Kostpolicy för skola och förskola
Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och ger eleven möjlighet att utveckla respekt och ansvar för den egna miljön. Alla matgäster är medvetna om och känner trygghet i att kommunens samtliga måltider är näringsriktiga och hygieniska. Kommunen producerar och distribuerar måltider så att det främjar folkhälsa, miljö och hållbar samhällsutveckling. Tillsammans gör vi måltiden till en helhet!
Syfte Kostpolicyn gäller hela kommunens måltidsverksamhet. Den är ett styrande och vägledande dokument i det dagliga arbetet för att kvalitetssäkra all måltidsverksamhet. Varje enhet inom kommunens måltidsverksamhet, även skola och vård, ansvarar för att policyn följs. Omfattning Omkring tjugo procent av medborgarna (förskolebarn, elever, äldre och andra vuxna), äter dagligen måltider som kommunens kostenhet lagat. Det är därför ett gemensamt intresse för kommun och medborgare att måltidsverksamheten drivs kvalitetssäkert. Frukost och mellanmål bereds på förskolor och fritidshem med livsmedel från kostenheten. Det betyder att kostenheten ansvarar för en del av måltiderna och kommunens olika avdelningar ansvarar för den andra. Forskning Enligt forskning främjar allsidig och näringsriktig kost barns fysik, intellekt och goda hälsa. Under barn- och ungdomsåren grundlägger vi matvanor såväl i familjen som i skolan. Matvanorna ligger till grund för vuxnas konsumtionsmönster. Studier har visat att bra matvanor har betydelse för inlärning, koncentration och välbefinnande. De bidrar också till en god hälsa genom livet. Övervikt och fetma är idag de största kostrelaterade problemen. De ökar risken för flera sjukdomar, till exempel diabetes, högt blodtryck och hjärtkärlsjukdomar. Därför är det viktigt att måltider har bra kvalitet och ett allsidigt näringsinnehåll.
Måltiden Måltiden ska ge goda matvanor samt kunskap och färdighet om hur man komponerar en balanserad måltid för hälsa och välbefinnande. Verksamheten inom förskola och skola ger elever respekt och ansvar för miljön. Måltiden kan också ge förståelse för den egna livsstilens betydelse för hållbar utveckling. Den bör ingå naturligt i den pedagogiska verksamheten, där skolledning, pedagoger och måltidspersonal samverkar. Det sociala samspelet under måltiden utvecklar barn och elever socialt. Måltidsmiljön För yngre är en behaglig och lugn måltidsmiljö angelägen. Förutom allsidig näring är måltiden en viktig källa till sociala kontakter och ska vara stunder att se fram emot. Restaurangerna serverar maten så att barnen ska lockas att ta av flera rätter: först sallader, sedan olika varmrätter. Detta sätt att servera har ökat intaget av råkost med 25 procent i kommunen.
Riktlinjer Förskola, grundskola Kommunens måltider ska ge barn och studerande vällagad och näringsriktig mat enligt Livsmedelsverkets riktlinjer. De ska vara näringsberäknade. I förskolan består lunchen av en huvudrätt, tre sorters grönsaker, bröd, smörgåsfett, lättmjölk och vatten. Förskolans måltider bör innehålla minst 65 procent av ett barns dagliga energibehov. Lunchen i skolan ska bestå av två huvudrätter, varav en vegetarisk. Dessutom serveras grönsaksbuffé med minst fem olika sallader/råkoster, bröd, smörgåsfett, lättmjölk och vatten. Lunchen bör vara 30 procent av det dagliga energibehovet för en grundskoleelev. Lunchen ska schemaläggas mellan klockan 11.00-13.00 vid om möjligt samma tidpunkt varje dag. Genom kontinuitet och regelbundenhet regleras aptiten på ett bra sätt och risken för småätande minskar. Schemalagd lunch mitt i elevernas arbetsdag ökar förutsättningarna för att de bibehåller stabilt blodsocker och därmed orkar prestera hela skoldagen. Nötter, inklusive jordnötter, mandel och sesamfrö får inte serveras. De allergiska reaktionerna vid intag kan bli mycket allvarliga och livshotande för många allergiker. Frukost och mellanmål ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer. Det innebär bland annat fiberrikt bröd med pålägg, lättmjölk eller mjölkprodukt, flingor/gryn samt frukt eller bär. Söta produkter som nyponsoppa, kräm, saft och chokladdryck bör inte förekomma. Dessa produkter ger sällan kroppen något av värde ur näringssynpunkt och är inte bra för tandhälsan. Godis, snacks och läsk bör av hälsoskäl inte serveras. Inom förskolan bör kalas med glass eller liknande begränsas till som mest en gång per månad. Förskolan ansvarar för innehållet vid dessa tillfällen. Eventuell caféverksamhet bör erbjuda ett hälsosamt utbud. Sortimentet bör bestå av hälsosamma produkter som näringsriktiga smörgåsar och färsk frukt. Läsk och energidrycker bör inte finnas till försäljning.
Måltidsverksamheten Av medicinska, etiska och religiösa skäl ska olika koster kunna serveras. De olika specialkosterna ska näringsberäknas och följa riktlinjerna. Personal inom kostverksamhet, skola och förskola ska ha förståelse för matens och måltidernas betydelse för hälsa och välbefinnande. Maten ska tillagas i ändamålsenliga kök och så nära serveringstillfället som möjligt. För att minska klimatpåverkan från maten ska utbudet av vegetariska rätter ökas och matsvinnet minskas. Minskning av varutransporter fortsätter. Kvalitet Utgångspunkt för matglädje och kvalitetsarbete är näringsriktiga och lustfyllda måltider. Det ska vara en strävan att laga så mycket mat som möjligt från grunden och med naturliga råvaror. Varje anställd och enhet ska se till matgästernas behov och samtidigt ansvara för att kostpolicyn följs. Samtliga kök ska följa gällande livsmedelslagstiftning, kommunens handhygienregler och tillämpa kommunens egenkontrollprogram, som ska anpassas till den egna verksamheten. Detsamma gäller för eventuella caféverksamheter.
Kompetens Måltidspersonal ska regelbundet få kompetensutveckling inom ramen för kommunens kostprogram. Enligt gällande läroplaner ska måltiden inom förskola och skola vara en självklar del i den pedagogiska processen. Acceptansundersökningar ska genomföras årligen. Miljö och hållbar samhällsutveckling Under sin livstid konsumerar en person uppskattningsvis 70 ton mat och dryck. En sådan konsumtion påverkar både våra liv och vår miljö. Även kommunens måltidsverksamhet måste därför genomsyras av ett ansvarstagande för klimat och miljö. Kommunen är en certifierad rättvisemärkt kommun. Det innebär att verksamheterna ska eftersträva att öka sina köp av rättvisemärkta produkter. Måltidsverksamheten ska senast 2014 nå regeringens mål om att 25 procent av livsmedelsbudgeten ska bestå av ekologiska livsmedel. Med närproducerade livsmedel menar kommunen sådana som produceras i Värmlands län. Dessa livsmedel ska köpas i större omfattning.
Denna kostpolicy är antagen av Forshaga kommunfullmäktige den 31 januari 2012 Läs mer om måltidsverksamheten på forshaga.se Måltidsverksamheten ska fortlöpande utvärderas och därmed revideras också kostpolicyn. Detta ska ske under första kvartalet i varje ny mandatperiod.