Kriterier för kretslopp i Nacka - vatten och avlopp

1 Kriterier för kretslopp i Nacka - vatten och avlopp Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 3 VATTEN- OCH AVLOPPSFÖRSÖRJNINGENS KRETSLOPP... 4 VATTEN... 4 NÄRINGSÄMNEN... 4 Kväve... 4 Fosfor... 5 ENERGI... 5 AVLOPPSVATTNETS INNEHÅLL... 5 AVLOPPSLÖSNINGAR I NACKA IDAG... 5 KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP... 5 Det kommunala vattnets kretslopp.... 5 Näringsämnenas kretslopp.... 5 Energi i spillvattnet... 6 ENSKILDA AVLOPPSLÖSNINGAR SOM GODKÄNNS IDAG... 6 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH LÖSNINGAR... 6 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR URINSEPARERING OCH FEKALIEHANTERING... 7 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MULTRUM... 8 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BDT-AVLOPPET... 8 BDT-vattnets olika delar.... 8 Slamavskiljare... 8 Infiltration, markbädd eller liknande... 9 Småskaliga reningsverk med biologisk kemisk rening... 9 Andra reningsmetoder... 9 JURIDISKA ASPEKTER... 9 SLUTSATS... 10 BHP.krav5 1 (11)

2 Sammanfattning Syftet med denna skrivelse är att definiera vad tjänstemän och politiker avser med begreppet kretsloppsanpassade avloppssystem i Nacka. Vi har här främst tagit hänsyn till kretsloppsfrågor, miljö- och smittskyddsfrågor. Det finns ett antal aspekter som vi inte har beaktat bl a brukarvänlighet och ekonomi. I en storstadsregion kan det vara svårt att anpassa avloppssystemen så att kretsloppen blir helt slutna. Trots det ska vår strävan alltid vara att komma så nära de slutna kretsloppen som möjligt. Vissa avsteg kan dock inte undvikas. Som grundprincip gäller för kretsloppsanpassade småskaliga avloppslösningar följande: Allt vatten ska cirkulera och återföras till grundvattnet så nära uttagsplatsen som möjligt. Fosfor- och kväveinnehållet i avloppsvattnet ska omhändertas och utnyttjas som en resurs. De enskilda avloppslösningar som finns idag inom kommunen, t.ex. infiltration, markbädd, sluten tank, minireningsverk kan inte betraktas som kretsloppsanpassade då vi inte tar vara på innehållet av näringsämnen. Dessa lösningar brukar allmänt kallas alternativa VA-lösningar, vilket innebär att de är alternativ eller komplement till det konventionella kommunala VA-systemet. I resonemangen om kretsloppslösningar har vi främst beaktat fosfor, kväve samt grundvatten. Fosfor och kväve är antingen direkt eller indirekt beroende av ändliga naturtillgångar, och grundvattentillgången är i vissa områden inom kommunen begränsad. I områden där vi har utfört vattenbalansberäkningar ska BDT-vattnet infiltreras efter rening om beräkningen för området visar att det kan uppstå brist på grundvatten. Dessa riktlinjer följs redan idag vad gäller fritidsklassade fastigheter. De avloppslösningar som kan bli aktuella i Nacka måste anpassas efter de lokala förutsättningarna och diskuteras i varje enskilt fall. En kretsloppsanpassad avloppslösning kommer därför att se olika ut beroende på var i kommunen fastigheten är belägen. En kretsloppslösning får dock aldrig ske genom att vi sänker kraven så att smittorisken ökar eller att det totala utsläppet från anläggningen ökar. Med nuvarande miljö- och hälsoskyddslagstiftning har vi inte stöd för att kräva kretsloppsanpassade vatten- och avloppslösningar. Däremot är detaljplan med tillhörande fastighetsplan respektive områdesbestämmelser rättsligt bindande. Detta innebär att vi med plan- och bygglagstiftningen kan styra utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle. Utvecklingen av vatten- och avlopps-teknik går snabbt framåt och om vi gör bestämmelserna alltför detaljerade så finns det risk att en föreslagen teknik blir inaktuell innan planen skall genomföras. Om vi i planbestämmelser inför krav på kretsloppsteknik innebär detta, att utöver de villkor som idag ställs när miljö- och hälsoskyddsnämnden beviljar tillstånd för att inrätta en enskild avloppsanordning, ställs även krav på att anordningen ska uppfylla kriterier för kretslopp för vatten och avlopp. BHP.krav5 2 (11)

3 Kriterierna för kretslopp för vatten och avlopp innebär att: Avloppsanordningar för fekalier och urin ska möjliggöra återföring av urinens näringsinnehåll av fosfor och kväve till livsmedelsproduktion eller någon annan process som kräver dessa ämnen. Reningsanordningar för bad-, disk- och tvättavlopp ska vara så konstruerade att näringsinnehållet av fosfor och kväve kan återföras till livsmedelsproduktion eller någon annan process som kräver dessa ämnen. Fekalier ska komposteras/hygieniseras för att därefter spridas på mark så att fekaliernas näringsinnehåll av fosfor och kväve återförs till livsmedelsproduktion eller någon annan process som kräver dessa ämnen. Avloppsvatten skall efter rening återföras för nybildning av grundvatten. Det kommer att finnas anledning att se över dessa bedömningar i takt med att nya forskningsresultat och erfarenheter kommer fram. Inledning Syftet med denna skrivelse är att definiera vad tjänstemän och politiker avser med begreppet kretsloppsanpassade avloppssystem i Nacka. Med avloppsvatten avses i denna skrivelse avloppsvatten från vattenklosett och avloppsvatten från bad-, disk och tvätt. Dagvatten är enligt miljöskyddslagen också ett avloppsvatten, men behandlas inte i denna skrivelse. Strävan ska dock alltid vara att omhänderta dagvattnet lokalt och att detta ska betraktas som en resurs. Kretsloppsfrågorna är nu mycket aktuella och nödvändiga. Frågorna diskuteras livligt bland politiker, tjänstemän och allmänhet i Nacka. Denna skrivelse ska också vara vägledande för de kommun-invånare som strävar efter att själva utforma ett kretsloppsanpassat småskaligt avloppssystem. I en storstadsregion kan det vara svårt att uppnå ett slutet kretslopp. För den skull får vi inte låta det bästa bli det godas fiende. Med det vill vi säga att vår strävan alltid skall vara att komma så nära det slutna kretsloppet som möjligt men att vissa avsteg från detta inte kan undvikas. Drivkraften bakom den utbyggnad av allmänna va-anläggningar som inleddes under slutet av 1880-talet, var att förbättra folkhälsan och hygienen. Utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet innebar en stor förbättring för närmiljön och var den viktigaste enskilda faktorn bakom den minskade barnadödligheten. I takt med utbyggnaden av avloppsnäten ökade dock föroreningen av vattendragen. Efterhand uppmärksammades konsekvenserna för naturmiljön. För att skydda miljön började avloppsreningsverk att anläggas. Kretsloppstanken fanns med tidigt, men blev underordnad hälso- och miljöskyddet. Under 1970-talet började slammet från avloppsreningsverken spridas ut över åkrarna. Detta innebar att näringsämnena i avloppsvattnet åter började cirkulera i kretsloppen i stället för att läggas på tipp. Då avloppsreningsverken även tar emot spillvatten från industri och dagvatten, innebär detta att slammet blir förorenat av bland annat tungmetaller, vilket sedan sprids på odlingsmark. BHP.krav5 3 (11)

4 Ett av kommunens övergripande mål är en god livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling. För att kunna arbeta med en långsiktigt hållbar utveckling måste vi finna lösningar utan att vi tär på naturresurserna. Detta innebär att vi måste utveckla metoder för att närma oss de slutna kretsloppen. Vatten- och avloppsförsörjningen ingår i två kretslopp: vattnets kretslopp och näringsämnenas kretslopp. Vatten- och avloppsförsörjningens kretslopp Vatten Inom vissa delar av kommunen som saknar kommunalt vatten och avlopp finns det beräkningar på nybildning och uttag av grundvatten. Beräkningarna visar att nybildningen av grundvattnet i många områden med blandbebyggelse idag är ungefär lika stort som uttaget. Detta innebär att om alla fastigheter inom vissa områden bebos permanent, med bibehållna vattenkonsumtionsvanor om 450 liter per hushåll och dygn, uppstår brist på grundvatten. Vattnet, dvs allt vatten som utnyttjas inom fastigheten, ska cirkulera och återföras till grundvattnet så nära uttagsplatsen som möjligt. Inget vatten ska transporteras bort från området och det återförda vattnet ska vara av sådan kvalitet att det inte förorenar grundvattnet. Detta är speciellt angeläget i de områden där brist på grundvatten kan uppstå. Näringsämnen Näringsämnenas kretslopp är mer komplicerat än vattnets. Människor bor inte längre nära sina odlingar. Transport av slam, urin och avloppsvatten kräver energi, varför även energiåtgången måste uppmärksammas i kretsloppssammanhang. Av de växtnäringsämnen som jordbruket levererar till hushållen, i form av livsmedel, återfinns 60-70 % i toalettavfallet (Jönsson, SLU 1994). En avgörande förutsättning för en ökad återföring av avloppsvattnets näringsämnen till jordbruket är samspelet mellan den enskilda användaren, transportören och odlaren. Samspelet kräver en gemensam strävan mot alltmer slutna kretslopp. För att förhindra att en stor del av kväveinnehållet avdunstar som luftförorenande ammoniak bör urinen spridas under speciella förutsättningar. Forskning om spridningsteknik pågår varför det är angeläget att följa utvecklingen i denna fråga. Kväve Kväve är ingen bristvara. Luften består till 80 % av kväve. För att överföra luftens kväve till en för jordbruket lämplig form krävs dock mycket energi, med dagens metoder 1-1,5 liter olja per kilogram kväve (VAV 1995-06). Om vi ska transportera urinens kväve till odlingar utanför Nacka, krävs i vissa fall mer energi för att transportera kvävet i urinen till odlingen, än den energi som går åt för att tillgängliggöra samma mängd kväve industriellt. Ett kretslopp kan åstadkommas om människor börjar odla sin föda i anslutning till sina hem. Kväveinnehållet i avloppsvattnet ska utnyttjas som en resurs och inte förorena mark, vatten eller luft. Avloppsanläggningen ska vara konstruerad så att kväve ( i sina olika föreningar, ammoniak, nitrit, nitrat, lustgas m. fl. ) går att omhänderta och återföra till livsmedelsproduktion eller annan process som kräver kväve. Detta kan vara svårt att klara då kväve kan förekomma i såväl gas som vätskefas, vilket gör att den kan uppträda både som luft- och vattenförorening. Andra processer som kräver fosfor/kväve kan till exempel avse trädgårdsskötsel, blomsterodling, gräsmattor, golfbanor etc, det vill säga ytor som idag gödslas med konstgödsel. BHP.krav5 4 (11)

5 Fosfor Fosfor är en ändlig resurs som inom 100-200 år kommer att bli en bristvara (VAV 1995-06), om användningen fortsätter i samma omfattning som idag. Innehållet av fosfor i avloppsvattnet ska därför omhändertas och utnyttjas som en resurs. Avloppsanläggningen ska vara konstruerad så att fosforinnehållet går att omhänderta och återföra till livsmedelsproduktion eller annan process som kräver fosfor. Andra processer som kräver fosfor/ kväve kan till exempel avse trädgårdsskötsel, blomsterodling, gräsmattor, golfbanor etc, det vill säga ytor som idag gödslas med konstgödsel. Energi Energiomvandling medför ofta att ändliga naturresurser förbrukas. Användningen innebär också att det bildas föroreningar med såväl lokal som global påverkan. Förbrukningen av energi vid drift av avloppsanläggningen bör vara noll, i annat fall bör förnyelsebara energikällor användas. Vid tillverkning och installation av avloppsanläggningar utnyttjas energi. Vi har i detta sammanhang inte tagit hänsyn till detta. Denna energimängd är för den skull inte försumbar. Avloppsvattnets innehåll Spillvattnet från hushållet innehåller avloppsvatten från toaletter, bad, disk och tvätt. Generellt innehåller avloppsvattnet från ett enskilt hushåll låga halter av tungmetaller och svårnedbrytbara organiska föroreningar. Det är därför intressant att återvinna kväve och fosfor. Av den totala mängden fosfor finns ca 50 % i urin, resterande mängd finns i ungefär lika stora delar i BDT- vatten och fekalier (SNV Rapport 4425). Av den totala mängden kväve finns drygt 80 % i urin, resterande mängd finns i ungefär lika delar i BDT- vatten och fekalier (SNV Rapport 4425). Bakterier och virus finns huvudsakligen i fekalier, i mindre utsträckning i BDT- vatten och i vissa fall även i urin. Avloppslösningar i Nacka idag Kommunalt vatten och avlopp Det kommunala vattnets kretslopp. Vattentillgången i regionen är god och av hög kvalitet. Nackas vatten kommer i huvudsak ifrån Mälaren. Efter att samhällets olika behov av vatten har tillgodosetts renas detta för att sedan släppas ut i Nackas norra kustvatten. Rening sker i dagsläget i Henriksdals och Porsmossens avloppsreningsverk. Porsmosseverket skall avvecklas till 1999 och detta vatten skall istället överledas för behandling i Käppalaverket. Näringsämnenas kretslopp. Reningseffekten i Henriksdals avloppsreningsverk och Käppalaverket kommer efter slutförd utbyggnad att uppgå till 98 % av fosforn och 66-67 % av kvävet. Det kväve och fosfor som inte avskiljs, belastar kustvattnet norr om Nacka. BHP.krav5 5 (11)

6 Om slammet från reningsverken används i odlingssammanhang återvinns minst 90 % av fosforn i avloppsvattnet. Om reningsverket är avsett för kvävereduktion kan 20 % av kvävet återföras, annars ca 10 %( VAV 1995-06) resten går upp i luften eller ut i recipienten. Under 1995 användes 60 % av slammet från Henriksdal i odlingssammanhang. Målsättningen beträffande slammet är att genom åtgärder på ledningsnätet och genom informationsinsatser hos abonnenterna förbättra slamkvaliteten och öka andelen slam till jordbruket. Energi i spillvattnet Energin i spillvattnet kan utnyttjas dels med värmepumpar och värmeväxlare, dels genom rötning av slammet. Värmeåtervinningen från avloppsvattnet kan vara betydande. Transport av slam, urin och avloppsvatten kräver energi. Konlikter kan uppstå mellan energihushållning, miljövård och kretslopp. Om man till exempel jämför transportkänsligheten för kvävet i urin blandat med spolvatten från urinseparerande toaletter och för slam, finner man att urin/spolblandningen kan transporteras högst 35 km och slammet högst 60 kilometer. Vid större avstånd krävs mer energi för transporten än för framställning av det transporterade kvävet. Förutom vatten används i va-försörjningen kemikalier, energi och olika slags material. I va-verkets strategi ingår en strävan att minimera användningen av dessa resurser. Biologiska reningsmetoder ersätter och kontrollerar kemiska metoder. Energin i det renade spillvattnet och från rötningen av slammet återvinns i allt högre grad. Värmeenergin uppgår till ca 700 kwh/person och år, vilket är 3-5 gånger mer än va-försörjningens behov för drift av reningsverken. Enskilda avloppslösningar som godkänns idag De typer av enskilda avloppanläggningar som finns i drift idag inom kommunen uppnår en reducering av näringsämnen på mellan 30-90 %. Kvarvarande del av näringsinnehållet belastar grundvatten, sjöar och kustområden. För att tillstånd för en avloppsanläggning ska beviljas ska anläggningen dessutom klara det krav som ställs ur smittskyddssynpunkt. Kravet innebär att risken för spridning av sjukdomsalstrande mikroorganismer ska minimeras, vilket sker genom att skyddsavstånd till grundvatten och brunnar skall tillgodoses. Skyddsavståndet varierar beroende på olika markförhållanden. De enskilda avloppslösningar som finns idag inom kommunen, ex infiltration, markbädd, sluten tank, minireningsverk kan inte betraktas som kretsloppsanpassade eftersom näringsämnena inte återvinns. Dessa lösningar brukar allmänt benämnas som alternativa VA-lösningar, vilket innebär att de är komplement till det konventionella kommunala VA-systemet. Målsättningen för de enskilda avloppsanläggningar som idag finns inom kommunen bör vara att de skall kretsloppsanpassas. Lokala förutsättningar och lösningar Då ett slutet kretslopp, enligt tidigare resonemang är svårt att uppnå i Nacka med dess struktur ( tät bebyggelse, små tomter, stor befolkningsmängd per yta, geologi, grundvattenförhållanden, brist på odlingsytor, m m ) måste vissa avsteg accepteras. BHP.krav5 6 (11)

7 De lösningar som kan bli aktuella i Nacka måste anpassas efter de lokala förutsättningarna och diskuteras i varje enskilt fall. En kretsloppsanpassad avloppslösning kommer därför att se olika ut beroende på var i kommunen fastigheten är belägen. Nedan följer Miljö & Stadsbyggnads syn på vilka avloppslösningar som kan accepteras från smittskydds- och miljömässig synpunkt och samtidigt vara så kretsloppsanpassade som möjligt med de förutsättningar som finns i Nacka idag. Lokala förutsättningar för urinseparering och fekaliehantering Av avloppsvattnets totala innehåll av fosfor återfinns ca 50 % i urinet. Resterande innehåll fördelas ungefär i lika stora delar på fekalier och BDT-vatten beroende på hushållets vanor. Av den totala mängden kväve finns drygt 80 % i urin, resterande mängd finns i ungefär lika delar i BDTvatten och fekalier(snv Rapport 4425). Vi anser att det därför ur kretsloppsynpunkt är meningsfullt att avskilja urinet separat. För att en avloppslösning ska kunna kallas kretsloppsanpassad skall näringen i urinen återföras till odlingsmark. För att kväveföreningarna i urinen inte ska omvandlas till ammoniak m.m. krävs att denna förvaras i en syrefri miljö, mörkt och kallt, och/eller att ph-värdet ändras, till exempel genom tillsats av ättiksyra. I princip kan fekalier behandlas med övrigt BDT-vatten. Detta bör helst undvikas. Fekalier är visserligen näringsfattiga, men innehåller stora mängder bakterier. Dessutom kan parasiter och virus förekomma. Ett problem är att de lokala förutsättningarna oftast inte medger denna typ av lösning, huvudsakligen på grund av skyddsavstånd till vattentäkter. Fekalierna ska antingen komposteras på fastigheten eller anslutas till en separat sluten tank. När fekalier/fekalieslam efterkomposteras i minst sex månader (vintermånaderna räknas inte) dör bland annat sjukdomsframkallande bakterier. Materialet blir därmed hygieniserat och kan därefter spridas på odlingsmark. Ett problem med urinseparering är att få avsättning för urinen i storstadsregionen, detta gäller även i Nacka. En relativt stor möjlighet till avsättning finns inom Erstaviks ägor. Inom området finns markområden lämpliga för spridning av näringsämnen från fekalier och/eller urin. Företrädare för Erstaviks gård har visat ett stort intresse att ta emot dessa näringsämnen. Vi bör ändå fortsätta utreda olika alternativa avsättningsmöjligheter inom regionen. För att belysa problematiken vid avsättning av urin gör vi följande jämförelse. Nacka kommun har en landareal motsvararande 100 km 2. För att att få avsättning av kväveinnehållet i urinen till odling krävs ungefär 500 m 2 odlingsyta per person. Antag att det inom Nacka finns cirka 4000 personer som är anslutna till enskilda avloppsanläggningar. Detta innebär att det då behövs 2 km 2 odlingsbar yta om alla dessa har kretsloppslösningar. Miljö & Stadsbyggnad anser att den idag olösta avsättningsfrågan inte får utgöra ett hinder för att införa kretsloppslösningar för avlopp i Nacka. Detta innebär i dagsläget att det till exempel kan bli nödvändigt att tömma urin från urinseparerande toaletter i ett kommunalt reningsverk. Vidare anser vi att kommunen bör åta sig ansvaret för det fraktionerade avloppet. Detta för att effektivisera tömningen av till exempel urintankar samt underlätta samordnandet av kontakter med möjliga mottagare. För att föreslagna lösningar verkligen ska fungera som kretsloppslösningar är det angeläget att hitta avsättningsmöjligheter för avloppsvattnets näringsinnehåll snarast. Arbetet har påbörjats och bör ges en hög prioritet. BHP.krav5 7 (11)

8 Lokala förutsättningar för multrum Multrum kallas en stor biologisk toalett som komposterar toalettavfall och komposterbart hushållsavfall. Upphållstiden för toalettavfallet i multrummet ska vara minst sex månader för att uppnå en tillräcklig avdödning av sjukdomsalstrande organismer. Multrum har stor kapacitet och lämpar sig därför väl i både fritids- som permanentbostäder, men kräver engagemang och intresse. Tömning och skötsel kan i vissa fall lösas genom serviceavtal. I ett multrum kan det finnas möjlighet att tillvarata bådefosfor- och kväveinnehållet i toalettavfallet. Det är viktigt att det komposterade materialet har rätt fuktighet och rätt förhållande mellan kol och kväve, vilket bland annat uppnås genom att även kompostera den organiska delen i hushållsavfallet. Annars kan i värsta fall cirka 80 % av kväveinnehållet avgå till luft som ammoniak. Allt fosfor från toalettavfallet kan tas tillvara om kompostmaterialet från multrummet används i odlingssammanhang. Lokala förutsättningar för BDT-avloppet BDT-avloppet innehåller en betydligt mindre mängd näringsämnen än vad som finns i urinet. För att förhindra att grundvattnet förorenas måste hänsyn tas till att även BDT- vattnet innehåller bakterier. BDT-vattnets olika delar. BDT-vattnet består av olika typer av avloppsvatten. Badvattnet innehåller främst tvål- och hårvårdsprodukter samt bakterier och virus. Diskvattnet innehåller diskmedel, matrester etc. Tvättvattnet innehåller tvättmedelsrester, fibrer från tvättgods och smuts från tvätten. BDT-vattnet innehåller en mindre del av avloppsvattnets totala fosfor- och kväveinnehåll, men däremot drygt hälften av avloppsvattnets totala innehåll av syreförbrukande ämnen ( BOD). Om detta vatten når sjöar och kustvatten efter en otillräcklig rening innebär det en ytterligare belastning som tär på vattenområdets syreförråd. Följden blir att näringsämnen frigörs från bottensedimenten och effekterna blir desamma som om sjön tillförts ett näringsrikt avloppsvatten. För att en anläggning skall kunna godkännas krävs att avloppsvattnet från bad-, disk- och tvätt, antingen tillsammans eller var för sig, genomgår en behandling som möjliggör att näringsämnen kan användas som en resurs samt att föroreningar reduceras så att vattnet kan återföras till kretsloppet. Slamavskiljare Det första steget i en BDT- reningsanläggning består av en slamavskiljare (exempelvis en tvåeller trekammarbrunn). Slammet i denna ska efterkomposteras i minst sex månader för att uppnå en tillräcklig avdödning av sjukdomsalstrande organinsmer. För att fullfölja kretsloppet bör det komposterade materialet återanvändas lokalt eller ersätta gödningsmedel där sådant redan används. Efter slamavskiljaren krävs ytterligare ett reningssteg. BHP.krav5 8 (11)

9 Infiltration, markbädd eller liknande I slamavskiljaren sker främst en mekanisk avskiljning av fasta partiklar. De näringsämnen och bakterier som finns i vattenfasen ska därefter återföras respektive avdödas i ett efterföljande reningssteg. Eftersom BDT-vattnet innehåller en mindre andel av det totala näringsinnehållet i hushållets spillvatten kan avsteg göras vad gäller återvinning av näringsämnen efter slamavskiljning. BDT-vattnets näringsinnnehåll kan därför till viss del tillåtas att ej ingå i kretsloppet. Målsättningen bör dock alltid vara att sluta kretsloppen i så stor utsträckning som möjligt. Avsteg från kraven ur miljömässig och hygienisk synpunkt kan dock inte accepteras. Bäddmaterialet i anläggningen ska bytas för att uppnå god reningseffekt. Om möjligt ska det fosformättade materialet användas som jordförbättringsmedel. Hur ofta bytet av bäddmaterial ska ske är beroende av bland annat anläggningens konstruktion och belastning. Sannolikt ligger intervallet mellan 10 och 20 år. För att avgöra när bäddmaterialet skall bytas kan provtagning ge vägledning. Småskaliga reningsverk med biologisk kemisk rening Spillvattnet från småskaliga reningsverk med biologisk / kemisk rening renas upp till 90 % med avseende på fosfor. Kvävereningen är obetydlig. Denna reningsteknik är än så länge långt ifrån vad vi vill kalla kretsloppsanpassad. Dessa anläggningar har visat sig vara otillräckliga för enstaka hushåll pga ojämn belastning. Som gemensamhets- anläggningar kan de däremot vara ett alternativ för att lösa BDT- avloppets rening. Det renade avloppsvattnet har i befintliga anläggningar uppvisat brister när det gäller avdödning av sjukdomsalstrande bakterier. En kompletterande infiltration kan vara nödvändig. Kraven på efterföljande infiltration kan variera beroende på vilken typ av reningsverk som diskuteras. Andra reningsmetoder Det finns även andra typer av reningsmetoder för BDT- vatten, t.ex. rotzonsanläggning, våtmark och biodamm. Generellt kräver dessa anläggningar stora ytor, erfarenheten är än så länge begränsad. I vårt klimat kan reningseffekten under vinterhalvåret vara tveksam. Återvinning av närsalter har hitills inte skett i någon större utsträckning (VAV 1995-06). Metoderna används främst som alternativ metod till de konventionella reningsmetoderna. Anläggningarna är idag inte att betrakta som kretsloppslösningar. I dagsläget bör dessa anläggningar endast nyttjas i begränsad omfattning eller i studiesyfte i avvaktan på drifterfarenheter från längre tidsperioder, som bör uppgå till flera år. Juridiska aspekter Med nuvarande miljö- och hälsoskyddslagstiftning har vi inte stöd för att kräva kretsloppsanpassade vatten- och avloppslösningar. Däremot är detaljplan med tillhörande fastighetsplan respektive områdesbestämmelser rättsligt bindande. Detta innebär att vi med plan- och bygglagstiftningen kan styra utvecklingen mot ett mer kretsloppsanpassat samhälle. Utvecklingen av vatten- och avloppsteknik går snabbt framåt och om vi gör bestämmelserna alltför detaljerade så finns det risk att en föreslagen teknik blir inaktuell innan planen skall genomföras. De kretsloppskriterier som vi nu föreslår binder oss inte vid dagens teknik. BHP.krav5 9 (11)

10 Slutsats De lösningar som kan bli aktuella i Nacka måste anpassas efter de lokala förutsättningarna och diskuteras i varje enskilt fall. En kretsloppsanpassad avloppslösning kommer därför att se olika ut beroende på var i kommunen fastigheten är belägen. För att en avloppsanläggning skall fylla den funktion som den är avsedd för är det viktigt att brukaren har kunskaper om hur anläggningen skall skötas och vilka begränsningar den har. Detta gäller i synnerhet de som är brukare av kretsloppsanpassade system. För att dessa anläggningar skall fylla den avsedda funktionen är det viktigt att det inte tillförs några miljöfarliga ämnen som omöjliggör återföring av näringsämnen. En kretsloppslösning får dock aldrig ske genom att vi sänker kraven så att smittorisken ökar eller att det totala utsläppet från anläggningen ökar. Om vi i planbeskrivningar inför krav på kretsloppsteknik innebär detta, att utöver de villkor som idag ställs när miljö- och hälsoskyddsnämnden beviljar tillstånd för att inrätta en enskild avloppsanordning, ställs även krav på att anordningen ska uppfylla kriterier för kretslopp för vatten och avlopp. Kriterierna för kretslopp för vatten och avlopp innebär att: Avloppsanordningar för fekalier och urin ska möjliggöra återföring av urinens näringsinnehåll av fosfor och kväve till livsmedelsproduktion eller någon annan process som kräver dessa ämnen, samt Reningsanordningar för bad-, disk- och tvättavlopp ska vara så konstruerade att näringsinnehållet av fosfor och kväve kan återföras till livsmedelsproduktion eller någon annan process som kräver dessa ämnen. Fekalier ska komposteras/hygieniseras på fastigheten eller annan plats för att därefter spridas på odlingsmark så att fekaliernas näringsinnehåll av fosfor och kväve återförs till livsmedelsproduktion eller någon annan process som kräver dessa ämnen. Avloppsvatten skall efter rening återföras för nybildning av grundvatten. I denna bedömning har vi främst tagit hänsyn till kretsloppsfrågor, miljö och smittskyddsfrågor. Det finns ett antal aspekter som vi inte har beaktat bl a. brukarvänlighet och ekonomi. I resonemangen om kretsloppslösningar har vi främst beaktat kväve, fosfor och grundvatten. Detta beror på att fosfor och kväve antingen är direkt eller indirekt beroende av ändliga naturtillgångar och på att tillgången på grundvatten i vissa områden är begränsad. Det kommer att finnas anledning att se över dessa bedömningar i takt med att nya forskningsresultat och erfarenheter kommer fram. MILJÖ & STADSBYGGNAD Alice Ahoniemi Miljöhandläggare/inspektör Birgitta Held-Paulie Projektledare/miljöbevakning BHP.krav5 10 (11)

11 BHP.krav5 11 (11)