KOSTPOLICY för skolrestaurangerna inom förskola och skola i Gislaveds kommun Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2013-05-20, 55 1
VARFÖR KOSTPOLICY? Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för föräldrar, personal, elever och politiker Nya riktlinjer/livsmedelsverket Budgetering och redovisning 2
ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR SKOLRESTAURANGERNA INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Måltiden ska ge barnen en ur näringssynpunkt riktig sammansatt kost av god kvalitet. Maten ska vara omväxlande och varierad samt bestå av en lagad huvudrätt, råkost, bröd, smörbaserat matfett, lättmjölk och vatten. 3
Att äta enligt tallriksmodellen, vilket innebär en hög konsumtion av grönsaker och rotfrukter. Salladsbordet bör innehålla minst 5 olika komponenter. Regelbunden måltidsrytm är önskvärd. Lunchen bör serveras mellan 11.00-13.00 i skolmatsalarna. Matschemat bör ge möjlighet till 20 minuters sittande vid matbordet. 4
Skolan ska föregå med gott exempel och i hela sin verksamhet främja en sund livsstil. I linje med det bör skolcafeterior och fritidsgårdar inte sälja godis, glass, bakverk, söta drycker och snacks. Istället bör man satsa på ett större utbud av frukt och grönsaker, mjölkprodukter och olika smörgåsar. Förslag om utbudet på cafeteria och fritidsgårdar ska upprättas med ungdomarna på varje skola. 5
Utflyktsmat Barn och ungdomar på utflykt behöver god mat med lika mycket energi och näringsämnen som vid andra måltider. Skolan bör erbjuda utflyktsmat som motsvarar en portionskostnad. I systemet för egenkontroll på varje skola ska rutiner avseende livsmedelshygien för mat på utflykt finnas beskrivna. 6
Specialkost ska tillhandahållas av medicinska, etniska och religiösa skäl. På grund av att nötter, mandel, jordnötter och sesamfrö är livsmedel som vanligtvis orsakar allergier serveras dessa inte inom förskola och skola. 7
8-veckors rullande typmatsedel som kostnads- och näringsberäknas. Skolrestaurangerna bör sträva mot att i större utsträckning servera mer än en lagad maträtt, med fördel ett vegetariskt alternativ som alla får ta av. 8
Miljön ska vara ordnad så att både barn/elever och vuxna tycker det är trevligt att äta. Ett matråd bör finnas med representanter från skolledning, skolmåltider, elever, lärare, föräldrar och gärna skolhälsovård. Skolrestaurangerna ska utvärderas kontinuerligt. Regelbundna konsumtionsmätningar, attitydundersökningar, och närvarostatistik bör genomföras. 9
Effektmål Resultatet ska bli friska, välnärda barn som ser ett värde i maten och måltiden. Föräldrarna ska känna trygghet i att det serveras näringsriktig väl sammansatt kost. 10
INRIKTNINGMÅL 1: NÄRING Frukost/Mellanmål - förskolan och fritidshemsverksamheten Lättmjölk/lättfil och lättyoghurt Bröd med smörbaserat matfett och/eller pålägg Frukt/bär/grönsaker Ibland extra spannmålsprodukter (gryn, flingor m.m.) Lunch - förskolan och skolmåltiderna Potatis/ris/pasta Grönsaker/rotfrukter Kött/fisk/ägg Bröd med smörbaserat matfett Lättmjölk och vatten I skolan även salladsbord 11
ENERGIINNEHÅLL Förskolebarnens frukost bör ge lägst 20 % av dagens energiintag, lunchen ska i snitt ge 30 %, resten kommer från ett till tre mellanmål. Totalt ska frukost, lunch och mellanmål utgöra lägst 65 % av dagsbehovet. Lunchmåltiden i skolan ska i snitt ge 30 % av elevernas totala dagliga energiintag. Angivna nivåer av energi och näringsämne ska uppnås i snitt under en vecka. Ett mellanmål på eftermiddagen bör ge 15-20 % och frukost 20-25 % av dagens energibehov. 12
INRIKTNINGMÅL 2: MILJÖ Möjligheten att använda ekologiska/närproducerade livsmedel i större utsträckning ska stimuleras och erbjudas alla kök när tillgängligheten och de ekonomiska förutsättningarna finns. närproducerat bröd närodlade grönsaker säsongsanpassat salladsbord från miljösynpunkt rek främst: potatis, därefter pasta och sist ris 13
INRIKTNINGMÅL 3: UTVÄRDERING Varje år ska en utvärdering göras på skolorna om att en väl sammansatt näringsrik kost serveras. Utvärderingen ska redovisas till nämnden. En attitydundersökning om maten bör genomföras kontinuerligt bland eleverna. Dessa övergripande mål, effektmål och inriktningsmål för Gislaveds barn- och utbildningsförvaltning ska sedan inarbetas och anpassas i lokala mål och arbetsplansdokument för respektive enhet. 14