UTVECKLA FRAMTIDENS VÅRD OCH OMSORG MED STÖD AV IT Behovsanpassad uppdragsutbildning inom ehälsa - IT Management exempel på längre uppdragsutbildning UTBILDNINGSPAKET MED tre DELKURSER (fem TILLFÄLLEN/DELKURS MOTSVARANDE 15 DAGAR) KURSERNA KAN ÄVEN GES VAR FÖR SIG Kurs-PM 3 terminer, halvfart (45 hp)
1. BAKGRUND De flesta organisationers investeringar i Informationsteknologi (IT) ökar i en allt högre takt, samtidigt som det finns ett utbrett missnöje med frånvaron av tydlig verksamhetsnytta. IT framställs som den viktigaste möjliggöraren till nya verksamhetsformer och ökad effektivitet, samtidigt som antalet krisprojekt ökar. Miljarder kronor investeras i projekt som inte levererar någon verksamhetsnytta eller i projekt som stoppas i förtid utan att ha levererat något resultat alls. De flesta av dagens utvecklingsprojekt saknar en tydlig definition av förväntad verksamhetsnytta. Det är uppenbart att ledningsformerna för att åstadkomma samspel mellan verksamhetsutveckling och IT-utveckling, dvs IT Management, inte fungerar tillfredställande idag. Det finns många potentiella förklaringar till det, bland de mest framträdande är: Överfokusering på styrning av kostnader i stället för verksamhetsnytta. Svårigheter att definiera och evaluera IT relaterad verksamhetsnytta. Gapet mellan verksamhetsledning och IT-ledning, samt verksamhetsutveckling och IT-utveckling IT-strategier är otydligt eller inte alls relaterade till verksamhetsstrategier och mål. IT-projekt och IT-system betraktas som mål i sig och inte som medel för att uppnå verksamhetsmål. Svårigheter att skapa ändamålsenliga arkitekturer som hanterar komplexitet, möjliggör förändringsbarhet och som balanserar olika motstridiga faktorer. Komplexiteten i verksamhet, IT-projekt, IT-strukturer och den befintliga IT-miljön försvårar överblick och styrbarhet. När det gäller IT inom hälso- och sjukvården har utbyggnaden skett långsamt de senaste åren, vilket har lett till att användningen av IT har bromsats. Det kan finnas många orsaker till det, bl.a. nämns brister i balansen mellan tekniska och organisatoriska standarder och rutiner (vilket anses vara ett management och ledningsproblem), sekretessproblem, samt bristande kunskap bland personalen. Alla dessa brister behöver överbryggas samtidigt som det finns en hel del utmaningar inför framtiden, t.ex. samordning och ensning av olika typer av system, ökad samverkan både internt mellan olika aktörer och externt med patienterna och medborgare. I detta sammanhang ses IT som ett viktigt verktyg för att effektivisera rutiner och processer samt informationshanteringen inom sjukvården. Sammantaget innebär det mycket högre krav på aktiv IT Management inom sjukvården. Det finns idag en stor mängd personer inom sjukvården som i sin yrkesverksamhet hanterar strategiska IT-frågor. En del av dem har någon form av IT bakgrund. Andra har en annan bakgrund, med inriktning på vårdverksamhet/administration. Gemensamt för dem är att de från sina tidigare akademiska studier inte kommit i kontakt med teoribildningen inom IT Management. Behovet av kunskapsutveckling inom IT Management är därför stort, och kommer att öka med framtidens krav på verksamhetsnyttig IT användning. I samarbete med IT-universitetet i Göteborg initierar därför uppdragsgivaren en 45 högskolepoängs utbildning i IT Management för sjukvård.
2. VEM HAR NYTTA AV UTBILDNINGEN? Utbildningen har tre målgrupper: Personer som idag redan arbetar med IT (utveckling/anskaffning/förvaltning/ strategi). Vårdpersonal som arbetar med eller leder/ansvarar för verksamhetsutveckling. Personer som arbetar inom området planering och beställning av intern och extern vård. Vid varje genomförande kommer personer från alla tre målgrupperna finnas representerade. 3. UTBILDNINGSMÅL Utbildningen har som målsättning att öka deltagarnas kompetens i följande avseenden: Förmåga att arbeta med långsiktig strategiutveckling, såväl ur omvärlds-, verksamhets- och teknikutvecklingsperspektiv, för att kunna möta framtidens krav på effektiv sjukvård. Tyngdpunkten läggs vid förmågan att leda strategi till handling. Förmågan att skapa synergi- och samordningseffekter genom arkitekturellt arbete. Det handlar om att kunna hantera motstridiga krav, att skapa rationaliseringseffekter genom standardisering, ökad verksamhetseffektivitet genom integration och att harmoniera IT-arkitekturer med verksamhetens utformning och krav. Förmågan att bedöma/värdera och utveckla verksamhetsnyttan av IT-investeringar. Gäller såväl IT-utveckling som anskaffning av systempaket. I det senare fallet handlar det bl.a. om att kritiskt granska leverantörers erbjudanden. 4. INNEHÅLL Utbildningen genomförs som en breddningskurs, där deltagarnas tidigare kunskaper och erfarenheter breddas och vidareutvecklas. Utbildningen skall dels ge deltagarna en teoretisk referensram där tidigare erfarenheter kan sorteras upp och förädlas, och dels ge en aktuell bild av senaste årens teoretiska och metodologiska utveckling inom området. Utbildningen fokuserar på tre angelägna problemområden för dagens IT Management: Verksamhetsnyttan av IT. Hur definieras verksamhetsnytta? Hur säkerställer man att IT-investeringar verkligen leder till önskad verksamhetsnytta? Hur evaluerar man verksamhetsnyttan? Hur påverkar ett verksamhetsnyttofokus projekt? IT-relaterade arkitekturer. Hur kan man åstadkomma synergier i en komplex värld av IT-system? Hur kan bättre arkitekturformer bidraga till ökad verksamhetsnytta? Hur kan man balansera centrala krav på tillgänglighet med lokala krav på autonomi? Hur kan man migrera dagens systemvärld till en systemvärld som bygger på andra principer? Strategi och framtidsbilder. Hur bör verksamhetsstrategier och IT-strategier relateras till varandra? Vad skall en IT-strategi innehålla? Hur går man från strategi till handling? Hur kan man skapa relevanta framtidsbilder som underlag för den långsiktiga strategiutvecklingen?
IT Management utbildningen ges i halvfart och utgörs av tre kursmoduler om 15 hp vardera, totalt 45 hp. Varje kursmodul behandlar ett specifikt problemområde. Nedan ges en beskrivning av de olika kursmodulerna. För den som sedan tidigare har en examen om 120 poäng, finns det möjligheter att individuellt söka till 15 hp examensarbete och erhålla en breddningsmagister i IT Management. 4.1 IT och verksamhetsnytta (15 hp) En av svårigheterna med att leda IT mot verksamhetsnytta är hur man definierar och värderar IT relaterad verksamhetsnytta. IT har av tradition hanterats ur kostnadssynpunkt, både avseende förväntade effekter men också som investering. Det var naturligt att ha det som utgångspunkt under 70-talet, då det handlade om rena rationaliseringseffekter och det fanns en tydlig IT-avdelning som hanterade alla IT-frågor och IT-kostnader. I dag är situationen ofantligt mycket mer komplex. Teknologins differentiering, spridningen av användning, integrationen i verksamheten, mängden IT applikationer, antalet aktörer och inte minst ökade krav och förväntningar på tydlig verksamhetsnytta. Det är ytterst få organisationer som i dag får ut effekten av IT och har kontroll över sina IT-relaterade kostnader. Kursen IT och verksamhetsnytta ger en introduktion till begreppet verksamhetsnytta och hur verksamhetsnyttan av IT-investeringar kan evalueras. Olika analysdimensioner tas upp och särskilt fokuseras på evaluering av svårbedömda effekter, s.k. intangible benefits. Kursen ger även en översikt över olika typer av evalueringsmetoder. Under kursen används exempel från den egna verksamheten för konkretisering av kursens frågeställningar. Teoretiska litteraturseminarier problematiserar och fördjupar diskussionen. Ett större praktifall utgör kursens praktiska moment. Praktikfallet genomförs som ett projektarbete hos deltagarnas egna verksamhet. 4.2 Arkitekturell design och management (15 hp) Den värld av IS/IT som finns i många större organisationer har karakteriserats som problematiska informationslabyrinter, informationsöar och informationsbyråkratier. Dessa tre termer är vanliga uttryck för dåliga former av IS/IT arkitekturer. Samtidigt blir dagens organisationer mer och mer beroende av att IS/ IT integreras för att realisera nya verksamhetsformer. Det ställs allt högre krav på snabb och effektiv anpassning till en dynamisk och komplex omvärld. Ett snabbt växande område utgörs av interorganisatorisk samverkan med stöd av IS/IT. Inom den offentliga sektorn pågår omfattande förändringar där verksamheter processorienteras, omprövas och förnyas. Kraven på integration ökar på såväl verksamhetsnivå som informations- och informationssystemnivå. Kursen ger en introduktion till arkitekturteorier inom IT området. Kursen skall dels ge en grundläggande teoretisk referensram och dels utveckla förmåga att tillämpa arkitekturteorier vid design av IT relaterade arkitekturer. Arkitekturformer diskuteras på flera olika nivåer: verksamhet, information/is och teknik. Vidare skall kursen ge färdigheter i att kartlägga, analysera och designa arkitekturella lösningar, samt därvid hantera matchningen mellan olika arkitekturnivåer. Vidare behandlas ledningsfrågor. Kursen innefattar föreläsningar, seminarier, workshops samt självständiga studier i form av projektartbete och litteraturfördjupningar.
4.3 Strategiutveckling och scenarioanalys (15 hp) En alltmer dynamisk omvärld och den snabba teknologiutvecklingen ställer mycket högre krav på organisationers förmåga att förstå omvärlden, att tolka trender för att bättre kunna navigera mot framtiden. IT:s betydelse för utveckling av nya verksamhetsmöjligheter har ökat markant, samtidigt som det är svårt att förstå konsekvenserna av en ständig ström av ny teknik. Strategiutveckling blir en alltmer kritisk uppgift för varje organisations framgång. Kursen skall ge deltagarna en överblick över området strategiutveckling och scenarioanalys. Olika strategibegrepp presenteras och diskuteras. Särskilt behandlas hur man går från strategi till handling. Strategiarbete fordrar relevanta omvärlds- och framtidsbilder. I kursen presenteras metoder för scenarioplanering. Kursen skall ge färdigheter i att använda ett antal relevanta verktyg och ge en förståelse för hur olika typer av analyser passar in i en organisations strategiska utveckling. Specifikt används utveckling och tillämpning av framtidsscenarier för kursen. Undervisningen ges i form av inledande föreläsningar och seminarier för att etablera en grundläggande referensram. En viktig del av kursen utgörs av litteratursökning. Arbetsformerna bygger till väsentlig del på problembaserat lärande. En större tillämpningsuppgift genomförs i projektform. Projektarbetet genomförs inom den egna verksamheten. Tillämpningsuppgiften stöds av teoretiska litteraturseminarier. 5. ARBETSFORMER På kursen skapas förutsättningar för att kursdeltagare, forskare och praktiker skall kunna ta del av varandras kunskap och kompetens, att lära av varandra går som en röd tråd genom hela utbildningen. Deltagarna genomför gemensamma uppgifter, där varje person bidrar med sin unika bakgrund och kompetens för att tillsammans med forskare och praktikh andledare nå lösningar på problemen. Individualiserat lärande främjas på kursen, vilket innebär att respektive deltagare har möjlighet att anpassa utbildningen efter egna intressen, aktuell arbetssituation och organisationsbakgrund. Arbetsformer som genomsyrar utbildningen: Verklighetsbaserade projekt hämtade från den studerandes egen organisation Problembaserat angreppssätt Utifrån teori och empiri, i större grupper, interagera och reflektera kring frågeställningar. Kursen har koncentrerade 3-dagssamlingar varje månad, där litteraturläsning och praktiska uppgifter redovisas och diskuteras i seminarieform. Nya kursmoment/ uppgifter introduceras genom föreläsningar och workshops. Arbetet mellan månadsträffarna kan till stor del planeras på individuell basis eller vid vissa tillfällen inom mindre grupper. Kontakter med andra kursdeltagare och handledare sker till viss del elektroniskt eller via telefon. Vid behov finns också möjlighet att boka tid med handledare. Samverkan mellan kursdeltagare, inom arbetsgrupper och med handledare stöds av ett intranät. Utbildningens arbetsformer och upplägg är anpassat till att studierna bedrivs parallellt med kvalificerad yrkesverksamhet. Deltagarna kan på så vis minimera bortvaro från arbetet under utbildningens genomförande. En stor del av det empiriska arbetet (tillämpningen) kan dessutom göras inom den egna verksamheten.
Kontakt: Ansvarig: Kalevi Pessi, docent Tel: 070-698 9448 E-post: kalevi.pessi@ait.gu.se Koordinator: Maria Bergenstjerna, doktorand Tel: 070-343 4126 E-post: maria.bergenstjerna@ait.gu.se Om institutionen Institutionen för tillämpad informationsteknologi bedriver utbildning och forskning inom de kompletta miljöerna informatik, lärande och visualisering. Institutionen är del av både Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet vilket bidrar till tvärvetenskaplig forskning som rymmer flera discipliner. Samspelet mellan människor och mellan människan och tekniken förenar miljöerna och med fokus på användaren sätts design och tillämpning av informationsteknologi i sitt sammanhang gentemot människa, organisation och samhälle. Miljöerna har en nära samverkan med näringsliv, industri och offentlig sektor inom både forskning och utbildning. Läs mer: /kurser/yrkesverksamma Institutionen för tillämpad IT Forskningsgången 6 Hus Patricia, Lindholmen Göteborg