Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra
Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner Omfattande virkeshandel s virkesleveranser: 15,6 milj m 3 fub 2013-09-09 3 Södrakoncernen
Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum och Värö Sågverk: Kinda, Långasjö, Mönsterås, Orrefors, Ramkvilla, Torsås, Unnefors och Värö. Lövsågverk: Djursdala och Traryd I Norge: Hauerseter. Impregneringsanläggning i Åstorp och Åtvidaberg Hustillverkning: Korsberga och Landsbro Interiörträprodukter: Grimslöv, Hedåker, Jokkmokk, Kallinge, Nordingrå, Ronneby, Rottne, Umeå, Våxtorp och Föllinge. I Norge: Arendal, Brumunddal, Namsos, Engesetdal och Gardermoen (huvudkontoret) I Danmark: Sunds och Åbyhøj. I Litauen: Panevezys Pelletsfabriker: Mönsterås och Långasjö 2013-09-09 4 Södrakoncernen
Vilka anpassningar av skogsskötseln har Södra gjort under de senaste åren? Andra förebyggande åtgärder
Vilka anpassningar av skogsskötseln har Södra gjort under de senaste åren? - Röjning, gallring, omloppstid
Röj för bättre ekonomi och stabilitet Speciellt viktigt i lövskog!
Gallring påbörjas i tid (12-15 m höjd) och slutförs före 20-22 m höjd
Slutavverkning gran 10-15 år tidigare än rekommendationer som gällde före Gudrun
Rekommenderad slutavverkningsålder Bonitet Tidigare Nu SVL G24 100 90 65 G28 90 75 60 G32 80 65 50 G36 70 55 45 SVL= Skogsvårdslagen
Vilka anpassningar av skogsskötseln har Södra gjort under de senaste åren? - Barrskog- röjning, gallring, omloppstid - Trädslagsfrågan
Trädslag Efter Gudrun och Per - Nästan 90 % av skogsodlingen i Götaland blev gran - Lärk och sitkagran etablerade sig som nischgrödor - Litet intresse för kultur av tall och löv - Södras beslut (2006): Val av trädslag sker efter vad som är lämpligt för ståndorten och bedömd framtida användning. För att minska risken i skogsbruket kan det vara klokt att eftersträva en variation i trädslag och blandning. Gran är även fortsatt huvudalternativ på bättre mark.
Är trädslagsvalet anpassat för ett ändrat temperaturklimat? Varför envisas skogsnäringen med att rekommendera gran? Argument som hörs om granen: Tål inte höga vintertemperaturer och är stormkänslig God ekonomi, hög produktion, få odlingsproblem, önskade vedegenskaper De flesta skogsgenetiska experter anser att granen tål beräknade förändringar i temperaturklimatet. Inget av trädslagen (även lövträd!) är fullt ut anpassat till ett varmare klimat, - proveniensen kan vara fel! Är det möjligt att föryngra skog i dagens kalla klimat för att få anpassning till ett varmare? Mer kunskap behövs innan skogsbruket kan ändra trädslagsrekommendationerna i stor skala Mer forskning behövs kring alternativa trädslag. Hybridlärk
Försäljning av tallplantor, andel av totalt sålda plantor. splantor Andel, % 30 Andel tall 25 20 15 10 5 0 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Lövträd Lövskog är en viktig del i skogsskötseln i södra Sverige Flera inhemska lövträdslag har en potential i framtiden (ek, bok, björk,..) Södra satsar på sågning av lövtimmer (Djursdala, Traryd) Textilmassa av björk i Mörrum Problemen att ställa om är dock stora pga - Låg skogsproduktion - Dåligt timmerutbyte - Dyr etablering
Lövskog är en viktig del i skogsskötseln! Att satsa på lövträd är dock ingen quick-fix för att klara framtida klimatförändringar!
Vilka anpassningar av skogsskötseln har Södra gjort under de senaste åren? - Barrskog- röjning, gallring, omloppstid - Trädslagsfrågan - Blandskog - Kontinuitetsskogsbruk
Blandskog eller trädslagsrent? - Det är oklart om blandskog minskar eller ökar stormrisken. - Danska försök antyder att blandningar löv/gran kan öka stormfällningsrisken för gran. - Walinger, mfl. (2011) fann att risken för stormskada i granskog med lövinblandning var mindre än för ren granskog. - Greiss, mfl.(2012) tysk studie. Blandskog ökade sannolikheten för gran att bli 100 år, men effekten av ståndort och gallring (i gamla bestånd) var mycket starkare Oklart om blandningar löv/gran ökar eller minskar stormfällningsrisken för gran -
Kontinuitetskogsbruk (blädning) Stormskador - Omställning av ett vanligt äldre bestånd till en flerskiktad innebär stor, och väl känd risk, för stormskador. Risken är speciellt stor i barrskog. - I trakthyggesbruket är hyggeskanterna den främsta riskfaktorn. - Hur ser risken ut vid avverkning i olikåldrig skog? Bristfällig empirisk kunskap. - Dyrare att ta ut spridda vindfällen vilket är en nackdel för kontinuitetsskogsbruket Gallring i äldre skog, Bjursjö. Stormen Gudruns härjning i rött
Blädning/kontinuitetsskogsbruk Södras samlade bedömning - lägre tillväxt - betydligt lägre avverkningsmöjligheter - ökade avverknings- och planeringskostnader - ökade skador av storm, snö, rotröta, mm Södra avråder därför från användet av kontinuitetsskogsbruk annat än i speciella fall
Andra förebyggande åtgärder
Andra förebyggande åtgärder - Håll kontroll på granbarkborren Kråketorps naturreservat. 244 ha Stormfällning gran ca 5000 m3sk Barkborreskada ca 30.000 m3sk
Sammanfattning Beståndsskötsel - Röjning, viktig att den blir utförd - Tidigare gallring, tidigare avslutning av gallringsprogrammet - Lägre slutavverkningsålder i gran och barrblandskog Trädslag - Granen har fortsatt sin plats i sydsvenskt skogsbruk - Tallandelen bör öka - Lövskogen har sin givna plats, men är ingen quick-fix - Mer på forskning kring alternativa trädslag
Sammanfattning Blandskog och alternativ skötsel - Det är oklart om blandskog minskar eller ökar stormrisken - Kontinuitetsskogsbruk (blädning) löser få eller inga problem Risker - Ökad riskmedvetenhet - Håll granbarkborren under kontroll
Tack för mig!