STRYKBRÄDAN ETT TILLVÄXTHUS Antikvarisk konsekvensbeskrivning 2010-03-29
INNEHÅLL ANTIKVARISK KONSEKVENSBESKRIVNING... 5 ANTIKVARISKT UTLÅTANDE... 6 BAKGRUND... 7 FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 KORT OM OBJEKTET... 10 BESKRIVNING AV PROJEKTET... 12 GESTALTNINGSFÖRSLAG NY ENTRÉHALL... 13 ANTIKVARISKA KONSEKVENSER AV FÖRSLAGEN... 15 UPPDRAGSGRUPP... 17
ANTIKVARISK KONSEKVENSBESKRIVNING Objekt: Strykbrädan Klädesfabriken 1. Norrköping Beställare: Norrköpings kommun Underlag för bedömning: - Idéskisser, ÅWL Arkitekter AB 2010-04-15 - Program handling, TP Group Sweden AB, 2009-02-13 5 (17)
ANTIKVARISKT UTLÅTANDE Strykbrädan är en äldre fd industrilokal som är belägen mitt i Riksintresse för kulturmiljövården, Norrköpings innerstad och Industrilandskapet samt utgör ett betydande inslag i närmiljö vid Byggnadsminnet Strykjärnet, Arbetets museum. Entrékonstruktionen bedöms vara ett tillägg som innebär en stor förändring av byggnadens arkitektoniska komposition och kommer att ha en påtaglig inverkan på de kulturhistoriska värdena, såväl positiva som negativa, både hos byggnaden i sig och på dess omgivning. Ett nytt utvändigt trapphus på byggnaden Strykbrädan ökar byggnadens tillgänglighet, gör det mer läsbart var besökarna ska ta vägen samt blir en ny turistattraktion i industrilandskapet i och med utsiktsplattformen över strömmen. Planerna innebär även att byggnaden kommer att öppnas upp rent fysiskt, dels ur tillgänglighetsperspektiv via den planerade hissen, dels genom den nya verksamheten som Tillväxthus och café. Detta innebär att en viktig del av Norrköpings kulturarv blir tillgängligt för allmänheten i stort ur flera nya dimensioner. Den invändiga ombyggnationen av Strykbrädan innebär en möjlighet att återgå till, och på ett tydligare sätt än vad som tidigare varit fallet, lyfta fram den historiska miljön hos och de industriella kvalitéerna i byggnadens interiör. Den nya entrékonstruktionen kommer att medföra partiell håltagning i byggnadens ursprungliga murverk i anslutning till äldre fönsteröppningar samt nya infästningar i murliv. Likaså innebär entrékonstruktionen att delar av den äldre stommen måste avlägsnas permanent. Ingreppen i murverk samt rivningsinsatser påverkar byggnadens kulturhistoriska värde negativt och bör därför dokumenteras noga vid genomförandet. Sammantaget bedöms inverkan på byggnadens kulturhistoriska värden som betydande, men accepterbara i och med att entrékonstruktionen uppförs som en fristående konstruktion som endast vid ett fåtal ställen förankras i fasad och gör mindre åverkan på byggnadens kulturhistoriska kvalitéer än om konstruktionen integrerats i sin helhet. Konstruktionens formspråk och materialval återknyter till på platsen redan befintliga industrikonstruktioner. Ingreppen i murverket kan anses som reversibla i och med att murverket går att återskapa och fasaderna omputsas. 6 (17)
BAKGRUND Niras Sweden AB har fått uppdrag av Norrköpings kommun, genom Etablering Norrköping AB, att utreda tekniska och ekonomiska förutsättningar för tillskapandet av ett Tillväxtens hus inom Strykbrädan, fastigheten Klädesfabriken 1. Byggnaden i fråga har ett högt kulturhistoriskt värde vilket påverkar utformandet av det eventuella Tillväxtens hus. Niras Sweden AB ser det därmed som nödvändigt med ett tidigt underlag som belyser byggnadens historik och vilka följderna blir av den planerade verksamheten med därtill kommande om- och tillbyggnad. Niras Sweden AB har av den anledningen låtit upprätta en kort antikvarisk konsekvensbeskrivning. 7 (17)
FÖRUTSÄTTNINGAR PBL Plan och bygglagen För all bebyggelse gäller PBL 3 kap. 10 : Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktär beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Aktuell byggnad Strykbrädan, belägen på fastigheten Klädesfabriken 1, är utöver de generella varsamhetsbestämmelserna även försedd med q (lilla Q) i detaljplan. Av gälland planbestämmelser framgår att byggnaden inte får rivas. För ny- och ombyggnad hänvisas till planens generella bestämmelser; För hela området gäller,, att stor hänsyn skall tas till den kulturhistoriska miljön vid utformning av anläggningar och byggnader Värdefull miljö. Ändring av byggnad får inte förvanska dess karaktär eller anpassning till omgivning. Följande är exempel på material och metoder som ska godtas vid bygglovprövning för ny- och ombyggnad. Fasader av kalkeller Kc-puts och avfärgning med gul kalk- eller KC-färg. Fasader med gul genomfärgad KC-puts. Befintliga tegelfasader som bibehålls. Nya tegelfasader som utförs med gult tegel. Fasadpartier av betong med måttligt stora glasytor. Bild ovan: Del av detaljplan för fastigheten klädesfabriken 1. Bild nedan: Klassificering av Kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Bild nederst: Fornlämningsområde. Kommunala underlag Enligt kommunens klassificering av Kulturhistoriskt värdefulla byggnader, antagen av kommunfullmäktige 23 maj 2002, är Strykbrädan, Klädesfabriken 1, klassad som byggnad av högsta värde. KML Kulturminneslagen Byggnaden ligger i direkt anslutning till byggnadsminnet arbetets museum. Strykbrädan är även beläget i ett fornlämningsområde som avser stadslager, RAÄ nr 52. Detta innebär att kulturlager av 8 (17)
äldre typ kan förväntas förekomma inom området i den mån de inte har förstörts av nutida grundgrävningar. Miljöbalken Norrköpings Industrilandskap utmed Motala ström är av riksintresse för kulturmiljövården (E 52). Riksintressena skyddas av Miljöbalken. I 1 kap 1 fastslås att lagen ska tillämpas så att värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas. Att ett område är av riksintresse enligt 3 kap Miljöbalken innebär att det bedöms ha så höga kulturvärden att det är av vikt för hela landet. Det råder inget byggförbud inom riksintresseområdena. Man kan få bygga eller exploatera inom riksintresset, men endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar natur- och kulturvärdena. Enligt Riksantikvarieämbetets värdetexter avseende riksintresset Norrköpings industrilandskap visar detta område tydligare än någon annan plats i landet den industriella utvecklingen, dess förutsättningar och den miljö detta skapat under särskilt 1600-talet och 1800-talets senare del. Områdets kärna utgörs av industrianläggningar från olika tidsepoker samt karakteriseras av ett högt markutnyttjande med fabrikskomplex, dammar, broar som har samlats kring kraften från det forsande vattnet. 9 (17)
KORT OM OBJEKTET Områdeshistorik Strykbrädan är belägen mitt i Norrköpings Industrilandskap. Området har haft industriell prägel ända sedan 1600-talet då Holmens Bruk anlade sin första papperskvarn på platsen. Holmens verksamhet förändrades över tid och 1854, då Holmens bruk ombildades till aktiebolaget Holmens Bruks och Fabriks AB, tillkom även textiltillverkning. Den textila industrin bestod först av ett bomullsspinneri, men innefattade så småningom även yllefabrikation. Bomullsindustrin var i bruk till 1964 och några år senare 1970 lades även yllefabrikationen ned. Förändringen av Laxholmen har skett successivt sedan 1600-talet, se Bilaga Historiska kartor. Av kartmaterial från 1751 framgår att det redan då fanns tre byggnader på holmen ute i strömmen, samt att den delades av ett något sankare parti. Redan då fanns ett antal spänger eller bryggor som kopplade samman Laxholmen med omgivande stränder. 1828 har det sanka partiet mitt på holmen dikats ut och är markerat som en vattenfåra. På Laxholmens östra del finns på denna karta fortfarande en av byggnadskropparna från 1700-talskartan samt två nya byggnadskroppar. Trettio år senare är en enda byggnadskropp markerad på samma plats som de tidigare tre. Vid samma tid har även en ny, lång byggnadskropp uppförts på den västra holmens norra strand, samt en mindre byggnadskropp i vinkel mot den förra. 1869 uppfördes Strykbrädans första byggnadsdel efter ritningar av arkitekt Theodor Glosemeyer. Sannolik utvidgades Laxholmen med fyllnadsmassor för att uppbringa tillräckligt stor byggbar yta för byggnaden. Byggnaden uppfördes som ett industrihotell och var i funktion som ett sådant fram till och med 1882. Därefter påbörjades den första av strykbrädans alla om och tillbyggnader. 1891 tillbyggnad. Sannolikt efter ritningar av arkitekt Karl Flodin, dåvarande stadsarkitekt i Norrköping. Det är sannolikt vid detta tillfälle som ett valv slås över vattenfåran mitt på Laxholmen och en ny, lägre, byggnadskropp uppfördes. Tillbyggnaden gällde främst en utvidgning av Laxholmens Wäfveri. 1904/1906 påbyggnad. Arkitekt Albin Österdahl. Byggnadskroppen från 1891 höjdes med ytterligare en våning. 1921 tillbyggnad. En lägre tillbyggnad uppfördes på byggnadens östra gavel efter ritningar av Ivar Tengbom, professor Stockholm. I denna del inrymdes Laxholmens kraftverk. 1944 ombyggnad. Holmens Bruks & Fabriks AB. Portvaktsbyggnaden byggdes om och anpassades till elektriska grindar. 1948 tillbyggnad. Förenade Yllefabrikerna, Norrköping. Det på byggnaden centralt belägna trapphuset byggdes om och ett nytt hisstorn uppförs i direkt anslutning till den nya byggnadskroppen. 10 (17)
1950 ombyggnad. Förenade Yllefabrikerna, Norrköping. Bland annat pålning för att stabilisera delar av byggnaden. 1960-talet, nedläggning av bomullsindustrin varefter en verkstadsskola för Holmens bruk inrymdes i byggnaden. 1993 byggdes Strykbrädan om på nytt, denna gång för att inrymma ett flertal olika universitetsinstitutioner samt arbetslivsinstitutet. I samband med denna förändring genomfördes restaurering av byggnadens fasader samt ett fönsterbyte. Arkitekter för denna ombyggnation var VBB arkitekter, Norrköping, Arkitekt SAR Måns Hagberg. Arkitekter som tidigare format byggnaden Glosemeyer, Theodor, arkitekt. Född 1832, död 1886. Arkitekt och t f stadsarkitekt i Norrköping 1885-1886. Ritade fabriksbyggnader i industrilandskapet, bl. a. ullmagasinet i Drags, kontors- och affärshus, Saltängsskolan, Statens skola för vuxna (Ebersteinska skolan), Lenings sjukhem samt påbyggnad av gamla tullhuset 1876. Arkitekt Karl Flodin. Född?, död 1930. Arkitekt och stadsarkitekt under åren 1886-1926. Under det sena 1800-talet drev han parallellt med sitt åtagande som stadsarkitekt arkitektfirman Flodin & Franzén. Tillsammans med John Franzén ritade de ett flertal byggnader i Norrköping, bland annat i kvarteren Nyckeln, Sippan och Tallen. Arkitekt Albin Österdahl Arkitekt Ivar Tengbom. Född 1878, död 1968. Tengboms stora genombrott kom 1920 när han vann tävlingen om Stockholms konserthus uppfört 1924-26. De följande åren var Ivar Tengbom en flitigt anlitad arkitekt. Tengbom ritade flera byggnader i Norrköpings industrilandskap bland annat Värmekyrkan i en av byggnaderna i kvarteret Kåkenhus. Holmens Bruks & Fabriks AB, ansvarig arkitekt oklart. Förenade Yllefabrikerna, Norrköping, ansvarig arkitekt oklart. Arkitekt SAR Måns Hagberg. 11 (17)
BESKRIVNING AV PROJEKTET Niras Sweden AB, tidigare TP Group Sweden AB har tillsammans med ÅWL arkitekter utarbetat förslag till utformning dels av byggnadens interiör för att anpassa bygganden till verksamheten i ett tillväxthus, dels av ett nytt entrépartiet på byggnadens sydvästra fasad. Interiören Syftet med Tillväxtens hus är att föra samman tillväxtbefrämjande aktörer i en och samma byggnad, samt att erbjuda exempelvis avknoppningsföretag från universitetet eller liknande tillväxtföretag en bra kontorsmiljö. Förslaget innebär att befintlig lös inredning från ombyggnationer 1993 och 1995 till stora delar rivs och ny inredning inryms i byggnaden. Installationer gjorda vid de senaste ombyggnationerna kommer till största delen att vara kvar med undantag för luftbehandling och komfortkyla vilka måste anpassas till den nya verksamheten. I dagsläget är hyresgästerna hänvisade till två separata trapphus, samt en sekundärt tillkommen spiraltrapp mellan våning 2 och 3. I bottenvåningen planeras kontor, möteslokaler samt ett café. Möjligheterna för att ha uteservering invid strömmen undersöks. Tanken med Caféet är att detta ska öppna upp byggnaden för allmänheten. Det befintliga Holmens museum integreras med den öppna lokalen. Därigenom tillgängliggörs Holmenmuseets utställnings- och arkivmaterial. Den museala pappersproduktionsverksamheten förflyttas till verkstadslokalerna i källaren och blir tillgänglig vissa tider eller efter överenskommelse. På våning 2-4 anpassas kontorslokaler för de nya tillväxtaktörerna och nyföretagarna. Nytt entréparti Ett utvändigt trapphus planeras utmed byggnadens sydvästra fasad. Tanken med den nya konstruktionen är att den ska erbjuda nya och handikappanpassade kommunikationsvägar i byggnaden, samt tillgodose dagens krav på tillgänglighet. Tanken är även att det nya trapphuset ska bli en tydligare entré som ska leda besökaren till byggnaden, samt skapa bättre förutsättningar för att utnyttja de stora rumsvolymerna i byggnaden. En viktig avsikt är även enligt byggnadens program att ge byggnaden en identitet. 12 (17)
GESTALTNINGSFÖRSLAG NY ENTRÉKONSTRUKTION Det externa trapphuset är enkelt med inspiration från koltransportören på motstående sida av strömmen och utformat med fokus på funktionen. Entrékonstruktionen saknar väderskydd. I konstruktionen skall ett hisschakt integreras. Det är tänkt som ett från den övriga konstruktionen fristående och sluten konstruktion för att uppnå ett för hissen optimalt klimat. Trapphuset utformas med gångbryggeliknande bjälklag i durkplåt med räcken av nät och bärande balkkonstruktion. För att undvika att smutsat vatten droppar ned på personer som rör sig längre ned i trapphuset monteras plåtlådor och hängrännor under gångbryggorna. Entrékonstruktionens byggnadsvolym kragar ut åt väster och växer upp på höjden mot en utsiktsplattform i nivå med taknock. Hissen skall gå ända upp till denna nivå. Bottenvåningen förses med en skärm av ett genomsiktligt material som agerar säkerhetsgräns, dvs. det externa trapphuset går att stänga nattetid. YTTERLIGARE PARAMETRAR I ENTRÉKONSTRUKTIONENS GESTALTNING Fackverkskonstruktionen kommer att förses med ljusnoder i knutpunkterna samt annan ljussättningsarmatur. Möjligheter finns även att klä byggnaden vid olika evenemang, exempelvis med löst hängande kedjor som kan belysas med kulört ljus. 13 (17)
14 (17)
ANTIKVARISKA KONSEKVENSER AV FÖRSLAGEN Ett nytt utvändigt trapphus på byggnaden Strykbrädan ökar byggnadens tillgänglighet, gör det mer läsbart var besökarna ska ta vägen samt blir en ny turistattraktion i industrilandskapet i och med utsiktsplattformen över strömmen. Planerna innebär även att byggnaden kommer att öppnas upp rent fysiskt, dels ur tillgänglighetsperspektiv via den planerade hissen, dels genom den nya verksamheten som Tillväxthus och café. Detta innebär att en viktig del av Norrköpings kulturarv blir tillgängligt för allmänheten ur flera och nya dimensioner. Den invändiga ombyggnationen av Strykbrädan innebär en möjlighet att återgå till, och på ett tydligare sätt än vad som tidigare varit fallet, lyfta fram den historiska miljön hos och de industriella kvalitéerna i Strykbrädans interiör. Industrilandskapet är en miljö som präglats av behovet av vattenkraft och industrialismens snabba expansion. Bebyggelsen har växt fram allt eftersom behov uppstått och redan befintliga byggnader har anpassats till nya behov och verksamheter. Karakteristiskt för förändringarna i industribebyggelsen är att de ofta har utformats med höga arkitektoniska i ideal och förändringar har utformats i harmoni med omkringliggande bebyggelse. Formspråk och materialval knyter ann till den äldre bebyggelsen, ofta med en för tiden modern touch. Denna naturliga förändring och expansion av byggnadskropparna har i regel gjort dem till intressanta sammansatta volymer som med tiden blivit starka arkitektoniska gestalter. Den befintliga byggnaden vid Laxholmstorget är en imposant, traditionell och ganska vacker byggnad med ordning och harmoni. Rent fysiskt innebär entrékonstruktionen partiell håltagning/rivning av byggnadens ursprungliga murverk i anslutning till äldre fönsteröppningar samt nya infästningar i murliv. Likaså innebär entrékonstruktionen att delar av den äldre byggnadskroppen måste avlägsnas permanent (träbyggnaden samt där till hörande betongfundament). Ingrepp i murverk samt rivningsinsatser påverkar byggnadens kulturhistoriska värde negativt och bör därför dokumenteras noga vid genomförandet. Entrén uppförs som en fristående konstruktion som endast vid ett fåtal ställen förankras i fasad och kan därför anses göra mindra åverkan på byggnadens kulturhistoriska kvalitéer än om konstruktionen integrerats i sin helhet. Ingreppen i murverket kan även de anses som reversibla i och med att murverket går att återskapa och fasaderna omputsas. Det externa trapphuset är relativt stort i förhållande till byggnaden. En tillbyggnad utmed Styrkbrädans sydvästra fasad splittrar byggnadens idag mycket monumentala framtoning, samtidigt som det går att känna igen rörelsen mot grannfastigheten i tidigare gjorda tillbyggnader. Entrékonstruktionen bedöms även vara ett tillägg som innebär en stor förändring av byggnadens arkitektoniska komposition och kommer att ha en påtaglig inverkan på de kulturhistoriska värdena, såväl positiva som negativa, både hos byggnaden i sig och på dess omgivning. Den nya byggnadskonstruktionen sträcker sig delvis upp över takfoten, vilket vid första åsynen kan kännas radikalt, men befintlig taklinje har brutits vid ett flertal av de senare tillkomna tillbyggnaderna. Att 15 (17)
låta byggnadsvolymen sticka upp över takfot kan således ses som ett anknytande drag till hur tidigare tillskott hanterats på byggnaden. Trots Industribyggnadernas stora volymer och påkostade arkitektur finns risk för att de kommer att hamna i bakgrunden av det nya trapphuset. Det är av den anledningen av stor vikt för bebyggelsemiljöns kulturhistoriska kvalitéer att tona ned entrékonstruktionen så att den inte blir allt för dominerande samt hålla kvar vid byggnadens ursprungliga arkitektoniska rytm där så går. Det är även att föredra om materialvalet tydligt knyter ann till närmiljön, exempelvis Koltransportörens fackverkskonstruktion som står på motstående sida av strömmen. Koltransportören är en konstruktion som trots sin enkelhet och funktionella prägel, har en permanent karaktär. Hanna Domfors Byggnadsantikvarie 16 (17)
UPPDRAGSGRUPP Hör gärna av er om ni har frågor eller funderingar avseende analysen och dess innehåll. Niras Sweden AB Box 761 601 17 Norrköping Bo Sundberg, Uppdragsansvarig 011-26 40 39 bo.sundberg@niras.se Hanna Domfors, Byggnadsantikvarie 011-26 40 63 hanna.domfors@niras.se 17 (17)
BILAGA Historiska kartor Av: Hanna Domfors Norrköpingskarta 1751 Norrköping 1828 Norrköpingskarta 1858 1 (2)
Norrköping 1879 Norrköping 1906 2 (2)