Drömmen om ett annat liv

Drömmen om ett annat liv UTREDNING AV KVARTERET VRÅKEN 2014 Sofia Fälth KINDA KOMMUN

INNEHÅLL Inledning... 3 Utredningsuppdrag... 3 Referensgrupp... 3 Studieresor... 4 Konsulter... 4 Intervjuer... 4 Platsens själ... 6 Columbia... 7 Dalkulla... 8 Röda längan... 8 Parkområde... 9 Utvecklingsförslag Röda Längan... 11 Centrum för turism... 11 Utveckling och samordning... 11 Lokaler... 11 Profilering av det lokala... 13 Centrum för Kultur- och fritid... 13 Emigrant- och migrationsmuseum... 13 Muséets innehåll... 14 Övriga användningsområden... 17 Förråd... 17 Soprum... 17 Samlingslokal... 18 Utvecklingsförslag Café Columbia... 19 Bottenvåning... 19 Övervåning... 19 Behålla husets själ... 20 Utemiljö... 21 Utvecklingsförslag Dalkulla... 24 Bottenvåning... 24 Övre plan... 24 Utveckling Parkområde Vråken... 25 Lekmiljö för barn... 25 Lekmiljö med Emigranttema... 25 Lekmiljö med naturmaterial... 26 1

Organisk tillväxt i Vråken... 28 Evenemang... 28 Torghandel... 28 scen... 28 kulturstöd... 28 Parkmiljö... 28 Stadsplanering och parkering... 28 Vattnet i vråken... 29 Ljussättning... 29 Boule... 29 Växtlighet... 30 Levande djur... 30 Lärmiljö... 30 Samarbete med skolan och flyktingkontoret... 30 Utomhusklassrum... 30 Samlingslokal... 30 Utställningar... 30 Kindabild... 30 Kostnadsuppskattningar... 32 Investeringskostnader... 32 Driftskostnader... 33 Extern finansiering... 35 Enprocentsregeln... 35 Genomförandeplan... 36 År 2015... 36 ÅR 2016... 36 År 2017... 37 År 2018... 37 År 2019-... 37 Bilagor... 38 1. Kostnadsberäkning för tillbyggnad och renovering av Röda längan... 38 2. Kostnadsberäkning av uppvärmningssystem... 40 3. Kostnadsberäkning för framtagande och uppbyggnad av nytt museum... 41 4. Kostnadsberäkning av uteplats Café Columbia... 42 5. Kostnadsberäkning lekmiljö med emigranttema... 43 6. Kostnadsberäkning lekmiljö med naturtema... 47 2

INLEDNING Många turister åker genom Kinda för att besöka Astrid Lindgrens värld, och turistströmmen är stor! Astrid Lindgrens värld lockar ca 500 000 besökare/år, varav 30 % från utlandet. Det finns en stor ekonomisk sprängkraft inom kulturturismen som skulle kunna utvecklas mycket mer i Kisa och Kinda än det gör idag. I utredningsuppdraget kring Vråken och ett nytt Emigrantmuseum har närheten till Astrid Lindgrens värld följt mig i tanken. Av tradition och hävd arbetar vi ofta norrut, med vårt eget län och vår egen region, men besökande turister bryr sig inte om kommun- eller regiongränser. Finns det möjlighet att attrahera samma målgrupp som besöker Astrid Lindgrens värld i ett nytt Kisa Emigrant- och migrationsmuseum skulle det spilla över positivt på handel, restauranger och övernattningar i vår kommun. Den dagen RV 34/23 dras utanför Kisa tätort kommer det behövas goda anledningar för att vika av och stanna till i Kisa. Kisa Emigrantmuseum skulle kunna vara en av anledningarna, men då gäller det att satsa och att göra det bra! Kisa Emigrantmuseum är en unik företeelse. Genom att huset finns kvar där Sveriges första emigrantbyrå fanns inrymd finns en autenticitet och en själ att bygga på. Det var här den första gruppen av emigranter skrev in sina namn i apotekare Carl Gustaf Sundius receptbok, för att börja sin resa till ett helt nytt liv. Ytterligare 6000 människor kom att följa i dessa människors fotspår och lämnade Kinda för Amerika. Tiderna har förändrats och idag är migration och integration högaktuella ämnen i samhällsdebatten. De människor som kommer till Sverige och Kinda idag bär på skilda anledningar till sin resa, och för många är det den mest oönskade av resor. Det går aldrig att jämföra 1800-talets stora emigrationsvåg från Sverige med dagens invandring, men det finns viktiga beröringspunkter. En utveckling av Kisa Emigrantmuseum och kvarteret Vråken har varit uppe till diskussion under många år. Ett fint parkområde har iordningsställts ett vardagsrum i Kisa - men det är ännu inte inrett. Det finns en vilja att fortsätta resan med Vråken men precis som för de första emigranterna krävs det drömmar, vilja, mod och pengar för att lyckas. Jag har låtit utredningen kallas för Drömmen om ett annat liv, i denna rubrik ryms både gårdagens emigranter och nutidens migranter. Alla människor bär på drömmar. För vissa blir de besannade, för andra grusade men likväl drömmar. Så låt Vråken bli just det en mötesplats där historiens drömmar möter dagens och framtidens. UTREDNINGSUPPDRAG Socialdemokraterna har i en motion föreslagit att resurser avsätts för utredning och vidareutveckling av migrationsmuseum i Columbiahuset och hus i nära anslutning därtill. Kommunfullmäktige beslutade inför budgetåret 2014 att avsätta 300 000 kr i syfte att vidareutveckla frågan om migrationsmuseum i Vråkenområdet. Uppdraget att genomföras har givits till kultur- och fritidsnämnden under 2014. I uppgiften ingår att utreda placering, innehåll, kostnader och drift av ett framtida Kisa Emigrationsmuseum som också skall innehålla aspekter på den immigration som vår bygd haft fram till idag. Utredningen skall utöver detta ge förslag till framtida nyttjande, utveckling och verksamhet i kommunens ägda byggnader och parkområde inom kvarteret. REFERENSGRUPP Referensgruppen för utredning av kvarteret Vråken 2014: Sofia Fälth, projektledare, Tomas Janzén, Företagarna, Kjell Holmström, Växtkraft Kinda, Pär-Magnus Jonsson, Attraktionskraft Kisa, Björn Johansson, Svenska Peter 3

Casselsällskapet, Jerker Carlsson, Kultur- och fritidsförvaltningen, Ann-Louise Södersten, turismansvarig, Erik Zentio, arrendator av Café Columbia, Hans Måhagen, Kultur- och fritidsnämnden och Anders Ljung, Kultur- och fritidsnämnden. STUDIERESOR För att sätta Kisa i ett internationellt och nationellt sammanhang har studieresor genomförts under hösten. Besök har bl a gjorts i Bremerhaven i Tyskland och Svenska Migrationscentret i Karlstad. Jag har också träffat företrädare för Emigrantinstitutet i Växjö. Den stora slutsatsen som kan dras av studiebesöken som gjorts är att intresset för ämnet emigration växer och blir aktuellt när det även berör migration. Alla större muséer jobbar parallellt med båda delar idag. De besökta resmålen har varit beroende av externa bidrag för att bygga upp sin museiverksamhet och gå runt ekonomiskt. Det är svårt att mäta kunskap i pengar, och man får aldrig glömma att ren kunskap också har ett värde. Om Kinda ska satsa på nytt Emigrantmuseum krävs ett samutnyttjande av personal och lokaler för att hålla kostnaderna nere. Det kommer aldrig gå att räkna hem en vinst på ett museum, men på de bieffekter det genererar. KONSULTER Konsulter som anlitats i utredningen: Mats Gilstring Jan Jonsson Per Helldorff Jörgen Karlsson Gunnar Karlsson Roger Erlandsson JoAnna Strömberg Utställningsproducent, Östergötlands museum JJ Fastighetsförädling Konstnär JK-Byggteknik Tidigare projektledare för Vråken Gatuavdelningen i Kinda kommun Planarkitekt i Kinda kommun INTERVJUER Ett 30-tal intervjuer har genomförts med grannar, näringsliv, föreningar och kulturaktörer som på olika vis har intresse av hur området kommer fyllas med innehåll. Alla intervjuade är positivt inställda till ett nytt emigrantmuseum, vilket i sin tur skulle generera mer liv och rörelse i området. Grannarna som påverkas mest av en utökad verksamhet i Vråken ser inga hinder för utveckling bara en dialog förs och information ges kring när större kulturarrangemang är på gång i området. Intervjuer eller kontakter har tagits med: Anna-Stina Holm (granne), Göran Edestedt (granne), Magnus Lidén (fastighetsägare till närliggande bostadsområde), Erik Hultgren (granne), Eddie Näsström (granne), Leif Andersson (Kisa Cykel och sport), Lars Sandström (Skon vid bron), Hazbi Maousod (Wok i Vråken), Erik och Anna Zentio (Café Columbia), Amy Hedlund (Kisa Wärdshus), Hans Måhagen (Kf-nämnden), Anders Ljung (KF-nämnden), Pär-Magnus Jonsson (Attraktionskraft Kisa), Tomas Janzén (Företagarna), Kjell Holmström (Växtkraft Kinda), Ann-Louise Södersten (Kinda turistbyrå), Jerker Carlsson (KF-chef), Björn Johansson (Peter Cassel-sällskapet), Fredrik Jonsson 4

(kulturaraktör), Mattias Näsström (kulturaktör), Anita Silfver (kommunchef), Gunnar Karlsson (tidigare projektledare i Vråken), Gunnel Asp (guide på Kisa Emigrantmuseum), Johannes Kullered (rektor på Värgårdsskolan) Anna Svallin (lärare på Värgårdsskolan), Erik Björklund (flyktingkontoret), Maria Lindgren (flyktingkontoret) och Per-Ola Nysten (Kisa Västra Eneby hembygdsförening). Några viktiga nyckelord kom fram i intervjuerna om hur viljan ser ut att vidareutveckla Vråken (se nedan). Turistmagnet Barnen i fokus Attraktion som sticker ut Kulturminnes -märkning Emigrationscentrum Forskningsmöjligheter Utomhusklassrum Evenemang Lekmiljö Liv och rörelse Hitta själen i området Attraktivt område i Kisa Saluhall Kindabild Lokalt hantverk Monument över emigrationen Mötesplats Immigration/ integration Mobil scen Gångstråk längs ån Fontän och vattenlek Växtlighet och planteringar Djur Berättelser Barnens träd 5

PLATSENS SJÄL Kommunen äger tomt nr 3 och 5 i kvarteret Vråken, vilket innehåller tre byggnader samt ett parkområde. Utöver detta arrenderar kommunen en del av tomt nr 4 som idag är en integrerad del av parken. På andra sidan ån, vid slutet av Garvaregatan har kommunen iordningställt en parkering/vändplats som skulle kunna fungera som en av entréerna till området. Karta över Vråken, markerat område ägs av Kinda kommun. Platsens själ är avgörande för utvecklingen av Kvarteret Vråken, eftersom det är ett område mitt i Kisa med starka kulturella förtecken. Därför följer en kort historik kring de tre kommunägda byggnaderna och parkområdet för att skapa förståelse för platsens betydelse och samtidigt kopplas till dagens nyttjande. 6

COLUMBIA Huset som idag rymmer Kisa Emigrantmuseum på övre våningen och Café Columbia på undre våningen är flyttat till sin nuvarande plats i början av 1700-talet och låg ursprungligen i Fröåsa utanför Kisa. Den plats där det nu ligger, Kullagården utgjorde en av huvudgårdarna ur vilken Kisa gamla by växte fram. Redan på andra halvan av 1700-talet inrymdes här ett apotek och denna verksamhet fortsatte i nästan 100 år. 1845 öppnades Sveriges första emigrantbyrå som en parallell verksamhet i apotekets lokaler av Carl Gustaf Sundius, och i och med detta har huset inte bara en speciell plats i Kisa, utan även i den svenska historien. Efter apotekrörelsen flyttade Kisas båda banker in och sedan 1921 har det serverats kaffe i huset, i stort sett utan avbrott. På 1970-talet köptes huset av Kinda Kommun. Det var då mycket nedgånget och många förespråkade rivning. Men tack vare många kloka människor fick byggnaden stå kvar och renoverades och restaurerades varsamt. En av de personer som drev frågan att förlägga Kisa Emigrantmuseum på byggnadens övervåning var Curt von Wachenfeldt. Han var vid denna tid bibliotekarie i Kisa och hade ett stort intresse för bygden. Restaureringen av byggnaden avslutades försommaren 1978 och Kisa emigrantmuseum invigdes den 17 juni 1979. I början var Kinda Turistbyrå sommartid inrymt i lokalerna på nedre botten, i anslutning till caféet. Från 1984 etablerades turistbyrån i byggnaden med åretruntverksamhet, där det löpande ansvaret låg på arrendatorn/caféinnehavaren. Vid utredningens tidpunkt driver Anna och Erik Zentio Café Columbia, som de arrenderar av Kinda kommun. På bottenvåningen är det servering och en mindre presenthandel. På ovanvåningen finns Kisa Emigrantmuseum samt ett rum som används främst för sammanträden och mindre sällskap. I arrendet ingår även att guida grupper i muséet. Ett snötäckt Café Columbia, foto Ing-Marie Wallin 7

DALKULLA Kullagården har anor från medeltiden, och omnämns första gången redan 1545. Kullagården tillhörde en av Kisas huvudgårdar och nuvarande byggnad härstammar från 1700-talet. Dalkulla var mycket nära rivning i början av 1980-talet eftersom förfallet var stort. På initiativ av Kinda-Ydre Fabriks- och hantverksförening (nuvarande företagarna) och Kisa Scoutkår drogs ett projekt igång för att rädda och rusta upp Dalkulla. Stöd från länsarbetsnämnden och Kinda kommun samt en stor ideell insats möjliggjorde en invigning av fastigheten 1984. I början ansvarade Företagarna och Kisa scoutkår för verksamheten i huset. När scoutboden upphörde övertog Företagarna ensamt detta ansvar och gällande avtal med kommunen. Företagarna betalar ingen hyra för Dalkulla, gentemot att de sköter renovering samt städning av lokalerna. De använder för egen verksamhet ett kontor och sammanträdesrum och hyr ut resten av huset i andra hand till Café Columbia, Securitas och Marie Janzéns zonterapi. Företagarna vill mycket gärna stanna kvar med sin verksamhet i lokalerna, men pga av pågående utredning angående nytt emigrantmuseum och utveckling av kvarteret Vråken har kommunen valt att endast förlänga kontraktet i två år. Nuvarande kontrakt löper ut 2016-06-30. Företagarna vill kunna planera sin verksamhet långsiktigt och efterfrågar ett längre hyreskontrakt. RÖDA LÄNGAN Dalkulla, foto Ing-Marie Wallin Röda längan har varit förrådsbyggnad för näringslivet i området. Det är en stor byggnad på sammanlagt ca 650 m2 i två plan. Övre våningen innehåller ett stort kallförråd (ca 250 m2) med diverse möbler från kommunal verksamhet, två offentliga toaletter, förråd för LSS och Café Columbia samt ett soprum (se skiss). På nedre botten disponerar Kisa scoutkår de två nedersta förråden för kanotförvaring, och det finns också en samlingslokal (ca 170 m2). Endast LSS-omklädningsrummet och Café Columbias förråd på övre våningen är isolerade ytor i byggnaden. 8

Byggnadens status är god, och enbart nuvarande soprum skulle behöva rivas och byggas nytt vid framtida nyttjande. Foto över Röda längan, 2014 Planskiss över Röda längans ovanvåning/entréplan, uppmätt och ritad av JJ Fastighetsförädling, 2014 PARKOMRÅDE Kvarteret Vråken var länge Kisas bakgård. Under 1800-1900-talet var området mycket företagstätt med verksamheter såsom traktor- och bilförsäljning, glasmästeri, bokbinderi, bokhandel, urmakeri, bageri, konditori, manufaktur, fruktcentral, skomakeri, damfrisering, apotek, bank, slakteri, fiskeförsäljning, garveri, gästgiveri, charkuteri, speceri och inte minst emigrantbyrå. 9

Projektet med att iordningställa Vråken till det vackra parkområde det är idag, startade 2004. Gunnar Karlsson hyrdes in som konsult och projektledare. Gula längan och scenen revs, träd fälldes och marken fylldes upp till en plan yta. Södra Vråkenbron, stensättning, boulebana, parkbänkar, planteringar och armatur mm har förskönat området - och nu väntar och önskar man bara att fler människor ska hitta hit. En av entréerna till parken via Södra Vråkenbron, foto Ing-Marie Wallin 10

UTVECKLINGSFÖRSLAG RÖDA LÄNGAN CENTRUM FÖR TURISM Det finns en stark vilja av utveckling i kvarteret Vråken, att fylla området med aktivitet, liv och rörelse. Vråken tillhör en av Kisas vackraste platser, och utgör i och med Café Columbias placering centrum för vår bygds kulturarv. Det kommer generera många positiva bieffekter i Kisa och Kinda om ett nav för besöksnäringen blir etablerat i Vråken. Genom att förlägga kultur- och fritidsförvaltningen i gemensamma lokaler kan nya utvecklingsmöjligheter växa fram och med gemensamma resurser kan ett öppethållande av det nya muséet bli realistiskt. Idag finns en heltidstjänst som arbetar med turism i Kinda kommun och extrapersonal tas in för att kunna upprätthålla god service på sommarhalvåret när behoven är som störst. UTVECKLING OCH SAMORDNING Det skulle finnas flera vinster med att förlägga turistbyrån i kvarteret Vråken och helst i samma byggnad som det nya emigrantmuséet: Fler besökare till Vråken Ett sätt att skapa liv och rörelse i Vråken och samtidigt visa upp en av Kisas vackraste platser för fler besökare. En turistbyrå på plats i området skulle också generera i fler museibesök. Centralare placering Ur ett besökarperspektiv skulle turistbyrån få en mycket centralare plats och ett mer strategiskt läge. Även om RV 34/23 på sikt kommer dras utanför Kisa samhälle, så kommer Storgatan genom Kisa fortsätta vara en huvudled. Nysatsning för turismen För att hinna arbeta med strategiska och övergripande utvecklingsfrågor inom turismen, behöver den stärkas upp med utökade personalresurser. Personalkostnader är alltid den största kostnaden i en investering på sikt och därför känns det viktigt att hitta ett samarbete mellan redan befintliga verksamheter. Förslagsvis skulle ett samarbete mellan turistbyrån och Kultur- och fritidsförvaltningen kunna växa fram för att möjliggöra öppethållande av muséet och även samverka kring andra frågor. En utveckling och en satsning på besöksnäring i kommunen berör också den nya utvecklingsavdelningen. För turismen i Kinda skulle det kunna bli en nystart, men det skulle behövas ytterligare medarbetare. Kanske skulle denna tjänst kunna kombineras med en guide/verksamhetsutvecklare i muséet? Samordning med KF-förvaltningen Med kommunal personal på plats kommer det underlätta att skapa aktiviteter i området. I förslaget som läggs fram kommer det även finnas en idé om att Kultur- och fritidsförvaltningens ledning kommer ha sina arbetsplatser i samma byggnad som turistbyrån och emigrantmuséet. Det är mycket viktigt att turistpersonalen inte blir en isolerad ö, utan att kollegor etableras i samma byggnad med gemensamt fikarum. LOKALER Turistbyråns blivande lokal ska inte präglas av emigrationen, utan vara en ljus, modern och välkomnande turistbyrå som marknadsför hela kommunen. För att möjliggöra detta kommer det behöva göras en tillbyggnad/förlängning av röda längan vars funktion blir entré för både turistbyrå, kultur- och fritidsförvaltning och museum. Befintliga lokaler kommer kunna nyttjas, men det finns en idé om att bygga/glasa in nuvarande landgång så den blir en del av byggnaden och entré till muséet. Förslagsvis skulle 2-3 arbetsplatser inredas i ett öppet kontorslandskap för turistbyråns personal. Det skulle också finnas utrymme för en mindre turistshop i lokalerna. En personaltoalett skulle kunna byggas in i de väl tilltagna 11

ytorna i redan befintliga våtutrymmen. Ett personalrum med pentry skulle också kunna förläggas i anslutning till redan framdraget vatten och avlopp. Ett större förråd som skulle räcka till för turistbyråns behov kan inrättas i ett redan befintligt förråd på nedre botten av röda längan mot Kisaån. Röda längan där markerat område visar var tillbyggnad/ombyggnad kan ske för att rymma turistbyrå och kontorslokaler för fler arbetsplatser. Planskiss över Röda längans ovanvåning/entréplan, markerat område visar lokalerna tänkta för turistbyrå och kultur-och fritidsförvaltning. 12

PROFILERING AV DET LOKALA I tidigare utredningar och även i den pågående har det framkommit idéer om en saluhall av lokala produkter i Vråken, och det finns en efterfrågan av lokala varor och hantverk av framförallt utländska turister. Initialt vore det naivt att starta ett sådant projekt, utan viljan måste i så fall komma från de lokala näringslivsaktörerna. Det skulle dock vara spännande om det gick att göra en profilering och försäljning av lokala varor i turist/museishopen. Det skulle kunna vara en strategisk satsning att marknadsföra och lyfta fram småföretagare och föreningsliv i vår kommun. CENTRUM FÖR KULTUR- OCH FRITID Turistbyrån får inte bli en isolerad verksamhet på en eller två personer. Vill man investera i området är det viktigt att fler arbetsplatser inrättas och att det finns kollegor, annars är det svårt att få en positiv, kreativ utveckling för verksamheten i längden. Ett museum kommer också ha mycket svårt att drivas om man inte hittar ett samarbete mellan kommunala verksamheter som möjliggör öppethållandet av muséet. Med kommunal personal på plats kommer det också underlätta att skapa aktiviteter i området. I förslaget som läggs fram kommer det därför skissas på en idé om att Kultur- och fritidsförvaltningens ledning kommer ha sina arbetsplatser i samma byggnad som turistbyrån och emigrantmuséet. Som ett nav, mitt emellan sina olika verksamheter, kulturskola, fritidsgård och bibliotek. Kultur- och fritid skulle på ett tydligare sätt synliggöras och få en fysisk plattform för sin utåtriktade verksamhet. För tillfället sitter Kultur- och fritidsförvaltningens ledning på Kisa Bibliotek. Biblioteket är dock trångbodda i sina lokaler vilket gör att flera kontor delas av två-tre medarbetare samt att det råder brist på förråd. Det är därför viktigt att se på helheten när förändringar diskuteras. Förslaget i utredningen bygger på att inreda kontorsplatser för kultur- och fritids ledning innanför turistbyråns foajé. Det finns ett stort värde i att kraftsamla personal, för trygghet, service och utveckling. EMIGRANT- OCH MIGRATIONSMUSEUM Röda längan ligger bara några meter från Café Columbia. Kinda kommun äger byggnaden som har en central placering i parkområdet Vråken. Man har redan tidigare tittat på användningsområdet för denna byggnad när det gäller en utveckling av Kisa Emigrantmuseum. I Röda längans övre plan finns en stor öppen yta på ca 250 kvm (se planritning), som idag används som kallförråd för kommunen. På denna yta ser man en möjlighet att inreda ett nytt emigrantmuseum som kan rymma en pedagogisk utställning med både tema emigration och migration. Förslaget är att det byggs upp en permanent basutställning som lyfter Kindas emigranthistoria, medan delen som behandlar migration skall vara rörlig. På så sätt kommer muséet hållas levande i ett ämne som är högst samhällsaktuellt och viktigt att lyfta idag. 13

Planskiss över Röda längans ovanvåning/entréplan, markerat område visar de tänkta lokalerna för ett nytt emigrant/migrationsmuseum. MUSÉETS INNEHÅLL När idéerna kring innehållet i det nya muséet och kvarteret Vråken har formats har temat Drömmar växt fram. En vinjett för den nya utställningen skulle kunna vara Drömmen om ett annat liv. Titeln inbegriper både de emigranter som lämnade Sverige för 150 år sedan, och de människor som kommer hit idag. Människor lämnar sina hem, sin trygghet av olika skäl men med ett hopp om att det ska bli bättre. Ett förslag på utställningsrubrik och layout, framtaget av Mats Gilstring, Östergötlands museum 2014. 14

Målet är att det nya muséet skall vara lättillgängligt och spännande för alla åldrar. Man ska kunna tillgodogöra sig informationen på en halvtimme om man vill, men för den intresserade skall det finnas möjlighet till fördjupning. Muséet skall också vara tillgängligt på flera språk. Utredningen förespråkar att en mindre entréavgift ska vara kopplad till muséet. FILM När man kliver över tröskeln in i muséet kommer man att hamna i en liten biosalong där alla besökare få ta del av en kort introduktionsfilm ca 5-7 min/alternativt ett bildspel. Filmen ska ge en allmän information om orsakerna till emigrationen som ett mer lättillgängligt alternativ än att tillgodogöra sig textinformation. En film inverkar emotionellt och väcker intresset hos besökaren genom vackra bilder, musik och känslomässig rörelse. Tanken är att filmen efter ett mer övergripande perspektiv skall landa rakt ned i Kisa och Café Columbia, vilket är den första miljö besökarna får möta i museet efter filmvisningen. Utställningen kommer byggas upp i två parallella spår, ett för barn och ett för vuxna. Det är bra om barnen kan få en helt egen upplevelse på egen hand medan de vuxna får tid att gå igenom muséet i lugn och ro. FÖR VUXNA I Kinda Lokalhistoriska Arkiv finns ca 3000 emigrantbrev, som till största delen redan är digitaliserade. Brevsamlingen är unik och genom de skrivna orden kommer man enskilda emigranter mycket nära. I uppbyggandet av vuxenavdelningen i muséet är idén att man ska använda sig av breven och alla fantastiska berättelser som finns att tillgå genom dem. En strävan efter att besökarna ska bli emotionellt berörda genom att få möta olika människoöden i glädje, sorg, oro, hopp och ilska gör att de blir mänskliga och igenkännbara i våra egna liv. Förslagsvis kommer 7-8 olika livsöden väljas ut och det kommer byggas upp miljöer kring människorna. Varje människoöde visas i storformat och presenteras med en kort text. Sedan ska det finnas möjlighet för den som vill att sitta ned en stund och lyssna på inlästa brev, musik, emigrantvisor, se på foton osv kring varje person. Ett förslag på hur en miljö och ett människoöde skulle kunna byggas upp i det nya muséet, modell av Mats Gilstring Östergötlands museum 2014. 15

Urvalet av personer ska göras i nära samarbete med Peter Casselsällskapet, som har direkta sakkunskaper och ett intresse i utvecklandet av muséet. Anna Nysten som överlevde Titanic-katastrofen, den starka företagarkvinnan Dorothea Florén som var en återvändande emigrant och startade Café Columbia på 1920-talet och den första pionjären Peter Cassel är förslag på människor med en spännande historia. Men i arkivet väntar många berättelser på att få berättas. Om Peter Cassel-sällskapet är behjälpliga med att ta fram bakgrundsmaterial till utställningen kommer mycket tid och pengar sparas och det kommer bli ett gott resultat. Det sista människoödet kan med fördel utgöra en twist på utställningen, där besökaren får möta en person som invandrat till Kisa istället. Det knyter på ett bra sätt ihop basutställningen med den mobila delen i muséet som behandlar ämnet migration. Utöver de 7-8 människoöden som lyfts fram i storformat kommer det finnas fler livshistorier med emigrant- och migrantöden att ta del av digitalt i muséet. FÖR BARN Röda längan har inte full ståhöjd ända ut till väggen. För att utnyttja byggnaden maximalt kommer därför barnens utställning vara placerad i ett spår innanför vuxenutställningen. Barnen kommer få göra en upplevelsebaserad resa från stugan i Sverige, över havet, möta kaoset i New Yorks hamn, resa med tåg över prärien, möta indianer, klättra över klippiga bergen osv. En pedagogiskt uppbyggd utställning där barnen får lösa uppgifter, leka och lära på egen hand. Små öppningar/fönster görs mellan barn- och vuxen utställningarna så barnen kan hålla kontakten med sina föräldrar. Även barnens utställning skall avslutas med ett migrationsperspektiv. Ett förslag på hur barnmiljöer skulle kunna byggas upp i det nya muséet. Modell av Mats Gilstring Östergötlands museum 2014. MIGRATION Basutställningen för både barn och vuxna ska alltså avslutas med en station kring migration för att få en bra övergång till den mobila delen i muséet som skall vara avsatt för att lyfta fram ämnet migration. I den mobila delen kan det bokas vandringsutställningar, som förslagsvis byts ut 1-2 ggr/år. Denna del kan också vara en arena för att lyfta aktuella skeenden i vår egen kommun i samarbete med flyktingkontoret. Det har redan framkommit 16

idéer om att bygga en vägg fylld av föremål där en berättelse är kopplad till varje föremål. I tur och ordning skulle en spot belysa föremålen och berättelser förmedlas skrivna av de människor som lever i Kinda med annat ursprung och andra erfarenheter än vi. Att få höra berättelsen och orsaken till att en person hamnat i Sverige kan vara ett sätt att minska distans, öka förståelse och medmänsklighet och bidra positivt till integration i vårt eget samhälle. Det håller på att byggas upp ett nationellt nätverk kring vandringsutställningar som handlar om temat migration, där Kinda har fått en förfrågan att vara med. Andra orter som arbetar med liknande frågor är bl a Karlstad, Göteborg och Växjö. ÖVRIGA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖRRÅD Nedre botten av röda längan rymmer två stora förråd som idag disponeras av Kisa Scoutkår och används till förvaring av kanoter. Ett av förråden kan fungera som utrymme både för turistbyråns och kultur- och fritidsförvaltningens behov samt ett kläd- och rekvisitaförråd. År 2014 fick Kinda kommun överta ett stort klädförråd från Linköpings kommun, Linköpings universitet och Östergötlands museum. För tillfället ligger materialet nedpackat i ett vindsförråd på Bergdala, men tanken är att detta material ska användas till förmån för skola och föreningsliv. Det krävs dock skötsel och drift även på detta, som på ett smidigt sätt skulle kunna skötas av kultur- och fritidsförvaltningen om det fanns tillgängligt i området. SOPRUM En yta där nytt förråd och soprum skulle kunna byggas i området. Café Columbia har idag ett förrådsutrymme i röda längan samt ett garage som används för sopsortering för hela området. Soprummet skall enligt förslaget rivas till förmån för turistbyråns lokaler, och även Columbias förråd 17

kommer försvinna vid ombyggnationen. Lokaler för Café Columbias behov (soprum och förråd) skulle kunna byggas som en mindre fristående byggnad på nuvarande parkeringsplats nedanför Dalkulla. SAMLINGSLOKAL Den samlingslokal som finns på nedre botten i röda längan (ca 170 m2) sparas i sitt nuvarande skick, för att eventuellt isoleras och iordningsställas vid framtida behov. 18

UTVECKLINGSFÖRSLAG CAFÉ COLUMBIA I Café Columbia finns inga räta vinklar. Det är lågt i tak, men charmen är skyhög. Kulturarvsvärdet i byggnaden är både dess tillgång och ok. BOTTENVÅNING Caférörelsen begränsas av trånga lokaler och på så vis är det svårt att få ekonomi i verksamheten för de som är arrendatorer. Det går heller inte att inrätta ett tillredningskök i befintlig byggnad. På sommarhalvåret är trycket på caféet stort, medan vinterhalvåret innebär lågsäsong. Nuvarande arrendatorer har under utredningens gång fått chansen att lägga fram förslag på hur förändringar skulle kunna ske som skulle underlätta verksamheten. De är dock överens om att charmen ligger i småskaligheten och att ha ett tillagningskök i en intilliggande byggnad är de inte intresserade av. Skulle deras kundomsättning fördelas något jämnare under året, eller framförallt öka på vinterhalvåret så vore det dock mycket positivt. Ur handikapps-synpunkt är det endast undervåningen som kan användas för servering, men flyttas emigrantmuséet så är arrendatorerna inte främmande för att fortsätta använda rummet på övre plan för gruppbokningar o d. ÖVERVÅNING På grund av att det är svårt att handikappanpassa övre plan är möjligheterna att utveckla verksamheten där begränsade. Dessutom vet man inte hur stor belastning byggnaden tål idag. Två av tre rum på Columbias ovanvåning bedöms stabila. Det tredje rummet (markerat som forskarrum) är Jan Jonsson från JJ Fastighetsförädling tveksam till att överhuvudtaget vistas i flera personer åt gången. Golvet och bjälklaget svajar betänkligt. För att kunna planera för verksamhet bör en besiktning av bjälklaget genomföras. Idé för övervåningen är att fortsätta använda ett av rummen för gruppserveringar för Café Columbia och som ett alternativt sammanträdesrum för kommunen. I genomgångsrummet, mellan trapphuset och sammanträdesrummet skulle en del av det nuvarande muséet kunna behållas. Eftersom det nya muséet kommer byggas upp på ett helt annat interaktivt vis och mycket material inte kommer flyttas över, vore det fint att göra ett museum av hur ett museum såg ut 1979. Det tredje rummet (som behöver besiktigas) skulle kunna inredas till ett forskarrum för de verkligt intresserade, fyllt med litteratur, emigrantdatabaser, brevskrivarregister och släktforskningsmöjligheter. Även här skulle en del av nuvarande museimaterial på väggarna bevaras. Att inreda en forskarmiljö för de som har ett specialintresse för emigrationen i huset där den första emigrantbyrån i Sverige en gång var placerad skulle kännas som en bra lösning. Ett forskarrum i Café Columbia skulle visa att vi värderar kunskapsvärdet i projektet högt. Kunskapen, som i dagens samhälle i många fall bara är värd något om den genererar andra värden som exempelvis marknadsföring eller ekonomiskt mätbara effekter. Det kunskapshöjande värdet ligger till grunden för allt. 19

Förslag på framtida användningsområde, Café Columbia nedre botten. Skiss efter Hans Rosenström 1953. Förslag på framtida användningsområde, Café Columbia övre våning. Skiss efter Hans Rosenström 1953. BEHÅLLA HUSETS SJÄL När emigrantmuséet flyttas från Columbias ovanvåning är det viktigt att på något vis lyfta fram byggnadens unika historia för gästerna. Ett förslag skulle vara att bygga upp en emigrantbyråmiljö där man får möta huvudpersonen och pionjären Cassel när han skriver in sitt namn i apotekare Sundius receptbok. Det finns dock inte något större utrymme att använda någon yta från Caféets verksamhet på bottenplan för detta ändamål och att bygga upp en dylik miljö på ovanvåningen skulle utestänga funktionshindrade Det finns en dockmakare i Stockholm som heter Oscar Nilsson, som arbetar på ett helt unikt sätt, där han efter kranier eller fotografier bygger upp fantastiska verklighetstrogna dockor. Han finna bl a representerad vid Linköpings slotts- och domkyrkomuseum, på Östergötlands museum och Astrid Lindgrens Näs. Oscar är en mycket efterfrågad yrkesman, och har väntetid på sina alster, men han har blivit fångad av vår emigranthistoria och har ett personligt intresse för det här skeendet i den svensk historia. Han skulle kunna tänka sig att skapa en emigrantbyråmiljö i Café Columbia. För att kunna rymma detta på bottenplan skulle de byggas i storlek 1:3 (dvs i stl av en tredjedels människa). Det finns fotografi av Sundius som startade emigrantbyrårörelsen i Kisa och av Peter Cassels son som man skulle kunna utgå ifrån. 20