NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2

NÄRINGSVÄRDE HOS VALLGRÄS KRING SKÖRD 1 OCH 2 av Magnus A. Halling, Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala och Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Sammanfattning Syftet med projektet var att noga följa utvecklingen av näringsvärdet kring första och andra skörden för ett antal marknadssorter i timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvingel och engelskt rajgräs i officiella sortförsök på ett antal platser i södra och mellersta Sverige. Omfattande analyser av olika parametrar för näringskvalitet har gjorts rutvis vid fem olika tillfällen. Resultaten som redovisas här är preliminära och endast ett urval, eftersom den statistiska analysen inte slutförts. Ett försök med timotej och ett med e. rajgräs jämförs. Innehållet av NDF förändras snabbt vid skörd 1, men också vid skörd 2. Skillnader mellan sorter var mer uttalad i rajgräsförsöket än i timotejförsöket. I rajgräsförsöket hade återväxten ett större innehåll av NDF jämfört med första skörd. I timotej var det tvärt om. Frågeställning Frågeställningar som skall besvaras i projektet: Finns det skillnader i smältbarhet och fiberhalt mellan olika vallgrässorter (inom samma art) i de marknadssorter av timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrider, rajsvinglar och engelskt rajgräs som idag odlas och provas i de svenska officiella sortförsöken? Finns det skillnader mellan sorterna om de odlas i södra Sverige eller i Mellansverige? Inledning och bakgrund Olika vallväxtarter har olika tidpunkt för axgång och därmed i regel olika tidpunkter för optimalt skördetillfälle. Tidigast av de vanligaste använda gräsarterna är hundäxing följt av ängssvingel/rörsvingel/rörsvingelkorsningar, tidigt rajgräs, medelsent rajgräs/rajsvingel/hyb ridrajgräs, timotej och sent engelskt rajgräs. Olika arter/sorter har olika förmåga att behålla energivärdet kring axgång. Engelskt rajgräs och hybridrajgräs framstår som bäst i detta avseende. Speciellt hybridrajgräs, italienskt rajgräs och vissa rajsvinglar verkar behålla bra energivärde med relativt låga fiberhalter vid och strax efter axgång (Johansson, 1995). Det förekommer tidighetsskillnader mellan sorterna i alla arter. Den skillnaden är inte så stor i t.ex. ängssvingel och rörsvingel men betydande i t.ex. engelskt rajgräs. Inom timotej finns i dag på marknaden såväl tidiga som sena sorter avseende axgång. Johansson (1995) studerade två sorter av vardera timotej, ängssvingel och engelskt rajgräs och fann skillnader mellan sorterna i energi- och fiberhalt vid ett och samma utvecklingsstadium, speciellt för engelskt rajgräs. Jönsson (1981) anger att det med några få undantag inte fanns några påtagliga kvalitetsskillnader inom samma art. Dessa försök genomfördes 1970-1972 i huvudsak i Skåne med även i Uppland. Sortmaterialet har förändrats mycket på dessa 35 år. På den tiden fanns det i stort sett endast svenskförädlade sorter på marknaden, medan det nuförtiden är ett stort inslag av utländskt sortmaterial. Vid första skörden 2007 genomförde agronom Karl-Fredrik Olsson ett examensarbete där han studerade två rajsvinglar (Perun och Paulita, hybrider mellan italienskt rajgräs och ängssvingel) och en rörsvingel 12

hybrid, Hykor. Den näringsmässiga kvaliteten följdes vid tre tillfällen kring axgång (Frankow-Lindberg, 2008). Material och metoder Projektet utfördes i 19 st officiella sortförsök på ett antal platser i södra och mellersta Sverige enligt tabell 1. Rutvis provtagning skedde en vecka innan första skörd, vid första skörd, en vecka efter första skörd samt en vecka innan andra skörd och vid andra skörd. Provtagningen gjordes i ett antal marknadssorter av timotej, ängssvingel, rörsvingel, rörsvingelhybrid, rajsvingel och engelskt rajgräs på tre platser. Sorterna ingår i den officiella sortprovningen och är antingen riksförsök (R), beställningsförsök till SLU (B) eller länsförsök (L). Tre försök studeras på olika platser inom varje art. Studien skedde i första årets vall under de tre åren 2009-2011. Alla sorter skördas samtidigt och första ordinarie skörd togs vid mätarens ax/vippgång, vilket innebär att halva axet var synligt på hälften av skotten. Metodik för provtagning var att i varje ruta klippta 12 st slumpmässiga delprov om vardera ca 1 dm2. Vid en ts-skörd på 4 ton motsvarade 12 dm2 0,25 kg grönmassa eller 50 g ts vid en ts-halt på 20 procent. Efter uttagning av de 100 skotten enligt nedan torkades provet i 60 0C under ett dygn. Därefter skickades proven till Eurofins i Lidköping som malde proven och utförde analyserna enligt tabell 2. (Se nästa sida) Tabell 1. Sortförsök som ingått i projekt Bestämning av näringskvaliteten Art Serie Plats Skördeår Adb-nummer E. rajgräs 204 Jönköping, Riddersberg 2009 65272 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2009 65273 E. rajgräs 204 Varberg, Tvååker 2010 68883 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2009 65274 E. rajgräs 204 Borås, Rådde 2010 68884 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2009 64915 Timotej 201 Jönköping, Riddersberg 2010 68865 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2009 64916 Timotej 201 Gotland, Hallfreda 2010 68866 Timotej 201 Borås, Rådde 2009 64918 Timotej 201 Borås, Rådde 2010 68868 Timotej 201 Borås, Rådde 2011 68341 Ängssvingel 202 Enköping, Haga 2009 65262 Ängssvingel 202 Enköping, Haga 2010 68832 Ängssvingel 202 Enköping, Haga 2010 68873 Ängssvingel 202 Kalmar 2009 65264 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2009 65267 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2010 68875 Ängssvingel 202 Borås, Rådde 2011 68347 13

Tabell 2. Analyser som utfördes i projektet Bestämning av näringskvaliteten 2011-11-25 Analys VOS referensmetod OE gräs MJ/kg ts Aska g/kg ts Metod/ref 71/393/EEG NDF fiber Metod/ref enl. Mertens ISO/CD 16472 indf g/kg NDF Metod NIR/NorFor in Råprotein NIR metod Energi för nöt NIR metod NDF g/kg ts NIR metod Ur de rutvisa uttagna proven valdes slumpvis ut ett ledvis prov om 100 skott vid varje provtagning. Plantutvecklingen bestäms genom att dela upp de 100 skotten i blad (nyps eller klipps vid snärpet) och i strån. Även om strået saknade noder, och inte morfologiskt kunde betraktas som ett strå, togs bladet av vid bladbasen i området för bladöron/snärp. Blad definieras som del av skottet som befann sig utanför bladöron/snärp. De två fraktionerna torkades i torkskåp (110 0C i minst 3 timmar) och tsvikten i gram av de olika fraktionerna bestämdes. Resultat och diskussion Datamaterialet är mycket omfattande med nästan 1 500 analyser av näringskvalitet och den statistiska analysen är inte slutförd. Därför redovisas här resultat av NDF-analysen i ett urval av två försök. Timotejförsöket år 2011 i Rådde representerar ett försök där inget statistiskt samspel fanns mellan sort och provtagningstillfälle (figur 1). Enligt figuren verkar det vara skillnader i förändringen av NDF hos olika sorter, men det gav inte genomslag i den statistiska analysen. I genomsnitt över de fem tillfällena fanns ingen skillnad mellan sorter, men däremot var det skillnad mellan de fem tillfällena för de olika sorterna. Generellt ökar NDF-innehållet över tiden, särskilt vecka innan första skörd som genomfördes 8:e 710 Timotej, Rådde 2011 690 670 NDF, g/kg ts 650 630 610 590 SW TT2567 570 550 1 2 3 4 5 Provtagningstillfälle Figur 1. Förändring av NDF-innehållet i timotejförsöket i Rådde år 2011 14

juni. Viss nedgång sker efter första skörd, men osäkert hur signifikant den är. NDFinnehållet är lägre runt andra skörd, men förändras nästan lika snabbt som runt första skörd. Nummersorten TT2567, som är under provning, är av typ, dvs. en sort med senare utveckling. Rajgräsförsöket år 2010 i Tvååker representerar ett försök där statistiskt samspel fanns mellan sort och provtagningstillfälle (figur 2). Förändringen i NDF-innehållet är snabbare vid andra än första skörd till skillnad från timotejförsöket. Men bland sorterna i rajgräsförsöket var NDF-innehållet större vid andra skörd, jämfört med första skörd. Över de fem tillfällena fanns en skillnad på 8 procent-nivån (P<0.079) mellan sorter och liksom för timotej var det skillnad mellan de fem tillfällena för de olika sorterna. Sorterna Birger och Malta ligger lägst i NDF-innehåll runt båda skördarna. Sorterna av rajsvingel varierar mera. 650 Engelskt rajgräs, Tvååker 2010 600 NDF, g/kg ts 550 500 450 SW Birger Felopa, rajsv. Malta Perun, rajsv. Merkem Mathilde 400 350 1 2 3 4 5 Provtagningstillfälle Figur 2. Förändring av NDF-innehållet i rajgräsförsöket i Tvååker år 2010 Referenser Halling, M.A. 2008. Vallväxter till slåtter och bete samt grönfoderväxter Sortval för södra och mellersta Sverige 2008/2009 50 s. Jönsson, N. 1981. Kvalitetsförändringar hos vallväxter. Institutionen för växtodling. Rapport 93, 26 s Johansson, L. 1995. Utveckling, tillväxt och fodervärde i gräsvall från vegetativt stadium till blomning SLU. Institutionen för växtodlingslära. Seminarier och examensarbeten 914. Uppsala. Frankow-Lindberg, B. 2008. Kvalitet hos rajsvinglar Svenska Vallbrev Nr 1 februari. Tack Tack framförs till Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) för finansiering av projekten: Bestämning av näringskvaliteten kring och vid skördetillfället för marknadssorter provade i vallsortförsök med projektnummer H0841008. 15

LÅNGLIGGANDE RÖRSVINGELVALL PÅ MULLJORD av Bodil Frankow-Lindberg, SLU, Inst. för växtproduktionsekologi De två försöken i länsförsöksserien L6-471, Långliggande rörsvingelvall på mulljord avslutades år 2010. I serien jämförs en fröblandning med rörsvingelhybriden Hykor med fröblandningar innehållande timotej, ängssvingel eller foderlosta i två olika skördesystem. Skördesystemen var två eller tre skördar per år, där de två första skördarna togs vid samma skördetillfälle, medan den tredje skörden utelämnades i leden med två skördar. Sammanfattande resultat: Totalavkastningen blev högre med tre skördar jämfört med två Fröblandningen hade liten effekt på totalavkastningen Timotej hävdade sig bäst av de prövade arterna i det extensiva skördesystemet Rörsvingelhybriden drabbades av snömögel ett år vilket påverkade förstaskörden negativt Rörsvingelhybriden kan inte rekommenderas som en lämplig art för extensivt skötta vallar. Inledning Omläggning av vall på mulljord är besvärlig och kostsam och det är därför önskvärt med en långliggande vall på dessa jordar. Fröblandningar för mulljord är ofta baserade på timotej, men den goda uthålligheten hos rörsvingelhybrider gör att det är intressant att undersöka om sådana sorter också passar på mulljordar. Då vall på mulljord ofta bara skördas två gånger uppstår frågan om rörsvingelhybrider, vilka har en stark återväxt, passar i ett extensivare skördesystem. För att få svar på dessa frågor anlades serien L6-471. Försöksplan Försöksplanen för L6-471 var följande: Vallfröblandningar A. Timotej (T) 13 kg/ha + ängssvingel (ÄSV) 7 kg/ha B. Timotej 14 kg/ha C. Rörsvingelhybrid (RSVH) 28 kg/ha D. Timotej 5 kg/ha + Rörsvingelhybrid 15 kg/ha E. Timotej 5 kg/ha + Foderlosta (FL) 15 kg/ha Skördesystem S1.Två skördar, med samma skördetidpunkter som sk1 och sk2 i S2, utebliven tredje skörd S2.Tre skördar, skörd vid 10.5 11.0 MJ/ kg ts i led A. Två försök anlades åren 2006 (Reftele) och 2007 (Länghem) och skördades under åren 2007 till 2010 (Reftele, fyra vallår) och 2008 till 2010 (Länghem, tre vallår). De använda sorterna var (timotej), Sigmund (ängssvingel), Hykor (rörsvingelhybrid), och Magna (foderlosta). Kvävegödslingen varierade något mellan år och platser. Skördesystem S2 fick 113-175 kg ha-1 och år medan skördesystem S1 i regel fick 40 kg ha-1 mindre. 16

18 16 14 Ton ts per ha 12 10 8 6 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 4 4 2 0 S1 S2 S1 S2 S1 S2 S1 S2 S1 S2 T+ÄSV T RSVH T+RSVH T+FL Figur 1. Torrsubstansavkastning i L6-471. S1= två skördar och utebliven tredje skörd, S2= tre skördar per år. Medeltal av två försök i Vall 1 t.o.m. Vall 3, och ett försök i Vall 4. 8 7 6 Ton ts per ha 5 4 3 2 1 T+ÄSV T RSVH T+RSVH T+FL 0 S1,Sk1 S2, Sk1 S1,Sk1 S2, Sk1 S1,Sk1 S2, Sk1 S1,Sk1 S2, Sk1 Vall 1 Vall 2 Vall 3 Vall 4 Figur 2. Avkastning i förstaskörden i L6-471. S1= två skördar och utebliven tredje skörd, S2= tre skördar per år. Medeltal av två försök i Vall 1 t.o.m. Vall 3, och ett försök i Vall 4. 17

Resultat Första skörd togs i genomsnitt den 11 juni (timotej: begynnande axgång axgång), andra skörd den 26 juli och tredje skörd den 27 september. Totalavkastningen var genomgående signifikant större i skördesystemet med tre skördar per år jämfört med två skördar per år (Fig. 1). Skillnaderna mellan fröblandningarna var dock små och inte signifikanta, med undantag för fröblandningen med timotej och rörsvingelhybrid som avkastade mest med tre skördar i 4.e årets vall. Andelen sått gräs var genomgående hög i alla led utom ledet med rörsvingelhybrid skördad två gånger där den var signifikant lägre alla vallår utom det första. När timotej ingick i fröblandningen dominerade den alla skördar oavsett vallår och skördesystem. Förna ansamlades speciellt i leden med rörsvingelhybrid och utebliven tredje skörd. Effekten av den uteblivna tredjeskörden på nästa års förstaskörd var genomgående måttlig, och endast signifikant i vall 3 och vall 4 (Fig. 2). Leden med enbart rörsvingelhybrid hade då en lägre avkastning än övriga fröblandningar speciellt i skördesystem S2. Åtminstone i tredje årets vall berodde detta på mycket kraftiga angrepp av snömögel i leden med rörsvingelhybrid, oavsett skördesystem, i försöket i Länghem. Det är troligt att snömögelangrepp i rörsvingelhybriden också är förklaringen till den lägre avkastningen i led S2 i fjärde årets vall. Observera att Vall 3 i Länghemförsöket var år 2010, vilket är samma år som Vall 4 i Refteleförsöket. Ledet med rörsvingelhybrid och utebliven tredje skörd våren 2010. 18

Timotejsorters konkurrensförmåga av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien var att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling med ängssvingel eller rörsvingelhybrid. Sorterna som ingick var (SW), SW, SW, SW, (SSD) och (SSD). Resultaten för fyra försök i vallår 1-3 visar att: och har betydligt bättre konkurrensförmåga än sorterna och. Sorterna och intar en mellanställning och är svaga i konkurrensen även vid samodling med ängssvingel. Högst avkastning hade sorterna, och vid samodling med rörsvingelhybriden Hykor Högst timotejavkastning hade och vid samodling med ängssvingel Timotejen klarar ett treskördesystem under tre vallår. Alla sorter utom och hade minst lika hög timotej-avkastning-andel vall år 3 som vallår 1 och bör inte samodlas med rörsvinglar/rörsvingelhybrider. är bäst i detta avseende, och är de lämpligaste timotejsorterna av de undersökta att samodla med andra gräs. I sortbeskrivningar för timotej redovisas skillnader i smältbarhet mellan sorterna. För att fullt ut kunna utnyttja en sort med bra kvalitetsegenskaper bör timotejen kunna hävda sig gentemot andra arter i en blandning vid ett vanligt förekommande skördesystem med tre skördar per år. Försöksserien L6-6301-Timotejsorters konkurrensförmåga - startade 2007 med insådd av ett försök på Rådde gård, Ps-län (FiV). Ytterligare tre försök las ut våren 2008 på Riddersberg Jönköping (Animaliebältet), Hedemora (Svea) och Lillerud Värmland (FiV). Grundplanen bestod av fyra marknadssorter av timotej:,, och. Sortföreträdarna erbjöds att lägga till kommande marknadssorter. SW Seed valde SW (SWTT2528) och Scandinavian Seed valde. blev intagen i svenska sortlistan 2007 och finns på marknaden. kommer troligtvis inte att komma på den svenska marknaden. och är sena sorter, ca tre dagar senare än, och. De sex sorterna samodlades antingen med ängssvingeln Sigmund (ÄS) eller med rörsvingelhybriden Hykor (RS). Ängssvingel antogs vara förhållandevis svag i konkurrensen med andra arter medan rörsvingelhybriden är stark. Försöket las som ett tvåfaktoriellt randomiserat fältförsök, totalt 12 led med fyra upprepningar. Utsädesmängden var 10 kg/ha vardera av timotej och aktuellt samodlingsgräs. Kvävegödslingen var 100, 80, 60 kg N/ ha till resp. delskörd med undantag för första skörd 2009 som bara gödslades med 80 kg N/ha. Botanisk analys utförs rutvis i tre av blocken. Ingen kvalitetsanalys sker. SW Seed och Scandinavian Seed har tillsammans bekostat hälften av Rådde försöket, övriga kostnader i serien har tagits av Sverigeförsöken. 19

Tabell 1 Skördetidpunkter i L6-6301 Plats år skörd 1 skörd 2 skörd 3 Ps Rådde, Vall I 2008 29-maj 15-jul 05-sep Vall II 2009 03-jun 14-jul 24-sep Vall III 2010 04-jun 15-jul 30-aug S-län Lillerud, Vall I 2009 17-jun 11-aug 30-sep Vall II 2010 10-jun 03-aug 07-okt Vall III 2011 07-jun 19-jul 04-okt F-län Riddersberg, Vall I 2009 16-jun 11-sep ej utfört Vall II 2010 06-jun 12-aug 21-okt Vall III 2011 13-jun 04-aug 12-okt W-Län Hedemora, Vall I 2009 11-jun 16-jul 17-sep Vall II 2010 10-jun 15-jul 10-sep Vall III 2011 13-jun 20-jul 16-sep Resultat Timotej och totalavkastning medeltal av fyra försök i vallår 1-3 figur 1 I figur 1 nedan visar totalavkastning och timotejavkastning för summan av de tre delskördarna som ett medeltal för tre år och fyra platser. Timotejavkastningen för leden med ängssvingel är ca 1300 kg/ha/år högre än vid samodling med rörsvingelhybrid (RS). I totalavkastningen däremot ligger rörsvingelleden 15 % eller ca 1900 kg högre än ängssvingelleden. Om man ser på de ingående 16000 kg ts/ha/år Tot. kg ts/ha Tim avk. kg ts/ha 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 ÄngsSvingel RörSvhy Figur 1. L6-6301 Totalavkastning och timotejavkastning för tre delskördar. Medeltal för vallår1-3 för fyra platser. 20 m-tal ÄS/RS ÄS RS

timotejsorternas inbördes förhållande vad beträffar timotejavkastning så uppvisar de samma bild antingen de samodlas med rörsvingelhybriden Hykor (RS) eller ängssvingel Sigmund (ÄS). och har alltså svårt att hävda sig även vid samodling med ängssvingel. och tillsammans med har högst timotejavkastning och högst totalavkastning. Delskörd 1. Timotej - och totalavkastning Medeltal av fyra försök i vallår 1-3, figur 2 Under vallår1-2 låg förstaskörden för ängssvingelleden och rörsvingelleden på samma totalavkastning men timotejavkastningen var högre för rörsvingelleden. Lägger vi till vall 3 så kommer rörsvingelleden upp i högre totalavkastning med lägre timotej skörd än ängssvingelleden. Denna skillnad i timotejskörd är inte statistisk säker. och har högst timotejavkastning följt av och. Skillnaden är statistisk säker vid samodling med ÄS men inte med RS. har statistisk säkert lägst totalavkastning och timotejavkastning. Delskörd 2. Timotej och totalavkastning Medeltal av fyra försök i vallår 1-3, figur 3 I andra skörden visar rörsvingelhybriden Hykor sin starka avkastningsförmåga gentemot ängssvingeln, 22 % eller ca 800 kg/ ha högre avkastning. och har högst totalavkastning med de högsta timotejskördarna. Skillnaden i timotejavkastning mellan / i förhållande till övriga sorter är statistiskt säker. Jämfört med förstaskörden sjunker timotejandelarna mer i Hykorleden än i ängssvingelleden. 8000 Tot. kg ts/ha sk 1 Tim avk. kg ts/ha sk 1 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 ÄngsSvingel RörSvhy m-tal ÄS/RS ÄS RS Figur 2. L6-6301 Totaltavkastning och timotejavkastning för delskörd 1. Medeltal för vallår1-3 för fyra platser. 21

Tot. kg ts/ha sk 2 Tim avk. kg ts/ha sk 2 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 ÄngsSvingel RörSvhy m-tal ÄS/RS ÄS RS Figur 3. L6-6301 Totalavkastning och timotejavkastning för delskörd 2. Medeltal för vallår1-3 för fyra platser 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Tot. kg ts/ha sk 3 Tim avk. kg ts/ha sk 3 ÄngsSvingel RörSvhy Figur 4. L6-6301 Totalavkastning och timotejavkastning för delskörd 3. Medeltal för vallår 1-3 för fyra platser 22 m-tal ÄS/RS ÄS RS

Delskörd 3. Timotej och totalavkastning Medeltal av fyra försök i vallår 1-3, figur 4 I tredjeskörden sjunker timotejavkastningen ytterligare. Den inbördes rangordningen mellan sorterna följer mönstret från skörd 1-2- och lägst konkurrensförmåga, och högst. Högst timotejavkastning finns hos i samodling med ängssvingel (49 %) och lägst hos i samodling med rörsvingelhybrid (14 %). Timotejandel Tabell 2 nedan visar timotejandelen i procent av hela grässkörden uppdelat på tre delskördar i ett medeltal för tre år och fyra platser. I alla delskördar och samodlingsalternativ är det statistiskt säkert att och har svagast konkurrensförmåga bland de undersökta sorterna. Tabell 2 L6-6301 Timotejandel sk1-3 Medeltal för vall I- III fyra platser Sam Timotej andel,botanisk analys rutvis odl sk1 sk 2 sk 3 Total art Sort % Rel % Rel % Rel % Rel A ÄS 53 100 56 100 40 100 51 100 B RS 48 90** 34 62*** 20 51*** 37 51*** 1 GRINDSTAD 64 100 61 100 38 100 57 100 2 RAGNAR 38 59*** 32 53*** 23 60*** 32 60*** 3 LISCHKA 49 76*** 43 70*** 29 77* 42 77* 4 JONATAN 53 83*** 42 68*** 29 76* 44 76* 5 AURORA 40 63*** 34 55*** 25 66** 35 66** 6 SWITCH 58 91 57 94 37 97 53 97 A1 ÄS GRINDSTAD 66 100 70 100 47 100 62 100 A2 ÄS RAGNAR 39 59*** 41 59*** 32 69* 38 69* A3 ÄS LISCHKA 52 79** 55 79** 40 85 50 85 A4 ÄS JONATAN 57 87 54 77** 38 82 51 82 A5 ÄS AURORA 43 65*** 44 64*** 35 76* 42 76* A6 ÄS SWITCH 63 95 69 99 49 104 61 104 B1 RS GRINDSTAD 63 96 53 76** 30 64** 52 64** B2 RS RAGNAR 37 56*** 23 33*** 14 29*** 27 29*** B3 RS LISCHKA 46 70*** 30 43*** 19 41*** 34 41*** B4 RS JONATAN 50 76*** 23 43*** 20 43*** 36 43*** B5 RS AURORA 38 58*** 46 33*** 15 31*** 27 31*** B6 RS SWITCH 54 82* 50 66*** 26 55*** 45 55*** CV% 22,6 28,0 43,4 25,2 LSD Prob F1 (Sam odl art) 4 ** 4 *** 5 *** 4 *** LSD Prob F2 (Sort) 6 *** 7 *** 8 ** 6 *** LSD Prob F1*F2 ns ns ns ns 23

Timotejavkastning Tabell 3 nedan visar timotejavkastningen uppdelat på de tre vallåren i ett medeltal för de fyra platserna. I alla vallår och samodlingsalternativ är det statistiskt säkert att och har lägst timotejavkastning bland de undersökta sorterna. I vallår 1 gav samodling med rörsvingelhydrid högre timotejskörd än vid samodling med ängssvingel. Detta gällde samtliga sorter. Figur 5 visar andelen timotej från vall I sk1 till vall III sk 3 som medeltal för samodling med (ÄS) och (RS). Andelen timotej är hög från starten och faller starkt under första vallåret. Andelen ökar igen till efterföljande års förstaskörd. Detta gäller speciellt till skörd 1 vallår III. En tänkbar anledning till denna höga timotejandel kan vara att svinglarna under vintern 2009/2010 drabbades av Tabell 3 L6-6301 Timotejavkastning kg /ha vallår 1-3 Medeltal för fyra platser Sam vall I vall II vall III odl timotej Rel timotej Rel timotej Rel art Sort kg ha tal kg ha tal kg ha tal A ÄS 7680 100 4940 100 7710 100 B RS 8400 109*2 4160 84*2 3920 51*3 1 GRINDSTAD 9750 100 6460 100 8630 100 2 RAGNAR 6610 68*3 2980 46*3 3430 40*3 3 LISCHKA 8000 82*3 4300 67*3 5360 62*3 4 JONATAN 7400 76*3 4390 68*3 5910 69*3 5 AURORA 7140 73*3 3050 47*3 3930 46*3 6 SWITCH 9320 96 6120 95 7650 89 A1 ÄS GRINDSTAD 9010 100 6600 100 10460 100 A2 ÄS RAGNAR 6440 71*3 3220 49*3 4780 46*3 A3 ÄS LISCHKA 7440 83* 4900 74*2 7500 72*2 A4 ÄS JONATAN 7150 79*2 4650 70*2 7940 76* A5 ÄS AURORA 7080 79*2 3660 55*3 5580 53*3 A6 ÄS SWITCH 8960 99 6630 100 10020 96 B1 RS GRINDSTAD 10490 116* 6320 96 6790 65*3 B2 RS RAGNAR 6790 75*3 2730 41*3 2080 20*3 B3 RS LISCHKA 8570 95 3700 56*3 3220 31*3 B4 RS JONATAN 7650 85* 4130 62*3 3880 37*3 B5 RS AURORA 7210 80*2 2440 37*3 2280 22*3 B6 RS SWITCH 9690 108 5610 85 5290 51*3 -X- CV% REP 8040 10.6 4550 19.1 5820 24.4 LSD PROB F1 (Samodl art) 500 ** 510 ** 840 *** LSD PROB F2 (Sort) 870 *** 890 *** 1450 *** LSD PROB F1*F2 ns ns ns 24

Timotejandelens utveckling under tre vallår GRINDSTAD RAGNAR LISCHKA 80 JONATAN AURORA SWITCH 70 60 Andel timotej % av ts 50 40 30 20 10 0 sk1 V I sk2 V I sk3 VI sk1 VII sk2 VII sk3 VII sk1 VIII sk2 VIII sk3 VIII Figur 5 L6-6301 Medeltal fyra försök. Timotejandelens utveckling över VI-VIII Medeltal för samodling med Sigmund (ÄS) eller Hykor (RS) 80 70 GRINDSTAD RAGNAR LISCHKA JONATAN AURORA SWITCH Andel timotej % av ts 60 50 40 30 20 10 0 sk1 V I sk2 V I sk3 VI sk1 VII sk2 VII sk3 VII sk1 VIII sk2 VIII sk3 VIII Figur 6 L6-6301 Medeltal för fyra försök. Timotejandelens utveckling över VI-VIII. Medeltal för samodling med Sigmund 25

snömögel. Sorten hade hög andel timotej i denna skörd. Figur 6 visar andelen timotej från vall I sk1 till vall III sk 3 samodling med (ÄS) och figur 7 vid samodling med (RS). Andelen timotej är hög från starten och faller starkt första vallåret. Andelen ökar igen till efterföljande års förstaskörd. Vid samodling med ÄS har alla timotejsorter utom och högre andel i vall III än i vall I. Timotejen klarar sig alltså bra att skördas tre gånger per år. Vid samodling med den konkurrensstarka RS sjunker timotejandelen år från år och snabbare än vid samodling med ÄS. Vid tredjeskörden vall år 3 är timotejandelen för 6 %. har vid alla 9 delskördarna haft den högsta timotejandelen och hade 23 % vid den sista. Andelen timotej var vid förstaskörden i vall I klart högre vid samodling med RS än med ÄS. Rörsvinglarna och rörsvingelhybriderna är svaga i starten. GRINDSTAD RAGNAR LISCHKA 80 JONATAN AURORA SWITCH Andel timotej % av ts 70 60 50 40 30 20 10 0 sk1 V I sk2 V I sk3 VI sk1 VII sk2 VII sk3 VII sk1 VIII sk2 VIII sk3 VIII Figur 7 L6-6301 Fyra försök. Timotejandelens utveckling över VI-VIII. Samodling med rörsvingelhybrid Hykor 26

Sortförsök i majs av Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad Inom Skåneförsöken och Animaliebältet låg fem försök med majs i år, ett i Kristianstadsområdet, ett på Österlen, ett i Halland, ett i Kalmar och ett på Gotland. Samma gällde 2008, 2009 och 2010 men 2008 och 2010 blev ett av försöken kasserade. Försöken var placerade på Hushållningssällskapets försöksgård Helgegården i Kristianstad, Bollerups Lantbruksinstitut i Tomelilla, Roland Rodebjer, Rodarve Hogrän, 621 96 Visby, Mats Sjögren, Mörbylånga på Öland och hos Joakim Olsson, Torstorp, Falkenberg. Intresset för att prova majssorter under 2011 var fortfarande mycket stort totalt 36 sorter anmäldes till provning mot 58 st 2010. Nytt från 2008 är att alla sorter ingick i samma försök. En fördel med detta är en bättre och säkrare jämförelse mellan sorterna. Nackdelen är att vi kan få ojämnheter i försöken när de är så stora. Denna nackdel klarar vi av genom lattice design av rutfördelningen som ger möjligheter att kompensera de sorter som råkar illa ut och hamnar på sämre avkastande områden. Resultat från de enskilda försöken från Skåne finns på Skåneförsökens hemsida och de tre från Animaliebältet finns på www.ffe. slu.se. Årets medeltal finns i tabell 1 och fyraårs medeltal finns i tabell 2. Vi övergick till en ny bättre sammanställningsmodell under 2008 varför det är svårt att göra en 5-årssammanställning. Sorterna omsätts mycket snabbt och det är därför endast ett fåtal av sorterna som deltog i försöken före 2008. 8 sorter har varit med i fyra år, 4 sorter i tre år, 10 i två år och 15 har provats första året i år. Nytt från 2009 är att sorternas FAO-tal finns med. Detta är i första hand en tysk gradering enklast förklarad som en tidighetsgradering. Överensstämmelsen med våra förhållanden kan man kontrollera genom att jämföra med ts-halterna. Ett lågt FAO-tal skall då motsvaras av en hög tshalt. Normalt siktar vi på att skörda vid tshalt 32-33% vilket anses vara det optimala. Tidiga sorter och sena sorter kommer alltid att missgynnas mer eller mindre i dessa försök. Vi ser också att mätarsorten Avenir som är tidig, har avkastat sämre även i år. Detta får till följd att nya sorter får mycket höga relativa ts-skördar och även mycket höga relativa stärkelseskördar. Även i år kan vi se att skördarna var mycket höga. Högsta skörd i år uppmättes till 22,69 ton ts för Jasmic på Bollerup. Nytt för 2007 var att NIR-analysen ansågs kunna ge tillförlitliga kvalitetsanalyser. Dessa är betydligt billigare än de som kunnat användas tidigare år. Vi får nu vattenhalt, proteinhalt, stärkelsehalt, NDF-värden och indf-värde till överkomliga kostnader. NDF-värdet är fiberinnehållet i provet och indf-värdet är andelen ej nedbrytbara fibrer t.ex. lignin. Ts-halt vid skörd kan ge en uppfattning om tidigheten hos sorterna. Vidare har majsens höjd mätts. Totalt provades 36 sorter och antalet företag som deltog i provningen var 7 st. SL står för Svenska Lantmännen, SSd för Scandinavian Seed, LIM för Limagrain, ett franskt företag som tagit över Advanta ADV i Danmark och Syn för Syngenta. DUP står för Pioneer, KWS, och HLAB för Hyllela Lantbruks AB som provar Tjeckiska majssorter. 27

Tabell 1. Årssammanställning 2011 av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet FAO- Ant TS Skörd Skörd Stärk.- Stärk.- Stärk.- NDF indf Råpro Strå SORT tal förs halt TS TS Rel halt skörd skörd Rel % av % av tein längd % ton/ha ton/ha tal % ton/ha ton/ha tal TS NDF % cm Avenir SL 180 5 41,8 14,38 100 100 38,4 5,59 100 100 39,2 12,1 7,3 234 Beethoven Lim 200 5 36,8 17,07 119 119 38,4 6,64 136 119 37,7 9,4 7,2 270 Saludo SL 220 5 35,0 17,78 110 124 39,7 7,10 105 127 36,7 9,8 7,5 282 Artist Lim 170 5 40,2 15,23 109 106 40,6 6,20 119 111 36,5 9,6 7,2 249 Atrium Lim 190 5 35,2 16,66 119 116 36,9 6,23 125 111 39,6 10,8 7,5 243 Anvil KWS 200 5 36,3 16,57 95 115 40,3 6,69 103 120 35,8 9,8 7,9 266 NK Jasmic NX0415 Syn 190 5 35,3 17,72 124 123 37,0 6,69 125 120 39,3 10,3 7,2 263 NK Cheer NX00176 Syn 180 5 39,3 17,21 128 120 39,7 6,88 138 123 37,7 12,4 7,4 252 NK Falkone Syn 200 5 35,7 17,92 126 125 37,9 6,79 123 122 38,5 11,4 7,0 261 Ragt Tiberio SL 230 5 34,5 18,10 111 126 38,1 7,06 132 126 37,6 9,2 7,6 273 Ampezzo Lim 200 5 33,0 17,33 125 121 39,1 6,87 147 123 36,1 5,5 7,4 257 Kaspian KWS 160 5 44,7 13,18 127 92 41,2 5,51 145 99 37,6 8,6 7,8 234 Kreel KWS 180 5 42,7 15,72 114 109 45,4 7,27 112 130 34,0 9,4 7,9 259 Coryphee KWS 190 5 37,4 16,69 130 116 42,1 7,05 140 126 34,2 9,3 8,0 263 Aritzo LZM 158/71 LIM 180 5 37,9 16,48 132 115 40,9 6,71 124 120 35,0 7,4 7,8 250 SU Sulord SSd 190 5 35,0 16,12 123 112 39,9 6,45 110 115 35,3 6,9 7,8 268 Ragt Mixxture SL 5 37,1 17,47 116 122 39,6 6,99 136 125 37,6 10,4 7,9 269 PR 39 V 43 DuP 180 5 38,3 16,32 129 114 40,6 6,68 130 119 35,1 9,8 8,2 256 KWS Kolter 180 5 37,8 16,35 128 114 42,5 6,92 126 124 34,6 7,8 8,3 264 KWS Amagrano 200 5 36,0 16,84 126 117 41,5 7,11 125 127 35,2 9,1 7,4 267 Sustella SSd 210 5 34,8 16,76 136 117 42,4 7,09 140 127 33,9 10,5 8,4 258 Cau Galbi SL 220 5 30,7 17,98 120 125 41,3 7,43 117 133 35,5 12,9 8,6 276 LG 30.211 Lim 210 5 32,8 17,31 123 120 42,7 7,53 123 135 33,8 7,8 7,9 262 Activate Lim 150 5 41,2 15,00 119 104 44,4 6,67 120 119 31,8 7,5 8,2 249 Ambition Lim 180 5 38,8 16,79 90 117 42,1 7,12 110 127 33,5 9,6 7,9 264 Aastar Lim 210 5 34,0 17,60 119 122 39,9 7,07 120 126 34,9 6,8 8,1 251 Kougar KWS 180 5 40,4 16,31 111 113 42,7 7,05 127 126 34,5 9,2 7,5 250 Kroft KWS 190 5 41,0 14,51 109 101 42,1 6,10 126 109 35,6 13,1 7,4 262 Lapriora KWS 190 5 36,2 15,71 121 109 41,0 6,57 141 118 33,8 12,3 8,0 237 Ascender KWS 200 5 37,6 15,27 127 106 37,6 5,82 154 104 38,2 9,9 7,6 245 Acture KWS 200 5 36,1 16,86 111 117 41,5 7,08 116 127 34,3 12,9 7,7 268 SY Cooky 210 5 32,0 17,88 112 124 38,9 6,92 112 124 36,3 13,5 8,0 254 SY Respect 220 5 32,6 18,08 119 126 35,7 6,43 139 115 39,4 11,6 6,9 271 NK Baleric SY 190 5 33,3 16,35 123 114 40,3 6,67 123 119 35,8 9,5 7,1 254 Os Cekob HLAB 5 29,7 17,00 113 118 38,8 6,64 127 119 35,9 11,3 7,8 277 P 8057 DUP 200 5 35,5 16,90 117 118 41,6 7,15 129 128 34,9 7,2 7,4 272 P 6862 DUP 170 5 42,3 15,15 121 105 42,2 6,51 107 117 34,8 12,1 7,5 234 -X- CV% REP 5 36,7 16,56 6,8 5,2 40,4 6,74 16 10,1 36,0 9,9 7,7 259 LSD PROB F1 2,0 1,07.0001.0001 4,0 0,85.0001.0003 3,6 3,8 0,8 10 28

Tabell 2. Fyra års sammanställning av ensilageskörd i Skåne och Animaliebältet Ant TS Skörd Stärkelse- Stärkelse- NDF indf Råpro Strå SORT försök halt TS Rel halt skörd Rel % av % av tein längd % ton/ha tal % ton/ha tal TS NDF % cm Avenir SL 18 41,3 11480 12,21 100 33,4 4,18 100 43,8 18,1 7,8 231 Beethoven Lim 18 35,8 14720 15,97 131 33,7 5,43 130 41,6 15,8 7,5 266 Saludo SL 18 34,2 13910 16,09 132 33,7 5,44 130 41,8 17,9 7,7 277 Artist Lim 18 40,0 15840 14,25 117 34,7 4,99 120 42,7 16,3 7,4 249 Atrium Lim 18 34,9 14890 15,82 130 33,3 5,28 127 41,7 14,0 7,8 249 Anvil KWS 18 35,7 15030 15,57 128 34,1 5,32 127 41,3 17,5 7,8 265 NK Jasmic NX0415 Syn 18 34,9 15160 16,26 133 33,1 5,45 130 42,2 15,8 7,7 260 NK Cheer NX00176 Syn 18 37,3 14830 15,32 126 34,9 5,38 129 41,7 16,5 7,7 252 NK Falkone Syn 14 33,5 15960 16,38 134 32,6 5,38 129 42,6 17,7 7,8 264 Ragt Tiberio SL 14 33,5 15730 16,49 135 32,8 5,50 132 41,7 16,8 8,0 275 Ampezzo Lim 14 34,4 16110 16,48 135 34,6 5,75 138 40,0 13,5 7,8 259 Kaspian KWS 14 41,7 16060 12,28 101 35,6 4,48 107 41,8 17,5 7,8 241 Kreel KWS 9 41,0 15250 14,30 117 37,9 5,58 134 40,2 16,7 7,9 255 Coryphee KWS 9 35,8 14550 15,34 126 36,8 5,65 135 39,0 15,9 8,4 262 Aritzo LZM 158/71 LIM 9 36,8 16190 15,50 127 37,0 5,66 136 38,7 14,2 8,0 254 SU Sulord SSd 9 33,8 15670 14,81 121 34,5 5,16 123 39,8 12,7 8,1 265 Ragt Mixxture SL 9 34,9 15230 15,83 130 34,4 5,47 131 41,6 15,5 8,0 273 PR 39 V 43 DuP 9 36,5 16250 14,95 122 33,8 5,12 123 40,5 17,0 8,1 255 KWS Kolter 9 38,1 15010 14,95 122 35,6 5,33 128 41,0 16,5 8,3 264 KWS Amagrano 9 35,0 16360 15,67 128 36,8 5,82 139 39,4 16,8 7,6 266 Sustella SSd 9 33,0 15,70 129 35,9 5,64 135 39,0 15,8 8,5 264 Cau Galbi SL 9 31,6 17,25 141 35,9 6,24 149 40,2 17,0 8,7 282 -X- CV% REP 18 36,1 15130 15,34 6,4 34,8 5,38 12,2 41,0 16,2 7,9 260 LSD PROB F1 1,7 1010 0,79.0001 2,8 0,53.0001 2,6 2,5 0,4 7 Ensilagemajs i Jönköping av Erik Ekre, HS Halland I Jönköpings län har sortförsök lagts ut i Animaliebältets regi under fyra år, ett försök per år. Syftet med serien är att undersöka nya sorters skördepotential under något kallare klimat. Därför redovisas denna försöksserie separat. Försöken har varit placerade på Hushållningssällskapets försöksgård Riddersberg i Tenhult. På nästa sida redovisas resultaten från denna period. 29

Tabell 1. L6-703, medeltal 2008-2011 av ensilageskörd av majs i Jönköping. Mätare Avenir FÖRSÖKSLED Ant ts Skörd Stärkelse- NDF indf Råpro- Strå 30 för- halt ts, kg ha halt % % av ts % av NDF tein, % längd, cm sök % Rel. Rel Avenir SL 4 28,5 7670 100a 23,6 100a 48,4 17,3 8,8 225 Revolver SSd 2 25,9 8270 108 15,9 67*3 55,7 18,5 9,2 245 Destiny Lim 2 26,6 8500 111 22,3 94 52,2 18,8 7,9 262 Isberi SL 1 24,8 9830 128* 13,9 59*2 57,8 18,6 8,3 266 Nerissa NX0724 Syn 2 22,3 10180 133*3 11,6 49*3 55,9 19,8 8,0 255 Paddy NX0034 Syn 1 24,7 10310 134*2 11,9 50*3 60,0 23,8 7,2 258 Beethoven Lim 1 25,2 10160 132*2 22,9 97 50,5 18,7 8,2 280 Artist Lim 2 29,2 9140 119* 23,2 98 50,9 16,8 8,4 250 Anvil KWS 1 24,7 9800 128* 16,7 71* 54,3 21,7 8,6 278 Ixxes SL 1 24,5 7660 100 13,9 59*2 57,8 21,7 7,1 264 Selti CSM5101 SL 1 19,8 9220 120 9,9 42*3 56,9 20,7 8,4 259 NK Jasmic NX0415 Syn 4 23,5 10020 131*3 15,6 66*3 52,9 18,9 8,5 267 NX00166 Syn 1 26,0 9310 121* 22,7 96 47,0 17,1 7,4 244 ES Flex SM 1 22,1 10270 134*2 17,2 73* 49,0 17,6 9,8 265 NK Cheer NX00176 Syn 3 23,4 9050 118* 20,1 85* 50,4 16,8 9,4 252 NK Falkone Syn 3 22,3 9940 130*3 14,4 61*3 51,3 17,1 8,5 257 Sapphire Lim 1 23,2 8460 110 22,7 96 46,8 15,1 8,2 273 Pyroxenia SSd 1 27,2 8540 111 24,1 102 48,4 17,0 8,4 252 NK Utopia 00156 Syn 1 24,4 8900 116 18,8 79 50,0 20,6 9,0 255 Delitop Syn 1 23,0 9930 129*2 15,0 64*2 50,8 19,0 8,8 282 Kaspian KWS 3 29,2 8720 114* 22,4 95 51,3 19,1 7,9 245 Kreel KWS 3 25,6 9340 122*2 21,8 92 49,9 17,9 8,4 263 Kentaurus KWS 1 28,0 8500 111 21,6 92 51,3 18,2 9,2 233 MAS09.A SM 1 26,9 8380 109 22,0 93 49,3 18,8 8,3 253 Aritzo LZM 158/71 LIM 1 24,4 10090 131*2 22,0 93 49,7 16,3 8,9 260 LZM 158/89 Garland LIM 1 26,7 8710 114 19,1 81 53,1 18,1 8,7 248 LZM 159/85 LIM 1 28,5 7910 103 20,6 87 53,6 22,3 7,4 240 LZM 159/86 LIM 1 26,6 10240 134*2 22,7 96 51,4 19,6 8,1 275 SU Sulord SSd 1 21,8 9270 121* 23,0 98 46,8 17,1 8,2 285 Activate Lim 1 31,3 8680 113 27,1 115 47,4 16,6 8,6 252 Kougar KWS 1 25,3 8810 115 20,8 88 49,9 15,9 8,6 262 Kroft KWS 1 26,9 9380 122* 21,1 89 50,1 21,4 8,4 266 NK Baleric SY 1 21,6 8470 110 24,1 102 44,4 14,0 9,0 257 Yukon Lim 1 26,5 9390 122* 21,4 91 51,8 21,0 8,5 274 LZM 160/87 Lim 1 31,3 9100 119 27,9 118 45,2 17,7 8,7 261 -X- CV% REP 4 25,5 9150 6,7 19,8 10,3 51,2 18,6 8,4 259 LSD PROB F1 3,1 1780.0298 5,9.0006 6,7 6,4 1,7 26 Antal *: Signifikationsnivå

Utsädesmängd för fodermajs Vall och grovfoder av Linda af Geijerstam, HS Rådgivning Agri AB Majsens ts-avkastning ökar ofta med planttäthet. Det finns enstaka äldre svenska försök samt utländska försök som visar detta. Det saknas kunskap om vilka utsädesmängder som är optimala i vårt klimat. Sammanfattning Försök med olika utsädesmängder till majs (från 50 till 110 tusen frön/ha) och en tidig och en sen sort har genomförts under tre år på fyra platser. Ts-avkastningen ökade med en högre utsädesmängd. Höjd utsädesmängd från 75 till 110 tusen frön/ha höjde avkastningen med 1-2 ton ts/ha. Det var lönsamt att höja utsädesmängden till 90 000 frön/ha 2009 och till 110 000 frön/ha 2010 och 2011. Ts-halten ökade ibland med högre utsädesmängd men stärkelsehalten påverkades inte tydligt. Högre utsädesmängd gav mindre kolvar och färre kolvar per planta men fler per hektar samt mindre bestockning och högre planta. Bakgrund och syfte Majsens ts-avkastning ökar ofta med planttäthet. Det finns enstaka äldre svenska försök samt utländska försök som visar detta. Det saknas kunskap om vilka utsädesmängder som är optimala i vårt klimat. Optimal utsädesmängd för majs i Sverige är antagligen ofta högre än ofta praktiserade cirka 75 000 plantor/ha. En kortare odlingssäsong kan dock kräva lägre utsädesmängd för att majsen ska hinna mogna, framförallt för sorter med högre FAO-tal (senare sorter). Torrt klimat kan också kräva lägre utsädesmängd för att vattnet ska räcka. Försöken ska visa på lämplig utsädesmängd för hos ensilagemajssorter med olika tidighet och för platser med lång resp. kort odlingssäsong och torka resp. god vattentillgång. Försöksupplägg Försöken (L6-720) genomförs 2009-2011 på fyra platser. År 2009 Skåne: Karsholm Kristianstad Halland: Fagered Tvååker Öland: Mysinge Mörbylånga Östergötland: Vikingstad År 2010 & 2011 Skåne: Skepparslöv Kristianstad Västergötland: Bredgården Marbäck Öland: Mysinge Mörbylånga Östergötland: Vikingstad Försöksplanen innehåller åtta led: A. Sen sort (Saludo SL, FAO-tal 220) B. Tidig sort (Artist Lim, FAO-tal 170) 1. 50000 frön/ha 2. 75000 frön/ha 3. 90000 frön/ha 4. 110000 frön/ha 31

Försöksplatsen gödslades med motsvarande 40 ton nötflytgödsel i PK-giva, samt startgiva på ca 23 kg P och 12 kg N. Totalgivan var ca 150 kg kväve. Avsikten var att skörda majsen vid för varje sort optimal tid (30-35% ts-halt). Graderingar som gjordes var plantantal, bestockade plantor, höjd samt olika mått på kolvutveckling. Majsen analyserades bl. a. på stärkelse, NDF och indf. Resultat Avsevärt ökad avkastning Höjd utsädesmängd gav större ts-skörd. Avkastningsökningen var mindre 2011 än de övriga åren (figur 1, tabell 1). 21 000 2009 19 000 17 000 15 000 Halland Avkastning kg ts/ha 13 000 11 000 9 000 7 000 5 000 50 75 90 110 50 75 90 110 Östergötland Öland Skåne Medel Sen Sen Sen Sen Tidig Tidig Tidig Tidig Saludo Saludo Saludo Saludo Artist Artist Artist Artist 17 000 2010 15 000 13 000 Västergötland Avkastning kg ts/ha 11 000 9 000 7 000 5 000 50 75 90 110 50 75 90 110 Östergötland Öland Skåne Medel Sen Sen Sen Sen Tidig Tidig Tidig Tidig Saludo Saludo Saludo Saludo Artist Artist Artist Artist 32

21 000 2011 19 000 17 000 15 000 Västergötland Avkastning kg ts/ha 13 000 11 000 9 000 7 000 5 000 50 75 90 110 50 75 90 110 Östergötland Öland Skåne Medel Sen Sen Sen Sen Tidig Tidig Tidig Tidig Saludo Saludo Saludo Saludo Artist Artist Artist Artist Figur 1. Avkastningsökningen var mindre 2011 än 2009 och 2010. 2009 avtog ökningen efter 90 tusen frön/ha på vissa platser (ovan). Tabell 1. Medeltal avkastning ton ts/ha. 2009 2010 2011 Sort Frön/ha Ts-avk ton/ha Rel.tal Ts-avk ton/ha Rel.tal Ts-avk ton/ha Rel.tal Saludo Sen 50000 14,23 100 10,21 100 13,48 100 Saludo Sen 75000 15,73 111 11,58 113 14,96 111 Saludo Sen 90000 15,99 112 12,01 118 14,62 108 Saludo Sen 110000 16,46 116 12,95 127 15,24 113 Artist Tidig 50000 12,45 100 9,82 100 13,01 100 Artist Tidig 75000 14,31 115 11,3 115 13,4 99 Artist Tidig 90000 15,36 123 11,7 119 14,49 107 Artist Tidig 110000 15,64 126 12,67 129 14,95 111 En höjd utsädesmängd gav ett positivt ekonomiskt netto fortfarande vid 110 000 frön/ ha för 2010 och 2011. Det kunde alltså varit ekonomiskt intressant att öka utsädesmängden ytterligare. År 2009 gällde att det var lönsamt att höja utsädesmängden upp till 90000 frön/ha. Detta räknat på medel av de fyra försöken varje år (tabell 2). Priset på majs sattes till 1 kr/kg ts och majsutsäde till 1000 kr/enhet (50000 frön). 33

Tabell 2. I medeltal för alla försök var det lönsamt att höja utsädesmängden till 110 000 frön/ha eller mer 2010 och 2011 och 90 000 frön/ha 2009 2009 2010 2011 Medel Frön/ha Ts-avkastning ton/ha Netto kr/ha Ts-avkastning ton/ha Netto kr/ha Ts-avkastning ton/ha Netto kr/ha Ts-avkastning ton/ha Netto kr/ha 50000 13,34 10,02 13,24 12,48 75000 15,02 1180 11,44 922 14,18 436 13,88 897 90000 15,67 350 11,85 116 14,55 72 14,44 256 110000 16,05-30 12,81 555 15,09 142 15 163 Innehållet påverkades lite Det var i flera försök signifikant högre tshalt vid den högsta utsädesmängden än vid den lägsta. Detta var tydligast i de sydostliga försöken 2009 och 2010 (Skåne, Öland) där skillnaden mellan högsta och lägsta utsädesmängd i ts-halt var 2-3 %. En förklaring kan vara att vattnet inte räcker till det större plantantalet. Stärkelsehalten påverkades signifikant negativt av höjd utsädesmängd endast i ett försök (Västergötland 2011). Hypotesen att stärkelsehalten skulle minska med en ökad utsädesmängd på försöksplatserna med kortare odlingssäsong, och detta framför allt i den senare sorten, gick inte att styrka. Plantegenskaper påverkades Plantans egenskaper påverkades på flera olika sätt av en ökad utsädesmängd (tabell 3). Andelen bestockade plantor minskade och plantan tenderade att bli högre. I medeltal över alla försök påverkades inte antal kolvar per kvadratmeter och kolvdiameter tydligt, men hade i enskilda försök färre kolvar per planta och mindre kolvar och år av högre utsädesmängd jämfört med lägre. Totala antalet kolvar per ytenhet var störst vid hög utsädesmängd. Tabell 3. Plantegenskaper påverkade av utsädesmängd Frön/ha Bestockade plantor % Kolvar antal/ planta Kolvar antal/m2 Planthöjd cm Kolvlängd cm Kolvdiameter cm 50000 58 1,22 6,1 265 20 4,9 75000 35 1 6,8 269 19,6 4,8 90000 25 0,96 7,6 274 19,1 4,7 110000 17 0,88 8,3 274 18,6 4,7 Försöken finansieras av Stiftelsen lantbruksforskning. Slutrapport kan hittas på www-lantbruksforskning.se senast juni 2012. 34