HFS, Hälsofrämjande sjukvårdsorganisationer, enkätuppföljning för verksamhetsåret 13 Sammanfattning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet inom JLLs primärvård (både jll- och privatdrivna). (Figurerna i sammanfattningen visar antalet HC som svarat) Ansvarig: Carsten Dencker, Landstingsöverläkare JLL samt Presidierledamot HFS E-mail: carsten.dencker@jll.se Anna Swanson Danielsson, Processledare HFS, Folkhälsocentrum E-mail: anna.swanson@jll.se
(1) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 FAKTA... 3 Om nätverket HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer... 3 Om uppföljningsenkäten... 3 INDIVID OCH PATIENTPERSPEKTIV....1 Preventiva program tillämpas inom:.... Dokumenteras frågor/insatser avseende levnadsvanor i journalsystem så det kan följas i årsuppföljning när det gäller:... 5.3 Vårdgivaren ger Mätning av patientens samt Resultat av mätning... 3 BEFOLKNINGSPERSPEKTIV... 7 3.1 Hälsodata och hälsoinformation förmedlas till befolkningen, Utvecklande samverkansformer samt Skaderegistrering bedrivs... 7 MEDARBETARPERSPEKTIV....1 Stöd finns för medarbetarna att förbättra/behålla sina levnadsvanor inom:... 5 STYR OCH LEDNINGSSYSTEM... 9 5.1 Mätbara mål, Organisationen kompetensutvecklar, Det finns en styrgrupp samt Särskilda medel finns... 9 MÄTPROCESS OCH MÄTRESULTAT... 1.1 Har resultatsammanfattningen från förra årets indikatoruppföljning bidragit till verksamhetsutveckling inom organisationen?...1
3(1) 1 FAKTA Om nätverket HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer Jämtlands läns landsting har varit medlemmar i det nationella nätverket HFS, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (som från och med mars 1 kommer att heta Hälsofrämjande sjukvård)sedan 1997. Nätverkets vision är "Att skapa en effektivare hälso- och sjukvård genom en tydligare målinriktning mot förbättrad hälsa för patienter, medarbetare och befolkning - det vi kallar hälsoorientering!" genom att vara ett lärande nätverk där medlemmarnas engagemang är grunden för nätverkets arbete och utveckling. Nätverket arbetar inom fyra perspektiv: Patient-, befolknings-, medarbetar- och styr/ledningsperspektivet. Nätverkets medlemmar består idag av 3 medlemsorganisationer med närmare medlemssjukhus och vårdorganisationer. Det kan räknas om till att procent av Sveriges Hälsooch sjukvård är medlemmar i HFS. Läs mer på: www.natverket-hfs.se Om uppföljningsenkäten I nätverksmedlemskapet ligger även ett uppdrag att presentera utvecklingen av just det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Av bland annat två nationella anledningar. - Ger en bild av hur utvecklingen ser ut över landet. - Ligger till grund för viss verksamhetsplanering i HFS. Lokalt ger enkätsvaren också en bild av hur utvecklingen ser ut och kan även användas till verksamhetsutveckling. Enkätsvaren bygger på verksamheternas självuppskattade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Svarsfrekvensen Enkäten har skickats ut till alla hälsocentraler (även privatdrivna), till länssjukvårdens områden, Folktandvården, Landstingshälsan samt personalavdelningen. Resultat: Hög svarsfrekvens, högre än år 1. Svar saknas från en hälsocentral. Svaren låg till grund för en JLL sammanställning som i sin tur rapporterades till HFS nätverket i procenttal. Som förra året sammanställs svaren från Jämtlands läns landstings hälsocentraler (även de privatdrivnas) och återkopplas tillbaka till respektive HC. Svaren presenteras i detta dokument i antal svarade svar. Ex på första frågan Preventiva program tillämpas inom Tobak svarade 1 av hälsocentralerna Ja i mycket stor.
(1) INDIVID OCH PATIENTPERSPEKTIV.1 Preventiva program tillämpas inom: 1 1 1 1 1 Tobak Riskbruk av Alkohol Matvanor Fysisk aktivitet/far Sexuellt risktagande Ja i mycket stor Ja i viss Ja i liten Figur.1 Visar antalet HC som svarat i länet. Med preventivt program menas dokumenterad rutin/program avseende levnadsvaneförändringar. Exempel är rutiner för rökavslutarstöd, alkoholmissbruk, FaR. Hälsoundersökningar med efterföljande intervention riktad till befolkningen i åldersgrupper tex -, 5, -år. Ang fråga Sexuellt risktagande: En ny fråga från och med 13
5(1). Dokumenteras frågor/insatser avseende levnadsvanor i journalsystem så det kan följas i årsuppföljning när det gäller: 1 1 1 1 Tobak Riskbruk av Alkohol Matvanor Fysisk aktivitet/far Ja i mycket stor Ja i viss Ja i liten Figur. Visar antalet HC som svarat i länet. Frågan syftar på uppföljningsbara former av dokumentation.
(1).3 Vårdgivaren ger Mätning av patientens samt Resultat av mätning 1 1 1 1 Vårdgivaren ger systematiskt stöd i form av patientutbildning/stöd individuellt eller i grupp för att förbättra egenupplevd fysisk, psykisk eller social hälsa Mätning av patientens självskattade hälsa/hälsorelaterad livskvalite bedrivs Resultat av mätning av hälsorelaterad livskvalitet används för verksamhetsutveckling Ja i mycket stor Ja i viss Ja i liten Figur.3 Visar antalet HC som svarat i länet. Exempel ang vårdgivaren ger : Patientutbildning inom diabetesvård, hjärtrehabilitering och astma m fl. Ang Mätning av : Här avses mätning av patientens självskattade hälsa och hälsorelaterade livskvalitet.
7(1) 3 BEFOLKNINGSPERSPEKTIV 3.1 Hälsodata och hälsoinformation förmedlas till befolkningen, Utvecklande samverkansformer samt Skaderegistrering bedrivs 1 1 1 1 1 Hälsodata och hälsoinformation förmedlas till befolkningen Utvecklande samverkansformer finns för folkhälsoarbete på lokal/regional nivå Skaderegistrering bedrivs och utgör grund för skadepreventivt arbete i samarbete med kommuner etc Ja i stor Ja i viss Figur.3 Visar antalet HC som svarat i länet. Ang Hälsodata : Avses återkommande hälsoinformation till allmänhet eller till riktade grupper Ex genom årlig återkommande Öppet hus, hälsotorg för att öka tillgång till hälsoinfo mm. Ang Utvecklande samverkansformer : Ex samarbete med andra aktörer inom landstinget, kommuner. Ex. Samarbete med landstingets Folkhälsocentrum/ kommunens folkhälsosamordnare. Ang Skaderegistrering : Rapportering till kommuner, myndigheter. En länk i kedjan registrering i vården, rapportering till kommuner, åtgärder inom kommunen.
(1) MEDARBETARPERSPEKTIV.1 Stöd finns för medarbetarna att förbättra/behålla sina levnadsvanor inom: 1 1 1 1 Tobaksbruk Matvanor Fysisk aktivitet Riskbruk av alkohol Ja i mycket stor Ja i viss Ja i liten Figur.1 Visar antalet HC som svarat i länet. Stöd för fysisk aktivitet kan vara friskvårdstimma. Rökavslutarstöd, andra stödsamtal. Även här avses ett systematiskt arbete med stödinsatser.
9(1) 5 STYR OCH LEDNINGSSYSTEM 5.1 Mätbara mål, Organisationen kompetensutvecklar, Det finns en styrgrupp samt Särskilda medel finns 1 1 1 1 1 Mätbara mål om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete finns i vårdgivaren/ vårdorganisationens ledningssystem Organisationen kompetensutvecklar systematiskt medarbetare inom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt och arbetssätt. Det finns en styrgrupp el motsvarande till stöd för det hälsoinriktade arbetet Särskilda medel finns som processtöd för det hälsoinriktade arbetet Ja Figur 5.1 Visar antalet HC som svarat i länet. Ang mätbara mål : Med ledningssystem avses system för att styra och leda verksamheten mot bättre resultat och kan beskrivas som en organisations policy och mål samt arbete med att nå målen. Ang Organisationen kompetensutv : Utifrån en övergripande plan och/eller med stöd av nödvändiga lärarresurser. Ang Det finns en : Avser att man på ledningsnivå (inom och/eller utom den egna arbetsplatsen) arbetar strategiskt för en hälsoinriktning av vården. Direkt eller med arbetsstöd till arbetsplatsen.
1(1) MÄTPROCESS OCH MÄTRESULTAT.1 Har resultatsammanfattningen från förra årets indikatoruppföljning bidragit till verksamhetsutveckling inom organisationen? 1 Har resultat- sammanfattningen 1 Har resultatsammanfattningen Ja i hög grad Ja ganska mycket Ja något inte alls Figur.1 Visar antalet HC som svarat i länet.