1(5) Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning - Bara Söder, Malmö 2011-12-06 Bara Söder Uppdragsnummer: 228683 Uppdragsansvarig: Anders Gustavsson Handläggare Kvalitetsgranskning Carl-Henrik Månsson 010-452 26 88 Mats Svensson 010-452 29 57
2(5) 2011-12-06 Sammanfattning Resistivitetsundersökningar genomfördes strax söder om Bara samhälle i området för planerade byggnader och äventyrsbad inom projektet Bara Söder. Berggrunden i området bedöms ligga på mellan 25 40 m under m.y. med störst djup i den nordöstra delen och minst djup i den sydvästra. En lågresistiv zon i mitten av området indikerar troligtvis en förkastningssänka eller en vattenförande sprickzon. Zonen går i NV-SO riktning och bedöms vara ca 250 400 m bred. Jordlagerföljden består generellt av två moränlager med ställvis mellanlagrad sand eller silt. I södra delen av området består de övre jordlagren av glacial lera och silt. Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Undersökningar... 3 2.1 Mätkampanj 1... 3 2.2 Mätkampanj 2... 3 3 Resultat och tolkning... 4 3.1 Berg... 4 3.2 Jord... 4 3.3 Skogahusen... 5 Bilagor Bilaga 1 Resistivitetsprofiler M:\_uppdrag\228683\G\_Text\Geofysik\RevA\228683_Teknisk PM_geofysik_RevA.docx Ritningar 101G1106-07 Planritningar Geofysik 101G1108 Sektionsritning Geofysik, Skogshusen Rapportnamn :Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning Bara Söder, Malmö Beställare :PEAB Sverige AB Uppdragsnr: 228683
3(5) 2011-12-06 1 Inledning Resistivitetsundersökningar genomfördes strax söder om Bara samhälle i området för planerade byggnader och äventyrsbad inom projektet Bara Söder. Syftet med undersökningen är dels att undersöka bergnivå och bergkvalitet, men också jordlagerföljder. Resultaten ska utgöra underlag för vidare projektering av en geoenergilösning för området, samt geoteknisk projektering av byggnader. Undersökningen genomfördes i två mätkampanjer, den första under våren 2011. Kompletterande resistivitetsundersökningar genomfördes under hösten 2011, dels för att täcka ett större område i norra delen där även utbredningen av en förmodad förkastnings-eller sprickzon var viktig att fastställa, dels ett nytt område i sydöst kallad Skogshusen där nya byggnader planeras. Samtliga geofysiska resultat och tolkningar redovisas i denna revidering av tidigare geofysikrapport Teknisk PM, daterad 2011-05-30. 2 Undersökningar 2.1 Mätkampanj 1 Den första resistivitetsundersökningen utfördes 21 april 10 maj 2011 av geolog/geofysiker Carl-Henrik Månsson med hjälp av Anna Knut, Tyréns AB. Under denna mätkampanj mättes profil 1 6. Utrustningen som användes var ABEM Lund Imaging System, Terraohm RIP24 version 2, reläväxel ES10-64C och strömsändare ABEM Booster SAS 2000. Profil 1, 4 och 5 mättes med korta kablar (2 m elektrodavstånd) och profil 2, 3 och 6 mättes med långa kablar (5 m elektrodavstånd). Gradientuppställning användes på samtliga profiler. Linjerna mättes in med fältdator/gps Getac PS236 med Qstarz Travel Recorder BT-Q1000XT antenn. Modellering utfördes i dataprogrammet Res2Dinv och höjdnivåer hämtades från höjdmodell tillhandahållen av Tyréns AB. M:\_uppdrag\228683\G\_Text\Geofysik\RevA\228683_Teknisk PM_geofysik_RevA.docx 2.2 Mätkampanj 2 Den andra resistivitetsundersökningen utfördes 1 11 november 2011 av geolog/geofysiker Carl-Henrik Månsson med hjälp av geohydrolog Sandra Martinsson, Jessica Malmberg och Anneli Löfgren, Tyréns AB. Under denna mätkampanj mättes profil 11 16. Utrustningen som användes var ABEM Lund Imaging System, Terrameter SAS4000 med reläväxel ES10-64. Profil 11 13 mättes med elektrodavstånd 5 m och profil 14 16 mättes med elektrodavstånd 2 m. Gradient uppställning användes på samtliga profiler. Linjerna mättes in med fältdator/gps Getac PS236 med Qstarz Travel Recorder BT-Q1000XT antenn. Modellering utfördes i dataprogrammet Res2Dinv och höjdnivåer hämtades från höjdmodell tillhandahållen av Tyréns AB. Rapportnamn :Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning Bara Söder, Malmö Beställare :PEAB Sverige AB Uppdragsnr: 228683
4(5) 2011-12-06 3 Resultat och tolkning Resultat och tolkning redovisas i tillhörande bilagor och ritningar, samt i nedanstående text. 3.1 Berg Berggrunden i området bedöms ligga på mellan 25 40 m under m.y. Största djupet har uttolkats i den nordöstra delen av mätområdet, ca -18 m.ö.h. eller 40 45 m under my (profil 6.2). I större delen av området ser berget ut att ligga på ca 25-30 m under my. Minsta djupet har uttolkats i den sydvästra delen (första 100 m av profil 6.1) där tolkningen är att berget ligger på ca 20 m under my (5 m.ö.h.). Profil 3 och profil 13 som går i N-S riktning visar på en relativt jämn bergöveryta som ligger på 25 30 m under m.y. Även profil 2.1 och 2.2 som går i Ö-V riktning i södra delen av området har en jämn bergnivå på ca 25 m under my. I profil 11 som går i Ö-V riktning i norra delen av området bedöms berget ligga på ca 25 m under my i västra delen och ca 35 m under my i östra delen. I profil 6.2 som går i SV-NO riktning bedöms berget ligga på ca 30 m under my fram till längdmått 500 m. Därefter sjunker bergnivån svagt samtidigt som markytan höjs, och från 900 m och framåt tolkas berget ligga på 40-45 m under my. Profil 12 som också går i SV-NO riktning uppvisar samma tendens till ökande bergdjup mot NO som profil 6.2. I mitten av området återfinns en lågresistiv zon i NV-SO riktning som skulle kunna vara en förkastningssänka i berget. Zonen är väl avgränsad åt nordost och syns tydligt i profil 3, 6.2, 12 och 13. Dess utbredning åt sydväst är mer diffus och kan anas i profil 3 och 6.1. Zonen bedöms vara 250 400 m bred. Jordmäktigheten kan här vara betydande och materialet, med tanke på den huvudsakligen låga resistiviteten, lerigt. Alternativt rör det sig om en vattenförande sprickzon med mycket sprucket berg. En del mindre zoner med lägre resistivitet och/eller förhöjda s.k. IP-effekter (materialets uppladdningsförmåga som ofta kan knytas till förekomst av lermineraler i sprickzoner) kan indikera mindre sprickzoner i N-S till NO-SV riktning, se planritning 101G1106. M:\_uppdrag\228683\G\_Text\Geofysik\RevA\228683_Teknisk PM_geofysik_RevA.docx 3.2 Jord Profil 1, 4, 5, 14, 15 och 16 mättes med korta kablar, vilket ökar upplösningen men försämrar djupnedträngningen. Dessa profiler har inte använts i tolkningen av bergnivån, men har givit mer detaljinformation om jordlagerföljderna i området. Resistiviteten visar generellt på en två- till trelagerföljd. Det understa lagret motsvarar troligtvis ett undre moränlager som överlagras av ytterligare ett moränlager från en senare isframstöt. Det övre moränlagret har generellt en lägre resistivitet, vilket kan bero på en något högre lerhalt. Mellan de två moränlagren återfinns ställvis linser av sand eller silt vilka har avlagrats under den tidigare isens avsmältning, s.k. intermoräna sediment (B. Ringberg, 1980). De markanta kullarna i profil 4 och 5 består sannolikt av sand, där viss utsvallning över den underliggande moränen har skett. Samma mönster syns i profil 14-16, se kap 3.3. I södra delen av området återfinns ett översta lager med låg resistivitet med en mäktighet på maximalt 5 m. Detta syns i Rapportnamn :Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning Bara Söder, Malmö Beställare :PEAB Sverige AB Uppdragsnr: 228683
5(5) 2011-12-06 östra delen av profil 1, södra delen av profil 4 och 5, samt i profil 14-16. Enligt jordartskartan består markytan i den södra delen av området av glacial lera och silt, där de mest lågresistiva delarna torde innehålla en högre lerhalt. 3.3 Skogshusen I den sydöstra delen av området kallat Skogshusen finns borrningar utförda av Tyréns AB att tillgå, vilka har använts i den geofysiska tolkningen. Resultaten redovisas i sektionsritning 101G1108. Det understa lagret består av morän. Resistiviteten ligger på ca 50 100 ohmm. De lägre värdena (gröna i ritningen) representerar sannolikt en högre lerhalt än de högre värdena (orange i ritningen). Ett sandlager överlagrar den mer lågresistiva moränen i öster, medan sandlagret tunnas ut och eventuellt försvinner i väster. Troligtvis är sanden utsvallad från omgivande kullar i öster. Det översta lagret är generellt 2 5 m mäktigt och består huvudsakligen av siltig lera. Gyttjeskikt förekommer ytligt. Som man kan se i profil 14 så förekommer mindre områden där lerlagret är mycket tunt och där sanden även kan utgöra ytskikt. M:\_uppdrag\228683\G\_Text\Geofysik\RevA\228683_Teknisk PM_geofysik_RevA.docx Rapportnamn :Teknisk PM RevA Resistivitetsundersökning Bara Söder, Malmö Beställare :PEAB Sverige AB Uppdragsnr: 228683