Trygghetens Hus - från vardag till kris

Relevanta dokument
Hur hanterar vi krisen? 21 maj 2015, Stephen Jerand, Polisområdeschef

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus

Försvarsdepartementet

Samverkan och kriskommunikation vid samhällsstörningar i Norrbottens län

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

Överenskommelse om samverkan för krishantering i Jämtlands län

Regional krissamverkan i Jönköpings län

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Legala aspekter - dispostion

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

REGIONAL SAMORDNING OCH INRIKTNING AV KRISHANTERING OCH RÄDDNINGSTJÄNST I SÖDERMANLANDS LÄN

Kommunikationsplan vid kris

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Svensk författningssamling

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Regional ledningssamverkan

regional samordning och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlands län

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Generaldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering

Krishanteringsplan. Antagen av kommunfullmäktige den , 117 och ersätter tidigare antagen plan från , 73

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Regional Samordnings funktion (RSF)

Konsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Anhörigvård är frivilligt

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP

KRISHANTERINGSORGANISATION

Handbok för regionala samverkansmöten - Stockholmsregionen

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Anhörigvård är frivilligt

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Strategi för Samverkan vid stora olyckor och kriser i Norrbottens län. Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

SAMVERKANSAVTAL MELLAN JÄMTLANDS KOMMUNER OCH CENTRUM MOT VÅLD

Regional plan för krisstöd till drabbade

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

KRISHANTERING - BAKGRUND

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Cannabisförebyggande arbete i Jämtlands län

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Kurser 2015 Grundläggande ledningsmetodik Regional samverkanskurs - operativ nivå Media att skapa kommunikationsplattform och pressmeddelanden

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Handlingsplan för Samhällsstörning

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Krisledningsplan

Översyn av valdistriktsindelning

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Krisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

SAMARBETSAVTAL OM FAMILJEHEMSCENTRUM JÄMTLAND

F-samverkan. - en styrka i Jönköpings län

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Riktlinjer för bränning i skog och mark inom Jämtlands län

Redovisning CBRNE-övning

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden

Plan för Extraordinär händelse

Den moderna räddningstjänsten arbetsmiljön i fokus för effektivare insatser. Rorsersberg den 4 november 2010

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Informationsplan för Valdemarsviks kommun gällande särskild händelse. Beslutad Uppdaterad

BARNHÄLSOVÅRDEN JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING ÅRSRAPPORT 2003

Resiliens i en förändrad omvärld

Företagsamheten 2017 Jämtlands län

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Jämtlands räddningstjänstförbunds fastighetsplan

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Bara skog som brinner?

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Regional samverkanskurs Utvärdering 2012

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Plan för krisstödssamordning

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Krishanteringsplan för Region Halland

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Arbetsinstruktion RRC-funktionen

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Transkript:

Trygghetens Hus - från vardag till kris 1

Jämtlands län - en stor del av Sverige 2

Cirka 8-11 miljoner gästnätter i länet varje år. 3

4

Polisstationer i Jämtlands län Bräcke Funäsdalen Hammarstrand Hoting Järpen Krokom Strömsund Sveg Svenstavik Åre Östersund 5

Kris?? 6

KRIS kommer från grekiska krisis och betyder: Avgörande vändpunkt Plötslig förändring Ödestiger rubbning 7

KRIS i sin rätta betydelse... innebär att det hänt något i livet som är svårt att hantera och som gör att man tillfälligt tappar fotfästet. Personlig Minor Mayor Nationell Internationell Global 8

Exempel på kriser Särskild händelse Svår påfrestning Extraordinära händelser Katastrof Svår olycka Incident Trots alla förberedelser, övning, utbildning m m så händer det! 9

Krishantering på nationell nivå Parallellt med det arbete som påbörjats i länet pågår ett arbete på nationell nivå som innebär att regeringen vill stärka förmågan till krishantering i landet. I propositionen Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle (2005/06:133) betonas: vikten av att öka förmågan till organisationsövergripande insatser att det finns stora vinster i att samordna berörda myndigheters och organisationers resurser Det här stämmer mycket väl överens med de tankar som låg till grund för Certus-projektet som sedermera blev Trygghetens Hus. 10

Bakgrund intresset för en blåljussamverkan har sitt ursprung i tågolyckan i Kälarne 1997 där ett tåg med farligt gods spårade ur och boende i området fick evakueras försvarsbeslutet 2004 satte ännu mer fokus på vikten av samverkan Försvarsmaktens resurser skulle inte på samma sätt som tidigare finnas till hands vid extraordinära händelser hösten 2004 tog Polisen initiativet till diskussioner om samverkan och samlokalisering först blåljusmyndigheter, efter hand andra samhällsfunktioner; åklagare, hälsocentral, sjukvårdsrådgivning med flera 11

Syftet Syftet med Trygghetens Hus i Jämtland är att samnyttja kompetens, lokaler och utrustning för att skapa ett samarbete som så effektivt som möjligt utnyttjar de resurser vi har till förfogande i länet. 12

Vision medborgarfokus samhällsnytta krishanteringssystemet prestigelös samverkan 13

Verksamheter Jämtlands läns landsting (Ambulansen Östersund och Sjukvårdsrådgivningen) Jämtlands Räddningstjänstförbund (Berg-, Bräcke-, Krokom-, Ragunda-, Strömsund- och Östersunds kommun) Kriminalvårdsstyrelsen (Häktet) Länsstyrelsen Polismyndigheten i Jämtlands län SOS Alarm Svenska Kyrkan Tullverket Åklagarmyndigheten 14

Dåtid En risk/kris förenar alternativt tvingar fram ett samarbete där deltagarna oftast har olika uppfattning om läget. Polis Landstinget Försvarsmakten Risk Kris Kommunen Information Länsstyrelsen SOS Alarm 15

Nutid Tidig samverkan med en samlokalisering ger en gemensam lägesbild och ökad förutsättning att tidigt lösa krisen. Försvarsmakten Länsstyrelse Frivillig organisation * * Kommun Krishantering Polis * * Gemensamt läge och gemensam information * * SOS Alarm * * Åklagare Tullen * Landsting Kris * Respektive aktörs egna information Hot Riskanalys Risk 16

Vid kriser och större händelser effektivare larmhantering ger snabbare utryckningar och bättre samordning mellan enheterna en gemensam lägesbild vid stora händelser och katastrofer ger ett effektivare räddningsarbete gemensamma informationsrutiner en resurs för hela länet 17

Fyrvallaområdet i Östersund 18

I vardagen gemensamma lokaler (sammanträden, mat/fika, träning, fordonshall med mera) gemensam utrustning (fordonstvätt, reservkraft, lås- larm- och övervakningssystem, tekniska ledningssystem) gemensamma funktioner - under utredning (reception, fordonsservice, övning och utbildningsresurser, debriefing med mera) 19

I vardagen gemensam lägesbild övrig bemanning gemensam övningsverksamhet 20

Citat från budgetpropositionen 4.4 Politikens inriktning Arbetet med att utveckla en svensk krishanteringsförmåga kräver arbete på flera områden. Det finns ett behov av en samlad och samordnad operativ och taktisk ledning såväl av militära som polisiära insatser samt andra räddningsinsatser. Detta är särskilt viktigt att åstadkomma mellan olika aktörer såväl över sektorsgränser som mellan olika ledningsnivåer. 21

Citat från budgetpropositionen 4.7.2 Inriktning verksamhetsområdet Svåra påfrestningar Regeringen anser att de särskilda medel som avsätts för krisberedskap i första hand bör användas för åtgärder som ökar förmågan att hantera en kris, det vill säga förmågan att leda, samordna och informera om en kris som kan leda till en svår påfrestning. 22

Trygghetens Hus - från vardag till kris 23