Hållbara Ålidhem Rapport av Dialog 1



Relevanta dokument
Tvättstugor och källargångar

TRYGGHETSVANDRINGAR 1

Förslag på verksamhetsplan 2008

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Hållbar utveckling för barn & unga

Fastighetskontoret Utvecklingsavdelningen

Basfakta. w Egna entréer. w Dagvatten. w Brandvarnare. w Värme. w Postbox. w Individuell mätning av varm- och kallvatten.

Våra viktigaste tips

Hållbar utveckling för barn & unga

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Riktlinje för medborgardialog

Skanska och de globala målen

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Glad Dokumentation. Dokumentation till Bostaden AB gällande kampanjen Hållbara Ålidhem

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv

Nu bygger vi om i Akalla

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Hur skapar vi attraktiva mötesplatser utifrån ett samverkansperspektiv. Marlene Hassel Stockholm

ENKÄT FÖR PLATSRUNDVANDRING

Verktyg för social hållbarhet i byggskedet Presentation

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten

Nu bygger vi om i Husby

Strategi för offentliga rum - en del av framkomlighetsstrategin. Fariba Daryani Stockholms stad

Blandade lärande nätverk Sörmland

Policy för medborgardialog

Personalvision Polykemi AB

Vänliga, tillmötesgående och korrekta

Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen

Strategisk plan

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager

En vi-känsla bland personal och barn/ elever. Tillsammans gör vi skillnad! barn och unga är aktiva med arbetet

Vänliga, tillmötesgående och korrekta

Kommunikationsplattform

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Vision. Värderingar. Professionalism - Alla aktiviteter präglas av att vi jobbar utifrån ett brett kompetensregister och lyssnar på varandra

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Policy. Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.

Manual till skolvägsplan

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

ISBN

Medborgardialog. Riktlinjer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen Kanslichef. Kommunstyrelseförvaltningen

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan

En stad medarbetare. En vision.

Åtgärder för minskad brottslighet och ökad trygghet i Skärholmen

Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar

Välkomna till Näringslivslunch 13/9.

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Kommunikationsplan för Översiktsplan

Riksbyggenmodellen. Eftertänksamhet för en bättre framtid

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Medborgardialog med unga

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Dokumentation från medborgardialog i Valsta 2018

Vallastadsbornas synpunkter i sammanfattning

Staffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion

Vad gör en plats attraktiv?

Sammanfattning av invånardialog

Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan

Sammanställning från medborgardialog 3 december Kulturpunkten, Gottsunda Centrum

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Strategi och handlingsplan för cykeltrafik

Ett beteende är något vi gör

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

En tryggare & mer jämställd miljö

POLICY. Policy för medborgardialog

Kommunikationsstrategi

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Trygghetsvandring - vad innebär det?

2019 Strategisk plan

Flygplatschefsseminarium

Mötesplats för demokrati och inflytande samt kontaktyta för samhällsservice

Projektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun

Trafikförvaltningens kundservicestrategi - för den regionala kollektivtrafiken i Stockholms län

Hur kan medborgarinvolvering. socialt hållbara byggprojekt? Stina Behrens & Maria Björklund 1 Oktober 2015

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

SAMMANSTÄLLNING AV PURPLE FLAGS EXTERNA UTVÄRDERING

Arbetarekommunen ska ha minst 1050 medlemmar.

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

Brottsförebyggande rådet. Trygghetsvandring. För en tryggare och vackrare utemiljö!

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Transkript:

Hållbara Ålidhem Rapport av Dialog 1 Syfte och mål (inledning) Den första etappen av dialogen för projekt Hållbara Ålidhem är nu avslutad, med många goda förslag, synpunkter och hållbarhetstips som resultat. Engagemanget har varit stort och utvecklande, vilket var en av de förväntningar som projektgruppen hade på dialogen. Vi har lärt oss mycket genom de gångna veckornas dialog och tror att alla inblandade känner likadant och ser fram emot det fortsatta arbetet. Dialogen har bestått av flera olika aktiviteter men alla med samma mål: marknadsföra och skapa intresse för projektet informera om och kommunicera projektet lära känna Ålidhemsborna och ha deras perspektiv i centrum för att få insikt inventera behov och ta reda på attityder involvera boende och skapa goda relationer få hjälp, inspirationstips och kunskap för en hållbar utveckling skapa delaktighet, skapa engagemang och ansvar förankra projektet och skapa förståelse, legitimitet och motivation. Vad säga, hur säga och till vem (dialogstrategi) Dialogen är viktig för Bostaden, inte bara för att informera om pågående och tilltänkta planer, utan även för att skapa engagemang och delaktighet kring utvecklingsfrågor kopplade till hyresgästernas boende. En dialog är en process som kräver strategiska överväganden med avseende på hur kommunikationen bäst får effekt, det vill säga som träffar, engagerar, bjuder in och skapar delaktighet. För att lyckas krävs att ämnet för dialogen är intressant, tydligt och öppet samt bygger på dubbelsidig kommunikation, parallella processer och flexibla dialogformer. Begreppet hållbarhet är stort, många gånger svårt att förhålla sig till och blir därför ofta en fråga för experter. Dialogarbetet med Hållbara Ålidhem utgick från en att annat perspektiv - det nära och breda perspektivet som berör och som människor kan och vill ta ställning till, exempelvis de boendes närmiljö. Anledningen till detta vägval var insikten om att ett lyckat hållbarhetsarbete kräver åtgärder som människor kan relatera till, vara en del av och tillsammans arbeta för. Genom att fokusera på användarnas vardag, ta del av deras behov, åsikter och tankar identifieras många detaljer som är av högsta betydelse för ett lyckat hållbarhetsarbete, när arbetet går från ord till handling. Genom att behålla ett brett perspektiv där hållbarhet innefattar allt från sociala, ekonomiska till miljömässiga avgöranden, inne och ute, stort och smått, genomfördes dialogen tillsammans med boende, studenter, intressegrupper, kommunen och Bostadens personal.

Så arbetade vi med dialogen (genomförandet) Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter och praktiska processer där målgrupperna på olika sätt deltog och bidrog till många, bra och konkreta förslag på hur Ålidhem kan bli mer hållbart. 1. Workshop och diskussioner: Vad är hållbarhet för dig? Mål: ta reda på attityder kring ämnet hållbarhet, inhämta synpunkter och förslag till projektet. Öppna frågor och breda perspektiv. 2. Webb: Hållbara tankar, information och nyheter Mål: informera om projektet, återkoppla dialogarbetet och erbjuda möjlighet att själv delta och tycka till. 3. Hållbarhetsvandringar Att titta, tänka och tycka till Mål: Användarperspektivet på hållbarhet, attityder, nyckelområden och peka ut behov och åtgärder. 4. Publika möten, monter, möten, tävlingar och enkäter Mål: Kommunicera projektet, skapa PR-värde samt deltagande och enkätsvar. 5. PR-event, mediebevakning och återkoppling Mål: Synligöra starten för projektet, återkoppla resultat, bjuda in media och beslutsfattare och berätta om projektet. Resultat Tack vare ett stort engagemang med bra synpunkter, förslag och hållbarhetstips från alla inblandade parter, har många goda, realiserbara och konkreta förslag kommit in till projektet. Förslagen har därefter förankrats internt via Bostadens interna projektgrupp som formulerat nio åtgärdspunkter för att utveckla de inblandade parternas samlade åsikter och tankar. Vad hållbarhet är (resultat 1) Det första resultatet är framtaget utifrån de workshops och diskussioner om vad hållbarhet är för de olika målgrupperna. De tillfrågade är boende, intresseföreningar, kommunrepresentanter och Bostadens personal, alla med direkt koppling till projektet. Resultat 1 är ett förslag på hållbarhetsdefinition för projektet att implementera och utgå ifrån i det fortsatta hållbarhetsarbetet. Hållbarhet för Ålidhem handlar om att, genom långsiktig planering, deltagande och gemensamt ansvarstagande, skapa en stadsdel som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt bärkraftigt. På så vis säkerställs god kvalitet, engagemang och utveckling idag och i framtiden.

Åtgärdsplan (resultat 2) Med vägledning och inspiration av alla de idéer, synpunkter och hållbarhetstips som kommit in under dialogarbetet har Bostadens interna projektgrupp analyserat och sammanfattat dessa till ett förslag på åtgärdsplan. Den kommer att ligga till grund för både direkta åtgärder och mer fördjupade utredningar av hur hållbarhetsperspektivet kan genomföras på Ålidhem. Som ett steg kommer åtgärdsplanen adderas och knytas ihop med andra av Bostadens interna och pågående planeringsprocesser, bland annat verksamhetsplaner för utemiljö och trivsel. Förslaget innehåller nio åtgärdspunkter: Åtgärd 1 Trygghet och säkerhet Åtgärd 2 Skyltning Åtgärd 3 Information Åtgärd 4 Tillgänglighet Åtgärd 5 Underhåll Åtgärd 6 Transporter Åtgärd 7 Samarbete Åtgärd 8 Grönska och trivsel Åtgärd 9 Estetik Åtgärd 1 Trygghet och säkerhet Otrygghet kan vara faktisk eller upplevd. Många platser känns otrygga och det beror ofta på att det är trånga utrymmen med dålig insyn, dålig belysning och få människor i rörelse. Innefattar också frågor kring kollektivtrafik och höga hastigheter på området. Ålidhem ska både upplevas och vara ett tryggt och säkert område för boende och besökare att röra sig på, året om, såväl inne som ute. Tvättstugor, källare, cykelförråd, gångstråk och cykelvägar, entréer och trapphus, samt vägar för kollektivtrafik och transporter. Trygghetsvandringar och inventering av otrygga miljöer. Inventering och utveckling av belysning och armaturer, exempelvis rörelsestyrd belysning. Bygga fristående tvättstugor på markplan, motsvarande de nya miljöhusen på området. Samarbete med kommunen och andra fastighetsägare för att utveckla helhetslösningar. Ta reda på befintlig olycks- och brottsstatistik.

Åtgärd 2 Skyltning Det är svårt att hitta på Ålidhem, vilken gränd är vilken, var finns busshållplatser och hur långt är det till centrum? Helhetsgrepp saknas. En skyltning som gör det lätt att orientera sig och hitta mellan områden och stråk som går till och från området. Skyltningen ska vara attraktiv och effektiv, med relevant och uppdaterad information. Entréer, fasader, entrévägar. Inventera skyltarna på området, ta bort gamla skyltar utan funktion, se över möjligheterna med elektronisk skyltning. Uppmärkta portar, inte bara 4A utan Pedagoggränd 4A. Utveckla pågående om- och nyskyltning (policy för vad, var, när och hur) med fyra typer av skyltning: o Välkomstskyltning o Hänvisningsskyltning/orienteringsskyltning o Informationsskyltning o Trafikskyltar Sammanhållande form och layout. Samarbete med kommunen. Åtgärd 3 Information Informationen brister, är inte uppdaterad, är spretig och inte anpassad för ett mångkulturellt Ålidhem med många utbytesstudenter och invandrare. Attraktiv och sammanhängande information mellan Bostaden och hyresgäster för att vägleda och förklara bland annat funktioner och regler på området. Även skapa möjligheter för hyresgäster att delge information Tvättstugor, källare, cykelförråd, gångstråk, entréer, trapphus, miljöhus, gemensamma lokaler och utrymmen. Inventering, ta bort gammal och irrelevant information. Bättre information vid inflyttningen. Instruktioner och information om tanken med olika platser på öppna ytor. Ta fram mallar för kvartersvärdar att använda. Använd bildspråk.

Lätt att uppdatera, flera möjligheter att hitta informationen, exempelvis via webben, information på flera språk och tydliga skyltar. Åtgärd 4 Tillgänglighet Många platser är svårtillgängliga och bökiga för boende med funktionshinder. Inte handikappanpassat, trånga passager, ramp men ingen dörröppnare och öppning åt fel håll (felvänd), mörkt - bättre belysning, synligare entrélistor. Det ska vara lätt och tryggt att ta sig till, från och fram på Ålidhem året om, såväl inne som ute. Hitta en metod för att öka tillgängligheten i det gamla beståndet. Entrévägar, entréer, cykelförråd, källarnedgångar Åtgärder och aktiviteter Skyltning. Byta ut krångliga lås och tunga dörrar. Flytta upp källarfunktioner till markplan. Användarvänlighet. Samarbete med kommunen. Möjligheter även för små muskler. Åtgärd 5 Underhåll Glassplitter, engångsgrillar, ölburkar, gamla möbler och cyklar och allmänt skräp ligger slängt på området vilket ger ett skräpigt och eftersatt intryck och påverkar områdets status negativt. Svårt att vara hundägare på Ålidhem på grund av att det saknas hundlatriner. Grillplatserna är stora problem på sommarhalvåret. Känns eftersatt, känns öst-stat och övergivet. Ett rent, snyggt och fräscht område för boende och besökare där ansvarskänslan är stor och man vill hålla det fräscht. Även ett jämnt underhåll. Gångstråk, öppna ytor, entréer, gemenskaphetsytor, till exempel grillplatser och kvarterslokaler. Inventera tvättstugor och källargångar och ta fram en plan för ytunderhåll. Fler soptunnor och mer skräpplockning, städpatruller.

Miljöhusen tillgängliga för alla. Anvisa var platserna är, testa nya grillar, hänvisa till miljöhusen. Nya grillplatser, fasta bordsgrillar som på geografigränd. Källsortering på gårdarna. Mindre plank, mindre underhåll, mindre förfall. Uppmålning av vind- och insynsskydd och avskärmning med växter. Gör det inbjudande och lättstädat. Ta bort det som inte behövs. Upplåta mark i väntan på byggande, exempelvis aktivitetsytor. Mer personal. Samarbete med Umeå kommun (Gata/Park). Göra inbjudande platser som man vill vara på. Väl underhållna lokaler är lättare att städa och hålla rent. Använd material som kräver lite underhåll. Utreda: vad är egentligen grundstandard och befintligt skick. Åtgärd 6 Transporter Höga hastigheter, onödiga transporter. Det ska vara lätt att ta sig till, från och runt på Ålidhem. Entrévägar (noder). Flismaskin, egen bark, kompost. Personliga cykelparkeringar. Möjlighet att lämna sin cykel och sina möbler till återvinning. Stödja unga entreprenörer att ta på sig återvinningsuppdrag. Begränsa antalet tunga transporter genom att ha materialupplag på området. Utveckla samarbetet med exempelvis jobbpolen och returmarknaden. Åtgärd 7 Samarbete För få samarbeten mellan hyresgäster, näringsliv, Umeå kommun, Bostaden och andra fastighetsägare. För mycket mitt-och-ditt. Fungerande och långsiktiga samarbeten med fördelning av ansvar och genomföranden.

Hela området. Åtgärder och aktiviteter Fortsatt och utökad dialog med hyresgäster, personal, intresseföreningar, näringsliv och fastighetsägare. Lyfta problembilder och tillsammans diskutera åtgärder och genomförande. Prioritera fysiska möten. Uppmuntra direkt och öppen kommunikation mellan alla projektets parter och nivåer, även gentemot underleverantörer. Stimulera deltagande. Hjälpa till att skapa intresseföreningar. Åtgärd 8 Grönska och trivsel Många ytor är outnyttjade eller är i väntan på att något ska bli av. Om ett arbete är påbörjat, men ingen förstår detta, känns det som om platsen bara är bortglömd. Bristande samarbete med kommun och andra fastighetsägare är ett problem som skapar ett ojämnt underhåll av områdets grönstrukturer. Tydliga och förankrade planer över hur utemiljöarbetet ser ut, går till och planeras. Ytor som inte används bör användas. Uppmuntra utveckling som främjar hälsa, trivsel och socialt liv genom exempelvis platser för rekreation, umgänge och fysisk aktivitet. Gångstråk och cykelvägar, innergårdar och öppna ytor. Planera utifrån entréerna, göra dem snygga och välkomnande. Informera om planer för området eller pågående arbeten. Planera även möjligheter för vintern, kanske konstgräs med tak, exempelvis. Skridsko och snowboard. Träd inte för nära husfasaderna ljusinsläpp. Planerade ytor för upplägg av snö, byggmaterial, jord med mera. Skapa delaktighet. Lättskött och skugg-anpassad växtlighet, spridning av ljus. Åtgärd 9 Estetik Enformig, tråkig, grå och ostimulerande bebyggelse. Vackert och tilltalande från alla håll, enkelhet med intressanta detaljer och utsmyckning.

Hela området. Åtgärder och aktiviteter Individuell färgsättning av husen, ger husen identitet. Estetik för orientering. Sammankoppla till designhögskolan, arkitekturhögskolan och konsthögskolan. Vad är nästa steg (fortsättningen) Dialog 1 är avslutad och har gett ett bra resultat. För att på ett effektivt sätt fortsätta arbetet är dessa resultat en bra grund att bygga vidare på, fördjupa och utveckla, exempelvis genom att ställa krav på underleverantörer och implementering i interna verksamhetsplaner. Dialogarbetet bör fortsätta, inte nödvändigtvis med samma intensitet, men med en långsiktighet och fortsatt deltagande från intresseföreningar, boende, kommun och Bostadens personal. Dessa nätverk är resurser i det fortsatta hållbarhetsarbetet. Delaktighet bör vara ett fortsatt prioriterat område. Genom dialogen har vi lärt oss att hållbarhet är något som engagerar många och att det handlar om en helhet där alla detaljer och åtgärder samverkar. Är ett område, snyggt, estetiskt tilltalande och välskött uppfattas platsen som mer attraktiv, mindre otrygg och hålls efter bättre. Ansvarsfrågan är en viktig punkt i det fortsatta arbetet och bör stimuleras genom att lösa de behov som identifierats och de problembilder som uppmärksammats under dialogen. För det fortsatta arbetet bör resultaten fördjupas och utvecklas med fördelning av ansvar och att sätta åtgärderna i förhållande till en realistisk tidsram. På uppdrag av Bostaden Carl Wangel (dialogledare)