December 2013 I detta nummer Stöd till miljöforskningen Vad händer efter nyår? Gå med i ekonomiska föreningen! Röster om Bergskraft Christina Lugnet Ewa-Leena Johansson Ingemar Skogö Åsa Eriksson Magnus Persson Ett Gruvligt möte Ett framgångsrikt projekt Kungligt intresse för Bergslagen Kortisar God jul Ansvarig utgivare: Stefan Sädbom Bergskraft Bergslagen stefan.sadbom@bergskraft.se Redaktör: Weine Ahlstrand weine.ahlstrand@gmail.com Nyhetsbrev Bergskraft 11.13 Bergskrafts miljöforskning får stöd av Vinnova Bergskraft Bergslagen AB:s miljötekniska forskning har tilldelats 330 000 kronor av den statliga myndigheten Vinnova. Det är mycket glädjande, och innebär ytterligare ett steg mot ett fullskaleförsök av injekteringsmetoden, säger miljökemist Mattias Bäckström. Läckage från äldre gruvdeponier är den enskilt största källan för utsläpp av tungmetaller till yt- och grundvatten i Sverige. Forskarna vid Bergskraft har under flera år arbetat med att ta fram en kostnadseffektiv metod för att minska miljöproblemen. Små och storskaliga försök har visat att injektering av alkaliska material är bästa metoden för att höja ph och därmed binda metallerna. De alkaliska materialen är restprodukter från industrin, exempelvis grönlutslam från pappersindustrin. Mattias Bäckström. Lotta Sartz. Två restprodukter, avfall plus avfall, blir tillsammans lösningen på ett problem, konstaterar projektledare Lotta Sartz. Våra tidigare tester visar att injekteringsmetoden fungerar. Med de här pengarna gör vi en förstudie för att få ytterligare kunskap innan det är dags för en fullskalig injektering i en befintlig gruvavfallsdeponi någonstans i Bergslagen. Intresserade är välkomna att kontakta Lotta Sartz.
. Bergskraft 11 13 upphör vid nyår men arbetet går vidare Projektet upphör men inte arbetet. - Vi har ett enormt stöd för att verksamheten ska leva vidare, men de ekonomiska delarna är inte lösta ännu, säger Tomas Larsson, Ljusnarsbergs kommun. Projektet Bergskraft 11. 13 upphör vid årsskiftet. Under året har projektägaren Ljusnarsbergs kommun och Bergskrafts organisation fört diskussioner med nationella och regionala aktörer för att utreda möjligheterna för en fortsatt finansiering. Flera organisationer uttalar sitt stöd genom en avsiktsförklaring för Bergskrafts fortsatta verksamhet. Hit hör bland annat SGU, SveMin, Länsstyrelsen Västmanland, Region Dalarna, Regionförbundet Örebro, Luleå Tekniska universitet, Örebro universitet, Handelskammaren Mälardalen och Intresseföreningen Bergslaget. Vi har ett överväldigande stöd för vårt arbete, men när det kommer till finansieringen är det svårare, säger Tomas Larsson, näringslivschef i Ljusnarsbergs kommun. Men vi arbetar vidare på att få till ett ekonomiskt stöd för en fortsättning mot målet Bergsbruket är den ekonomiska motorn i Bergslagen år 2025. Och mycket lever vidare även efter nyår. Bergskraft Bergslagen Ekonomiska förening, som idag har 30 medlemmar, fortsätter sin verksamhet. Bolagen Bergkraft Bergslagen AB och Bergskraft Bergslagen Service AB lever också vidare, om än i lite förändrade former. Projektledare Stefan Sädbom. Hoppfulla Vi krymper ner verksamheten och tar in konsultjobb. Håller liv i patienten tills det finns nya lösningar. Vi känner stödet och är trots allt hoppfulla om framtiden, säger projektledare Stefan Sädbom. Vad händer med WeBerGIS och Borrkärnearkivet? Arkivet finns kvar men kommer kanske inte att växa i samma takt som tidigare. Samma gäller för borrkärnearkivet, men här är lokalhyran ett stort problem som måste lösas. WeBerGIS innehåller över 300 000 sidor prospekterings-, gruv-/industri- historisk och miljörelevant information. 34 000 sidor sökbara via WeBerGIS. En enorm kunskapsbas som byggts upp inom Bergskrafts verksamhet. Borrkärnearkivet i Bångbro utanför Kopparberg har varit i drift sedan 2005. Här har borrkärnor samlats in som tidigare legat spridda i gamla förråd, skjul och källare. Totalt finns idag över 30 000 meter borrkärnor från äldre provborrningar runt om i Bergslagen. Vid arkivet kan gruv- och prospekteringsföretag ta del av informationen som ligger lagrad i de gamla kärnorna, och därmed kanske slippa en del egna provborrningar. Man kan även studera eget borrkärnematerial. 30 Så många medlemmar har Bergskaft Bergslagen Ekonomiska Förening. Föreningen fortsätter sin verksamhet liksom Bergskraft Bergslagen AB och Bergskraft Bergslagen Service AB. Sök gärna medlemskap i BKBEF! Syftet med föreningen och bolagens verksamhet är att arbeta vidare i samma anda som projektet, dvs stödja gruvnäringen samt relaterad miljö- och samhällsstödjande verksamhet.
Röster om Bergskrafts arbete och framtid: Vi drar i alla trådar Christina Lugnet, regeringens gruvsamordnare: Bergskrafts arbete betyder mycket för utvecklingen av gruvnäringen i Bergslagen. Det handlar om uppdrag som ingen annan gör och som är viktiga för regionen. Christina Lugnet ser Bergskrafts verksamhet mer som en regional fråga än en nationell. Närmiljön vet bäst värdet av Bergskraft insatser, och här är det ingen tvekan om att det är uppskattade insatser. Och med regionens stöd finns det förhoppningar om att hitta även ekonomiska lösningar för framtiden. Regeringens gruvsamordnare har fört framtidsdiskussioner med SGU, SweMin och med Bergskrafts ledning. Vi har dragit i alla trådar. Men 2014 blir det olyckligt nog uppehåll i en basfinansiering. Efter det kommer nya strukturfonder om regionen tycker att det är en bra lösning. Från 2015 får SGU också en del nya uppdrag via nya svenska mineralstrategin där Bergskraft kan ha en roll. Så det är i första hand 2014 som är problemet, menar Christina Lugnet. Bergskraft ger oss kunskap Ewa-Leena Johansson, kommunstyrelsens ordförande i Ljusnarsbergs kommun: Jag ser Bergskraft som både en regional och nationell angelägenhet. Vissa delar är av stort nationellt intresse, andra mer regionala. Därför är det kanske en framkomlig väg att dela upp uppdragen och kostnaderna på samma sätt. Problemet är att det tar tid att hitta den rätta lösningen, och under den tiden måste Bergskraft övervintra utan att tappa kompetens. Bergskraft har satt fokus på gruvnäringen i Bergslagen. Vi har fått mer kunskap nu än tidigare på det här området, inte minst i kommunerna. Bergskraft har också skapat viktiga lokala och även regionala nätverk. Angeläget med en fortsättning Ingemar Skogö, landshövding Västmanlands län: Inom Bergskraft har det byggts upp en värdefull kompetens, struktur och organisation. Man har gjort ett bra jobb och skapat förtroende hos alla som berörs av gruvnäringen. Jag ser det som mycket angeläget att arbetet får fortsätta. Ingemar Skogö har i olika sammanhang varit med i arbetet för att hitta en långsiktig finansiering för Bergskraft. Det finns en bred uppslutning i hela vårt område för Bergskraft Bergslagen. Och det är bra. Samtidigt är det min personliga uppfattning att det även är en nationell fråga. Så finansieringen borde kunna lösas, men där är vi tyvärr inte än.
Viktigt att vi kan behålla kompetensen Åsa Eriksson, kommunstyrelsens ordförande i Norbergs kommun: Bergskraft har på ett balanserat sätt lyft fram potentialen i ett hållbart bergsbruk. Man har lyckats samla många aktörer och fått oss att inse värdet i att samarbeta, att ha ett Bergslagsperspektiv och inte bara se sin egen socken. Det mest akuta nu är att kunna behålla kompetensen. Den kunskap som finns inom Bergskraft finns inte i kommunerna. Sedan måste kommunerna och länen diskutera och ännu tydligare visa vad vi behöver från Bergskraft. Det kan bland annat handla om att ännu tydligare visa hur vi ska få till ett hållbart bergsbruk här i Bergslagen, bistå kommunerna i utvecklingsfrågor, hur vi ska förbereda oss, med mera. Jag hoppas Bergskraft kan övervintra tills det finns en ekonomisk lösning. Staten borde ha högre ambitioner för Bergslagens gruvnäring Magnus Persson, regiondirektör, Region Örebro: Vi har varit med och stöttat Bergskraft sedan starten och anser att man gör ett bra och stabilt arbete. Det vore väldigt dumt om den här kunskapsbasen skulle försvinna. Regionförbundet vill vara aktiva deltagare i det här viktiga arbetet även fortsättningsvis. Men vi kan inte dra lasset själva. Jag hoppas fortfarande att vi kan hitta en lösning tillsammans med regeringens gruvsamordnare. Det här är inte bara en regional fråga utan självklart även en nationell fråga. När staten ser Malmfälten i norr som en nationell fråga så borde man ha samma ambitioner för Bergslagen. Ett hållbart bergsbruk i Bergslagen ger sysselsättning och bättre ekonomi för regionen, men också för Sverige. 66,4 kilometer A4-sidor om man lägger sidorna bredvid varandra. Så går det att beskriva de cirka 316 000 sidor prospekteringsinformation samt gruv-/industrihistorisk och miljörelevant information som samlats in till WeBerGIS. Cirka 35 000 av sidorna är tillgängliga online via WeBerGIS-portalen. 1 100 personer är idag verksamma inom gruvnäringen i Bergslagen. Enligt kompetensförsörjningsstudier gjorda av Bergskraft behövs det ytterligare 900 anställda till 2017. Andra studier visar att varje gruvarbetare genererar ytterligare tre anställningar via sidonäringar. Fortsätter gruvboomen så kommer det inom några år att finnas 8 000 jobb i Bergslagen tack vare gruvnäringen, 2 000 direkta gruvjobb och 6 000 jobb inom sido/stödnäringar.
Gruvligt! Ett möte om Bergskraft I slutet av november arrangerade Bergskraft ett seminarium i Grängesberg med rubriken Gruvligt! Med Bergskraft 11. 13. Det blev en dag med analyser och tillbakablickar, men också diskussioner om Bergslagen och bergsbrukets framtidsfrågor. Cirka 40 personer deltog. Dagen inleddes med en snabbsammanfattning av Bergskrafts arbete sedan starten 2004. Stefan Sädbom, Lotta Sartz, Mattias Bäckström och Gunilla Pöchhacker berättade om projektens resultat, kringeffekter i samhället, miljöforskningen med mera. Tomas Larsson berättade om det omfattande arbete som bedrivits för att ta fram en basfinansiering efter Bergskraft 11. 13 (se även tidigare artikel i detta nyhetsbrev). Stefan Sädbom uppdaterade även deltagarna om det senaste inom prospektering och gruvprojekten i Bergslagen. Sysselsättningseffekter av utökad gruvnäring i Bergslagen, Hållbart bergsbruk hur då? och Hållbara Bergslagen var andra föreläsningsrubriker. Under eftermiddagen blev det diskussioner och workshop, bland annat om Vilka aktiviteter behöver genomföras för att uppnå ett hållbart bergsbruk?. Några synpunkter: Snabba ryck och kvartalsekonomi passar tyvärr inte en långsiktig gruvnäring. Det finns lovande projekt som bara ligger och väntar, men det finns ingen finansiering. Viktigt med låg miljöpåverkan och att bolagen interagerar med sin omgivning. Skapa ett Bergslagsråd. Bygg en Geopark. Gör en övergripande malmpotentialanalys. Ett gruvligt arbete. Bilden visar Bergskrafts omfattande verksamhet och nätverk.
Framgångsrikt projekt med stora värden Som många andra större EU-finansierade projekt så är Bergskraft 11. 13 föremål för så kallad följeforskning. Det innebär en löpande uppföljning och utvärdering som syftar till ett kontinuerligt lärande under projektets gång. Följeforskningen inom Bergskraft genomförs av APeL FoU, och för närvarande pågår arbetet med att färdigställa en slutrapport. Erik Jakobsson är en av följeforskarna. Vad skriver ni? Rapporten tar upp ett antal kritiska frågor förknippade med visionen om ett hållbart bergsbruk. På det hela taget menar vi att Bergskraft 11. 13 är ett intressant och i flera avseenden framgångsrikt projekt, genom vilket betydande värden har skapats. En stor mängd gamla prospekteringsdata har insamlats, systematiserats och tillgängliggjorts digitalt i databasen WeBerGIS och ett borrkärnearkiv har skapats. Vidare har det miljötekniska FoU-arbetet varit framgångsrikt och visat att det med ny teknik och lokala material går att kraftigt minska miljöpåverkan från såväl historiskt som nytt gruvavfall. Bergskraft har också initierat samverkan i Bergslagen kring ett antal samhällsfrågor förknippade med ett hållbart bergsbruk, inte minst kompetensförsörjning och infrastruktur. Följeforskarna menar att dagens Bergskraft består av ett antal olika delar och att det nu gäller att hitta de fortsatta formerna för dessa. Projektet har kommit långt och gjort bra saker inom de olika delmålen. Framför allt har projektet höjt kunskapsnivån i regionen om ett hållbart bergsbruk. Det som saknas är en övergång från kunskapsproduktion till kunskapsanvändning. Det borde finnas mer av en gemensam strategi för Bergslagen för hur kunskaperna och de värden som upparbetats inom Bergskraft ska tillvaratas och användas. Här vilar ansvaret inte bara på projektet utan även på kommunerna, de regionala aktörerna och andra organisationer. Kungligt intresse för Bergslagens gruvor I slutet av augusti var Bergskrafts projektledare Stefan Sädbom inbjuden till lunch med kungaparet, samt att under en bussresa från Skinnskatteberg till Strömsholm berätta om projektet och gruvnäringen i Bergslagen. Arrangemanget var en del i kungaparets Sverigeresa för att fira kung Carl Gustaf XVI 40 år som monark. Kungaparet intresserade sig speciellt för områdets historia, hållbarhetsfrågorna och den framtida utvecklingen av gruvnäringen, konstaterade Stefan Sädbom efter fullgjort uppdrag. Sverigeresa genom Örebro län. Då intresserade sig kungaparet för gruvorna i Bergslagen. Bilden är från stoppet vid Loka brunn. Smått och gott från 2013 Bra på information Bergskraft 11. 13 har sedan 2011 presenterat verksamheten vid över 110 tillfällen. Hittills har 3 990 deltagare (34% politiker, 36% näringsliv, 5% akademiker, 3% föreningar och 22% allmänhet) fått kunskap om projektet. Bergskraft i Colorado I augusti gav Bergskrafts miljökemist Lotta Sartz tre presentationer vid International Mine Water Associations konferens i Golden, Colorado. Presentationerna handlade om erfarenheter av injektering, och klimatpåverkan på vittring av gruvavfall. Almedalsveckan på Gotland Under Almedalsveckan i somras arrangerade Mälardalsrådet ett fullsatt seminarium kallat Gruvboom i Sverige - utmaningar och möjligheter. Bergskraft deltog med ett inledande föredrag om gruvnäringen globalt och i Sverige. Mineralmässan i Kopparberg Bergskraft deltog under två dagar vid mineralmässan i Kopparberg. Vid det årligen återkommande arrangemanget möts mineralsamlare och allmänhet för att handla mineralädelstenar och smycken. Bergskraft erbjöd mineralanalys, information och presenterade projektet verksamhet samt svarade på frågor om gruvor och bergsbruk. Foto: Kungahuset.se God Jul och Gott Nytt År önskar Bergskraft Bergslagen Vill du veta mer? Kontakta oss gärna! Stefan Sädbom 070-2732787 Lotta Sartz 072-7215701 Gunilla Pöchhacker 070-5710892 Mattias Bäckström 072-7215702
Bergskraft 11 13 finansiärer