familjens munhälsa
Graviditet och tandhälsa Under graviditeten utsätts den blivande mammans tänder för påfrestning. Särskilt i slutet av graviditeten ändras salivens buffertkapacitet och hormonbalansen. Risken för att få hål i tänderna ökar och risken för tandköttsinflammation likaså. Graviditetsveckorna 13 24 är den tryggaste tiden att göra ingrepp i munnen. Det är bra om tänderna blir professionellt rengjorda då. Bakterienivån minskar markant när tandstenen är borta, hål lappade och möjliga infektionshärdar åtgärdade. Familjemedlemmarna Det är inte bara den blivande mamman som skall sköta sina tänder och bemöda sig om en god munhygien. Karies smittar, så det är viktigt att alla som är i kontakt med babyn sköter sina tänder. Hål i tänderna, karies, förorsakas bl.a. av bakterien Streptococcus mutans (SM) som smittar genom salivkontakt. SM använder socker som näring och producerar en syra som fräter på tänderna. Den beläggning som bakterierna bildar på tänderna kallas plack. Ju mera kolhydrater man äter desto tjockare blir beläggningen. Om beläggningen inte putsas bort hårdnar den till tandsten som måste avlägsnas av tandläkare eller munhygienist. Får tandstenen ligga kvar tränger den gradvis in mellan tanden och käkbenet och tandens fäste försämras. Stoppa syraangreppen Täta, söta måltider, stor bakteriemängd, dålig munhygien och svag salivutsöndring ökar bakterieangreppen. SM-bakterien mår bra av socker och producerar en syra som fräter på tandytan. Gradvis går ytan sönder och bakterien tränger allt djupare in i tanden. Om munnen får vila utan mat några timmar hinner saliven transportera mineralämnen till tandytan och den blir återställd. Mammor tugga xylitoltuggummi! Xylitol hjälper att förkorta tiden då mineralämnen fräts från tandytan efter en måltid och höjer ph-värdet i munnen. SM-bakterien kan inte använda xylitol som näring och producerar då ingen syra. Salivutsöndringen påverkas av tuggandet och tandläkare rekommenderar xylitoltuggummi med hög xylitolhalt. Under gynnsamma förhållanden kan xylitolen t.o.m. hjälpa upp ytliga kariesskador. Undersökningar visar att mammor med höga SM-värden kunnat minska kariesförekomsten hos sina barn genom att tugga xylitol tuggummi. Fostrets tandanlag Redan under den fjärde graviditetsveckan börjar fostrets tänder utvecklas. Mineraliseringsprocessen av tandens hårdvävnader börjar under fjortonde veckan. En mångsidig kost stärker fostrets tandutveckling. Det behövs både protein, olika mineralämnen, speciellt kalcium, fosfor, magnesium och vitaminerna A, C och D. Näringsämnena har varierande uppgifter kopplade till tandutvecklingen. Kalcium är en viktig beståndsdel i uppbyggnaden av skelett och tänder. Bra kalcium- och fosforkällor är mjölk och mjölkprodukter. Mamman behöver D-vitamin för att kalcium skall sugas upp från tarmen. Vitaminet deltar i mineraliseringsprocessen av fostrets tänder och skelett. Fisk, margariner, mjölk, surmjölk och vissa yoghurtprodukter innehåller D-vitaminer. Tänderna är vävnad och för att bygga upp vävnader behövs protein. Goda proteinkällor är kött, fågel, fisk och mjölk samt mjölkprodukter. C-vitamin är en viktig beståndsdel i kroppens bindväv. Bindvävnaden är elastisk och finns bl.a. i tandköttet. Se upp med dryckerna Blivande mammor uppmanas ofta att dricka tillräckligt för att förebygga förstoppning. Vatten är ett bra alternativ. Vatten på flaska går också bra att dricka förutom om de innehåller socker och/eller för tänderna skadliga syror (citron-, fosfor-, äppel-, vin- och ättiksyra). Sura drycker som saft, juice och läsk fräter på mammans tänder. De dryckerna ger dessutom onödig energi. Undvik att borsta tänderna genast efter sura safter. Mineralerna i saliven har inte hunnit reparera skadorna av den sura drycken och tandemaljen är som svagast och kan ta skada av borstningen.
Och när babyn är född? Amningen har en positiv inverkan på spädbarnets tänder i och med att hela muskulaturen i käken jobbar effektivt. Om barnet suger på napp är det bra att börja avvänja barnet vid ca 9 månaders ålder då det största sugbehovet är förbi. Om barnet vill suga på tummen är ändå nappen ett bättre alternativ eftersom avvänjningen av tumsugandet kan vara mycket svår. Napp? Barn ska helst inte använda napp efter att de fyllt två år eftersom användning av napp kan styra utvecklingen av bettet. Nappen kan orsaka att bettet blir öppet i fronten även då barnet biter ihop bakre tänderna. Eftersom det finns en lucka mellan framtänderna när barnet biter ihop, söker sig tungan lätt till luckan när barnet sväljer eller vid uttal av vissa bokstäver, t.ex. s, t och r. Då tungans viloläge blir fel stimuleras inte övre käkens breddtillväxt tillräckligt. Övre käken kan då bli för smal, vilket i sin tur kan leda till stora avvikelser i den optimala bettutvecklingen. Nattflaskan? Vatten är den bästa törstsläckaren. På natten kan ett spädbarn ammas eller få vatten. Under natten utsöndras mindre saliv som skyddar tänderna. Undersökningar visar att nattsaftflaskan har samband med kariesrisken hos barn under tre år. I en undersökning hade varannan, som drack saft ur flaska, nattetid karies i övre tandraden. Endast var tionde som inte hade nattsaftflaska hade karies vid tre års ålder. Torsk, svampinfektion i munhålan Många spädbarn får någon gång under sitt första levnadsår en vitgrå beläggning på munnens slemhinnor och/eller på tungan. Det ser ur som mjölkflagor som fastnat efter amningen men flagorna sitter fast. Vanligtvis uppkommer beläggningen på kindens insida. Orsaken är en svampinfektion (candida albicans) som kalllas torsk. I lindriga fall brukar infektionen gå över av sig själv på några dagar. Använd mugg! Enligt gällande näringsrekommendationer föreslås att småbarn så tidigt som möjligt vänjs vid mugg istället för flaska. Vid 1 års ålder rekommenderas att barnen dricker allt från mugg istället för flaska. Ett barn som ammas helt till 6 månaders ålder behöver kanske aldrig vänjas vid flaska. De flesta 6 månaders barn kan lära sig att dricka från mugg. När barnet är 6 12 månader gammalt spricker vanligtvis de första tänderna fram och om barnet ständigt har tillgång till en flaska med söta eller sura drycker fräter detta på den nya tanden och då får också SM-bakterierna näring. De första tänderna Framtänderna är vassa och spricker vanligtvis lätt fram. Däremot är det vanligt att barnet är extra grinigt under den period då kindtänderna kommer. Kindtänderna är större och bredare och kan ge upphov till ömhet och smärta. Barnet reagerar vanligtvis med att bli mera bitlystet och med att drägla. Man kan underlätta barnets situation genom att ge saker som barnet får bita på, t.ex. bitringar som kan kylas ner i kylskåpet. Även värkmedicin kan användas om barnet har mycket ont. Börja borsta Redan när de första tänderna spricker fram är det bra att vänja barnet vid att regelbundet borsta tänderna. Det lilla barnet behöver en liten och mjuk tandborste. Barntandborstar finns i olika storlekar och är försedda med åldersrekommendation. Då tandborstningen introduceras är det bäst att börja försiktigt och leka med tandborsten då barnet är utvilat och med på det hela. Barn är ofta känsliga i munnen och det är inte alltid lätt att rengöra tanden/tänderna. Det är viktigt att barnet upplever tandborstningen som något positivt, som en del av den dagliga hygienen. Det är viktigt att barnet vänjer sig vid att någon vuxen hjälper till, målet med tandborstningen i detta skede är främst att vänja barnet vid att ha borsten i munnen.
Hos barn under ett år rengör man bäst genom att ha barnet halvliggande eller liggande på rygg i famnen. Då kan man se in i barnets mun när man borstar tänderna och huvudet hålls stadigt. När barnet blir större får det stå framför den sittande föräldern med ryggen vänd mot föräldern och luta huvudet mot dennes mage. Ställningen ger bästa insyn i munnen och möjliggör en stadig och kontrollerad tandborstning. Borsta med små gnuggande rörelser, på insidan, utsidan och på tuggytorna. Börja längst bak i munnen där det är svårast att komma åt. Bakteriebeläggningar finns framför allt vid tandköttskanten. Borsta både tänder och tandkött. Vanligtvis kan barn börja använda fluortandkräm då den första kindtanden spricker fram. Man kan börja med tandkräm tidigare förutsatt att inte barnet sväljer stora mängder av krämen. Använd den mängd tandkräm som motsvarar storleken av ditt barns lillfinger nagel. Målet är att sprida ut tandkrämen över alla tänderna så att fluoren kommer åt att verka. Om man inte sköljer munnen med mycket vatten efter borstningen blir fluoreffekten bättre. Borstning och barnfluortandkräm två gånger om dagen ger ett tillräckligt fluorintag för barn under 3 år. Om dricksvattnets fluorhalt överskrider 1,5 mg/l rekommenderas det att barn under 3 år inte använder fluortandkräm eller fluortabletter. Kontrollera med den egna tandkliniken vilka rekommendationer för användningen av fluor som gäller i er kommun. Förvara fluortabletterna utom räckhåll för barnet. Fluor i stora mängder är giftigt. När borsta? Borsta tänderna två gånger per dag. Om du dricker juice eller äter frukt till frukost är det bra att vänta minst en timme med tandborstningen för att inte slita på tandemaljen. Alternativt kan man också avsluta frukosten med att äta en bit ost eller dricka mjölk, då kan man borsta tänderna genast efter måltiden.
Några tips för att underlätta tandborstningen: - ta med barnet till affären för att själv få välja tandborste - borsta framför en spegel så att barnet själv kan se - beröm barnet för rena tänder och väl utförd tandborstning - föregå med gott exempel och borsta tänderna tillsammans, barnet lär sig genom modellinlärning - vissa perioder kan det vara svårare att borsta barnets tänder, försök få in tandborsten i munnen varje kväll - låt barnet ha en skild tandborste att tugga på och en annan för att verkligen göra rent - ta tid med äggklocka eller timglas Till god munhygien hör också att vårda borsten. Tandborsten bör bytas ut när den är spretig och det kan den bli snabbt eftersom barn vanligen biter på sin borste. Munhygienisterna rekommenderar byte av tandborste med 3 4 månaders mellanrum. Om barnet haft angina eller någon smittosam sjukdom i mun och svalg är det bra att byta borste. Tandborsten är personlig och skall förvaras med borsten uppåt på ett rent ställe i badrummet. Xylitol till barnet Xylitoltuggummi kan man ge barnet när föräldrarna tycker att barnet klarar av att tugga och spotta ut tuggummit i stället för att svälja det. Det är skäl att bryta tuggummidynan i mindre stycken till en början. Xylitol hjälper att förkorta syrafrätningen i munnen, dvs. då mineralämnen fräts från tandytan efter måltiden. Redan några minuters tuggning är tillräckligt. Xylitol finns också i pastillform. Tandläkaren När barnet besöker tandkliniken är det viktigt att göra besöket så naturligt som möjligt. Gå t.ex. och bekanta er med väntrummet på förhand. Fråga i samband med tidsbeställningen vad som hör till kontrollen av tand- och munhälsan för att kunna förbereda barnet. Läs en bok som behandlar tandläkarbesök för barnet. Vid själva besöket är det bra att ha gott om tid så barnet hinner leka en stund i väntrummet innan ni träffar tandläkaren. Om avfärden till tandkliniken blir hektisk och snabb kan det vara svårt för barnet att finna sig i den nya situationen. Hota inte med tandläkaren om barnet inte vill borsta tänderna. Som förälder skall du inte heller överföra din eventuella tandläkarrädsla på ditt barn. Bastandvården för barn är kostnadsfri. Vid vilken ålder barnet kallas till tandläkaren kan variera från kommun till kommun. De barn som har karies eller stor risk att få följs med extra noga. Karies i mjölktänderna kan skada de permanenta tänderna. Det är därför skäl att sköta mjölktänderna. Hål i mjölktänder kan snabbt bli större eftersom mjölktändernas emalj och tandben är tunnare än de permanenta tändernas. Sockerbovarna Att äta socker i större eller mindre mängder är en vana som utvecklas och stabiliseras redan under de två tre första åren i livet. Lömska sockerkällor kan t.ex vara: - safter, läsk, 2 dl sockrad saft innehåller ca 3 sockerbitar - frukostflingor med tillsatt socker innehåller ca 4 sockerbitar - kakaodryck, ett glas innehåller ca 3 sockerbitar Många ger sina små barn stora mängder industriellt tillverkade vällingar eftersom man tror att de är det näringsmässigt bästa alternativet. Hemlagad gröt kombinerad med amning eller modersmjölksersättning från mugg är lika bra alternativ. För tandhälsan är det bra med det lilla tuggmotstånd som gröten ger jämfört med den flytande vällingen. Vatten är den bästa törstsläckaren. Ge inte juice eller läsk när barnet är törstigt. Också s.k. osötade safter utan sockertillsats innehåller fruktos och syror. Varje klunk juice, saft eller läsk ökar erosionen på tänderna, äppel och grape har en särskilt frätande verkan. Att äta frukten istället för att dricka den ökar salivutsöndringen och syraangreppet på tänderna blir mindre.
Barn i lekåldern 3 6 år Måltidsrytmen Förebygg karies och frätning på tänderna hos barnet genom att vänja barnet vid regelbundna måltider. Fördela mat och dryck, utom vatten, på 4 6 måltider under dagen. Måltidsrytmen kan bestå av tre måltider som ger den största delen av dagens energi och 2 3 mellanmål. Tänderna och munhålan behöver vila mellan måltiderna. Håll minst en två timmars paus i ätandet. Ett regelbundet måltidsmönster ger jämnare blodsocker och ett barn som orkar och är på gott humör. Trötta och alltför hungriga barn orkar sällan äta ordentligt och tillräckligt mycket. Regelbundna måltider ger bra vanor för resten av livet. Vatten, vatten... Vanligt kranvatten är den bästa törstsläckaren också för barn i lekåldern. För barn som inte tycker om att dricka vatten kan mjölk vara ett alternativ. Mjölken ger en obetydlig ph-sänkning i munhålan som sedan snabbt neutraliseras. Märk att också all saft och läsk sötad med socker eller andra sötningsmedel fräter på tänderna. Småätande Mellanmålet som barnet äter får gärna ha tuggmotstånd samtidigt som det inte skall klibba fast i tänderna eller innehålla stora mängder socker. Kosten påverkar möjligheterna för kariesbakterierna att överleva och föröka sig i munhålan, t.ex. genom de kolhydrater som blir kvar i munhålan. Om barnet vill knapra på något, ge då osötade skorpor, surskorp or, knäckebröd, rågbröd, olika färska frukter eller rot saker i bitar eller skivor. I torkad frukt är sockerhalten mycket högre än i färsk frukt och torkad frukt klibbar ofta fast i tänderna. Därför är russin inte ett bra alternativ. Värmebehandlade kolhydrater bryts effektivt ner redan i munhålan och ger näring åt bakterierna. Sådana livsmedel är t.ex. chips, ostbågar och popcorn. Godisdag eller godisstund Genom att begränsa användningen av sötsaker får också kariesbakterierna sämre möjligheter att frodas. Servera få måltider som innehåller socker. Godis hör inte till vardagen. Med klara och tydliga regler för när festmat gäller är det lättare för både barnet och föräldern att motstå frestelser. När barnet har lärt sig att godis finns, försök då hitta en lämplig dag eller stund, t.ex. efter huvudmåltiden en viss dag i veckan, som är avsedd för att äta godis. För barn som är små i maten rekommenderas godis direkt efter en måltid. Godis mellan måltiderna höjer blodsockervärden som lätt rubbar barnets aptit för resten av dagen. Det rekommenderas att barn i åldern 3 6 hellre får xylitolprodukter än godis. Mat är också känslor Att äta handlar många gånger om känslor. Som förälder har man stor möjlighet att påverka sitt barns inställning till både maten och själva ätandet. Ett barn som ammas får via amningen näring, trygghet och värme. Ju äldre barnet blir desto enklare blir det också att förmedla trygghet och värme på andra sätt än genom att ge barnet mat. Försök hitta sätt att belöna/trösta barnet som inte är kopplade till mat och dryck. Erbjud en famn, prata med barnet, gör något tillsammans. De mönster man lär sig i barndomen kring matens känslomässiga betydelse sitter ofta i långt upp i vuxen ålder. En egen tandborste Gör tandborstningen till en positiv upplevelse. Barn lär sig mycket genom modeller. Borsta tillsammans! Visa att tandtvätt är en avslutning på dagen. En eltandborste kan vara rolig för det litet äldre barnet. Det finns sådana som signalerar när det gått en tillräckligt lång tid. Signalen motiverar till ordentlig borstning. Ta god tid på er. Det går också bra att borsta tänderna mitt på dagen. Det är viktigt att barnet upplever tandborstningen som något positivt och som en naturlig del av den dagliga hygienen.
Det är också viktigt att barnet accepterar att någon vuxen hjälper till vid tandborstningen. Barn behöver hjälp av en vuxen ända till 9 10 års ålder eftersom handens motorik först då är tillräckligt utvecklad för att kunna borsta tänderna ordentligt. Xylitol än en gång Xylitol hjälper att förkorta syra-angreppet på tänderna och höjer ph-värdet efter måltiden. Kariesbakterien kan inte använda xylitol som näring och producerar därför ingen syra med hjälp av xylitolen. Det finns också forskning som tyder på att xylitol har en förebyggande effekt i samband med öroninflammationer. Xylitoltuggummi kan man börja ge barnet när föräldrarna anser att barnet klarar av att tugga och spotta ut tuggummit istället för att svälja det. Den bästa effekten av xylitol får man om barnet använder det ca 3 gånger om dagen genast efter måltiden eller mellanmålet. Xylitolpastiller har samma effekt som xylitoltuggummi. Bryt gärna tuggummidynan i mindre stycken i början. I stora mängder har xylitol en laxerande effekt och barnet kan få luft i magen av xylitolen. Ett friskt leende Bra matvanor, noggrann och regelbunden borstning och fluortandkräm (plus xylitol-tuggummi eller xylitolpastill) lägger grunden för en god tandhälsa. Dessutom behövs regelbundna kontroller av tänderna hos tandläkare och/eller munhygienist. Bastandvården för barn är kostnadsfri. Vid vilken ålder barnet kallas till tandkontroll varierar från kommun till kommun. Låt tandläkarbesöket bli en bra upplevelse. Förklara för barnet på förhand vad som händer hos tandläkaren. Jäkta inte till mottagningen. Ta tid på er så att barnet hinner leka en stund i väntrummet innan barnet kallas in. Om du har tandläkarskräck, för inte vidare den till ditt barn. Mjölktänderna är viktiga, karies i dem kan skada de permanenta tänderna. Det är därför skäl att sköta om dem ordentligt. Läsvärt Barnets tänder www.1177.se/tema/barn-och-foraldrar/barnets-tander www.syohyvaa.fi/ Johansson I. Milk and dairy products: possible effects on dental health. Scandinavian Journal of Nutrition 2002; 46 (3): 119 122. www.foodandnutritionresearch.net/index. php/fnr/article/viewfile/1448/1316 Lapsi, perhe ja ruoka. Imeväis- ja leikki-ikäisten lasten, odottavien ja imettävien äitien ravitsemussuositus. Sosiaali- ja terveysministeriö. Julkaisuja 2004: 11. www.stm.fi/julkaisut/nayta/-/_julkaisu/1057581 Rena tänder www.helsinki.fi/hammas/puhtaathampaat/etusivu.html Juomat ravitsemuksessa. Valtion ravitsemusneuvottelukunnan raportti 2008. www.ravitsemusneuvottelukunta.fi/attachments/vrn/ juomat_ravitsemuksessa.pdf
Tandinformation: Mjölktändernas utveckling Övre käken framtanden andra framtanden hörntanden kindtanden, oxeltanden andra kindtanden Undre käken andra kindtanden kindtanden, oxeltanden hörntanden andra framtanden framtanden Spricker ut 8 12 månader 9 13 månader 16 22 månader 13 19 månader 25 33 månader Spricker ut 23 31 månader 14 18 månader 17 23 månader 10 16 månader 6 10 månader Den första tanden Babyns första tand spricker vanligen fram vid ca 6 månaders ålder eller strax därefter. Ett vitt leende Vid två års ålder har alla mjölktänder utom de bakersta kindtänderna spruckit ut. Utgivare: Folkhälsans Förbund, 2014 Texten granskad av: Finlands Tandläkarförbund Ombrytning: ADD grafisk byrå Teckningar: Stina Ericsson Fjärde reviderade upplagan