Verksamhetsplan 2015 Detaljbilaga

Version 1.0 Verksamhetsplan 2015 Detaljbilaga

1. Tjänster och projekt... 2 1.1 E-hälsotjänster vård... 2 1.2 E-hälsotjänster - invånare... 12 1.3 Infrastruktur och stödtjänster... 18 1.4 Projekt... 26 Sid 1/42

1. Tjänster och projekt Det gemensamma arbetet med tjänster och projekt utgår från verksamhetsplanen. Med verksamhetsplan som utgångspunkt gör förvaltningsobjekt och utvecklingsprojekt sedan vidare planering för året. Här beskrivs kort befintliga e-hälsotjänster, infrastrukturtjänster och projekt som planeras pågå 2015, samt de aktiviteter som nedprioriterats och därmed inte kan genomföras inom ram. 1.1 E-hälsotjänster vård Nedan följer en kort beskrivning av tjänsterna, för att läsa mer gå in via Inera.se/tjänster och projekt. http:/// Tjänstebeskrivning Mål och ansvar Ekonomi 1.1.1 Vårdens intyg/mina intyg Läkarintyg inklusive Mina Intyg Läkarintyg möjliggör elektroniskt översändande av läkarintyg och meddelanden mellan vård- och omsorgssektorn och andra aktörer (i dagsläget endast Försäkringskassan). Idag finns tjänsten införd i 20 landsting/regioner. Mina intyg är en webbapplikation där patienten via inloggning med e-legitimation (via Mina vårdkontakter och via Tjänsten syftar till att nå handlingsplanens målsättning att 80% av invånarna har möjlighet att nå samtliga intyg som utfärdats inom hälso- och sjukvården år 2015. Att införa och använda Förvaltningen finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. Utvecklingen finansieras av statliga medel. Införande finansieras av landsting och regioner. Sid 2/42

försäkringskassan Mina sidor) kan lista, se, administrera och skicka sina intyg till de mottagare som anslutit sig. Statistiktjänsten Statistiktjänsten är en webbapplikation som presenterar statistik för elektronisk utfärdade intyg för ordinerad sjukskrivning. Webcert Webcert är en så kallad molntjänst - en webbtjänst på internet - för utfärdande av läkarintyg och för hantering av frågor och svar mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Födelseanmälan Födelseanmälan är en tjänst som möjliggör att förlossningskliniker skickar födelseanmälan elektroniskt till Skatteverket och får tillbaka personnummer. Tjänsten utvecklades 2009 innan den nationella tekniska arkitekturen var fastlagd, vilket innebär att tjänsten idag inte följer anvisningarna. Födelseanmälan är införd i alla landsting utom ett, Norrbottens läns landsting. Dödsbevis och dödsorsaksintyg Dödsbevis och dödsorsaksintyg är en tjänst för elektronisk inrapportering från landstingen av dödsbevis till Skatteverket och dödsorsaksintyg till Socialstyrelsen. Tjänsten har utvärderats i en pilot på Ersta sjukhus. Stockholms läns landsting planerar ansluta fler verksamheter Tjänstens arkitektur följer inte riktlinjer enligt T-boken eller tjänstekontrakt enligt gällande anvisningar. För tjänsten dödsbevis och dödsorsaksintyg har Inera ett tjänsterna. Följa processerna 3 300 tkr 0 tkr 11 000 tkr 0 tkr Sid 3/42

begränsat ansvar då dessa system ägs av Socialstyrelsen. 1.1.2 Svensk informationsdatabas för läkemedel, SIL SIL Svensk Informationsdatabas för Läkemedel innehåller kvalitetssäkrad läkemedels-information till sjukvårdssystem, främst för förskrivning och ordination men också andra beslutsstöds- och stödsystem inom sjukvården. SIL är integrerad i samtliga stora och många mindre journalsystem och ordinationsmoduler för både öppen och slutenvård. Uppskattningsvis 150 miljoner SIL-slagningar per år vid ordination/förskrivning av läkemedel. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Medarbetaren ska ha tillgång till samtliga uppgifter för att kunna ge en högkvalitativ vård och omsorg Beslutsfattare ska ha tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut Att verka för ökad integration med befintliga verksamhetssystem. Solidarisk finansiering: Förvaltningen finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 8 300 tkr 0 tkr 0 tkr 11 806 tkr Nedprioriterade utvecklingsinsatser är: Vidareutveckling Nya källor och beslutsstöd (eped läkemedel för barn, NjuRen, Dos-sortiment, utsättning av läkemedel, läkemedelshandboken, ordinationsorsak, minmaxdosering, läkemedelsidentifiering, SIL för patienter och anhöriga, NPL4, gemensam drift, öppen data) Införande och integrationer finansieras direkt av landsting och regioner. Föreslås finansieras utanför ram. Hanteras genom Sid 4/42

1.1.3 Händelseanalys, NITHA Syftet med NITHA är att ge möjlighet att lära av inträffade vårdskador i hela landet vilket på sikt bidrar till bättre analyskvalitet och därmed förbättrad patientsäkerhet. NITHA består av en operativ del dit enbart analysledare, experter och teammedlemmar med särskild inloggning har tillträde. Den andra delen är en lärandedel för olika sökningar som nås utan inloggning. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Medarbetaren ska ha tillgång till samtliga uppgifter för att kunna ge en högkvalitativ vård och omsorg Beslutsfattare ska ha tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut processen för tecknande av tjänsteavtal och ny finansieringsmodell. 0 tkr 5 100 tkr 0 tkr 0 tkr Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Ökad patientsäkerhet och kvalitetssäkrade data 1.1.4 SFINX Genom avtal med Stockholms läns landsting har svensk hälsooch sjukvård tillgång till den medicinska kunskapsdatabasen Sfinx (Swedish Finish Interaction X-referencing). Sfinx innehåller värderingar av interaktioner mellan läkemedel, samt mellan läkemedel och vissa naturläkemedel, födoämnen, alkohol och rökning. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Medarbetaren ska ha tillgång till samtliga uppgifter för att kunna ge en högkvalitativ Förvaltningen finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. Sid 5/42

vård och omsorg Beslutsfattare ska ha tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut 10 500 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr - 1.1.5 Video- och distansmöte Syftet med Video- och distansmötestjänsten är att på ett kostnadseffektivt sätt stödja anslutna organisationers möjlighet att mötas över geografiska och organisatoriska gränser och därmed underlätta samarbeten dem emellan. Syftet är också att enklare och snabbare kunna samla viktig kompetens i olika frågor vid ett och samma tillfälle. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Effektivare hantering av arbetstid. Sparar både miljö och ekonomi. Föreslås finansieras utanför ram. Hanteras genom processen för tecknande av tjänsteavtal och ny finansieringsmodell. Nedprioriterat: 0 tkr 4 000 tkr 0 tkr 5 400 tkr Vidareutveckling MVK och införandestöd Sid 6/42

1.1.6 Svenska biobanksregistret, SBR Svenska biobanksregistret, SBR innehåller information om hälsooch sjukvårdens sparade biobanksprover. Genom att samla översiktlig information om prover i ett gemensamt system blir det enklare att genomföra samtyckesbegränsningar och söka efter prover som kan vara till nytta för forskning. Samt underlätta den informationshantering och administration som följer av biobankslagen. SBR:s nuvarande leverantörsavtal går ut 2014 och ett nytt ITsystem behöver anskaffas utifrån kravanalys och ny biobankslag, som prelimnärt beräknas komma 1 juli 2014. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Medarbetaren ska ha tillgång till samtliga uppgifter för att kunna ge en högkvalitativ vård och omsorg Beslutsfattare ska ha tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Arbetet med att upphandla nytt system finansieras med landsting och regioners gemensamma medel. 5 000 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1.1.7 Nationell patientöversikt, NPÖ Nationell patientöversikt, NPÖ, gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Samordning av vårdinsatser underlättas och en helhetsbild av patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. 100% av behandlande medarbetare i hälso- och sjukvården har år 2014 tillgång till patientens hälso- och sjukvårdshistorik, inklusive läkemedelshistorik samt relevant Förvaltningen finansieras av landsting och regioners gemensamma medel samt av nyttjande kommuner. Sid 7/42

NPÖ kommer under året förvaltas till dess den befintliga upphandlade tjänsten från Tieto avslutas. Utveckling av en ny och ersättande tjänst kommer samordnas med andra relaterade utvecklingsinsatser, se projektet Journal och läkemedel nedan. Budget är beräknat med förutsättning att NPÖ stängs i oktober 2015. kunskap om läkemedelsfakta vid behandling och ordination. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. 21 000 tkr 0 tkr 13 500 tkr 0 tkr 1.1.8 Infektionsverktyget Syftet är att förebygga vårdrelaterade infektioner och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Lösningen bygger på en nationellt enhetlig terminologi och en nationell lagring av information. Varje vårdgivare har dock enbart tillgång till sin egen tårtbit av informationen. Infektionsverktyget integreras i de lokala journalsystemen. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Medarbetaren ska ha tillgång till samtliga uppgifter för att kunna ge en högkvalitativ vård och omsorg Beslutsfattare ska ha tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Förvaltningen finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 5 400 tkr 0 tkr 0 tkr 3 850 tkr Införande finansieras direkt av landsting och regioner. Utvecklingen är nedprioriterad. Ofinansierade utvecklingsinsatser är: Nödvändig vidareutveckling för införande i primärvården Sid 8/42

1.1.9 Vårdhandboken Vårdhandboken är en tjänst med nationella riktlinjer i tillämpad hälso- och sjukvård. Vårdhandboken.se har uppåt 900 sidor som uppdateras årligen och omfattar 118 ämnesområden. Allt fler vårdgivare tar beslut om att använda de nationella metoderna och riktlinjerna i Vårdhandboken. Under 2013 hade webbplatsen 1,7 miljoner besök jämfört med 1,1 miljoner besök 2012. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Beslutsfattare ska ha tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Förvaltningen finansieras av landsting och regioners gemensamma medel (ingår i det samlade uppdraget till Stockholms läns landsting). 0 tkr 0 tkr 3 000 tkr 0 tkr 1.1.10 Nationella hjälplinjen Nationella Hjälplinjen är främst en rikstäckande samtalstjänst som riktar sig till hela Sveriges befolkning. Tjänsten, där samtalsparterna är anonyma för varandra, vänder sig till människor i psykisk kris och/eller deras närstående och är kostnadsfri. Nationella Hjälplinjen utgörs av ett callcenter dit man alltså kan ringa men omfattar även en skriv- och frågetjänst som är integrerad med 1177.se. Frågetjänsten drivs av Stockholms läns landsting men det är personal från Nationella Hjälplinjen svarar på frågorna. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Tjänsten har tidigare finansierats av staten. 2015 finansieras tjänsten av landsting och regioner utöver de gemensamma medlen. 0 tkr 6 600 tkr 0 tkr 0 tkr Sid 9/42

1.1.11 Eira Eira är ett bibliotekskonsortie som förhandlar och sluter licensavtal för alla landstings och regioners e-resurser, samt förhandlar fram offerter på landstingsnivå för ett tjugotal tilläggstjänster. Eira erbjuder också intresserade kommuner att abonnera på e-resurser anpassade för socialtjänstens områden, via det så kallade Socialtjänstbiblioteket. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Tjänsten finansieras sedan flera år av landsting och regioner utöver de gemensamma medlen. 0 tkr 34 300 tkr 0 tkr 0 tkr 1.1.12 Pascal ordinationsverktyg Pascal kan användas av behörig vård- och omsorgspersonalför att ordinera, förskriva och beställa läkemedel till patienten. Via Pascal kan användaren även se vilka läkemedel som patienten valt att hämta ut på apotek. Pascal innehåller även avancerat beslutsstöd med tillgång till nationella kunskapskällor om läkemedel. Budget och aktiviteter för vidareutveckling av Pascal överförs till utvecklingsprogrammet Journal och Läkemedel. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Medarbetaren ska ha tillgång till samtliga uppgifter för att kunna ge en högkvalitativ vård och omsorg Att använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Förvaltningen finansieras av landsting och regioners gemensamma medel samt av nyttjande kommuner. 4 500 tkr 0 tkr 13 000 tkr 1 400 tkr Nedprioriterade utvecklingsinsatser är: Tekniska analyser Ökad support och användarstöd Sid 10/42

Avveckling av nuvarande Pascal-dos vid implementering av ny läkemedelsapplikation 1.1.13 Rikshandboken i barnhälsovård Rikshandboken i barnhälsovård är ett nationellt vårdgivarstöd för personal i det dagliga arbetet med barnhälsovård på BVC/Barnavårdscentral. Under 2014 har ett nytt barnhälsovårdsprogram introducerat baserat på Socialstyrelsens Vägledning för barnhälsovården. Vägledningen ger övergripande beskrivningar och ramar för barnhälsovårdens verksamhet och Rikshandboken ger konkreta råd för arbetets utförande vilket ger en gemensam bas för verksamheten. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Beslutsfattare ska ha tillgång till bra underlag för faktabaserade beslut Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Förvaltningen finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. (ingår i det samlade uppdraget till Stockholms läns landsting) 0 tkr 0 tkr 2 000 tkr 0 tkr 1.1.14 Sammanhållen vaccinationsinformation Svevac är ett av två vaccinationsregister som hitintills administrerats av Folkhälsomyndigheten (tidigare Smittskyddsinstitutet). Behörig vårdpersonal kan ta del av patientens tidigare 100% av invånarna har år 2015 möjlighet att samla och överblicka sina vaccinationer via Mina vårdkontakter Övertagande och anpassning har finansierats av statliga medel. Från och med 2015 finansieras tjänsten av landsting och regioner utöver de gemensamma medlen. Sid 11/42

vaccinationer via Svevac. Patienten kan få utskrivna intyg på sina vaccinationer. Vårdgivaren kan lättare utvärdera arbetet med vaccinationer och nå personer som inte genomfört rekommenderade vaccinationer. Samt stödja i statistik och rapportering till Läkemedelsverket. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Att se till att alla vaccinationer registreras i system som stöder framtaget tjänstekontrakt, samt verka för att privata vårdgivare och kommuner använder system som uppfyller detta 0 tkr 6 100 tkr 6 000 tkr 0 tkr 1.2 E-hälsotjänster - invånare Tjänstebeskrivning Mål och ansvar Ekonomi 1.2.1 1177 Vårdguidens e-tjänster & Tidbokning 1177 Vårdguidens e-tjänste & Tidbokning, eller Mina vårdkontakter består av drygt hundra webbaserad e-tjänster där invånarna kan komma i kontakt med hälso- och sjukvården/omsorgen. De inloggade tjänsterna inom Mina vårdkontakter kräver säker autentisering. Alla landsting är anslutna till tjänsten idag och det är 1 624 770 invånare som har ett konto, och 113 444 avslutande ärenden per Se samlade mål för invånartjänster. Att införa, använda och hämta Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 50 000 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr Sid 12/42

år. hem effekterna av tjänsterna. 1.2.2 e-tjänster för stöd och behandling E-tjänster för stöd och behandling syftar till att öka invånarnas tillgång till kvalitetssäkrad internetbaserad stöd och behandling. Förutsättningar för att kunna detta är att ge invånare och profession är tillgång till en teknisk behandlingsplattform och behandlingsinnehåll. Behandlingsplattformen består av säkra e-tjänster inom Mina vårdkontakter, som ska kunna användas flexibelt av landsting, kommuner och privata vårdgivare med vårdavtal. Se samlade mål för invånartjänster. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Utveckling har finansierats av externa medel. Från och med 2015 finansieras tjänsten av landsting och regioner utöver de gemensamma medlen. 0 tkr 12 000 tkr 0 tkr 0 tkr 1.2.3 Hitta och jämför hjälpmedel Tjänsten Hitta och jämför hjälpmedel består av två olika delar, en invånartjänst och en hjälpmedelsdatabastjänst. Tjänsten ska göra det lättare för invånare att söka fram, få information om, och jämföra olika hjälpmedel. Hjälpmedelsdatabasen innehåller information om hjälpmedelsprodukter och ersätter nuvarande databas. Det nya användningsområdet för databasen blir alltså att även generera sökbar data till invånartjänsten på 1177 Vårdguiden på webben. Se samlade mål för invånartjänster. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Utveckling har finansierats av externa medel. Från och med 2015 finansieras tjänsten av landsting och regioner utöver de gemensamma medlen. 0 tkr 5 000 tkr 0 tkr 0 tkr Sid 13/42

1.2.4 Hitta och jämför vård & tandvårdjämförelse Hitta och jämför vård är sedan 2013/14 en fristående tjänst möjlig att konsumera på olika webbplatser. Tjänsten innehåller kontaktuppgifter till hela landets vårdmottagningar och stödjer invånaren i valet av sjukvård och möjliggör för landstingen att visa upp olika jämförelseteal. Hitta och jämför vård innehåller även en jämförelsetjänst för tandvård som ger invånarna möjlighet att hitta tandvård i hela landet samt jämföra priser. Se samlade mål för invånartjänster. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsten. Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. Beställningar av Import och presentation av mer jämförelsedata finansieras av beställaren. 4 800 tkr 0 tkr 1 900 tkr 0 tkr 1.2.5 1177 Vårdguiden på webben 1177.se, är landstingen, regionerna och kommunernas samlingsplats för råd, information, inspiration och e-tjänster för hälsa, vård och tandvård. Via 1177.se tillgängliggörs tjänster för att hitta och jämföra vårdmottagningar, ställa och få svar på anonyma frågor samt inloggning till Mina vårdkontakter. Alla landsting och regioner arbetar med 1177 Vårdguiden på webben genom att skapa och förvalta regionala kapitel och tillägg i nationella artiklar, regionalt anpassade artiklar samt regionala startsidor med nyheter och annan aktuell information. Se samlade mål för invånartjänster. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsterna. Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 31 500 tkr 0 tkr 0 tkr 9 500 tkr Nedprioriterade utvecklingsinsatser är: Sid 14/42

Det finns på 1177 Vårdguiden på webben och UMO.se 456 texter kring vård och hälsa som är översatta till andra språk, däribland teckenspråk, invandrarspråk och sedan 2014 också svenska minoritetsspråk. Etablera en effektiv förvaltning av minoritetsspråksanpassade artiklar. Utifrån pågående förstudie av tjänsten Diabit.se etablera en effektiv förvaltning som del av 1177 Vårdguiden på webben. Säkerställa att informationen på siten är normkritiskt utformad, precis som för UMO. 1.2.6 1177 Vårdguiden på telefon & RGS 1177 Vårdguiden på telefon består av ett helhetskoncept som omfattar hela arbetsflödet med hjälp av samtalsprocessen, kvalitetssäkrade råd i ett datoriserat rådgivningsstöd med integrerad telefonilösning för telefonsjuksköterskor. Den operativa verksamheten av 1177 Vårdguiden på telefon bedrivs av respektive sjukvårdshuvudman. Rådgivningsstödet finns även i webbversion (RGS Webb) och används inom primärvård och övrig hälso- och sjukvård samt av kommuner och privata vårdgivare. Se samlade mål för invånartjänster. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsterna. Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 30 000 tkr 5 000 tkr 1 000 tkr 0 tkr 1.2.7 UMO.se UMO.se är en webbplats för unga i åldrarna 13-25 år. UMO.se innehåller information och svar på frågor inom områdena sex, hälsa och relationer. UMO.se har ett kvalitetssäkrat och Se samlade mål för invånartjänster. Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. Sid 15/42

uppdaterat innehåll som ska fungera både för unga och som en kunskapsresurs för professionella som möter unga i sitt arbete när det gäller kvalitetsgranskad, anpassad, uppdaterad och normkritisk information. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsterna. 7 500 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1.2.8 Fimpaa! Hösten 2014 tas en ny apptjänst Fimpaa! i drift och förvaltning. Tjänsten är den enda utvärderade sluta röka tjänst riktad till unga som kommer finnas på marknaden. Fimpaa! är en del av varumärket UMO. Se samlade mål för invånartjänster. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsterna. Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 300 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1.2.9 Anonyma frågetjänster Invånartjänster har två nationella frågetjänster, Fråga 1177 Vårdguiden och Fråga UMO. Fråga 1177 Vårdguiden möjliggör för alla invånare, oavsett ålder, att ställa personliga frågor anonymt om sin egen eller någon närståendes hälsa och få svar inom en vecka. Fråga UMO ger unga mellan 13 och 25 år möjlighet att ställa Se samlade mål för invånartjänster. Att införa, använda och hämta hem effekterna av tjänsterna. Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. Sid 16/42

anonyma frågor om kroppen, sex, hälsa och relationer och få svar inom en vecka. 8 400 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1.2.10 Prenumerationstjänsten Via prenumerationstjänsten i Mina vårdkontakter kan invånare prenumerera på sin egen vårddokumentation, och lagra elektroniska journalkopior i sitt eget personliga hälsokonto HälsaFörMig. Prenumerationer kan filtreras utifrån olika vårdgivare, informationsmängder eller tidsperioder. I nästa led kan invånaren välja att tillgängliggöra innehållet i HälsaFörMig till olika e-tjänster och applikationer, som paketerar och kompletterar informationen på olika sätt. Bidrar till målbilden i handlingsplanen. Varje individ kan nå alla uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och omsorg. 100% av invånarna har år 2017 möjlighet att nå sin journalinformation för all vård och omsorg via Mina vårdkontakter. Landstings och regioners Då tjänsten på grund av upphandlingsproblem inte är implementerad ännu finns inga möjligheter till anslutning. Fullföljd utveckling och införande är beroende av E- hälsomyndighetens juridiska process kring HälsaFörMig. 0 tkr 0 tkr 3 500 tkr 0 tkr Sid 17/42

1.3 Infrastruktur och stödtjänster Tjänstebeskrivning Mål och ansvar Ekonomi 1.3.1 Datakommunikationstjänst Sjunet Syftet med Sjunet är att underlätta datakommunikation mellan offentliga och privata vård- och omsorgsgivare samt leverantörer över nationella, geografiska och organisatoriska gränser. Sjunets ackrediteringskrav- och aktiviteter utgör grunden för informationssäkerheten inom e-hälsa då den omfattar alla anslutna organisationers grundläggande informations- och ITsäkerhet. Under Q1 2014 har den totala tillgängligheten uppgått till 99,99%, antalet direktanslutna organisationer under perioden har varit 223 och antal tredjepartsanslutna organisationer 215. 100% Drifttillgänglighet & Säkerhet Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel samt genom extern finansiering. 2 400 tkr 0 tkr 2 000 tkr 300 tkr Nedprioriterade utvecklingsinsatser är: Utformning och införande av nytt regelverk/ackrediteringsprocess DDOS verktyg o penetrationstester Nordiskt samarbete Sid 18/42

1.3.2 Katalogtjänster HSA Katalogtjänsterna förser andra tjänster med kvalitetssäkrad information om organisation, enheter, funktioner och uppdrag inom svensk vård- och omsorg. Informationen används både i olika vårdsökstjänster för att hjälpa allmänhet och vårdpersonal att hitta rätt och i olika säkerhetslösningar för identitetshantering och behörighetsstyrning. Dagens katalogtjänst omfattar kataloghotell/toppnod med central åtkomst för olika tjänster, nödvändiga programvaror för administration och åtkomst av innehållet, hjälp och stöd för uppkoppling mot tjänsten, samt specifikation och definition av innehållet. Under första kvartalet 2014 passerade HSA 500 000 registrerade anställda/uppdragstagare inom vård. Drygt fyra miljoner frågor ställs till HSA varje dygn. 100% Säker inloggning vård & omsorg Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel samt genom extern finansiering. 21 700 tkr 0 tkr 2 000 tkr 0 tkr 1.3.3 Kortutbyte SITHS I april 2014 har SITHS drygt 418 000 giltiga SITHS kort. Massutbyte av certifikat ska vara genomfört i alla organisationer under 2015 vilket kräver kvalificerade resurser för utveckling, test och kommunikation redan från 2014. Pågår hela 2015. SITHS förvaltning och projektet Upphandling infrastruktur 2.0 ska i samverkan ta fram och förmedla till alla organisationer hur organisationerna ska göra avrop för ny 3 600 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr Sid 19/42

CA och allt som ingår där - kräver kvalificerade resurser från SITHS förvaltning samt kommunikation kring processen. Migrering ska vara klar när nuvarande avtal avslutats. Det innebär att val av migrering, kartläggning och att all funktionalitet måste vara flyttat till den nya leverantören under 2015 - kräver kvalificerade resurser för kartläggning och resurser i SITHS förvaltning att hantera dubbla leverantörer. 1.3.4 Identifieringstjänst SITHS Identifieringstjänst SITHS är ett nationellt koncept för säker elektronisk identifiering av personer och funktioner (t ex webb servrar). SITHS syftar till att på ett säkert sätt identifiera medarbetare och IT-tjänster genom att upprätthålla, utveckla och förankra gemensamma regelverk och rutiner samt att skapa säker kommunikation och spårbarhet bakom åtkomst till en känslig information (till exempel patientdata eller ett medicinskt utlåtande). SITHS förvaltning ska undersöka möjligheten att ingå i Svensk e-legitimation 100% Säker inloggning vård & omsorg Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel samt genom extern finansiering. 23 500 tkr 0 tkr 3 000 tkr 0 tkr 1.3.5 ICC Integration Competence Center (inklusive Sid 20/42

tjänsteplattform) Genom ICC betraktas integrationer som en strategisk tillgång som kan nyttjas både av nationella projekt och förvaltningssatta tjänster. Inom ramen för ICC finns tjänsteplattformen vars syfte är att skapa lös koppling och bl.a. undvika s.k. punkt-punktintegration, onödiga kostnader och komplexitet. Ett system som ska nå ett annat system når en virtuell tjänst i tjänsteplattformen som sedan, reglerat i s.k. tjänstekontrakt, pekar ut rätt tjänst/system hos rätt vårdgivare eller annan part. Genom det här sättet presenteras olika tjänster via plattformen, som är nåbar både via Sjunet och via Internet. Tjänsteplattformen är baserad på öppen källkod och är i sig själv tillgängliggjord under en öppen licens. Det gör det möjligt för t ex landsting och regioner att återanvända det som förvaltas inom ramen för Tjänsteplattformen och med en liten insats realisera egna, regionala, tjänsteplattformar. Antalet anslutna verksamheter till tjänsteplattformen är fler än 2000. I genomsnitt sker knappt 500 000 meddelande om dygnet. I april 2014 är drygt 120 tjänstekontrakt installerade. Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 15 000 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1.3.6 Säkerhetstjänster Användare måste kunna identifieras och tillgång till information anpassas efter användaren. Allt informationsutbyte loggas och användarens handlingar måste kunna spåras och kontrolleras i efterhand. För detta används Säkerhetstjänsterna som utgörs av ett antal frilagda tjänster för lokal och nationellt gemensam användning. 100% Drifttillgänglighet & Säkerhet Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. Sid 21/42

Samtliga Säkerhetstjänster (autentisering, samtycke, patientrelation, spärr och logg finns nu både nationellt och för lokal nedladdning och egen drift). Tjugo landsting har nu tillgång till lokala Säkerhetstjänster. Fem gemensamma tjänster är nu anslutna i produktion till nationella Säkerhetstjänster och ett flertal är på gång t ex NOD, Svevac, Kvalitetsregister m fl. 20 500 tkr 0 tkr 0 tkr 1 200 tkr En del planerade utvecklingsinsatser skjuts på framtiden. 1.3.7 Personuppgiftstjänst Åtkomst till information från Skatteverket sker genom så kallade personuppgiftstjänster, som enkelt uttryckt är IT-komponenter som hämtar och mellanlagrar personinformation från Skatteverket. Dessa personuppgiftstjänster är verksamhetskritiska, då deras uppgift är att leverera personinformation som används av många verksamheter. Idag finns en tidig version av en nationellt gemensam PU-tjänst som är förvaltningssatt. Jämte det finns ett antal varianter av PUtjänster i landsting och regioner. Under 2014 görs en förstudie kring ett utökat behov av en PU-tjänst för användning såväl nationellt gemensamt som lokalt/regionalt. Resultatet blir en vidareutveckling av någon av de tjänster/lösningar som idag finns. Under 2015 planeras tjänsten både fortsätta vidareutvecklas och förvaltas/driftas. Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 700 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1.3.8 eklient eklient-standarden syftar till att utveckla och vidmakthålla en Sid 22/42

standard och en livscykelplan för klientplattformsområdet som en landstingsgemensam norm att förhålla sig till. eklient ska vara en publik och allmänt accepterad nationell standard och därmed en viktig möjliggörare för earbetsplats och andra gemensamma initiativ. Sveriges landsting använder många olika sätt att hantera sina ITmiljöer för klientplattformar, mjukvarudistribution, paketering mm. Det är mycket heterogent vad gäller lösningar, system, verktygsval etc. och samma problemställning finner ofta 21 olika lösningar. Det finns också en betydande redundans gällande paketerade applikationer, samma applikation paketeras och testas hos varje landsting separat. Förvaltas av Region Skåne. Tjänsten finansieras av landsting och regioner utöver de gemensamma medlen, via Inera. 0 tkr 4 000 tkr 0 tkr 0 tkr 1.3.9 SDK-plattform SDK är ett Software Development Kit för de som skapar nya vårdtjänster. Det finns inte tid och resurser att svara upp mot alla behov av IT-utveckling genom invanda utvecklingsspår. SDK möjliggör för nya grupper av utvecklare att ta fram innovativa lösningar. SDK står för Software Development Kit och innehåller beskrivningar, stöd och färdig kod för utvecklare och designers av nya vårdlösningar. Genom SDK får utvecklare både inom och utanför vården tillgång till programkod (API:er) vilka ger åtkomst till både helt öppen vårddata samt patientbunden data från journalsystemen och andra källor med patientens egna och säkra godkännande. 0 tkr 0 tkr 0 tkr 2 500 tkr Sid 23/42

1.3.10 Nationell kundservice Nationell kundservice är en samlingspunkt för alla nyttjare, leverantörer och nationella tjänster när det gäller hantering av felanmälningar, förfrågningar, användarstöd, anslutningar, fakturahantering etc. gällande nationella tjänster. Funktionen är öppen dygnet runt, året runt. I funktionen finns kvalificerad personal som kan hantera såväl felanmälningar som att ge användarstöd för användare av de nationella tjänsterna. Samtliga nationellt gemensamma tjänster är anslutna, med undantag av en handfull tjänster. Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 21 000 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1.3.11 Inera AB Inera AB har landsting och regioners uppdrag att genomföra den fastställda handlingsplanen och den årliga verksamhetsplanen. I uppdraget ingår att beställa, styra och följa upp samtlig gemensam verksamhet som finansieras av huvudmännen, och att samarbeta med övriga parter i e-hälsoutvecklingen. Dessutom samordnas gemensam information och kommunikation. Avgörande för framgång är ett tätt och nära samspel med huvudmännen, dels i form av de grupperingar som ingår i Inera, dels i form av löpande samarbete i konkreta projekt och förvaltningsobjekt. Utöver beställarrollen är Inera AB även landstingens och Inera AB finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 51 300 tkr Sid 24/42

regionernas utförarorganisation. Bolaget leds av en styrelse med två politiker från respektive sjukvårdsområde. Vd ansvarar för bolagets verksamhet och har till sitt stöd en ledningsgrupp. Under 2015 fortsätter arbetet med effektivisering av organisationen. Arkitekturstyrning En grundläggande gemensam uppgift är styrningen av den gemensamma arkitekturen. En god arkitekturstyrning är helt nödvändig för att driva verksamheten kostnadseffektivt med korta ledtider för genomförande genom återanvändning, och därmed minskad komplexitet i underhåll och förvaltning. Arkitekturledningen arbetar med utveckling och införande av gemensam arkitektur och regelverk och är en viktig del i beredningsprocessen för beställningar av uppdrag. Regelsättande arbete sker i bred förankring med landsting och kommuner i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt i nära samspel med andra organisationer, bland annat Socialstyrelsen rörande informationsarkitektur och ehälsomyndigheten. När nya regelelverk är beslutade behöver stöd ges till projekt och förvaltningsobjekt för att dessa ska kunna förhålla sig till dem. En god arkitekturstyrning kan sammanfattningsvis göra det möjligt att: Minska tiden för införande av nya IT-tjänster genom att vi kan använda och återanvända egna och varandras IT- Sid 25/42

tjänster, Utveckla marknaden genom att skapa förutsättningar för fler aktörer att agera på marknaden för IT-tjänster och standardsystem för hälso- och sjukvård Skapa säker och kostnadseffektiv informationsförsörjning från journalsystem till gemensamma tjänster Optimera resurser genom att dela på utvecklingskostnader och gemensamma IT-tjänster och samordna kravställning 1.4 Projekt Tjänstebeskrivning Mål och ansvar Ekonomi 1.4.1 Journal och läkemedels tjänster Journal på nätet, Nationell patientöversikt och Samlad läkemedelslista för invånare och vårdpersonal samlas i ett gemensamt projekt kallat Journal- och läkemedelstjänster. Syftet är att dra fördel av de synergier som är möjliga. Projektets mål är att funktioner för journaluppgifter och läkemedel kan användas via en gemensam portal för invånare Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Att använda och hämta hem 0 tkr 71 500 tkr 0 tkr 0 tkr Kostnaderna är exkl. SLL s projekt Sid 26/42

och vårdpersonal (Mina vårdkontakter), men för vårdpersonal framför allt också via ordinarie arbetsverktyg som journal- och verksamhetssystem. I uppdraget ingår även att förstärka den underliggande infrastrukturen för att säkerställa informationsstrukturen, samt tillgänglighet och prestanda. effekterna av tjänsterna. Projektet samverkar med SLLs projekt som åtagit sig att utveckla en vårdgivaringång med funktion som kan ersätta nuvarande NPÖ. 1.4.2 Infrastruktur 2.0 Projekt Infrastruktur 2.0 ansvarar för upphandling av katalogtjänst (HSA), identifieringstjänst (SITHS), datakommunikation (Sjunet), video- och distansmötestjänst samt förvaltning av den gemensamma tjänsteplattformen och säkerhetstjänster. Målet med upphandlingen är att skapa förutsättningar för att på ett kostnadseffektivt sätt tillgodose såväl nuvarande som framtida krav och behov på tjänsterna. Bland annat vad gäller funktionalitet, tillgänglighet och informationssäkerhet. Under 2015 kommer projektets fokus att vara att hantera migrering och övertagande för eventuella nya leverantörer men här finns en stor osäkerhet, beroende på om befintlig leverantör vinner upphandlingen. Då faller migreringsfasen helt bort. Upphandlingen finansieras till hälften av landsting och regioners gemensamma medel och till hälften av kommunerna. 11 700 tkr 0 tkr 3 000 tkr 0 tkr Sid 27/42

Kostnaden som en ny leverantör har för upplärning och övriga aktiviteter i samband med ett förvaltningsövertagande skall inte belasta Inera, dock måste projektet bistå med resurser för ex projektledning. Ett annat område med stor osäkerhet är Katalogtjänsten. Det finns tydliga signaler från såväl programstyrgrupp som SLIT om att man förväntar sig en större förändring i tjänsten. Men då kravarbetet kommer att pågå under hela våren (-14) är det i princip omöjligt att komma med ett verklighetsnära estimat i dagsläget. Sammantaget gör denna osäkerhet att det är mycket svårt att estimera projektets kostnader för 2015. 1.4.3 Samordnad nationell drift För att uppnå en mer kostnadseffektiv drift av de nationellt gemensamma tjänsterna finns en samordnad driftplattform. Ny upphandling måste göras eftersom nuvarande avtal löper ut. Dessutom finns det fortfarande tjänster som är driftsatta hos olika leverantörer. En samordnad driftplattform skapar en möjlighet att erbjuda landsting och kommuner en standardiserad, etablerad ITdrifttjänst, som följer nationella riktlinjer och arkitektur, för egna tjänster och system. Målet måste vara att ha en stabil och driftsäker plattform. Projektet finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 5 400 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1.4.4 Intygstjänster Sid 28/42

Projektet ska, tillsammans med Försäkringskassan och i tillämpliga delar Socialstyrelsen, fortsätta det arbetet som påbörjades under 2013 genom att under åren 2014 2015 utveckla och driftsätta lösningar och genomföra fördjupade analyser, med målet att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling inom följande områden: Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HOSP) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. ehälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intressentinvolvering. Vidareutveckling av Statistiktjänsten för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå. Vidareutveckling av elektroniska medicinska underlag och tillhörande elektronisk ärendekommunikation. Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Projektet finansieras av statliga medel. 0 tkr 0 tkr 44 000 tkr 0 tkr Sid 29/42

1.4.5 Elektronisk remiss Elektronisk remiss ska skapa grunden för en enhetlig elektronisk hantering av allmänremisser mellan vårdgivare inklusive utomlänsremisser. Elektronisk remiss omfattas av tjänstekontrakt, modeller och specifikationer och har ett stort beroende till den nationella infrastrukturen såsom Sjunet, HSA, SITHS och Nationella tjänsteplattformen. För att Elektronisk remiss ska få nationellt genomslag behövs dessutom stödtjänster för hantering av utbud och bilagor. Det ligger inte inom ramen för e-remiss idag att utveckla en utbudskatalog. Det är däremot väsentligt att en utbudskatalog tas fram för att e-remiss skall kunna rullas ut, dvs ett beroende. Bidrar till målbilden 2018 i handlingsplanen. Förvaltning och utveckling finansieras av landsting och regioners gemensamma medel. 3 300 tkr 0 tkr 0 tkr 4 200 tkr Nedprioriterade utvecklingsinsatser är: Utveckling av utbudstjänst, bilagefunktion och testfunktion 1.4.6 Statistikplattform, termer och begrepp Utveckla metoderna för omvärldsbevakning, uppföljning och analys som en del av underlaget för dialog med huvudmännen men också som en väsentlig del för att kvalitetssäkra tjänsterna, funktionalitet, innehåll och driftsäkerhet. Men även för att kunna mäta och följa upp nyttoeffekterna. En viktig grund för detta är att utveckla en gemensam statistikplattform, säkerställa statistikuttag för samtliga e- hälsotjänster samt harmonisering av termer och begrepp. Berör: Samtliga e-hälsotjänster 0 tkr 0 tkr 0 tkr 2 000 tkr Sid 30/42

1.4.7 Marknadsföring till användarna För att öka kännedomen och nyttjandegraden av invånartjänsterna och uppnå nyttoeffekter fullt ut behöver marknadsföring ske kontinuerligt. Två marknadsföringskampanjer för UMO att genomföras, en i köpt media och en via bland annat ungdomsmottagningar, BUP, skola. Två särskilda marknadsföringskampanjer för att lyfta fram 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter), en i köpt media och en via vård- och omsorgsverksamheterna. En marknadsföringskampanj för 1177 Vårdguiden på webb och telefon via vård- och omsorgsverksamheterna. Berör: Samtliga Invånartjänster 0 tkr 0 tkr 0 tkr 9 000 tkr 1.4.8 Integration av öppna och inloggade tjänster Fortsatt implementering av varumärket 1177 Vårdguiden genom att säkerställa samstämmighet och varumärkets korrekthet i invånartjänsternas olika delar. Utformning av intern och extern kommunikationsplan för integration av Mina vårdkontakter i varumärket 1177 Vårdguiden som dess e-tjänster. Genomförande av aktiviteter enligt planerna. Stegvist namnbyte av Mina vårdkontakter till 1177 Vårdguidens e-tjänster. Berör: 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) 1177 Vårdguiden på webben 0 tkr 0 tkr 0 tkr 5 000 tkr Sid 31/42

En viktig del i integrationen av e-tjänsterna i varumärket 1177 Vårdguiden är det redaktionella arbetet som måste ske kontinuerligt. Framtagning av målbild och prototyp för hur 1177 Vårdguiden på webben och e-tjänsterna (Mina vårdkontakter)ska fungera på bästa sätt för användaren både i öppet och inloggat läge, funktionellt och upplevelsemässigt. Målbilden görs med utgångspunkt i att både beställarnas, vårdgivarna och invånarna ska få ut mesta möjliga nytta. Syftet är att hitta synergierna i hur integration och konceptualisering mellan olika tjänster kan skapa ytterligare värden. Syftet är också att få en gemensam målbild för hur e-hälsa ska medverka till att möta utmaningarna och utveckla hälso- och sjukvården och omsorgen. Målbilden är en grundplatta för beslut om utveckling av innehåll, tjänster och infrastruktur. Utveckling av ny design och användargränssnitt för e-tjänsterna, med bland annat ny logik, ny menystruktur och grundfunktioner. 1.4.9 Ny gemensam plattform för 1177 och UMO Delar av invånartjänsters tekniska infrastruktur har nått slutet av sin livscykel och behöver under året bytas ut. Detta arbete sker utifrån målbilden och konceptet för integration öppna och inloggade tjänster. Förutom att det handlar om att säkerställa kvalitén i invånartjänsterna är det också en förutsättning för att uppnå en hållbar drift och förvaltning samt att kunna erbjuda huvudmännen möjligheter att utveckla tjänster på ett flexibelt sätt utifrån behov. Arbetet är omfattande och kommer att sträcka sig Berör: 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) 1177 Vårdguiden på webben UMO Infrastruktur & arkitektur (invånartjänster) 0 tkr 0 tkr 0 tkr 10 000 tkr Sid 32/42

över en treårsperiod. Under 2015 är följande inplanerat: Den framtagna inloggningstrategin 2014 ska under året utvecklas och implementeras inklusive lösning för single sign on eller annan integration från journalsystem till 1177 Vårdguidens e-tjänster för bättre arbetsflöde för vårdpersonal. Plattformsbyte för 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter). Plattformsbyte för 1177 Vårdguiden på webben och UMO till en gemensam. Utredning, policy och strategi för domänfrågorna. Påbörja arbetet med målarkitekturen mot en modulariserad/tjänstebaserad arkitektur. Påbörja innehållsmässiga och tekniska integrationer. Påbörja utvecklingen av nya tjänster. Uppbyggnad av systemverktyg och teknisk plattform för att möjliggöra on-line tjänsteövervakning för invånartjänsters produktionsmiljöer samt tjänster. Stöd till produktion, support och beredskap. Uppbyggnad av standard test och utvecklingsplattform för invånartjänsters projekt. Förenklad rutin och mer ekonomisk hantering för samordning. 1.4.10 Utveckling pga ny patientlag hitta & jämför Berör: Sid 33/42 Delprojektet Informationskampanj nya patientlagen finansieras externt av Socialdepartementet.

vård Under 2014 antogs en strategi för presentationen av vårdutbudet och konceptet för hitta och jämförelsetjänsten med syfte att invånarna på ett enklare och mer logiskt sätt ska kunna hitta, jämföra och välja vård utifrån nya patientlagen. Under året kommer följande att genomföras: Utveckling och anpassning av funktionalitet och innehåll för hitta- och jämförtjänsten, justera regionaliseringens påverkan på sökresultatet och införa en smart länk till tjänst för vårdval på kontaktkorten Utveckla ett administrationsverktyg som gör det möjligt att ändra regionala/landstingsspecifika inställningar, t.ex. uppdatering av sökstöd regionaliserbara texter och länkar eller aktivering av verksamhetskoder. Ändring av logiken för behörighetshanteringen i Tandvårdsadmin och Kontaktkortsadmin, för att börja använda administrativa medarbetaruppdrag istället för rollattributet. Utveckla verktyg som möjliggör för landstingen att själva komplettera jämfördelen med ytterligare jämförelsedata vid behov. Ta fram och implementera ett kompletterande kodverk till verksamhetskoder i HSA. Implementera lösning för hantering av mottagningar utifrån finansieringsform för att kunna skilja mellan landstingsfinansierad och privat-privat vård. Hitta och jämför vård 1177 Vårdguiden på webben 1117 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) 0 tkr 0 tkr 0 tkr 10 000 tkr Sid 34/42

Kravställning av informationskällorna till Hitta och jämför vård Anpassa regionaliseringen på 1177.se för att stödja vårdval över landstingsgränserna. Anpassningar av redaktionellt material på 1177.se (som även finns i översättningar) och justera sökfunktionen för att underlätta sökning efter information om vården i andra landsting. Anpassningar av listningstjänsten i 1177 Vårdguidens e- tjänster (Mina vårdkontakter) för att kunna hantera listning över landstingsgränserna, alternativt ta fram en ny tjänst. Vidareutveckling av listningsdomänen, ta fram nya tjänstekontrakt och centrala sammansatta, aggregerande tjänster för att möjliggöra vårdval över landstingsgränserna. Integration av hitta- och jämförtjänsten i 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter). Projekt informationskampanj nya patientlagen, finansieras av socialdepartementet. 1.4.11 Invånartjänster kan bidra till hälsofrämjande och förebyggande hälsoarbete Både UMO och 1177 Vårdguiden strävar efter att tydligt inkludera hälsa och förebyggande hälsoarbete, i samtliga kanaler. Under 2015 genomförs följande aktiviteter: Berör: UMO 1177 Vårdguiden på webben 1177 Vårdguiden på telefon Projektets olika delar finansieras genom solidarisk finansiering, särskild finansiering av landsting/regioner (kommunikationsnätverket) samt av Myndigheten för skydd och beredskap. Sid 35/42

UMO förstärker hälsoinriktningen på området sexuell och reproduktiv hälsa. Projekt flerårig informationskampanj på temat hälsa och hälsofrämjande aktiviteter, finansieras särskilt av landsting/regioner (kommunikationsdirektörsnätverket). Projekt ESS, nationellt system för händelsebaserad övervakning och bedömning av utbrottsrisker, finansieras av MSB. X 1.4.12 Utveckling av 1177 Vårdguiden på telefon, ex infrastruktur RGS Visionen för nya varumärket 1177 Vårdguiden är En bättre hälsa för alla, utifrån varje människas unika situation och behov. Det är en viktig utgångspunkt för att kunna bidra till vård på lika villkor och att kunna vägleda rätt utifrån behov. Under 2015 sker utveckling på detta område bland utifrån det konceptutvecklingsarbete som genomfördes under 2014 för 1177 Vårdguiden på telefon. Konceptet består av två delar: 1) Alla får en primär bedömning och tillgång till stöd- och specialistkompetenser. 2) Samverkan med andra vård- och omsorgsaktörer för tydligare position och uppdrag inom vård och omsorg. Målet är att utveckla och använda gemensamma resurser i större utsträckning och därmed bidra till högre tillgänglighet, mer jämlik vård och kostnadseffektiv vård, samtidigt som Berör: 1177 Vårdguiden på telefon Nationella hjälplinjen Anonyma frågetjänster. 0 tkr 0 tkr 0 tkr 5 000 tkr Sid 36/42

landstingens behov av lokala variationer i sina uppdrag bibehålls. Utveckling av teknik, infrastruktur och organisation. Utveckla och införa gemensam nationell kataloginfrastuktur för rådgivningsstödet. Pilot med stöd vid psykisk ohälsa (Nationella Hjälplinjen) ett exempel på utökat stöd från 1177 Vårdguiden på telefon. Förstudie om möjlighet att tillföra särskild kompetens inom läkemedelsområdet. Breddinförande av nattlig samverkan. Breddinförande av språktjänst, sjukvårdsrådgivning via tolk. Genomföra en förstudie och eventuell konceptutveckling av nuvarande frågetjänster på 1177 Vårdguiden på webben och UMO för att se hur tjänsterna skulle kunna vidareutvecklas ytterligare som ett effektivt komplement till hälso- och sjukvården både i förebyggande och vägledande syfte inom flera hälso- och vårdområden. Projekt utveckling av videotelefoni, finansieras av Vinnova med flera landsting och regioner i samverkan. Projekt utveckling av 1177 Vårdguiden på webben för att stödja screeningprocessen för mammografi och livmoderhalscancer finansieras av SKL/Nationella cancerstrategin? Sid 37/42

1.4.13 Språktjänsten Erbjudandet till invånaren som ringer till 1177 på telefon att via sjukvårdsrådgivningens språklinjer få hjälp med bedömning av vårdbehov, rådgivning och hänvisning på det egna språket oavsett varifrån i landet du ringer. Berör: 1177 Vårdguiden på telefon 900 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr Finansieringen täcker förvaltning och förvaltningsetablering för 2015. 1.4.14 Samverkan mellan landsting/region och kommuner Utifrån den gemensamma handlingsplanen för e-hälsa är ett viktigt område att förbättra samverkan mellan landstingen och kommunerna med hjälp av invånartjänster som skapar nytta för både invånarna och vård- och omsorgspersonalen. Under 2015 sker följande satsningar: Berör: UMO 1177 Vårdguiden på webben 0 tkr 0 tkr 0 tkr 1 500 tkr Regionalisering av UMO utifrån den förstudie som genomfördes 2014. Projekt Socialtjänsten på 1177 Vårdguiden och UMO, finansieras av SKL. Projekt Priopsyk, finansieras av SKL Sid 38/42