Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav

Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav

Kontaktpersoner: Jan Bergmark, regionchef, Västerbottens handelskammare, 090-71 53 53, jan.bergmark@ac.cci.se Roland Carlsson, Näringslivschef, Umeå Kommun, 090-16 32 10, roland.carlsson@umea.se Isabella Forsgren, Projektledare, Umeå Kommun, 090-16 13 87, isabella.forsgren@umea.se Curt Kristoffersson, VD Umeå Hamn, 090-16 32 81, curt.kristoffersson@umea.se Produktion: Peter Stensson och Maria Lundberg, ÅF-Infraplan Textredigering och form: PS Pondus 0701 Andra upplagan, reviderad 0701

Stark tillväxtregion Umeåregionen är en viktig tillväxtmotor med närmare 200 000 invånare (Örnsköldsvik inräknad). De senaste decennierna har Umeåregionen hört till de snabbast växande regionerna i landet. Denna utveckling har ytterligare förstärkts på senare år. Under perioden 2000-2004 har den genomsnittliga årliga tillväxten i Umeås industriella produktionsvärde varit 8,5 % (rikssnitt 1,5 %). Umeås befolkningstillväxt var under 2000-2005 6% (rikssnitt 1,9%). Umeås kraftiga näringslivsutveckling sker främst inom privat sektor, och drivs av såväl industriella investeringar som företagsinriktade tjänster. Det startas många nya företag, bl a inom kommunikation och IT. Verkstads- och skogsindustrin är stark, liksom handelsnäringen. Den offentliga servicen är väl utvecklad. Umeås universitet med sju högskolor och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar starkt till regionens dynamik, kompetensutveckling och tillväxt. Tillväxt produktionsvärden jan 2001-jan 2005 Ökning >50% 25-50% 10-25% 0-10% Minskning 0-10% 10-25% 25-50% >50% Tillverkningsindustri i Umeåregionen Tillverkningsindustrin i Umeåregionen expanderar stort och har numera ca 8 000 anställda. Företagsexempel: Verkstads- och medicinteknisk industri Volvo lastvagnar Komatsu Forest Armstrongs World Industries GE Healthcare AstraZeneca Tablet Production Indexator Cranab Olofsfors Skogs-, trä- och pappersindustri Umeåregionens skogstekniska kluster inom skogsbrukets mekanisering är världens tätaste och omsätter 3 miljarder kr, varav 1,5 miljarder kr är export. SCA Packaging Obbola SCA Timber Masonite Dooria Livsmedelsindustri Norrmejerier Cerealia Bakeries med Bageri Skogaholm och Schulstad. Nya industriella investeringar Umeå Energi investerar 900 miljoner i biobränsleeldad kraftvärmeanläggning Konsortiet Biofuel industries, där Umeå Energi ingår, planerar investeringar i ett antal etanolfabriker i regionen. Tillväxten är stark i norra Sverige. Figuren visar skillnad i tillväxt jämfört med rikssnitt. Cirklarnas inbördes storlek står i proportion till antalet invånare i respektive kommun. 3 Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav

Växande knutpunkt med samlad transportstrategi Umeåregionens starka befolkningsökning, industritillväxt och transportintensiva näringsliv har stadigt ökat varuflödena till och från regionen. Alla komponenter finns representerade i ett starkt samspel som skapar stora värden för regionen och Sverige som helhet: En bred och djup kompetens inom bl a transport och logistik Järnvägar Botniabanan Europavägar strategiskt läge vid E12 - i öst-västlig riktning E4 - i nord-sydlig riktning Flygplats Umeå hamn Umeås nya godsbangård Färjetrafiken till och från Vasa, Finland Ett starkt näringsliv Umeåregionen har unika fördelar som centralnod i det nordsvenska transportsystemet. Positiva bieffekter En ökad satsning på transportinfrastrukturen till och från Umeåregionen ökar även potentialen för personresor, vilket har stor betydelse för FoU, besöksnäring samt ökad regional och interregional samverkan. Nuvarande satsningar 15, 4 miljarder De transportinfrastruktursatsningar som nu genomförs och planeras i bl a Botniabanan uppgår sammanlagt till 15,4 miljarder kr, exklusive Norrbotniabanan. Dessa satsningar kommer att ytterligare stärka Umeås viktiga roll som nationellt transport- och logistiknav, och det är en av förutsättningarna för fortsatt stark utveckling och tillväxt i regionen. I samverkan med Umeå kommun investerar Banverket 800 miljoner kr i ny godsbangård för att dels tillgodose marknadens ökade efterfrågan på smidiga godstransporter, dels möta trafikökningen som Botniabanan ger upphov till. I Umeå hamn investeras 200 miljoner kr. Det byggs 150 meter ny kaj, och E12 rätas ut för att skapa smidigare transporter inom hamnen och för att möta de ökade godsvolymerna. Vägverket har planerade investeringar motsvarande ca 425 miljoner kr i en första etapp av ny E4 och E12 i Umeå. Andra etappen beräknas kosta mellan 600 miljoner och en miljard. Dessa väginvesteringarna ger nya anslutningsleder runt Umeå och leder dessutom till att den nya godsbangården får en stärkt funktion. I Umeåregionens utvecklingsplan prioriteras fortsatt ökad samplanering mellan olika transportslag, trafikslag och trafikutövare förbättrade snabbtågs- och flygförbindelser inom länet samt till och från länet konkurrenskraftigt väg- och järnvägsnät tack vare god tillgänglighet och tillfredsställande säkerhet där intermodala systemlösningar prioriteras. Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav 4

Den expansiva Umeåregionen har ett samlat och funktionellt utbud av transport- och logistiksystem som servar hela norra landsdelen. Väg Järnväg Vattenväg Järnvägsterminal Hamn Flygplats Väg Järnväg Vattenväg Kombiterminal Hamn Flygplats 5 Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav

Näringslivets transporter ger stor tillväxt för godstrafiken Umeåregionens industriella investeringar har ökat efterfrågan på transporttjänster och lett till stark expansion av trafikströmmarna, vilket i sin tur motiverat utbyggnader av flygplats, hamnar, vägar samt byggande av Botniabanan och ny godsbangård i Umeå. Ökningen i Västerbottens godstrafik bedöms främst komma på järnväg och sjöfart. En viktig orsak är den stärkta infrastruktur som Botniabanan ger. Vad gäller sjöfarten norr om Stockholm, bedöms kustavsnittet UmeåSundsvall öka mest, både i absoluta och procentuella tal (SIKA 2005). Detta till stor del som följd av dess viktiga roll som transportnav för den norrländska skogsindustrin. Godsflöden 2000 Miljoner nettoton per år 10 Varuvärdena på de transporterade varorna ökar En generell trend är att varuvärdena på de transporterade varorna ökar, vilket ökar kvalitetskraven på transporten. För import och export är sjöfarten alltjämt det dominerande transportslaget. Med utveckling och harmonisering av den europeiska järnvägstrafiken och den nya kustjärnvägen finns potentialer för ökad godstrafik på järnväg, i synnerhet vad gäller mera högförädlade produkter. Detta öppnar för ett i högre grad intermodalt transportsystem, där det är betydelsefullt att väl fungerande nav och terminaler finns över hela landet. Järnväg 5 Sjöfart 1 0,5 Lastbil För såväl godsbangård som Umeå hamn finns goda möjligheter för fortsatt expansion. I SIKA:s prognos för godstrafikens utveckling år 2001-2010 bedöms Västerbotten ha en årlig tillväxt på 2,2% för ingående godstrafik respektive 2,5% för utgående godstrafik. Västerbotten är därmed det av de fem Norrlandslänen som bedöms ha störst godstrafiktillväxt under perioden (SIKA, Statens Institut för kommunikationsanalys, 2001). I denna prognos är inte länets växande gruvnäring beaktad. Effektiv terminalstruktur Omlastningen mellan trafikslagen behöver minimeras och underlättas för att kombinationslösningar ska bli så effektiva som samhället eftersträvar. Umeå hamn, Umeås nya godsbangård och det strategiska läget med E4, E12, Botniabanan, Stambanan, flygtrafiken samt färjetrafiken, ger regionen unika fördelar som ett nav för parti-, grossist- och detaljhandel i övre Norrland, t ex: ICA (Centrallager för området norr om Härnösand) KF Distribution AB (betjänar området Sundsvall-Kiruna) Servera Strandbolaget Godstågstrafikering 1 tåg/dyg 5 tåg/dygn 10 tåg/dygn 30 tåg/dygn Båttrafikering 50 anlöp/år 250 anlöp/år 500 anlöp/år 1000 anlöp/år Lastbilstrafikering 50 ltb/dygn 250 ltb/dygn 500 ltb/dygn 1000 ltb/dygn God kompetensförsörjning inom transport och logistik Vid SLU och Umeå universitet finns betydande utbildning och forskning inom transport- och logistikområdet, bl a genom TRUM (Transportforsk ningsenheten vid Umeå universitet). Designhögskolan i Umeå har landets mest omfattande utbildning i industridesign bl a magisterutbildning i Transportation Design. Kvalificerade utbildningar inom transport- och logistik finns vid Liljaskolan i Vännäs, som enda ställe norr om Mälardalen. På Liljaskolan pågår också utveckling av eftergymnasial och näringslivsinriktad utbildningsverksamhet. Rekrytering till Liljaskolan sker från ett 80-tal kommuner, vilket gör skolan unik i Sverige. Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav 6

Umeå Hamns upptagningsområde sträcker sig från Kiruna i norr till Sundsvall i söder och Mo i Rana i väster. Färjetrafiken Umeå-Vasa tjänar som en länk över havet för E12 genom Finland, Sverige och Norge. I Umeå hamn hanteras årligen drygt 2 miljoner ton. Ungefär hälften är skogsprodukter, t ex sågade trävaror, liner och returpapper. Enhetsgods, dvs olika godsslag på trailers och containers, utgör stor en andel av godsomsättningen i hamnen liksom olja och övrig torrbulk av livsmedel etc. Umeå hamn Ökning 8% per år Sedan 2003 har godshanteringen i Umeå Hamn ökat med i genomsnitt 8% per år. Ökningen drivs främst av skogsprodukter, färjegods, livsmedelstransporter och insatsvaror till industrin. Stora investeringar För att möta framtida volymökningar, separera bulkhanteringen från de mer förädlade produkterna och ytterligare stärka de intermodala kopplingarna till hamnen planeras investeringar i Umeå Hamn på 200 miljoner kr under 5 år genom: 150 meter ny kaj på inom hamnområdet. Idag har hamnen 706 meter kaj Uträtning av E12 med genare sträckning som underlättar hanteringen inom och till/från hamnområdet Nya kranar för att säkra en rationell hantering av lastning och lossning av gods. I takt med behovet planeras också för nya magasin. På längre sikt finns dessutom möjligheten att bygga ut hamnen ytterligare. Hanterade ton vid hamn (över kaj, 1000-tal) 4 000 2 000 400 Enhetsgods Olja Övrigt flytande bulk Skogsprodukter Järn- och stålprodukter Övrig torrbulk Annan last Umeå hamn hanterar flera typer av varuslag. Det största i ton räknat är skogsprodukter som svarar för drygt hälften av den totala volymen. Antal anlöp/år 2 000 1 000 200 OBS! Det tillkommer volymer på 300 000-400 000 ton för terminalverksamheten vid Umeå hamn. Umeå hamn har ca 1 000 fartygsanlöp per år, och är därmed den hamn norr om Stockholm med flest anlöp. 7 Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav

Umeå hamn Strategiska fördelar Gynnsamt geografisk läge, där de stora Europavägarna E4 i nordsydlig riktning och E12 i öst-västlig riktning möts. Umeå hamns läge vid den nordliga ändpunkten av Botniabanan kommer att ytterligare stärka de intermodala kopplingarna Umeå är den nordligaste hamnen längs norrlandskusten utan större isproblem under vintermånaderna. Detta är en av anledningarna till att företagen norr om Umeå väljer att skeppa ut sina produkter via Umeå Hamn Umeå har flest anlöp av hamnarna i norra Sverige och kan därmed erbjuda sina kunder frekventa transporter till och från kontinenten Hamnen har stora utrymmen (92 ha) och goda förutsättningar för fortsatt utbyggnad Omfattande linjetrafik Reguljär färjetrafik Vasa - Umeå. Hanteringen av gods till/från Finland har hela tiden ökat och hamnen har även möjliggjort transporter till Asien via transsibiriska järnvägen, som minskar kostnaderna genom en flera veckor kortare transport. Utbyggnaden av Umskalstunneln på norska sidan, gör E12:an till en säker länk även vintertid. Detta stärker ytterligare förutsättningarna dels för transporter i stråket, dels för Umeåregionen som värdefull länk mellan Ryssland, Baltikum, Finland och norska kusten Östersjöslingan (Ro-Ro) avgår från Umeå onsdagar och söndagar. Rutten går från Umeå via Husum, Sundsvalloch Iggesund till Lübeck t o r och tar 7 dygn Nordsjöslingan avgår från Umeå måndag och torsdag. Nordsjöslingan: Umeå-Holmsund-Husum-Sundsvall- Iggesund-Tilbury-Rotterdam t o r tar 10 dygn. Reguljära godstransporter RG Line SCA/MODO Transport Logistiknav med stor terminalverksamhet Hamnen är inte enbart en plats där man lastar och lossar fartyg, utan en viktig terminalpunkt i ett större transportsystem. Terminalverksamheten i Umeå hamn omsätter 300 000-400 000 ton/år. Verksamheten omfattar bl a gods som kommer in på väg / järnväg och går ut på väg / järnväg. Varje dygn hanteras 120-150 järnvägsvagnar i hamnen. Även trepartslogistik och vidareförädlingsverksamhet finns i hamnen. Ett 20-tal företag är etablerade i hamnområdet, samtliga transportrelaterade. Stuveriet är en av Västerbottens enskilt största maskinoperatörer. 200 Enhetsgods, 100 1000-tal ton 20 Containers, flak, kassetter Trailers, lastfordon Avgående gods på kassett, ex vis linerrullar, kan göras klart innan fartyget kommer och därmed går lastningen på båten snabbt och smidigt. Umeå hamn är den hamn med största volymen enhetsgods (container, kasetter, trailers) av hamnarna norr om Gävle. Containeriserat gods är ofta mer högvärdigt gods. Umeå hamn hanterade 296 000 ton enhetsgods, 15 300 enheter. (SCB 2005) Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav 8

Umeås nya godsbangård För att möta ökade transportbehov investerar Banverket 800 miljoner kr i en ny godsbangård med bl a kombihantering och servicefunktioner. Syftet med projektet är att: Öka kapaciteten för godshanteringen Öka kapaciteten Umeå-Holmsund Flytta godshanteringen från Umeås stadskärna Öka trafiksäkerheten Förbättra tillgängligheten genom lokalisering till ett strategiskt läge i transportsystemen I den nya godsbangården ingår flera integrerade verksamheter och funktioner: Huvudspår Mötesbangård, som också fungerar som ett extra växlingsspår Godsbangård med två spår för sammansättning/sönderdelning och uppställning av godstågen + ytterligare ett spår som förbereds för senare rälsläggning vid behov Därutöver byggs tre terminalområden: Kombiterminalen Specialtransportterminalen (Volvo-terminalen) Frilastterminalen Kombiterminalen har planerats för tre spår. Specialtransportterminalen och frilastterminalen har planerats för två spår vardera i ett första skede. På den nya godsbangården byggs ett serviceområde som rymmer ett antal verksamheter, bl a lokaler för maskin- och produktion, drift- och underhållsupplag samt område för extern etablering. Stor potential för ökad kombitrafik I dag hanteras 18 600 enheter per år på kombiterminalen i Umeå. Nu har man slagit i taket kapacitetsmässigt och den nya kombiterminalen välkomnas av näringsliv och aktörer verksamma inom kombinerade transporter. Med den nya kombiterminalen bedöms volymerna öka med 7-8 % varje år, bl a därför att samordningen med hamnen underlättas. Ökningen det första året blir troligen större, minst 10 %. Den totala ytan på godsbangården är ca 5,8 ha, vilket kan jämföras med dagens ca 2,1 ha. Spårlängderna ökar från 1 320 m till 3 220 meter. Området har dessutom stor utvecklingspotential att växa ytterligare. Utbyggnaden av godsbangården kommer vara klar till trafikeringsstarten av Botniabanan. Godsbangårdens lokalisering kommer att möjliggöra smidiga transportlösningar. För området strax väster om godsbangården är bygghandlingar klara för den s k Norra länken. Den kommer att utgöra en viktig del av huvudvägnätet kring Umeå. 9 Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav

Umeås nya godsbangård Övriga terminaler Umeås timmerterminal vid Gimonäs tar emot ca 165 000 ton sågtimmer och massaved från inlandet för att lastas om från järnväg till lastbil och distribueras vidare till Obbola och Holmsund. I Vännäs, vid Botniabanans anslutning till Stambanan finns dels växlings- och godsbangård med stora expansionsmöjligheter, dels ytterligare järnvägsresurser, t ex lokverkstad, vagnverkstad och personal. Detta bidrar också till att stärka de samlade resurserna i Umeåregionen. Timmerterminalen i Storuman hanterar ca 87 000 ton rundvirke per år. Merparten transporteras till Umeås timmerterminal. Lycksele timmerterminal transporterar ut ca 132 000 ton rundvirke. Merparten transporteras till Umeå timmerterminal. Nya trafikupplägg för järnväg Nya tågkoncept utvecklas för närvarande för fullt inom den europeiska järn- vägsmarknaden. Detta till följd av den generella, europeiska trenden att varuvärdena på de transporterade varorna ökar, vilket ökar kvalitetskraven på transporten. Detta avser främst olika typer av kombitransporter och ett i högre grad intermodalt transportsystem. De framtida godstransportkoncepten behöver vara anpassade till gods- och transportkundernas allt större krav på snabba transporter, stor flexibilitet och ökad leveranssäkerhet. Skiss på framtida tågupplägg med Botniabanan och den första etappen av Norrbotniabanan utbyggda. Systemtågupplägg 2015 LKAB Stålpendeln Kopparpendeln SCA-pendeln Volvopendeln Artic Rail Express Uman Ångan BD-ved Aitikpendeln Outokumpupendeln (SFL) Vagnlasttågsupplägg 2015 Narvik-Boden- Torneå/Hallsberg Ryssland-Seskarö/Piteå Luleå-Boden-Vännäs-Hallsberg Piteå-Skellefteå-Vännäs- Umeå-Örnsköldsvik- Sundsvall-Hallsberg Torneå-Umeå-Hallsberg Östersund-Hallsberg Kombitågsupplägg 2015 Kombiterminal Kombitåg Luleå-Malmö Kombitåg Luleå-Göteborg Kombitåg Luleå-Stockholm Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav 10

Flygfrakt och bussgods Umeå har Sveriges näst största postflygplats. Flygfrakt Umeåregionen har en väl utbyggd flygplats som kontinuerligt expanderar både i fråga om persontrafik och godstrafik. År 2005 hanterades ca 5 600 ton post, vilket gör den till Sveriges näst största postflygterminal. Samma år hanterades ca 450 ton övrigt gods vid flygplatsen. Med drygt 810 000 passagerare år 2005 har dessutom Umeå Sveriges 6:e mest trafikerade flygplats. Flygplatsen har en strategisk lokalisering, ca 3,5 km från sjukhus- och universitetsområdet, som är Norrlands största arbets- och studieplatsområde, 5 km från Umeå centrum och ca 10 km från hamnen. Bussgods Bussgodsterminalen vid Umeå Busstation hanterar gods som transporteras efter tidtabell i linjetrafik på uppdrag av Länstrafiken. Bussgods, som har stor betydelse för norra Sverige är huvudsakligen inriktade på smågods. Postflyg, ton 5 000 2 500 500 Även Vägverket investerar Vägverket kommer att satsa ca 425 miljoner i en första etapp av det sk Umeåprojektet. Vägpaketet består i en upprustning/ombyggnad av E4 och E12 till ringled runt staden. På längre sikt finns planer på en västlig länk, inklusive ny bro över Umeälven. Beräknad kostnad för västra länken är mellan 600 miljoner och en miljard kronor. Härigenom skapas en smidig anslutning och ökad tillgänglighet till den nya godsbangården och till övriga terminaler i regionen. Investeringar har gjorts i tunneln genom Umskalet, vilket ger öppen förbindelse året runt med den expanderande hamnen i Mo i Rana, som genomför en stor satsning på intermodalitet. Därför utgör E12-stråket och Umeåregionen en värdefull länk från Ryssland, Baltikum, Finland till norska kusten. 11 Umeå ett av Sveriges stora transport- och logistiknav

Umeå ett av Sveriges transport- och logistiknav Den privata tjänstesektorn och en kraftig industritillväxt har varit starkt bidragande faktorer bakom Umeåregionens frammarsch som en av landets främsta tillväxtregioner. En av grundförutsättningarna är också Umeåregionens unika fördelar som centralnod i det nordsvenska transportsystemet. Nu investeras 15,4 miljarder i en samlad transportinfrastruktursatsning för att ytterligare stärka Umeåregionens ställning som ett av Sveriges stora transport- och logistiknav.