan bli nödvändig för att visa överensstämmelse med kontraktet eller av andra skäl som beställaren kan begära. Följande ska alltid anges på byggritning (i förekommande fall): 28/50

> Dimensioneringsförutsättningar, grundläggande standard, livslängdsklass och säkerhetsklass. > De mått som erfordras inkl. toleranser. > Grundläggningsdjup. > Dimension, typ och längd. > Betong: betongklass, vattentäthet, utförandeklass (inkl. tillhörande bestämmelse), exponeringsklass samt täckande betongskikt. Även härdningsklass, toleransklass och kompetenskrav kan fordras, se SS-EN 13670 och SS 137006. > Armering: typ, hållfasthetsklass, dimension, antal, längder, c/c avstånd samt bockningsradie. > Pålar: Dimension, typ, längd och placering. > Bergbultar: Dimension, förankringslängd och placering. > Sliprar: Typ dimension och längd. > Typ, kvalitet och dimension av andra ingående produkter. > Krav på undergjutning. Flera av dessa uppgifter kan om de ses som generella anges i speciell anvisningsritning. Toleranser Toleranser ska, där de är viktiga, anges på ritning. Generella toleranser kan anges på anvisningsritning. Tolerans angiven på byggritning ska gälla före generell tolerans. Det åligger konstruktören att bestämma vilka toleranser som krävs, speciellt när kraven är strängare än de generellt angivna, se 5.1.5. Där stolpkonstruktion kräver strängare krav för grundkonstruktion ska det anges på stolpritning samt överföras även till fundamentritningar. Anvisningsritning Varje samling av byggritningar ska inledas (lämpligen första ritningsnummer i för projektet speciellt reserverade ritningsnummer) med anvisningar samlade i en eller flera ritningar (ett ritningsnummer med bladindelning alternativt flera ritningar med olika ritningsnummer). Första bladet/ritning ska inledas med en innehållsförteckning över de generella anvisningarna med hänvisning till respektive blad/ritningsnummer. Anvisningsritningarna beskriver sådant som gäller generellt och som entreprenören måste följa och därmed känna till. T.ex. kan följande uppgifter vara lämpliga att införa i anvisningsritning. > Standarder och regelverk som ska följas. > Schaktning och fyllning med krav på packning, bädd, geoduk mm. > Betongarbeten betong, armering, form, fogar, förtagningar mm. > Undergjutning av fotplattor. 29/50

> Fastgjutning av bultar i berg. > Generella måttoleranser. > Förstärkt korrosionsskydd för stål i mark. > Kontrolltråd för kontroll av korrosion. Fundamentplan Fundamenttyp för respektive stolpe ska anges på respektive stolpritning, separat sammanställningsritning eller i stolptabell. Där så erfordras görs en separat fundamentplan för stolpplatserna, t.ex. för att visa speciella krav på schaktning och fyllning. Ritningsförteckning Vid varje ritningsleverans ska en ritningsförteckning medfölja som visar samtliga för fundament aktuella ritningar och eventuella ändringsnoteringar. Beräkningar I beräkning ska alla förekommande dimensioneringar vara redovisade med säkerhetsfaktorer och/eller partialkoefficienter. Om datorprogram används ska redovisningen vara på sådant sätt att beställaren ska kunna kontrollera indatavärden och resultat. I redovisning av beräkning ska redovisas vilka beräkningsprogram som använts för olika processer i beräkningarna. Datafiler till använda beräkningsprogram som ingår i beräkning av konstruktion ska också delges Svenska kraftnät. Om det ej går att följa beräkningsprogrammets beräkningsflöde i detalj måste en beskrivning presenteras som redovisar detta. 4.2 Grundläggning av olika stolptyper 4.2.1 Allmänt Fundament tillhörande samma stolpe, med styv förbindelse till stolpdel mot annat fundament, får ej grundläggas på väsentligt olika mark. Ett fundament får sålunda ej vila på fast mark, såsom berg, pinnmo eller grus, medan ett annat vilar på lösare mark. Vid sådant fall måste det sämre materialet utbytas alternativt berg bortsprängas. 4.2.2 Grundläggning av stålstolpar Stålstolpar grundläggs normalt antingen på: > fundamentbockar och sliprar > fundamentbalkar och sliprar > fundamentet direkt förankrade i berg > fabrikstillverkade eller platsgjutna betongfundament > Platsgjutet pålfundament där pålar överför lasten till berg eller jordmaterialet 30/50

4.2.3 Grundläggning av betongstolpar Betongstolpar kan grundläggas antingen > genom att en del av stolpen nedgräves i jord > i rör > på eller i betongfundament. Vid lösa jordarter utförs grundläggning på fundament av betong med ingjutna pålar i fundamentets bottenplatta (pålfundament). 4.2.4 Grundläggning av trästolpar Trästolpar grundläggs enligt SS-EN 50341-3-18 kapitel 8.5.3/SE.1.1. I lös mark sker grundläggning i rör eller som pålfundament, spontfundament eller andra specialfundament. 4.3 Fundament olika typer Handboken Plattgrundläggning anses inte fullt tillämplig för att användas för beräkningar av fundament. 4.3.1 Momentfundament Stolpar som står på endast ett fundament påverkar normalt fundamentet med moment, utöver vertikallast och horisontallast. Fundamenten benämns därför momentfundament. Design approach DA3 gäller Momentfundament dimensioneras enligt för Sverige accepterad metod där hänsyn tas till sidojordtryck, undergrund, stjälpning och glidning. Vald metod för dimensionering av momentfundament ska vara välkänd och ska godkännas av beställaren. Godkända metoder är t.ex. Vattenfalls metod EL175/ELK58-1014 anpassat för gällande regelverk. 4.3.2 Fundamentbock Vissa stolptyper använder sig av fundamentbockar som del av fundamentet. Fundamentbocken monteras på slipers, förankras i betongfundament eller i berg via förankringsbultar. För fundamentbockar gäller Svenska kraftnäts tekniska riktlinje TR05-03 31/50

4.3.3 Draget fundament Draget jordfundament Fundament huvudsakligen utsatta för draglaster (lyft) ska dimensioneras för mothållande tyngd av jordmaterial och betong, se SS-EN 50341-3-18, kapitel 8.5.2 samt avsteg och kompletteringar enligt 3.1. Där draget fundament i annat lastfall utsätts för trycklast måste dimensioneringen även omfatta kontroll för detta. Kapacitet mot horisontallast (glidning) beräknas enligt principen att: > Fullt passivt jordtryck minus aktivt jordtryck enligt Rankine får utnyttjas. > Friktion under plattan > Friktion i plattans sidor Draget fundament förankrat i berg (bergfundament) För dragna fundament eller stagförankringar förankrade i berg med flera förankringsstänger dimensioneras förankringsstål enligt följande. Ingjutningslängd för bult i berg ska motsvara vikten av en stympad pyramid med vinkeln 45 i fast berg och 30 i sprucket berg. Observera att hänsyn måste tas till om närliggande dragna konstruktion samverkar. F dd ss GG dd där F dd = Vertikal draglast (lyft) på fundament, dimensonerat värde ss = säkerheten mot uppdragning GG dd = Tyngden av fundament och teoretiskt mothållande berg inklusive ovan liggande jordtyngd. Volymvikt för fast berg ska antas vara 26 kn/m 3 om inte undersökning visar annat. I övrigt, se 4.1.8. 4.3.4 Tryckt fundament Tryckt fundament dimensioneras för att motstå sättningar och behålla stabiliteten. Dimensioneras enligt kraven i SS-EN 50341-3-18, kapitel 8.5.2 och allmänna bärighetsekvationen t.ex genom användning av IEG Rapport 7:2008 32/50

Plattgrundläggning och EN 1997 Design approach DA3. Blockfundament ska beräknas enligt DA2. 33/50

5 Byggnation Följande beskriver kompletteringar samt förtydliganden till kraven i övergripande normativa standards. 5.1 Krav All byggnation ska göras enligt handlingarna. Där det av någon anledning inte kan göras, ska Svenska Kraftledningar snarast underrättas. 5.1.1 Miljö Miljökrav enligt Svenska kraftnäts riktlinje TR13-01 gäller. 5.1.2 Utförande Schaktning och fyllning 1 GRUNDLÄGGNINGSPRINCIP För grundläggning gäller normalt geoteknisk kategori 2 (GK 2). Grundläggning ska om möjligt göras mot ursprunglig orörd jord eller berg. 2 JORDFUNDAMENT: Schaktning, schaktbotten och avjämningsfyllning. Schaktning kan utföras till 100 mm under grundläggningsnivå. Därefter påföres en bädd av grus eller samkross. Bädden packas enligt AMA Anläggning 13 Tabell CE/4 Materialtyp 2. Vid lös eller flytbenägen jord läggs ett materialskiljande lager av geotextil på schaktbotten. Klasser geotextil enligt Tabell 5-1Tabell 5-1 Krav på bruksklass geotextil för intilliggande material. Tabell 5-1 Krav på bruksklass geotextil för intilliggande material. Typ intilliggande lager Jordmaterial Krossmaterial med kornstorlek<250 mm Krossmaterial med kornstorlek>250 mm Lägsta bruksklass geotextil N2 N3 N4 Utläggning av geotextil ska ske enligt AMA Anläggning 13, DBB.31. 34/50

Vid grundläggning av fundament på utfyllnad gäller generellt att den ska utföras enligt AMA Anläggning 13, CEB.2 och CEB.21 samt resp kod CEB.211 - CEB.213 beroende på fyllnadsmaterial. Vid fyllnadsmaterial av sprängsten ska överytan tätas enligt CEE.122 med tilläggskravet att halten 0,06/20 i krossmaterialet ska vara mindre än 10 viktprocent. Sprängstensbotten tätas på samma vis som terrass av sprängstensfyllning. På terrass av sprängstensfyllning utläggs en materialskiljande geotextil med bruksklass enligt Tabell 5-1. Avjämningsfyllning upp till grundläggningsdjup utföres med bergkross 0/63, som packas enligt AMA tabell CE/4. Packning av fyllnadsyta får ej utföras när snö och/eller is förekommer på packningsytan. Efter återfyllnad mot fundament ska alltid kontrolleras att återfyllnad och banketter har utförts enligt angivna mått och nivåer. Detta gäller i synnerhet för dragna fundament och momentfundament. 3 BERGFUNDAMENT: Schaktning och schaktbotten. Bergytan för fundamentetplacering ska rensas och löst material ska borttagas till fast berg enligt bergrensningsklass 1, AMA Anläggning 13, kapitel CBC. Ytans vidd är beroende av fundamenttyp. Gropar där vattenansamling över fundamentfot kan ske får ej förekomma. Vattenavrinning ska vara från fundamentinfästning. Berget ska pallsprängas om lutningen är större än 1:2. Plinthöjd ska vara minst 100 mm. 4 ÅTERFYLLNING Återfyllning utföres i regel med uppschaktat material. Återfyllnadsmassor får ej innehålla matjord, virkesrester eller tjälat material. Fyllning mot fundament utförs varsamt. Stenar större än knytnävsstorlek får ej ligga närmare fundamentbockar eller stolpbens stålkonstruktion än 10 cm. Inom 500 mm från fundament får största stenstorlek i fyllnadsmassor vara max 200 mm. Aktsamhet ska iakttagas så att nedfallande stenar ej skadar fundament. Fyllning ska packas i skikt runt fundament så att det ej snedbelastas eller förskjutes. Markytans slutliga fyllning ska vara lika ursprung och omgivning. Vid byggande av fundament ska uppmärksamhet ägnas åt att dessa efter återfyllning och färdigställande innehar sina rätta lägen. Tillåtna avvikelser i höjd och plan samt lutning och vridning inom samma stolpplats ska vara angivna på ritning eller därtill hörande anvisning. 35/50