Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012

Transkript

1 Folkhälsoenheten Sara Maripuu Handlingsplan för Hälsofrämjande landsting, 2012 Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är ett av de elva nationella folkhälsomålen och därmed en viktig förutsättning för att nå det övergripande målet. Inget av de övriga folkhälsomålen är på organisatorisk nivå, vilket tydliggör hälso- och sjukvårdens ansvar i arbetet. Hälso- och sjukvårdens stora kontaktyta mot allmänheten möjliggör att kunskap om samband mellan hälsa, välbefinnande och levnadsvanor sprids till olika målgrupper och diskuteras i enskilda patientmöten. Medlemskapet i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) går nu in på sitt tredje år, och den förstärkta hälsoorienteringen börjar alltmer genomsyra landstingets hela verksamhet. Den nya missionen Att inspirera till hälsa bidrar också starkt till detta. Hälsoorienteringen innebär att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder integreras i sjukvårdande processer och vårdkedjor. Det innebär också att vårdgivare har strategier för ett hälsofrämjande förhållningssätt i mötet med patienten. Detta förhållningssätt bygger på patientfokusering, delaktighet och empowerment. Det hälsofrämjande perspektivet finns också när det gäller landstingets medarbetare och arbetsplatser. Det handlar om att integrera hälsofrågor i de aktiviteter som redan görs gällande arbetsmiljö, ledarskap och medarbetarskap. Landstingets ökade hälsorientering kan på olika sätt bidra till att utjämna hälsoskillnader som beror på socioekonomiska faktorer, funktionsnedsättning, etnicitet, kön m.m. dvs. åstadkomma en mer jämlik hälsa hos länets befolkning. Handlingsplanen för 2012 innehåller förslag om uppföljning och utveckling av redan påbörjat hälsofrämjande arbete samt förslag på nya processer och aktiviteter för att ytterligare förtydliga landstingets hälsoorientering. Folkhälsoenheten samordnar arbetet och den samverkan som krävs, internt i landstinget och med externa aktörer. Förslagen presenteras utifrån nätverkets fyra perspektiv.

2 LANDSTINGET KRONOBERG (9) 1 Patientperspektiv HFS-nätverkets ansats i detta perspektiv är att utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, t.ex. patientundervisning vid långvarig sjukdom och insatser för att stödja patienter i att förändra levnadsvanor. Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder gällande tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor integreras med arbetet. Detsamma gäller för stora delar av landstingets långsiktiga folkhälsoarbete. Syftet med de följande förslagen är att förstärka hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande förhållningssätt, kunskap och metoder i landstingets patientarbete. 1.1 Information till chefer De centrumledningsgrupper som har ett direkt patientarbete erbjuds information om Socialstyrelsens riktlinjer, HFS-arbetet samt den fortbildning och det material som hittills är framtaget. Diskussioner förs om vilket stöd respektive enhet behöver för att kunna arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Med start under våren Ordinarie budget för folkhälsoenheten. 1.2 Fortbildning Sedan 2009 har folkhälsoenheten tagit ansvar för att samordna de utbildningar som hänger samman med landstingets förstärkta hälsoorientering. Dessa ligger mycket väl i linje med Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I riktlinjerna framhålls särskilt att landsting och regioner bör erbjuda vårdgivare möjlighet till fortbildning i metoder och kunskap. I slutet av 2011 reviderades det utbildningserbjudande som presenterades första gången vid ett chefsmöte våren Alla verksamheter inom landstinget har tillgång till erbjudandet, i skrift och via landstingets hemsida. Satsningen utvärderas med stöd av FoU Kronoberg. Pågår sedan Under 2012 ordinarie budget för folkhälsoenheten.

3 LANDSTINGET KRONOBERG (9) 1.3 Verktyg och modeller för samtal, kartläggning och rådgivning samt informationsmaterial De åtgärder som presenteras i Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder bygger på rådgivning i någon form. Det förutsätter att hälso- och sjukvården har konstaterat att personen upplever sig ha ohälsosamma levnadsvanor, det vill säga det bygger på kartläggning och samtal. Kartläggningen kan förstärkas genom användning av enkäter, bedömningsformulär och undersökningar. Rådgivningen kan förstärkas med olika tillägg och informationsmaterial. Redan i väntrummet kan patienten få adekvat information genom posters, TV-skärmar och broschyrer. Folkhälsoenheten utarbetar kontinuerligt verktyg och modeller för arbetet. Detta sker i nära samarbete med berörda verksamheter samt informationsavdelningen. Pågår sedan Under 2012 ordinarie budget för folkhälsoenheten. 1.4 FaR-organisationen Under 2011 avslutades landstingets implementeringsprojekt gällande Fysisk aktivitet på Recept, FAR. Från och med juli 2011 är 2,0 länsövergripnade tjänster som receptmottagare knutna till Primär- och rehabcentrum. Folkhälsoenheten har det strategiska ansvaret för fortbildning, informationsmaterial m.m. som rör FaR. FaR-arbetet pågår sedan Fiananiering via anslaget för särskilda insatser avseende folkhälsoarbete. 1.5 Kompetensförstärkning/Specialiserad hälsomottagning Behovet av en enhet med specialistkompetens gällande ohälsosamma levnadsvanor har identifierats i flera rapporter och planer inom landstinget. Genom Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tydliggörs behovet ytterligare. En översyn behöver nu göras av det framtagna förslaget till en länsgemensam specialiserad hälsomottagning för vuxna. Översyn av framtaget förslag och fortsatt diskussion under Frågan om finansiering behandlas i ordinarie budgetprocess inför 2014.

4 LANDSTINGET KRONOBERG (9) 1.6 Hälsofrämjande arbete i ett jämlikhetsperspektiv samverkan med andra aktörer Nationella rapporter och kartläggningar visar att hälsan i befolkningen är ojämnt fördelad. Socialt utsatta grupper har generellt sämre hälsa. Det handlar om grupper med lägre utbildning och sämre ekonomi men också om människor från andra kulturer. Även i grupper med olika typer av funktionsnedsättningar finns många med sämre hälsa beroende på ekonomisk otrygghet, diskriminering och brist på tillgänglighet. Under 2011 har diskussioner förts med andra aktörer och detta arbete bör fortsätta under Det handlar bland annat om samverkan med Växjö kommuns nya medborgarkontor. Fortsatta diskussioner inom landstinget och med tänkbara samverkanspartners. Ordinarie budget 2011 för folkhälsoenheten. 1.7 Uppmärksamhetsveckor Statens folkhälsoinstitut initierar årligen uppmärksamhetsveckor utifrån tema Tobak, Alkohol och Ett friskare Sverige om goda matvanor och fysisk aktivitet. Syftet med dessa veckor är flera: att stimulera beröda aktörer i samhället i sitt utvecklingsarbete med det aktuella temat att stimulera till samverkan mellan aktörer att öka kunskapen generellt i samhället att uppmärksamma sociala skillnader i hälsa och nå de grupper som har störst behov Även HFS-nätverket kopplar olika aktiviteter till dessa veckor. Fortsatt aktivt arbete med temaveckor under Ordinarie budget 2012 för folkhälsoenheten. 2 Medarbetarperspektiv HFS-nätverkets ansats i detta perspektiv är att bli modellbildare för den goda arbetsplatsen. Detta stämmer väl med det personalstrategiska målet i landstinget som är att vara en attraktiv arbetsgivare, med fokus på hälsa, utveckling och arbetsglädje. Att ha ett arbete är generellt sett en hälsofaktor. Men det handlar också om att det arbete man har stödjer en positiv hälsoutveckling. Syftet är att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser och ett hållbart arbetsliv för den enskilde medarbetaren. Huvudansvaret för detta arbete ligger hos HR-avdelningen men folkhälsoenheten samverkar i flera aktiviteter.

5 LANDSTINGET KRONOBERG (9) Syftet med de följande förslagen är att främja en positiv hälsoutveckling hos medarbetare. 2.1 Hälsofrämjande arbetsplats Med syfte att ytterligare förtydliga och förstärka landstingets arbetsmiljöarbete i en hälsofrämjande riktning föreslås att en arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att utarbeta en modell för Hälsofrämjande arbetsplatser inom Landstinget Kronoberg. Arbetsgruppen kan förslagsvis bestå av representanter från friskvård- och hälsoenheten, folkhälsoenheten, HR-avdelningen samt några verksamheter. Arbetet bör ta avstamp i landstingets pågående arbetsmiljöarbete samt i det arbete som görs inom ramen för nätverket HFS och dess temagrupp Hälsofrämjande arbetsplatser. Ett förslag utarbetas under våren Ordinarie budget för berörda verksamheter. 2.2 Arbetsmiljö- och Ledarskapsutbildningar Sedan 2010 ingår kunskap om och diskussioner kring hälsobegreppet i den grundläggande arbetsmiljöutbildningen, och sedan 2011 också i ledarskapsutbildningen. Utbildningarna genomförs på liknande sätt under Ordinarie budget 2012 för dessa utbildningar. 2.3 Tobakspolicy Ett minskat tobaksbruk är en av de viktigaste delarna i ett hälsofrämjande arbete. Landstinget har sedan 1988 en tobakspolicy. Denna anger inriktningen för landstingets arbete för ett minskat tobaksbruk och helt tobaksfria miljöer. Den syftar också till att underlätta, stödja och uppmuntra individer till tobaksfrihet. Till del är efterlevnaden god, men det finns flera faktorer som kan förtydligas. En översyn och eventuellt en revidering bör göras. Fortsatt process kring frågan under våren Ordinarie budget för berörda verksamheter. 2.4 Hälsoinspiratörer Modellen med hälsoinspiratörer har funnits sedan Uppdraget har under åren förändrats från att vara informationsbärare till att bli mer proaktiva i arbetet med friskvård för medarbetare. Friskvård- och hälsoenheten är

6 LANDSTINGET KRONOBERG (9) huvudansvariga för att hålla ihop modellen. Folkhälsoenheten samverkar i kunskapsförmedling. Under 2012 planeras bland annat information om Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder i samband med sedvanliga träffar. Våren 2012 Ordinarie budget för berörda verksamheter. 2.5 Hälsovecka 2012 För sjunde året i rad arrangeras en hälsovecka för all personal inom landstinget. Syftet med veckan är att stimulera medarbetare och arbetsplatser till ökad förståelse för hur hälsa främjas, vad man kan göra själv och vilka frågor en arbetsplats kan jobba vidare med. Veckan erbjuder olika aktiviteter och inspirationsföreläsningar. Friskvård- och hälsoenheten är huvudansvariga, och sedan 2010 är folkhälsoenheten medarrangör Vecka 16, april. Ordinarie budget för berörda verksamheter. 2.6 Hälsotrampare ett hälso- och miljöprojekt Under 2011 genomförde landstinget ett cykelprojekt i samverkan med Växjö Kommun. Syftet var att minska bilåkandet till och från arbetet. Drygt 70 medarbetare erbjöds en hälsoenkät, konditionstest, viss utrustning samt deltagande i cykelkampanjen SydostTrampar, mot att cykla minst tre dagar i veckan till och från arbetet. Projektet föll väl ut. Därför erbjuds nu alla medarbetare en fortsättning. Erbjudandet kommer att ingå som en ny del i den friskvård som landstinget redan erbjuder sina medarbetare. För att kunna registrera cyklade km behöver varje deltagare en cykeldator. En upphandling av cykeldatorer genomförs därför och innebär att landstingets medarbetare kan köpa sådana till ett lägre pris. Av resursskäl erbjuds dock varken hälsoenkäter eller cykeltester. Sex-veckors-perioder under vår och höst. en för projektet 2011 täcker även kostnaderna för Befolkningsperspektiv HFS-nätverkets ansats i detta perspektiv är att bidra med kunskap som stödjer samhällets arbete för befolkningens hälsa.

7 LANDSTINGET KRONOBERG (9) Samarbete mellan landsting, kommuner och andra aktörer framhålls i alla styrdokument för folkhälsoarbete. Det är av stor vikt att samverka för att uppnå långsiktiga och hållbara förändringar på samhälls-, grupp- och individnivå. Hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar när det gäller att förmedla kunskap om hälsa, ohälsa och sjukdom. En jämlik hälsoutveckling på befolkningsnivå är den övergripande målsättningen. I arbetet med en ny länsgemensam folkhälsopolicy har två områden lyfts fram som särskilt viktiga att prioritera. Det handlar om barns och ungdomars hälsa samt om frågor gällande alkohol, tobak, narkotika och doping (ANDT-frågor). Syftet med de följande förslagen är att främja folkhälsan i samverkan inom länet. 3.1 Information till länets befolkning Informationsflödet om hälsa och olika aspekter på hälsobegreppet är stort. Av det skälet är det särskilt viktigt att landstinget erbjudet länets befolkning korrekt information och kunskap om sambandet mellan hälsa, levnadsvanor och välbefinnande. Användning av olika informationskanaler inklusive sociala medier samt samverkan med externa aktörer möjliggör att information kan erbjudas på nya sätt och till nya grupper. Under 2012 kommer bland annat en utställning tänkt för bibliotek eller liknande lokaler att erbjudas alla kommuner. Det kommer också att finnas möjlighet att boka in en öppen föreläsning av personal inom folkhälsoenheten. Allt arbete gällande information sker i nära samverkan med informationsavdelningen. Under hela Ordinarie budget för folkhälsoenheten. 3.2 Barns och ungas hälsa i Markaryds kommun Sedan våren 2010 samverkar landstinget med Markaryds kommun i ett projekt kring barns och ungas hälsa. Visionen för projektet är Tillsammans skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor samt goda levnadsvanor. Barns och ungas hälsa är en angelägenhet för alla! Syftet är att få till fungerande samverkan. Särskilda projekt- och utvärderingsplaner finns. Projektet pågår till halvårsskiftet Kommunen och landstinget samfinansierar en projektledare på 50 % under två år. Landstingets del betalas från vårdcentralen i Markaryd samt från ordinarie budget 2012 för folkhälsoenheten. Utvärdering En samlad utvärdering görs med stöd från FoU Kronoberg.

8 LANDSTINGET KRONOBERG (9) 3.3 Markus Rydh en pedagogisk modell för samverkan runt barns och ungas hälsa Diskussioner pågår med Linnéuniversitetet gällande vidareutveckling av Markarydsprojektet. Syftet är att utveckla en pedagogisk modell för interprofessionellt lärande och samarbete. Modellen ska vara möjlig att generalisera till andra kommuner. I skapandet av en pedagogisk modell är avsikten att utgå ifrån den modell som används inom projektet Linnéa Kronoberg. Projektplanering och förankring under våren. Eventuell projektstart hösten För att genomföra detta projekt krävs extern finansiering. Utvärdering Linnéuniversitetet i samverkan med folkhälsoenheten. 3.4 Samverkan med länets skolsköterskor Barn och ungdomar bör ha en mycket hög prioritet i samhällets samlade hälsofrämjande arbete. Ytterst få börjar till exempel röka efter 18 års ålder. Landstinget behöver därför samverka med förskola och skola. Skolhälsovården kan då vara en länk. Folkhälsoenheten samverkar redan med skolsköterskorna i länet, och denna samverkan kommer ytterligare att förstärkas under Det handlar bland annat om gemensamma informationsinsatser och pedagogisk material till barn, ungdomar och föräldrar samt om gemensamt lärande för professionella. Under hela Ordinarie budget för folkhälsoenheten. 3.5 Hälsoäventyret - en verksamhet för barn och ungdomar/kultur i vården/arabyprojektet Hälsoäventyr är en modell som bygger på upplevelsepedagogik gentemot barn och ungdomar. Modellen finns i flera landsting och kommuner och folkhälsoenheten har sedan tidigare utarbetat ett förslag som skulle kunna genomföras i Landstinget Kronoberg. En satsning på ett hälsoäventyr ligger väl i linje med de preventiva insatser som diskuteras utifrån Socialstyrelsens riktlinjer, cancerplanen och de långsiktiga folkhälsomålen inom landstinget. Inom ramen för diskussioner om samverkan i länet runt kultur, hälsa och vård har samtal förts med Smålands Museum om en utställning med arbetsnamnet Hälsa i ett evolutionärt perspektiv. Som en del i ett årslångt projekt diskuterades hälsoäventyrer som en aktivitet riktad till förskole- och skolbarn. Även i diskussioner med Växjö kommun har en användning av förslaget kring Hälsoäventyret diskuterats, och då med en koppling till Arabyprojektet.

9 LANDSTINGET KRONOBERG (9) Fortsatta diskussioner med berörda samverkanspartners. Fortsatt diskussion om finansiering. 4 Styr- och ledningsperspektiv HFS-nätverkets ansats i detta perspektiv är att använda hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård mer och bättre vård för pengarna!. En viktig faktor för att kunna värdera effektivitet är att använda adekvata mått och indikatorer. Allt utvecklingsarbete gällande kvalitet och patientsäkerhet kräver också uppföljning. Årliga mätningar görs genom HFS-nätverket både nationellt och på EU-nivå. Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder innehåller också ett antal indikatorer som landstingen och regionerna bör förhålla sig till och följa upp över tid. Syftet med följande förslag är att vidareutveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande mått och indikatorer. 4.1 Mätningar inom HFS-nätverket Landstinget fortsätter att aktivt delta i nätverkets nationella mätningar. Folkhälsoenheten samordnar arbetet. 4.2 Indikatorsarbete inom landstinget Under våren 2012, med start i en workshop i februari, kommer diskussioner att föras i syfte att fastställa ändamålsenliga indikatorer och mått. Detta skapar förutsättningar för bättre nationella jämförelser men kommer också att vara en del i landstingets kontinuerliga kvalitetsarbete.