Our Life as Elderly Analys av nuläget och förslag till förändringar utifrån medborgarnas önskemål Delprojekt 3: Service Projekt Ledare: Catherine Andersson Hortell Socialförvaltningen, Utvecklingsenheten Luleå Kommun. E-mail: catherine.andersson@soc.lulea.se Telefon: +46-(0)70-2993708 Version 1.0 A project within Interreg IIIB Northern Periphery Program
1 SAMMANFATTNING... 3 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 SERVICEINSATSER IDAG OCH IMORGON... 5 1.3 DEFINITIONER... 5 2 NULÄGET... 6 3 MEDBORGARNAS ÖNSKEMÅL... 6 3.1 SAMMANSTÄLLNING AV ÖNSKEMÅLEN OLE... 6 4. FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR... 7 4.1 NÄR JAG ÄR I BEHOV AV ATT FÅ HJÄLP MED DET BASALA... 7 4.3 SERVICE FÖR ATT BIBEHÅLLA MIN HÄLSA... 8 4.4 NÄR ALLA FÅR HJÄLPA TILL... 9 4.5 ATT BYGGA MENINGSFULLA BROAR MELLAN GENERATIONER... 9 4.6 INFORMATIONSCENTRA EN PLATS ATT MÖTAS PÅ... 10 4.7 ATT FÅ OCH ATT ÅTERGE... 10 4.8 ATT TA SIG IFRÅN ENSAMHETEN... 10 5 REFLEKTION... 11 5.1 DEN TRYGGA BASSERVICEN... 11 5.5 IT... 11 6 LITTERATURLISTA... 12 DISCLAIMER:The information in this document is provided as is and no guarantee or warranty is given that the information is fit for any particular purpose. The user thereof uses the information at its sole risk and liability. 2
1 Sammanfattning Luleå Kommun har under ett antal år aktivt arbetat med en målinriktad utveckling av äldreomsorgen. Detta utvecklingsarbete har tagit fasta först och främst på medborgarnas krav, behov och önskemål. Arbetet har bedrivits som ett projekt baserats på en direkt dialog med framtidens äldre. Projektarbetet sker i samverkan med Bodö kommun i Norge, Färöarna, Lieksa i Finland och Universitetet i Aberdeen. Projektet finansieras delvis genom Interreg III B, NPP. Projektet fungerar delvis som en inspirationskälla för äldreomsorgens utveckling men också som ett instrument för att identifiera vårt utvecklingsbehov mer konkret. Projektet har varit indelat i sex olika fokus områden i projektet. Dessa är; Boende, Personal- och kompetensförsörjning, Service för äldre, Anhöriga och närstående, Hälsa, och Nätverk. Ett äldreboende utan service är bara en byggnad, färdtjänst utan service är bara ett fordon, ett hyreshus utan service existerar inte. Med andra ord så kan inte ett samhälle utan service finnas till. Service är allt vi gör för andra. Vad som är bra service är en upplevelse och mycket individuellt. I dagens informationssamhälle uppmanas vi redan som barn att tänka fritt och göra individuella val och det förväntas vi sedan under hela vårt liv. Att vi en dag blir pensionärer innebär inte att vi inte kan fatta beslut och måste frånsäga oss rätten att fatta självständiga val. Delprojekt service förslag till lösningar handlar om Basutbud mini och max Utbyggt basutbud Fler utförare i samarbete med volontärbyrå Samarbete med högstadier och gymnasieskolor Mötesplatser Informationscentra Villkorade bidrag Utbyggd kollektivtrafik/specialtransport Undersökningen visade att det i samtliga kommuner fanns en oro över påtvungen ensamhet och att många önskade gemenskap med andra. Men det är inte så lätt för äldre att ha en gemenskap med andra när de inte känner till varandra. Var ska äldre träffas? Ett förslag som redovisas i samtliga kommuner är att kommunerna anordnar mötesplatser centralt och i närområdena. En samordnande länk som hjälper till med att finna andra och ordna aktiviteter är också gemensamt förslag. Att kunna ta sig till en mötesplats för att träffa andra och utbyta erfarenheter, att odla sina intressen och att underhålla hälsan är inte alla förunnat. När man inte har ont eller något funktionshinder är det lätt att gå till busshållplatsen även om den är en bit bort, det är inte några stora hinder att åka in till centrum och byta buss där 3
för att sedan komma till sluthållplatsen som åter är en bit bort från det slutgiltiga målet. Det är även ett överkomligt pris. Men när kroppen värker och det är svårt att stiga upp för trottoarer, svårt att ta sig fram i ett snabbt tempo och svårt att komma sig ut ifrån lägenheter och hus kanske för att man har något hjälpmedel som till exempel rullstol, kryckor med mera, med mera. Då är det lättast att stanna hemma och bli påtvunget ensam. Vi har också kommit med förslag om hur olika utförare skulle kunna hjälpa till med serviceinsatser. Med fler utförare så ökar kvaliteten, det individuella valet och det hjälper även till att bygga broar mellan generationer genom att ordna samarbete med skolor, frivilliga/volontärer, privata, kooperativ, kommuner och landsting. Alla serviceinsatser måste anpassas efter individuella behov och önskemål. 1.1 Bakgrund Den generation som projektet Våra liv som gamla i huvudsak har riktats mot är den så kallade rekordgenerationen, född i slutet på 40-talet och mitten av 50-talet. Gruppen är stor och många är välutbildade, IT-anpassade, välbärgade, inflytelserika och självmedvetna. Syftet med det här projektet var att utifrån en medborgardialog skapa en strategi för planering av framtidens äldreomsorg. En äldreomsorg som präglas av medborgarnas behov, önskemål och drömmar. Medborgarna ska vara aktiva. Medborgardialog och undersökningar som pågått under 2004-2006 i projektet Våra liv som gamla specifikt för det delprojekt som här avser, har utmynnat i förslag till förändringar. De framtida äldre kommer att ha helt andra krav på service än vad de äldre har idag. Många av framtidens äldre har förvärvsarbetat och fritiden har oftast ägnats åt personliga intressen såsom golf, språkkurser, resor, vin klubbar och så vidare. Många kvinnor som är äldre idag har av tradition varit de som alltid varit hemma. De har sällan haft tid/intresse för egna intressen utan familjen har alltid kommit i första hand. De som är födda på 40-talet har vuxit upp med en tid när 60-talet innebar revolution mot det gamla föråldrande synsättet vad gällde ungdomen och det blev en stor ungdomsrörelse där unga människor blev att räkna med. 70-talet var en tid när 40-talisterna fick barn och många var engagerade i hem- och skola. Föreningslivet blommade och i alla stugor pratades det politik. 80-talet var till stor del en självförverkligande tid där man med fördel skulle tänka på sig själv med allt vad det innebär såsom träning, mental avslappning, egna intressen och samboförhållanden. Familjestrukturen har förändrats sedan 80-talet och många kommer därför att ha levt tillsammans med sin make/maka, sambo, vän i mindre antal år. 4
90-talet blev sedan en tid när ekonomin raserades. Räntorna sköt i höjden och aktiemarknaden var mättad. Här fick många finna ut nya lösningar till ett fungerande liv och har allt sedan dess hållit i sig till nu idag. Alla svängningar under en livstid förändrar människor och eftersom svängningarna går fortare nu än vad det gjorde i början av decenniet så förändras människors behov och krav på service i snabbare takt än förr. 1.2 Serviceinsatser idag och imorgon Our Life as Elderly har genom delprojektet Service till största delen fokuserat på de serviceinsatser som finns i dag och vilka insatser som bör finnas i framtiden. Hur informationen om vilka insatser och aktiviteter som finns ska distribueras ut till medborgarna och vem som tillhandahåller tjänsterna allt för att tillgodose medborgarnas önskningar och behov i framtiden. I projektets genomförda intervjuer och frågeformulär har det delvis funnits en gemensam strategi, framtagen i samarbete med våra internationella partners med likartade frågor och urvalskriterier, men även ytterligare undersökningar utifrån lokala villkor i delprojektet. Detta har gjorts för att kunna göra en jämförande analys av äldres önskningar och behov av framtida serviceinsatser. För att kunna skapa en stark och fortsatt utveckling i våra regioner måste likvärdig fokus hållas på flera perspektiv t.ex. jämlikhet, ökad välfärd och bättre miljö. En ökad välfärd är en faktor som ger både direkta och indirekta fördelar för dessa samhällen. Indirekt genom att det blir mer attraktivt för medborgare att bo i kommuner där det råder ett gemensamt intresse hos alla kommunmedborgare att värna om de äldre. Ökat intresse ger ekonomisk tillväxt. Att stärka banden mellan generationerna ger även ett tryggare samhälle. Ökad tillfredställelse och tillgång till vård och omsorg för äldre är ett område med hög prioritet. 1.3 Definitioner I detta delprojekt har vi särskilt service till basservice och bonusservice för att kunna göra förslagen mycket konkreta. Basservice är personlig omvårdnad såsom på- och avklädning, personlig hygien, matning, förflyttningar. Med andra ord allt som har med den personliga sfären att göra. Den basservice som hjälpbehövande får är behovsbedömd av myndighetspersoner. Bonusservice eller utökat basutbud menar vi här all övrig service som inte har med personlig omvårdnad att göra såsom städ, tvätt, ledsagning, ärenden, nöjen, aktiviteter med mera. Bonusservice kan man få som behovsbedömd av myndigheter men även utan behovsbedömning. En intraprenad är en självständig företagsliknande enhet som på uppdrag av kommunen utför verksamhet inom ramen för den kommunala förvaltningsorganisationen. 5
2 Nuläget De olika serviceformerna som finns idag är de serviceformer som funnits med under en mycket lång tid. Basservicen till de äldre utförs av Luleå kommunen och Norrbottens läns landsting. Bonusservicen eller det utökade basutbudet utförs till stor del av kommunen men pensionärsföreningar och kyrkor/samfund och handikapporganisationer har ett stort utbud av aktiviteter till deras medlemmar. Beskrivs i en tidigare rapport nulägesbeskrivning i delprojektet service. 3 Medborgarnas önskemål 3.1 Sammanställning av önskemålen OLE Service för mångfald och individuella lösningar Nuläge basservice Önskat läge för basservice Ett flertal basserviceinsatser erbjuds av kommunen till äldre via bistånd. t.ex hemtjänst i form av personlig omvårdnad, påoch avklädning, förflyttningar och matning. Hemtjänsten ger också färdig delad medicin och insulin genom delegation från distriktsköterskorna i Landstinget. Landstinget erhåller service i form av hjälpmedel, rehabilitering och medicinska insatser Nuläge bonusservice Kommunen erhåller bonusservice via bistånd t.ex ledsagning, promenader, ärenden, färdtjänst, trygghetslarm, mat- och varudistributioner.. Landstinget erhåller bonusservice via kulturella utbud såsom teaterföreställningar. Handikapporganisationer, pensionärsföreningar, kyrkor/samfund och ideella föreningar anordnar träffar, aktiviteter, utbildningar och föreläsningar. Nuläge utförare av service Pensionärsföreningar, Handikapporganisationer, ideella föreningar, kyrkor och samfund, anhöriga och närstående utför en del bonusservice insatser. Kommunen och Landstinget utför basserviceinsatserna. Skräddarsydda insatser beroende på den hjälp som kunderna efterfrågade. De tillfrågade ansåg att de basservice insatser som finns i nuläget var bra. Synpunkter på att sitta ensam och äta samt oro för ensamhet mellan de tider som hemtjänsten kom. Individanpassat. Önskat läge för bonusservice De tillfrågade ansåg att det var ett bra utbud av bonusservice i dagsläget men hade farhågor för framtidens service. De trodde inte att kommunen skulle kunna erbjuda samma utbud på grund av att det inte skulle kunna finansieras av kommunala pengar. Det kulturella utbudet och närheten till kulturella aktiviteter var av stor vikt. Önskemål om fler aktiviteter centralt och i närområdena för att motverka påtvingad ensamhet och andra serviceinsatser som riktar sig till boendet. Önskat läge av utförare av service Alla de som finns här representerade kunde vara utförare av serviceinsatser men det kunde också vara studenter, privata företag och kollektiv. I intervjuerna framkom att andra utförare skulle kunna utföra basservicen såsom privata företag och kollektiv. 6
Nuläge service för gemenskap I dagsläget så finns det korttidsplatser, dagverksamhet för dementa, dagverksamhet för andra grupper håller i dagsläget att startas upp, Fyren en mötesplats där pensionärer, föreningar och organisationer kan boka lokaler, nyttja en spa-avdelning, äta i restaurangen, medverka i datakurser eller fritt låna en dator i datasalen, beställa fotvård och klippa sig hos frisören. Nuläge IT som information av serviceinsatser. I dagsläget så finns det viss information på kommunens hemsida om vad man kan söka för hjälp/bistånd. Önskat läge för gemenskap Viktigt att detta fanns kvar men även i närområdet. Oron för att bli tvunget ensam var stor. En fungerande och väl utbyggd kollektivtrafik/specialtransport var viktigt för att kunna åka till de olika mötesplatserna. Önskat läge IT som kanal för gemenskap och informatör av serviceinsatser. En gemensam virtuell samlingspunkt där olika föreningar, kommunen, landstinget, volontärer, bostadsbolag, frivilligorganisationer och andra kan visa vad de erbjuder för service och hur man kan boka/beställa tjänsterna. 4. Förslag till förändringar Basutbud mini och max Utbyggt basutbud Fler utförare i samarbete med volontärbyrå Samarbete med högstadier och gymnasieskolor Mötesplatser Informationscentra Villkorade bidrag Utbyggd kollektivtrafik/specialtransport 4.1 När jag är i behov av att få hjälp med det basala. Ett basutbud med hjälp av den personliga omvårdnaden garanteras. Basutbudet delas in i 2 delar, mini och max. Mini är för de med begynnande hjälpbehov såsom hjälp med Bad/dusch Tillsyn Diverse sysslor såsom bädda säng, diska, ta in post, ta ut sopor. Maxi är för de vars hjälpbehov har tilltagit och mer omfattande omvårdnad behövs såsom På- och avklädning Personlig hygien 7
Frukost, lunch och middag (uppvärmning och matning) Förflyttningar Medicinering De hjälpbehövande ansöker om basutbudet genom kommunens handläggare. Handläggarna gör en behovsbedömning enligt de regelverk som finns i Socialtjänst Lagen. Avgiften styrs av Luleå kommuns socialnämnds bestämmelser. Basservicen eller den personliga omvårdnaden om människor med basala behov är av stor vikt att den är rättssäker och att den bedöms professionellt. Det är alltid kommunen som har myndighetsutövningen och det yttersta ansvaret för utförandet. 4.2 När jag har behov av ett utökat basutbud. Luleå kommun tillförsäkrar kunder med bas maxi ett utökat basutbud innehållande Städ Tvätt Apoteksärenden Hjälp att fylla i och skicka iväg varubeställning Ledsagning Hjälp vid sjukhusvistelse med att ta in posten, vattna blommor, tömma sophink och kyl. De hjälpbehövande ansöker om det utökade basutbudet genom kommunens handläggare. Handläggarna gör en behovsbedömning enligt de regelverk som finns i Socialtjänst Lagen. Avgiften styrs av Luleå kommuns bestämmelser. För de med stort hjälpbehov är det viktigt att det finns ett utökat basutbud som utförs av samma personer som utför basutbudet. Allt för att minimera antal personal omkring dem. Många av dem som har stora hjälpbehov har demenssjukdomar, stroke och andra funktionsnedsättningar samt har många multidiagnoser som gör dem till en utsatt grupp. 4.3 Service för att bibehålla min hälsa Luleå Kommun samverkar med volontärbyrån att dels informera äldre om hur de ska söka servicetjänster och dels vara behjälpliga för dem som inte har Internet att söka efter serviceinsatser. De servicetjänster som efterfrågas kan här bli mycket individuella och det finns inga begränsningar på vad som kan efterfrågas. Individuella servicetjänster kan vara Städ Tvätt Lägenhetsvakt Ärenden Läshjälp Socialsamvaro Gräsklippning Snöskottning För de som inte har något hjälpbehov med den personliga omvårdnaden utan behöver hjälp med servicetjänster för att bibehålla sin hälsa är det mycket viktigt att veta var man kan söka denna hjälp. Många av de som kommer att bli äldre om 10-15 år är van 8
att vara individualister och kommer inte att vilja bli begränsade i den hjälp de tycker sig behöva. Luleå kommun kommer inte heller att ha möjlighet att erbjuda de tjänster som tillfrågas med subventionerade medel. 4.4 När alla får hjälpa till Luleå kommun organiserar äldreomsorgen så att det går att välja mellan fler utförare som hjälper med basutbud och utökat basutbud. Kommunen Privata företag Kommunala intraprenader Kooperativ Alla utförare går under myndighetsgranskning och får betalt för beviljad hjälp enligt Luleå kommuns riktlinjer. Basservicen eller den personliga omvårdnaden om människor med basala behov är av stor vikt att den är rättssäker och utförs professionellt. I likhet med dem som får hjälp via LSS Lagen om Särskilt Stöd så ska det finnas olika utförare att välja mellan för att på så sätt kunden själv ska kunna välja vem han/hon tycker sig ha den bästa vården/servicen. 4.5 Att bygga meningsfulla broar mellan generationer Luleå kommun verkar för att utveckla ett samarbete mellan äldre och elever i högstadiet och gymnasiet genom att införa praktik i ämnet social omsorg. Exempel på områden där elever kan göra praktik är Högläsning på olika äldreboenden och mötesplatser Ärenden Klädvård Lyfthjälp till kartonger och dylikt som ska upp/ned till förvaringsutrymmen. Snöskottning Gräsklippning Med mera, med mera Samarbete ska byggas upp mellan högstadierna, gymnasieskolorna och äldre i ämnet slöjd. Elever i årskurs 9 och på gymnasiet hjälper äldre med klädvård genom att sy i lösa/tappade knappar, laga blixtlås och lappa trasiga kläder. Ansvarig inom skolan registrerar på den virtuella samlingspunkten de serviceinsatser de kan hjälpa till med. Eleverna får på så sätt känna ansvar och meningsfullhet i de serviceinsatser de utför och äldre får en positivare syn på yngre. Se att de duger till. 9
4.6 Informationscentra en plats att mötas på Tillhandahåll en lokal centralt och verka för ett samarbete med bostadsföreningar i de olika bostadsområdena. Kommunen betalar för drift och underhåll. På den centrala mötesplatsen så ska ett informationscentra finnas där det är en anställd som sköter bokningar av lokalerna och samordnar aktiviteterna, upprättar informationsblad och lägger in information på nätet om de olika servicetjänsterna och aktiviteterna. Anhörigkonsult och anhörigombud kan nås via den centrala mötesplatsen Anställ 2 personer som arbetstränar som bistår i aktiviteter och samordningen Till informationscentrat kan de som inte har Internet ringa och få information om vilka aktiviteter som finns i kommunen samt bli hänvisade var de finner den hjälp de behöver. Den centrala mötesplatsen ska innehålla restaurang med stort urval, frisör, skönhetssalong, fotvård, kiosk som bedrivs av privata företag, sociala företag, kooperativ, föreningar och så vidare. Det ska vara nära till skola och matvaruaffärer. Från den centrala mötesplatsen i centrum sköts bokning av lokaler och aktiviteter på de övriga mötesplatserna som finns i de olika områdena till exempel i årgångshus. Frivilliga, volontärer, skolor, föreningar och kyrkor/samfund kan anordna aktiviteter på de olika mötesplatserna och även därifrån utgå för inbokade serviceuppdrag Service för gemenskap är mycket viktigt för att människor ska må bra och vara aktiva. I Ett aktivt liv som senior som getts ut av Sveriges Kommuner och Landsting, 2006 står det att En bra och tillgänglig miljö är en förutsättning för kunna vara aktiv och detta kan de äldre inte skapa själva utan det är samhällets uppgift. Vidare så menar de att det är viktigt att respektera individens vilja att aktiveras. Det är med andra ord den enskilde som utifrån sina förutsättningar själv väljer sin livsstil och aktivitetsnivå. Vad samhället kan bidra med är framför allt tillgänglighet i bostadsområden och samhället i övrigt, bra kommunikationer och planering av friluftsområden även för seniorer, planering av motions- och idrottsanläggningar, parker och kulturlokaler. Kommunerna kan också bidra med stöd till föreningsliv och vissa kulturaktiviteter och information om vad som finns. 4.7 Att få och att återge Luleå kommun ställer motprestation mot de pensionärsföreningar som får hyresbidrag. De olika pensionärsföreningarna åtar sig att hjälpa till på de olika äldreboendena runt om i kommunen 7 timmar i veckan per bidragstagande förening. Hjälpen kan bestå av att hjälpa till med Högläsning Stödkompis som sitter och samtalar med de äldre i dagrummen. Anordna aktiviteter 4.8 Att ta sig ifrån ensamheten En väl utbyggd kollektivtrafik ska finnas i närområdena som kör förbi de olika mötesplatserna så att de äldre snabbt och bekvämt kan delta i gemenskapen. Alla bussar bör vara anpassade för äldre och funktionshindrade. För de som trots 10
anpassningen inte kan använda sig av kollektivtrafik bör det finnas färdtjänst där de kan köpa månadskort för samma summa som hos Luleå lokaltrafik. Närområdesbussarna ska sammanstråla centralt. 5 Reflektion 5.1 Den trygga basservicen Framtidens äldre förväntar sig ha kvar sin fysiska hälsa och leva ett oberoende liv när de är äldre. När den dagen kommer att de är i behov av hjälp så förväntas det att servicen bygger på individualism och flexibilitet. Den trygga basservicen är av stor betydelse för att människor tryggt ska kunna bo kvar i det egna hemmet så länge som de själva orkar/vill. Trygghet i att de vet att det finns hjälp att få om de skulle vara i behov av sådan. I takt med att samhället förändras så förändras även de äldres behov av servicetjänster. Det har varit vanligt att gå med i olika pensionärsföreningar när äldre blivit pensionerade. Idag så ser äldre sig inte gamla vid pensioneringen utan är mer fokuserade på olika intressen. Det är därför viktigt med klubbar/föreningar som tar tillvara på individens intresse. Genom hela livet så är människan i ett socialt sammanhang. I skolan, arbetet, föreningar har vårt samspel men andra människor tränats upp och den dag som vi inte orkar följa med på samma sätt som tidigare, är det många som möter en påtvungen ensamhet. Många äldre blir ensam beroende på att vännerna är i samma situation som de själva och inte kan/orkar komma sig ut eller så har många vänner avlidit. En del äldre har barn som bor i andra kommuner i Sverige eller i andra länder. De som har barn i närområdet är inte heller garanterad hjälp av dem eftersom de flesta nu förtiden yrkesarbetar. Det inte så säkert att barnen kan/orkar hjälpa till med service som de flesta generationer gjort tidigare. Att ta sig ut är oftast ett stort företag och man vet inte till vad man tar sig ut. Finns där toaletter, finns där hjälp att få om någonting händer och finns där någon jag kan prata och känna samhörighet med? Hur ska jag komma mig till olika mötesplatser är också en tanke som finns. 5.2 Utförare av service Volontärer, frivilliga, studenter, organisationer och alla goda krafter i samhället bör vara ett komplement till kommunens utbud. Fler utförare är nödvändigt för att kunna erbjuda en individuell service med hög kvalitet. Att köpa individuella tjänster med hög kvalitet och för en rimlig peng kommer att vara en hörnsten. 5.5 IT I delprojektet nätverk framkommer det att använda IT som medel för att beställa service och se utbudet av servicen i samhället blir mer och mer vanligt. Det är dock en viss skillnad mellan män och kvinnor i hur man använder IT. I våra undersökningar framstår kvinnor mera positiva till IT än männen. 11
6 LITTERATURLISTA Service i hemmet bilaga D till SOU 2003:91, 2003 Mats Lindgren, Thomas Furth, Magnus Kempe och Göran Krafft, Rekordgenerationen Vad de vill och hur de tänker, BookhousePublishing,2005 Peter Westlund och Arne Sjöberg, Antonovsky inte Maslow för en salutogen omsorg och vård, Fortbildningsförlaget, 2005 Svensk Kommunförbundet, Akutellt om äldreomsorgen, oktober 2004, Statens Folkhälsoinstitut, Satsa på de äldres hälsa En kunskapssammanställning med goda exempel, 2002:27 Sveriges Kommuner och Landsting,Ett aktivt liv som senior, 2006 Projektgrupps medverkare Agneta E Olsson, Enhetschef socialförvaltningen, Luleå Kommun Ann-Katrin Johansson, Enhetschef socialförvaltningen, Luleå Kommun Maria Spinell, Arbetsledare pensionärsservice, Luleå Kommun Sara Berggren, VD Luleå Låskonsult, Luleå Stefan Säfenstedt, LTU, Luleå 12