Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2014 2019
Innehåll Inledning... 3 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg... 14 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd... 14 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning... 15 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden... 16 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning... 18 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning... 19 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning... 21 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.... 24 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m.... 36 1:3 Handikappersättningar... 41 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m.... 42 1:5 Ersättning för kroppsskador... 44 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen... 47 2:1 Försäkringskassan... 58 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn... 60 1:1 Allmänna barnbidrag... 60 1:2 Föräldraförsäkring... 62 1:3 Underhållsstöd... 68 1:4 Bidrag till kostnader för internationella adoptioner... 70 1:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn... 71 1:8 Bostadsbidrag... 73 Bilaga 1 Sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen Bilaga 2 Utgifter inom socialförsäkringen m.m. Bilaga 3 Månadsfördelade prognoser för 2015 Bilaga 4 Statliga ålderspensionsavgifter Bilaga 5 Förteckning över kontaktpersoner
Inledning Prognoserna i denna rapport är sammantaget högre än de prognoser som lämnades den 4 november 2014. Det är framför allt utgifterna för ohälsoområdet som beräknas bli högre. För de flesta övriga förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde är förändringarna små och där har synen på den underliggande utvecklingen inte förändrats nämnvärt. Prognoser är nästan alltid osäkra. Osäkerheten ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. I prognoserna i denna rapport har hänsyn inte tagits till föreslagna regeländringar i lagda propositioner med lagförslag (regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1). Det har inte heller tagits hänsyn till regeringen aviserade regeländringar för vilka det inte finns lagförslag eftersom detaljerade underlag för att utföra beräkningar saknas. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan senast den 20 januari 2015 redovisa utgiftsprognoser för 2015 2019 för samtliga anslag och anslagsposter. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Denna rapport är svar på regeringsuppdraget och lämnas genom inrapportering i regeringskansliets och myndigheternas gemensamma statsbudgetsystem Hermes. Rapporten omfattar dels prognoser för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde, dels prognoser för Försäkringskassans förvaltningsanslag. Samtliga belopp i rapporten är angivna i löpande priser. 3
Utgifter för de förmåner som finns inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan De totala utgifterna för Försäkringskassans sakanslag förväntas öka successivt under prognosperioden från 194 miljarder kronor 2014 till 222 miljarder kronor 2019, se diagram ovan. Osäkerheten i prognoserna ökar ju längre tidshorisont som prognosen avser och om reglerna för sakanslaget ändras. På många områden skrivs prognoserna för 2014 och 2015 fram för åren 2016 2019. För alla tre utgiftsområdena inom Försäkringskassans sakanslag ökar utgifterna under prognosperioden. För utgiftsområde 9, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, beräknas utgifterna öka från 30 miljarder kronor år 2014 till 35 miljarder kronor år 2019. För utgiftsområde 10, Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning beräknas de öka från 91 miljarder kronor år 2014 till 104 miljarder kronor år 2019. Även utgifterna inom utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, beräknas öka från 73 miljarder kronor år 2014 till 83 miljarder kronor år 2019. 4
Sammanställning av prognoserna för förmånerna inom Försäkringskassans ansvarsområde inklusive statlig ålderspensionsavgift. Belopp i miljarder kronor 2013* Ingående överföringsbelopp 3,6 3,0 2,1 Anslagna medel 190,9 196,7 198,9 Tilldelade medel 187,3 193,6 196,9 Prognos 188,7 194,2 201,0 208,0 212,8 217,5 222,2 Avvikelse från anslag +2,2 +2,5 2,1 Avvikelse från tilldelade medel 1,4 0,6 4,1 Överskridande av anslagskredit 0 0 1,4 Anm. *Utfall Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2014 är 196,7 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under år 2013 var 3,0 miljarder kronor. Tilldelade medel (summan av ingående överföringsbelopp och anslagna medel) för 2014 är 193,6 miljarder kronor. De sammanlagda utgifterna för sakanslagen beräknas till 194,2 miljarder kronor. Detta är 2,5 miljarder kronor lägre än anslagna medel, men 0,6 miljarder kronor högre än tilldelade medel. Totalt anslagna medel inom Försäkringskassans ansvarsområde (exklusive förvaltningsanslag) för år 2015 är 198,9 miljarder kronor. Sammanlagt utnyttjade anslagskrediter under 2014 beräknas bli 2,1 miljarder kronor. De sammanslagna utgifterna för sakanslagen beräknas till 201,0 miljarder kronor. Detta är 2,1 miljarder kronor högre än anslagna medel och 4,1 miljarder högre än tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 1,4 miljarder kronor. Utvecklingen inom olika försäkringsområden För alla tre utgiftsområdena redovisas för varje anslag hur utgifterna förväntas utvecklas under prognosperioden. En del anslag är av storleksordningen flera miljarder kronor medan andra bara omfattar några miljoner kronor. Det medför att de små anslagen inte syns tydligt i de redovisade diagrammen. Försäkringskassan har trots det valt att redovisa alla utgiftsområden i ett diagram eftersom det ger en bra översikt. 5
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. *Utfall. För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Statens utgifter för assistansersättning beräknas uppgå till 23,8 miljarder kronor 2014 för att sedan öka till 28,3 miljarder kronor 2019, se diagram ovan. Ökningen drivs främst av att genomsnittligt antal ersatta timmar per brukare och månad beräknas fortsätta att öka och att schablonbeloppet (ersättning per timme) höjs. Ökningen drivs även av att antalet brukare ökade svagt 2014 och förväntas fortsätta att öka 2015. Utgifterna för tandvårdsstödet förväntas successivt öka under hela prognosperioden. Under 2014 beräknas utgifterna uppgå till 5,2 miljarder kronor för att öka till 6,1 miljarder kronor år 2019. 6
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. *Utfall. För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats på många områden då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan Sammantaget beräknas anslagsbelastningen för de större anslagen inom sjukförsäkringen öka under prognosperioden, från 77,8 miljarder kronor år 2014 till 90,3 miljarder kronor år 2019, uttryckt i löpande priser. Ohälsotalet 1 har ökat svagt sedan hösten 2013 och prognostiseras att fortsätta öka i svag takt till och med 2016, för att därefter stabiliseras på en nivå strax under 29 nettodagar per registrerad försäkrad. Utgifterna för anslaget sjukpenning och rehabilitering m.m. beräknas öka från 32 miljarder kronor år 2014 till 47 miljarder kronor år 2019, se diagram ovan. Antalet pågående sjukfall beräknas öka under prognosperioden. I ett historiskt perspektiv får dock uppgången i antalet långa sjukfall betecknas som begränsad. Nyinflödet, som har ökat sedan 2010, beräknas fortsätta att öka men med en avtagande årlig ökningstakt. Från och med 2018 beräknas nyinflödet öka i takt med befolkningstillväxten. Givet den historiska variationen råder det dock stor osäkerhet om nyinflödets utveckling på lång sikt. 1 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade försäkrade (befolkningen) 16 64 år. Alla dagar är omräknade till nettodagar, t.ex. 2 dagar med halv ersättning blir 1 dag. 7
Även sjukfallens varaktighet bedöms öka under 2014 och 2015, men sedan vara ungefär oförändrad under resten av prognosperioden. Försäkringskassan bedriver ett intensivt arbete med att införa nya arbetssätt, exempelvis En enklare sjukskrivningsprocess. Försäkringskassans arbete med att utveckla sjukskrivningsprocessen syftar bland annat till att tidigare identifiera grupper som är i störst behov av insatser genom en mer behovsstyrd och differentierad handläggning inom sjukförsäkringen. Detta förväntas förkorta sjukskrivningstiderna framför allt med avseende på längre sjukfall och bör därmed innebära lägre utgifter på sikt. Detta är inte beaktat i nuvarande prognos. Osäkerheten får därmed betecknas som stor, framför allt på längre prognoshorisonter. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning har minskat sedan 2007 då det var drygt 550 000 personer i beståndet. I december 2013 var antalet 363 000 personer. De närmaste åren beräknas antalet fortsätta att minska och i december 2019 beräknas 336 000 personer ha aktivitets- eller sjukersättning. En stor del av minskningen beror på att många personer med sjukersättning uppnår 65 års ålder. Sammantaget beräknas utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minska något från 39,4 miljarder kronor 2014 till 38,1 miljarder kronor 2019. Utgifterna för arbetsskadeersättningar beräknas fortsätta att minska svagt från 3,6 miljarder kronor 2014 till 2,8 miljarder kronor 2019. Det beror till stor del på att antalet tillkommande ärenden är, och förväntas bli, färre än antalet som upphör. Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor Anm. *Utfall. För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. Källa: Försäkringskassan 8
Inom föräldraförsäkringen är det främst att antalet barn i olika åldrar ökar, men också att timlönerna successivt blir högre, som medför att utgifterna förväntas stiga under hela prognosperioden. Antalet utbetalda föräldrapenningdagar och därmed utgiften för anslagsposten föräldrapenning förväntas öka från 27,4 miljarder kronor år 2014 till 32,8 miljarder kronor för 2019. Även utgifterna för tillfällig föräldrapenning samt allmänna barnbidrag beräknas öka under hela prognosperioden. För tillfällig föräldrapenning rör det sig om en ökning från 5,9 miljarder kronor år 2014 till 7,0 miljarder kronor år 2019. Utgiften för allmänna barnbidrag ökar till följd av att antalet födda barn och antalet barn i åldrarna 0 16 år blir fler under prognosperioden. Utgiften för anslaget allmänna barnbidrag förväntas öka från 25,3 miljarder kronor år 2014 till 27,5 miljarder kronor år 2019. Utgifterna för underhållsstöd beräknas till drygt 2 miljarder kronor i genomsnitt per år under prognosperioden. Utvecklingen inom underhållsstöd beror på att antalet barn med underhållsstöd väntas fortsätta minska under prognosperioden. Effekten av minskningen av antalet barn dämpas något av att debiterat belopp minskar. Utgifterna för vårdbidrag antas öka från 3,3 miljarder kronor år 2014 till 4,2 miljarder kronor 2019. En orsak är att det blir allt vanligare med vårdbidrag för barn i åldrarna 10 19. Utgiften för bostadsbidrag var 4,5 miljarder kronor 2013 och beräknas öka till 5 miljarder kronor år 2014. Denna ökning är en följd av att det särskilda bidraget höjdes från och med år 2014. År 2019 beräknas utgifterna ha minskat något till 4,5 miljarder kronor. Att utgifterna minskar bedöms främst bero på att de bidragsgrundande taknivåerna inte är inflationsjusterade, vilket leder till att allt färre hushåll blir berättigade till bidraget. 9
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT De väsentligaste skillnaderna jämfört med prognosen som lämnades den 4 november 2014 redovisas nedan. I sammanställningen ingår inte Försäkringskassans förvaltningsanslag. Jämförelse med föregående prognos. Belopp i miljoner kronor Föregående prognos 193 852 200 763 207 744 212 662 217 124 222 035 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antagande 53 178 1 212 2 178 2 430 2 830 Volym- och strukturförändringar 437 1 725 2 815 3 621 4 003 4 214 Nya regeländringar 0 1 182 1 396 1 399 1 362 1 362 Ändrat regleringsbelopp för statlig ålderspensionsavgift 0 0 30 59 0 Övrigt 0 0 0 0 0 0 Differens mot förslag i budgetpropositionen 106 Ny prognos 194 236 201 021 207 951 212 736 217 394 222 058 Differens i miljoner kronor 384 259 207 74 270 22 Differens i procent 0,2 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 Anm. Inkl. statlig ålderspensionsavgift. Sammantaget har prognoserna höjts marginellt för samtliga år, jämfört med de prognoser som lämnades den 4 november 2014. De nya makroekonomiska förutsättningarna har haft en sänkande effekt på de flesta anslagsposterna. Volymoch strukturförändringar har höjt prognoserna framför allt inom ohälsoområdet. I denna prognos har hänsyn inte tagits till regeringens lagförslag och aviserade regeländringar eftersom regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1) inte antogs av riksdagen. Detta medför lägre prognoser för underhållstöd, föräldrapenning, kroppsskador, aktivitets- och sjukersättningar samt sjukpenning och högre prognos för arbetsskadeersättningen. Prognosen höjs för sjukförsäkringen med sammanlagt 0,2 miljarder kronor 2014 och 0,9 miljarder kronor 2015. På längre sikt är förändringarna större, men osäkerheten är också mycket högre. Det är framför allt ett högre inflöde till sjukpenningen som drar upp prognosen. Det finns tydliga tecken på att föregående prognos underskattat inflödets utveckling under hösten/vintern och det förväntade nyinflödet har därför justerats upp för 2014 2016. Däremot har sjukfallens förväntade varaktighet inte justerats nämnvärt i denna prognos. Prognosen för anslagsposten aktivitets- och sjukersättning har höjts för 2014 till följd av en marginell höjning av medelersättningen för sjukersättning. Prognosen för resterande år har sänkts, främst till följd av att prognosen för prisbasbeloppet reviderats ned och att ersättningsnivån sänkts. Sänkningen motverkas av ett ökat inflöde till aktivitets- och sjukersättningen. De sänkta prognoserna för timlöneökningen samt prisbasbeloppet och en justering av fördelningen mellan olika föräldrapenningdagar har föranlett en sänkning av prognosen för föräldrapenning. Prognosen för tillfällig föräldrapenning har höjts för åren 2014 2016, medan den har sänkts för åren 2017 2019. Höjningen beror 10
på en justering i ökningstakten av antal nettodagar och sänkningen beror på att ökningstakten i timlönen har justerats ner. Att regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1) inte antogs av riksdagen innebär en sänkning av utgiften för underhållsstöd. Underhållsstödet förväntades höjas med 300 kronor per barn och månad, vilket innebar en nivåhöjning av prognosen som presenterades i november med i genomsnitt 555 miljoner kronor för varje år 2015 2018. Prognosen för statlig assistansersättning har höjts för samtliga år. Ökningen i antalet brukare har varit kraftigare än vad som väntades i november 2014 och de väntas nu bli fler även nästa år. Behov av ytterligare anslagsmedel för 2014 I regleringsbrevet för 2014 anges för samtliga anslagsposter utom en att inget anslagssparande får föras över från år 2013 till 2014. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2013 och 2014 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2013 till 2014 och från år 2014 till 2015. Preliminärt utfall för år 2014 beräknas vara tillgängligt först den 18 januari. Av denna anledning redovisas inte eventuellt behov av utökade anslagskrediter för år 2014 i denna rapport. Prognoserna för 2014 pekar dock på att inget av anslagen kommer att överskrida medgiven anslagskredit. Behov av ytterligare anslagsmedel för 2015 I regleringsbrevet för 2015 anges för samtliga anslagsposter utom effektiv sjukskrivningsprocess att inget anslagssparande får föras över från år 2014 till 2015. Högsta tillåtna anslagskredit för budgetåren 2014 och 2015 för respektive anslagspost framgår av regleringsbreven. Utnyttjade krediter (negativa överföringsbelopp) överförs därför i beräkningarna både från år 2014 till 2015 och från år 2015 till 2016. För fem anslag/anslagsposter visar utgiftsprognosen för år 2015 att de beräknade utgifterna överstiger tillgängliga medel (tilldelade medel samt högsta tillåtna anslagskredit). Då prognoserna är osäkra och det ännu inte finns utfall för 2014 avvaktar Försäkringskassan med att föreslå tilläggsanslag och återkommer med det i de fall det är aktuellt i Budgetunderlaget i februari. De anslag där prognoserna nu visar på att tilläggsanslag kan bli aktuella är 9.4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 42 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 28 miljoner kronor. 9.4:4 Kostnader för statlig assistansersättning där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 1 826 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 605 miljoner kronor. 11
10.1:1.21 Sjukpenning där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 2 212 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 725 miljoner kronor. 10.1:1.19 Rehabiliteringspenning där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 101 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 30 miljoner kronor. 10.1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare där det prognostiserade medelsbehovet 2015 överskrider tilldelade medel med 40 miljoner kronor, vilket innebär att anslagskrediten överskrids med 36 miljoner kronor. Sammanfattande tabell över anslag/anslagsposter som beräknas överskrida anslagskrediten 2015 Belopp i tusental kronor Anslag/anslagspost Ingående överföringsbelopp från 2014 Anslag år 2015 Prognos 2015 Avvikelse från tilldelade medel Överskridande av anslagskredit Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 0 266 995 308 692 41 697 28 347 Kostnader för statlig assistansersättning 1 141 455 24 421 000 25 106 000 1 826 455 605 405 Sjukpenning 246 267 29 546 000 31 512 079 2 212 346 724 846 Rehabiliteringspenning 0 1 418 000 1 519 450 101 450 29 600 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 0 66 500 106 000 39 500 36 175 Uppdrag Enligt regleringsbrev för budgetåret 2015 ska Försäkringskassan redovisa utgiftsprognoser för 2015 2019. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten samt lämnas i Hermes enligt instruktion från ESV. Följande ska redovisas: Belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad Prognostiserat utfall för 2015 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad Förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar, och Beskrivningar av eventuella förändringar av prognosmodeller I denna rapport redovisas prognoser för åren 2014 2019 för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde inom utgiftsområdena 9, 10 och 12. I respektive avsnitt redovisas även en jämförelse med närmast föregående prognos. En sammanfattande tabell över anslagsuppföljningen som inkluderar en jämförelse med statsbudgeten redovisas i bilaga 1. Utvecklingen av antal förmånstagare, antal utbetalningar och olika medelbelopp m.m. redovisas i bilaga 2. Månadsfördelade prognoser för år 2015 redovisas i bilaga 3. Redovisning av de anslagsposter som är statliga ålderspensionsavgifter lämnas i bilaga 4. I inledningen till denna beskrivs de statliga ålderspensionsavgifterna samt hur de beräknas och redovisas. 12
En förteckning över kontaktpersoner för respektive anslag finns i bilaga 5. Prognosunderlag Försäkringskassan strävar efter att i alla prognossammanhang använda det mest aktuella dataunderlaget med godtagbar kvalité som finns tillgängligt. Eftersom en viss eftersläpning finns i statistiken innebär det för denna rapport att material för november 2014 i största möjliga utsträckning har använts. Det ekonomiska månadsutfallet till och med minst november 2014 har beaktats för samtliga anslag. Hänsyn har inte tagits till föreslagna regeländringar i regeringens budgetproposition för 2015 (Prop. 2014/15:1). Till beräkningarna har Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsprognos från 15 april 2014 använts. Från Konjunkturinstitutets prognos i december 2014 har uppgifter hämtats om löneutveckling, prisbasbelopp med mera som lagts till grund för eller fungerat som antaganden vid prognosberäkningarna (se bilaga 2). Förändringarna i de övergripande antaganden som beräkningarna grundas på påverkar prognoserna på flera sätt. De mer väsentliga förändringar som skett jämfört med beräkningarna till prognosen i november 2014 beskrivs nedan. Prisbasbeloppet beräknas nu bli lägre för åren 2016 2019 jämfört med beräkningarna till prognosen i november 2014. Det har sänkt prognoserna för till exempel aktivitets- och sjukersättning, föräldrapenning samt vårdbidrag men haft motsatt inverkan på prognosen för bostadstillägg till personer med aktivitets- eller sjukersättning. Konjunkturinstitutets nya bedömning är att timlöneökningen är lägre för åren 2014 2019. Detta har haft en sänkande effekt på prognoserna för sjukpenning och inom föräldraförsäkringen för hela prognosperioden. 13
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. Anslagspost 1 Statligt tandvårdsstöd Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 0 0 Anslag 5 676 040¹ 5 777 010¹ Tilldelade medel 5 676 040 5 777 010 2014 2015 2016² 2017² 2018² 2019² Prognos 5 217 480 5 455 370 5 642 440 5 807 210 5 968 680 6 120 880 Avvikelse från anslag 458 560 321 640 Avvikelse från tilldelade medel 458 560 321 640 Högsta anslagskredit 283 802 288 851 Tillgängliga medel 5 959 842 6 065 861 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 5 217 miljoner kronor, vilket är 459 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 5 455 miljoner kronor, vilket är 322 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 14
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp 5 285 000 5 455 370 5 642 440 5 807 210 5 968 680 6 120 880 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 67 520 Ny regel Övrigt Ny prognos 5 217 480 5 455 370 5 642 440 5 807 210 5 968 680 6 120 880 Differens i 1000-tal kronor 67 520 0 0 0 0 0 Differens i procent 1,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Volym- och strukturförändringar Prognosen för 2014 har justerats till följd av att utfallet de senaste månaderna har varit lägre än prognosen som lämnades i november. Prognosen för resterande period har lämnats oförändrad eftersom ingen ny version av FASIT med uppdaterade förutsättningar finns tillgänglig. 1:6.27 Statlig ålderspensionsavgift för smittbärarpenning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Anslag (=tillgängliga medel = anslagsbelastning) 520¹ 514¹ 573 488 594 594 Preliminäravgift 541¹ 594¹ Reglering, avser förhållanden tre år tidigare 21¹ 80¹ 21 106 0 0 Prognostiserad avgift för respektive år 416 594 594 594 594 594 ¹ Fastställd av riksdag eller regering Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 520 000 kronor, vilket motsvarar anslagsbeloppet. 15
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor 2016 2017 2018 2019 Föregående prognosbelopp 573 619 594 594 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar Ny regel Ändrat regleringsbelopp avseende tre år tidigare 131 Övrigt Ny prognos 573 488 594 594 Differens i 1000-tal kronor 0 131 0 0 Differens i procent 0,0 21,2 0,0 0,0 Socialstyrelsen minskade prognosen för smittbärarpenning med 1,3 miljoner för 2014. Minskningen är en utfallsjustering och minskar regleringsbeloppet för 2017. 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 0 Anslag 658 025¹ 611 535¹ Tilldelade medel 658 025 611 535 2014 2015 2016² 2017² 2018² 2019² Prognos 557 908 543 632 528 086 523 052 527 703 539 870 Avvikelse från anslag 100 117 67 903 Avvikelse från tilldelade medel 100 117 67 903 Högsta anslagskredit 32 901 30 577 Tillgängliga medel 690 926 642 112 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 558 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 16
Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 544 miljoner kronor, vilket är 68 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp 664 192 611 535 576 014 554 871 553 514 569 423 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 10 16 22 28 35 42 Volym- och strukturförändringar 106 274 67 887 47 906 31 791 25 776 29 511 Ny regel Övrigt Ny prognos 557 908 543 632 528 086 523 052 527 703 539 870 Differens i 1000-tal kronor 106 284 67 903 47 928 31 819 25 811 29 553 Differens i procent 16,0 11,1 8,3 5,7 4,7 5,2 Ändrade makroekonomiska antaganden Uppdatering av valutakurser och justering av de genomsnittliga kostnaderna påverkar prognosen marginellt för 2014 2019. Volym- och strukturförändringar Utfallen för januari till november 2014 har varit lägre än tidigare estimerat och innebär därmed en sänkning av prognosen för 2014. Prognosen har även sänkts för 2015 2019 där turistvård och pensionärsvård står för de största sänkningarna jämfört med föregående prognos. Att sänkningen är större 2015 2016 beror till stor del på att utgiften för turistvård bedöms sjunka kraftigt under 2015 och mattas av under 2016. Det är en effekt av kostnadsansvarslagen 2 som trädde i kraft 1 oktober 2013. Vad gäller pensionärsvård har utfallen för 2014 varit lägre än tidigare estimerat och betalningsflödet till andra medlemsländer bedöms nu vara mer stabilt utan eftersläpningar. 2 Proposition 2012/13:150 Patientrörlighet i EU. 17
4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 12 619 0 Anslag 366 995¹ 266 995¹ Tilldelade medel 354 376 266 995 2014 2015 2016² 2017² 2018² 2019² Prognos 317 626 308 692 315 808 311 389 312 145 315 789 Avvikelse från anslag 49 369 41 697 Avvikelse från tilldelade medel 36 750 41 697 Högsta anslagskredit 17 350 13 350 Tillgängliga medel 371 726 280 345 Överskridande av anslagskredit 0 28 347 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 318 miljoner kronor, vilket är 49 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och 37 miljoner kronor lägre än tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 309 miljoner kronor, vilket är 42 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 28 miljoner kronor. 18
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp 338 190 348 520 345 940 339 110 340 790 348 860 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar 20 564 39 828 30 132 27 721 28 645 33 071 Ny regel Övrigt Ny prognos 317 626 308 692 315 808 311 389 312 145 315 789 Differens i 1000-tal kronor 20 564 39 828 30 132 27 721 28 645 33 071 Differens i procent 6,1 11,4 8,7 8,2 8,4 9,5 Volym- och strukturförändringar Utfallet har varit lägre än vad som tidigare prognostiserats. Detta beror främst på att antalet beviljade bilstöd och därmed antalet utbetalningar varit lägre än förväntat. Detta påverkar även prognosen för kommande år då antalet återbeviljade bilstöd förväntas bli lägre till följd av detta. 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 582 455 1 141 455 Anslag 23 235 000¹ 24 421 000¹ Tilldelade medel 22 652 545 23 279 545 2014 2015 2016² 2017² 2018² 2019² Prognos 23 794 000 25 106 000 25 973 000 26 856 000 27 644 000 28 311 000 Avvikelse från anslag 559 000 685 000 Avvikelse från tilldelade medel 1 141 455 1 826 455 Högsta anslagskredit 1 161 750 1 221 050 Tillgängliga medel 23 814 295 24 500 595 Överskridande av anslagskredit 0 605 405 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. 19
Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 23 794 miljoner kronor, vilket är 559 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 1 141 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 25 106 miljoner kronor, vilket är 685 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet, 1 826 miljoner kronor högre än tilldelade medel och överskrider medgiven anslagskredit med 605 miljoner kronor. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp 23 496 000 24 688 000 25 601 000 26 546 000 27 391 000 27 959 000 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar +298 000 +418 000 +372 000 +310 000 +253 000 +352 000 Ny regel Övrigt Ny prognos 23 794 000 25 106 000 25 973 000 26 856 000 27 644 000 28 311 000 Differens i 1000-tal kronor +298 000 +418 000 +372 000 +310 000 +253 000 +352 000 Differens i procent +1,3 +1,7 +1,5 +1,2 +0,9 +1,3 Volym- och strukturförändringar Utgifterna för statlig assistansersättning har ökat snabbare än vad som prognostiserades i november. Utgifterna väntas nu bli 1,3 procent högre för 2014 än vad som senast prognostiserades. Prognosen har även höjts för kommande år. 2015 väntas utgifterna bli 1,7 procent högre och för perioden 2016 till 2019 har årsprognoserna höjts med mellan 0,9 och 1,5 procent Antalet timmar per brukare fortsätter öka, men inte mer än vad som prognostiserades i november. Antalet personer har sedan det senaste prognostillfället däremot ökat snabbare än väntat. Ökningen i november månad var ovanligt stor, då antalet assistansberättigade ökade med 47 personer. Tidigare under året har antalet brukare ökat med omkring 20 per månad. Kostnaden per brukare är i genomsnitt 1,5 miljoner per år, så även en liten förändring i antalet assistansberättigade har en märkbar effekt på utgifterna. Prognosen för antalet personer med assistansersättning har höjts, vilket resulterar i en högre utgiftsprognos. 20
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prognosen för sjukförsäkringen höjs med sammanlagt 0,2 miljarder kronor 2014 och 0,9 miljarder kronor 2015, vilket i huvudsak beror på en höjd sjukpenningprognos. Försäkringskassan har under en längre tid prognostiserat en påtaglig ökning av sjukpenningsutgifterna, men föregående prognoser har trots det underskattat utvecklingen. Den senaste prognosen (november) underskattade sannolikt helårsutfallet för 2014 med cirka 115 miljoner (0,4 procent) vilket med stor säkerhet beror på en underskattning av nyinflödet 3. I föreliggande prognos har därför nyinflödet justerats upp för åren 2014 2016. Däremot har sjukfallens varaktighet i stora drag utvecklats i linje med föregående prognoser och har därför inte justerats nämnvärt denna gång. I prognosen ligger fortsatt ökande kvarståendesannolikheter under 2015, framför allt i fallängder upp till 1 år. Försäkringskassan arbetar aktivt för att fler sjukskrivna ska återgå i arbete tidigare. Ett exempel är utvecklingen och arbetet med En enklare sjukförsäkringsprocess. Under 2015 kommer dessutom ett särskilt fokus att riktas mot att ytterligare utveckla kvaliteten i Försäkringskassans bedömningar av arbetsförmåga. Hur detta sammantaget påverkar varaktigheten är svårt att bedöma och prognosen beaktar inte detta arbete. Försäkringskassan arbetar även tillsammans med andra aktörer för att underlätta sjukskrivnas återgång i arbete. Antalet startade sjukfall beräknas öka under 2014 jämfört med 2013. År 2013 startades 319 000 sjukfall som blev minst 30 dagar långa. För 2014 beräknas inflödet uppgå till cirka 343 000, för att sedan öka till 370 000 under 2015. Återflödet 4 beräknas minska något framöver, från 10 300 sjukfall 2013 till 9 300 respektive 8 300 sjukfall för år 2014 och 2015. Antalet långa sjukfall beräknas öka under prognosperioden. År 2013 passerade cirka 38 500 sjukfall 1 år i fallängd, under 2014 beräknas dessa fall uppgå till ungefär 47 700 för att sedan öka till 55 100 under 2015. Antalet individer som får sjukersättning minskar stadigt. Antalet var 332 000 i december 2013. Det beräknas ha sjunkit till ungefär 320 000 personer i slutet av 2014 och 312 000 i slutet av 2015. Antalet som uppbär aktivitetsersättning antas däremot öka, från 31 000 i december 2013 till 34 500 i slutet av 2014. År 2015 förväntas antalet personer ha ökat till 37 000. Från årsskiftet 2009/2010 fram till och med september 2014 har omkring 91 500 fall med sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning avslutats sedan de uppnått 3 4 Med nyinflöde avses startade sjukfall som blir minst 30 dagar och som ej är återflöde (se fotnot 4). Denna definition används genomgående i sjukpenningavsnittet. Med återflöde menas personer som lämnat sjukförsäkringen på grund av uppnådd maxtid och därefter återvänder inom 15 månader. 21
maximal ersättningstid. Under 2014 och 2015 beräknas cirka 11 800 personer respektive 13 200 lämna sjukförsäkringen på grund av att ersättningstiden löper ut. Beräknad anslagsbelastning inklusive statlig ålderspensionsavgift Miljarder kronor, löpande priser 2013¹ Aktivitets- och sjukersättningar 47,7 46,1 45,6 45,0 44,4 44,2 44,6 Sjukpenning 26,2 30,5 34,5 38,5 40,7 42,4 43,4 Rehabiliteringspenning 1,2 1,3 1,6 2,0 2,1 2,2 2,3 Summa 75,1 77,8 81,8 85,4 87,2 88,7 90,3 Bedömning i föregående prognos 75,1 77,7 80,9 84,2 86,1 87,2 89,0 Differens 0,0 0,2 0,9 1,2 1,2 1,5 1,3 Ungefärligt Ohälsotal 26,8 27,3 27,9 28,5 28,7 28,7 28,6 Anm: För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerheten är avsevärt större på den tidshorisonten. ¹ Utfall Skillnaden mellan de beräknade utgifterna i den föreliggande prognosen och prognosen som lämnades i november beror framför allt på en förändrad bedömning av utvecklingen för sjukpenning, där nyinflödet har skrivits upp för 2014 2016 vilket ger effekter på hela prognosperioden. Utgifterna för aktivitetsoch sjukersättning har sänkts för 2015 2019, detta till följd av ändrade makroekonomiska antaganden samt lägre ersättningsgrad. Ohälsotalet har under 2000-talet varierat påtagligt, vilket syns i diagrammet nedan. Det var som högst i september 2003 (43,3) och som lägst i november 2013 (26,8). Sedan dess har ohälsotalet ökat svagt och det prognostiseras att fortsätta öka i svag takt fram till och med 2016, för att därefter stabiliseras på en nivå strax under 29 nettodagar per registrerad försäkrad. Givet den historiska variationen är dock osäkerheten på lång sikt betydande. 22
Ohälsotalet, inklusive delkomponenter Källa: Försäkringskassan Som framgår av diagrammet ovan sker det en omfördelning mellan förmånerna som utgör måttet för den samlade ersättningen från sjukförsäkringen. Sjuk- och rehabiliteringspenningen har ökat sedan 2010 medan aktivitets- och sjukersättningen har minskat under en längre tid. Regelverket för nybeviljande av stadigvarande sjukersättning har blivit mer restriktivt, samtidigt som ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har avskaffats, vilket medför att fler personer i stället uppbär ersättning från antingen sjuk- eller rehabiliteringspenning. Regelverksförändringarna har hittills förklarat en stor del av den nuvarande uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenning. 5 Då prognosen baseras på nu gällande regelverk prognostiseras uppgången i sjuk- och rehabiliteringspenning att fortsätta medan aktivitets- och sjukersättningen minskar, med begränsad påverkan på ohälsotalet som följd. 5 För ett mer utförligt resonemang se: Analys av sjukfrånvarons variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid (Socialförsäkringsrapport 2014:17) samt Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 2 (Socialförsäkringsrapport 2014:18). 23
1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Prognos anslag. Beloppen anges i tusental kronor Hela anslaget 32 289 393 36 722 522 41 318 969 43 706 589 45 496 268 46 580 952 Därav 1:1.21 Sjukpenning 27 657 267 31 512 079 34 738 402 36 927 012 38 393 835 39 472 590 1:1.18 Statlig ålderspensionsavgift för sjukpenning 2 826 000 2 968 000 3 748 881 3 801 797 3 973 217 3 907 786 1:1.19 Rehabiliteringspenning 1 137 389 1 519 450 1 770 691 1 902 654 1 999 469 2 055 648 1:1.17 Statlig ålderspensionsavgift för rehabiliteringspenning 130 000 120 000 179 432 172 898 207 852 203 510 1:1.15 Närståendepenning 163 685 174 348 183 134 192 944 203 724 215 102 1:1.16 Statlig ålderspensionsavgift för närståendepenning 15 000 17 000 19 911 19 641 20 063 21 295 1:1.5 Boendetillägg 89 011 88 856 93 762 98 974 100 309 101 088 1:1.7 Högkostnadsskydd för arbetsgivare 65 000 106 000 361 000 361 000 361 000 361 000 1:1.8 Sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall 50 941 50 689 51 656 51 569 51 699 51 833 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. 155 100 166 100 172 100 178 100 185 100 191 100 Detaljerade uppgifter om den statliga ålderspensionsavgiften återfinns i bilaga 4. Där finns förutom anslagsbelastning även uppgifter om preliminär avgift, reglering avseende förhållandena tre år tidigare, prognostiserad avgift för respektive år samt en jämförelse med föregående prognos. 1:1.21 Sjukpenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 209 724 246 267 Anslag 27 620 724¹ 29 546 000¹ Tilldelade medel 27 411 000 29 299 733 2014 2015 2016² 2017² 2018² 2019² Prognos 27 657 267 31 512 079 34 738 402 36 927 012 38 393 835 39 472 590 Avvikelse från anslag 36 543 1 966 079 Avvikelse från tilldelade medel 246 267 2 212 346 Högsta anslagskredit 1 310 000 1 487 500 Tillgängliga medel 28 721 000 30 787 233 Överskridande av anslagskredit 0 724 846 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. 24
Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 27 657 miljoner kronor, vilket är 37 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och 246 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 31 512 miljoner kronor, vilket är 1 966 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anslagskrediten överskrids med 725 miljoner. Analys Anslagsbelastningen för sjukpenning var 3,1 miljarder kronor (14 procent) högre under januari november 2014 än motsvarande period 2013 och nettodagarna var 5,2 miljoner (13 procent) fler under samma jämförelseperiod. För helåret 2014 beräknas utgifterna bli 15 procent högre och nettodagarna 13 procent fler än under 2013. För 2015 beräknas utgifterna bli ytterligare 14 procent högre och nettodagarna 13 procent fler än 2014. Nyinflödet av sjukfall var 7,5 procent högre under januari juni 2014 jämfört med motsvarande period året innan, se tabell nedan. Det finns emellertid tydliga tecken på att nyinflödet har ökat i en snabbare takt därefter. Utfallen för utgifterna har generellt varit höga under höstmånaderna, samtidigt som inkomna sjukpenningärenden har ökat i en klart snabbare takt än under det första halvåret 2014, se diagram nedan. Antal inkomna sjukpenningärenden, rullande 12-månaderssummor Källa: Försäkringskassan Sammantaget bedöms nyinflödet öka med omkring 8 procent per år 2014 och 2015, vilket är en viss avmattning jämfört med 2013 då nyinflödet ökade med 9,5 procent. 25
Nyinflöde (januari juni) Kvinnor, män samt sjukfall med psykiska diagnoser Nyinflöde samtliga diagnoser Nyinflöde psykiska diagnoser År Kvinnor Män Total Ökningstakt total Psykiska diagnoser som andel av samtliga sjukfall (kvinnor) Psykiska diagnoser som andel av samtliga sjukfall (män) Psykiska diagnoser som andel av samtliga sjukfall (total) 2011 81 650 49 612 131 262 26% 19% 23% 2012 87 818 52 823 140 641 7,1% 28% 20% 25% 2013 97 348 56 329 153 677 9,3% 31% 22% 28% 2014 105 139 60 093 165 232 7,5% 33% 23% 29% Källa: Försäkringskassan Andelen och antalet psykiska diagnoser i nyinflödet fortsätter att öka, vilket framgår av tabellen ovan. Var tredje kvinna som startade ett sjukfall under första halvåret hade en psykisk diagnos, medan 23 procent av männen hade det. I diagrammen nedan är det tydligt att sjukfall med psykiska diagnoser i genomsnitt har längre varaktighet än övriga diagnoser, vilket delvis kan förklara de senaste årens generella varaktighetsökning. Framför allt har kvarståendesannolikheterna ökat i fallängder upp till 1 år. Därutöver har även varaktigheten för sjukfall med psykiska diagnoser blivit längre. 26
Varaktighet Andelen sjukfall som kvarstår efter olika fallängder (dagar) Anm: Startade sjukfall i januari och februari respektive år som blev minst 30 dagar långa, exklusive återvändare. Källa: Försäkringskassan Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp 27 542 348 30 476 945 33 226 435 35 136 435 36 452 737 37 457 997 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 18 040 104 581 192 445 239 778 289 559 Volym- och strukturförändringar +114 919 +1 266 717 +1 962 863 +2 346 461 +2 552 773 +2 684 698 Ny regel 213 543 346 315 363 439 371 897 380 546 Övrigt Ny prognos 27 657 267 31 512 079 34 738 402 36 927 012 38 393 835 39 472 590 Differens i 1000-tal kronor +114 919 +1 035 134 +1 511 967 +1 790 577 +1 941 098 +2 014 593 Differens i procent +0,4 +3,4 +4,6 +5,1 +5,3 +5,4 27
Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för sjukpenning. Volym- och strukturförändringar Föregående prognos överskattade utgifterna med sammanlagt 72 miljoner (1,5 procent) för perioden oktober november. Preliminära utfall för december månad pekar dock på en tilltagande ökning av utbetalade nettodagar, vilket sannolikt innebär att föregående prognos ändå underskattar helårsutfallet för 2014 med omkring 115 miljoner kronor (0,4 procent). Underskattningen beror förmodligen på att nyinflödet under hösten har blivit högre än vad som prognostiserades i november. Mot bakgrund av detta har nyinflödet därför höjts för åren 2014 2016. Det högre nyinflödet i kombination med en ökande varaktighet innebär att beståndet av pågående sjukfall i dag sannolikt är högre än vad som beräknades vid föregående prognostillfälle. Detta medför i sin tur ett större sjukfallsbestånd även under senare delen av prognosperioden, varför prognosen höjs för samtliga år. Däremot har sjukfallens varaktighet i stora drag utvecklats i linje med föregående prognoser och har därför inte justerats nämnvärt denna gång. I prognosen ligger fortsatt ökande kvarståendesannolikheter under 2015, framför allt i fallängder upp till 1 år. Ny regel I enlighet med budgetpropositionen 2015 (Prop 2014/15:1) lämnades prognosen i november med antagandet om höjd sjukpenning för arbetslösa från och med 1 maj 2015. I nu gällande budget finns inte den föreslagna regeländringen och ersättningsnivåerna ligger därför oförändrade i föreliggande prognos. I tabellen ovan redovisas den del av utgiftsminskningen som är hänförlig till sjukpenninganslaget. Resterande delar av den beräknade totalsumman påverkar anslaget för rehabiliteringspenning, samt den statliga ålderspensionsavgiften för respektive förmån, se bilaga 4. 28
1:1.19 Rehabiliteringspenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 0 Anslag 1 292 000¹ 1 418 000¹ Tilldelade medel 1 292 000 1 418 000 2014 2015 2016² 2017² 2018² 2019² Prognos 1 137 389 1 519 450 1 770 691 1 902 654 1 999 469 2 055 648 Avvikelse från anslag 154 611 101 450 Avvikelse från tilldelade medel 154 611 101 450 Högsta anslagskredit 64 600 71 850 Tillgängliga medel 1 356 600 1 489 850 Överskridande av anslagskredit 0 29 600 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 1 137 miljoner kronor, vilket är 155 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 1 519 miljoner kronor, vilket är 101 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. Detta innebär att anlagskrediten överskrids med 30 miljoner. Jämförelse med föregående prognos I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp 1 117 744 1 469 538 1 693 623 1 810 395 1 898 380 1 950 732 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden 870 5 331 9 916 12 486 15 079 Volym- och strukturförändringar +19 645 +61 079 +100 051 +120 901 +132 943 +139 813 Ny regel 10 297 17 652 18 726 19 368 19 818 Övrigt Ny prognos 1 137 389 1 519 450 1 770 691 1 902 654 1 999 469 2 055 648 Differens i 1000-tal kronor +19 645 +49 912 +77 068 +92 259 +101 089 +104 916 Differens i procent +1,8 +3,4 +4,6 +5,1 +5,3 +5,4 Ändrade makroekonomiska antaganden Konjunkturinstitutet har sänkt prognosen för timlöneutvecklingen, vilket sänker prognosen för rehabiliteringspenning. 29
Volym- och strukturförändringar Föregående prognos underskattade utgifterna med sammanlagt 8 miljoner (4,3 procent) för perioden oktober november. Rehabiliteringspenningens andel av det totala antalet nettodagar (sjuk- och rehabiliteringspenning sammantaget) blev något högre än prognostiserat och har därför justerats upp marginellt för 2014. Prognosen har därtill höjts både för innevarande år och för samtliga följande år med anledning av höjningen av sjukpenningsprognosen, där höjningen är mer markerad längre fram i prognosperioden. För mer information, se sjukpenningavsnittet. Ny regel I enlighet med budgetpropositionen 2015 (Prop 2014/15:1) lämnades prognosen i november med antagandet om höjd sjukpenning för arbetslösa från och med 1 maj 2015. I nu gällande budget finns inte den föreslagna regeländringen och ersättningsnivåerna ligger därför oförändrade i föreliggande prognos. I tabellen ovan redovisas den del av utgiftsminskningen som är hänförlig till rehabiliteringspenninganslaget. Resterande delar av den beräknade totalsumman påverkar anslaget för sjukpenning, samt den statliga ålderspensionsavgiften för respektive förmån, se bilaga 4. 1:1.15 Närståendepenning Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor Ingående överföringsbelopp 3 602 4 685 Anslag 162 602¹ 172 000¹ Tilldelade medel 159 000 167 315 2014 2015 2016² 2017² 2018² 2019² Prognos 163 685 174 348 183 134 192 944 203 724 215 102 Avvikelse från anslag 1 083 2 348 Avvikelse från tilldelade medel 4 685 7 033 Högsta anslagskredit 8 050 8 600 Tillgängliga medel 167 050 175 915 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas bli 164 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor högre än anslagsbeloppet och 5 miljoner kronor högre än tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. Anslagsbelastningen för 2015 beräknas bli 174 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än anslagsbeloppet och tilldelade medel, men ryms inom medgiven anslagskredit. 30
Jämförelse med föregående prognos RAPPORT I tabellen nedan görs en jämförelse med föregående prognos som lämnades till regeringen i november 2014. Prognosjämförelse. Beloppen anges i tusental kronor Föregående prognosbelopp 154 838 164 107 173 800 183 840 194 237 205 003 Överföring till/från andra anslagsposter Ändrade makroekonomiska antaganden Volym- och strukturförändringar +8 847 +10 241 +9 334 +9 104 +9 487 +10 099 Ny regel Övrigt Ny prognos 163 685 174 348 183 134 192 944 203 724 215 102 Differens i 1000-tal kronor +8 847 +10 241 +9 334 +9 104 +9 487 +10 099 Differens i procent +5,7 +6,2 +5,4 +5,0 +4,9 +4,9 Volym- och strukturförändringar Prognosen har höjts till följd av att utfallen för oktober och november blev markant högre (22 procent sammanlagt) än vad som prognostiserades vid föregående prognos. En stor del av de höga utfallen kan dock förklaras av eftersläpningar i handläggningen, de månadsvisa utfallen beräknas återgå mot mer normala nivåer från och med december 2014. 1:1.20 Arbetshjälpmedel m.m. Prognos anslagspost. Beloppen anges i tusental kronor 2014 2015 2016² 2017² 2018² 2019² Ingående överföringsbelopp 0 Anslag 168 000¹ 163 200¹ Tilldelade medel 168 000 163 200 Prognos 155 100 166 100 172 100 178 100 185 100 191 100 Avvikelse från anslag 12 900 2 900 Avvikelse från tilldelade medel 12 900 2 900 Högsta anslagskredit 8 400 8 160 Tillgängliga medel 176 400 171 360 Överskridande av anslagskredit 0 0 ¹ Enligt regleringsbrevet. ² För åren 2016 2019 har en framskrivning av prognoserna för 2014 och 2015 tillämpats då osäkerhetsgraden är avsevärt större på den tidshorisonten. Anslagsbelastningen för 2014 beräknas till 155 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor lägre än anslagsbeloppet och tilldelade medel. 31