och vår kompetensförsörjning

Transkript

1 november 2010 Nyhetsbrev nummer 11 I detta Nyhetsbrev Bergskraft Bergslagen förlängt året ut! Bergskraft Bergslagens miljökemist Lotta Sartz ny Doktor Temadag om Infrastruktur och kompetensförsörjning Bergskraft Bergslagen utvärderat Injektering provas på Bergskrafts testfält Kommuner och län ansluter till Bergskraft Gruvavfall i fokus i projektet Min-Novations Avslutning på Bergskrafts skolprojekt Bergskraft Bergslagen deltar på Promotionbåten! Bergskrafts Ekonomisk Förenings medlemmar ökar BQ - Bergskrafts kvinnonätverk samverkar med andra nätverk Bergskraft deltar i förstudie om slaggdeponier Bergskraft Bergslagens finansiärer Bergskraft Bergslagen förlängt året ut! Projekt Bergskraft Bergslagen med ursprungligt slutdatum den 30 september 2010 har förlängts året ut. Under förlängningen skall speciellt fokus läggas på utvärdering, resultatspridning och strategiska försök på testfältet. Förlängningen är också central i ansträngningarna att överbrygga det finansiella glapp som uppstår mellan nuvarande projekt och det sökta Bergskraft 11 13, vilket har planerat beslutsdatum i mars Bergskraft Bergslagens miljökemist Lotta Sartz ny Doktor Lotta Sartz som sedan hösten 2005 varit anställd av Ljusnarsbergs kommun i projekten Bergkraft och Bergskraft Bergslagen har nu disputerat med sin avhandling Alkaline by-products as amendments for remediation of historic mine sites Avhandlingen försvarades vid Örebro Universitet den 8 oktober och baseras på det arbete som Lotta med kollegor bedrivit framförallt på testfältet vid Ljusnarsbergsgruvan i Kopparberg. Avhandlingen kan beställas från Bergskraft via Gunilla Pöchhacker: gunilla@bergskraft.se Temadag om Infrastruktur och kompetensförsörjning (forts sid 2) Bergskraft Bergslagen utvärderat Ansvarig utgivare: Stefan Sädbom Bergskraft Bergslagen stefan.sadbom@bergskraft.se Redaktör: Ingrid Wieselgren Liw Design ingrid@liwdesign.com De nya gruvorna i Bergslagen rycker allt närmare. Men hur klarar vår infrastruktur och vår kompetensförsörjning denna utveckling? Bergskraft och Regionförbundet Örebro arrangerar en temadag i början av 2011 för att diskutera dessa frågor. Ljusnarsbergs kommun har upphandlat en extern konsult för att utvärdera projektetet Bergskraft Bergslagen. Utvärderingen, som har utförts av Structor Miljöteknik AB i Örebro, kan beställas från Bergskraft via Gunilla Pöchhacker: gunilla@bergskraft.se

2 Alkaliska restprodukter för efterbehandling av historiska gruvavfallsområden, forts fr. sid 1 Bakgrund: En av de största källorna för spridning av tungmetaller till naturen i Sverige är läckage från gamla gruvavfallsdeponier. Avfall från historisk brytning (före 1900) har varit exponerat för luftens syre, nederbörd och erosion under lång tid, vilket gör det svårt att stoppa nedbrytningen av avfallet och spridningen av metallerna. Den äldre gruvbrytningen har inte heller haft lika effektiva sorteringsmetoder och anrikningsprocesser som dagens gruvor har, vilket också bidrar till att historiska deponier innehåller högre metallhalter än moderna deponier. Lotta har arbetat med två olika efterbehandlingsmetoder för dessa äldre gruvavfallsdeponier. Den ena metoden förhindrar genom injektering av alkaliska restprodukter (från t.ex. pappersmassaindustri, stålverk och kalkindustri) uppkomsten av surt, metallrikt lakvatten. I den andra metoden behandlas lakvattnet med hjälp av olika filter- och barriärlösningar. Vatten Förhindra uppkomst av metallrikt lakvatten - Injektering: Försöken är uppbyggda i åtta tunnor (vardera 0,8 m 3 ) där olika alkaliska restprodukter (flygaska, mesakalk och grönlutsslam) är varvade med gruvavfall. Tunnorna vattnas för att simulera nederbörd och utläckande vatten provtas dels vid utloppet, dels via suglysimetrar som är installerade på olika nivåer i tunnorna. Försöken startades i december 2006 och pågår fortfarande. Lakvattenbehandling filter Hösten 2007 byggdes filter för lakvattenbehandling på testfältet i Kopparberg. Filtren består av tre kopplade sektioner (vardera 0,4 m 3 ) med olika funktioner. Vid passage genom filtren, vilka bland annat innehåller alkaliska restprodukter, höjs ph på det sura gruvvattnet så att metaller som koppar och zink fälls ut och metallhalten i vattnet minskar. Resultat & slutsatser: Försöken har bekräftat att ph är den viktigaste parametern för att stoppa löslighet och rörlighet hos metalllerna. Det har också visat sig att olika alkaliska material har olika effekt beroende på om de innehåller alkalinitet i form av karbonat eller i form av hydroxid. För injekteringsförsöken visade det sig att tiden det tog för vattnet att passera tunnan hade större påverkan på resultatet än vilken typ av alkaliskt material som användes samt andelen alkaliskt material. System med flygaska visade sig här vara speciellt effektiva förmodligen på grund av deras förmåga att bilda svårgenomträngliga skikt, vilket ökade kontakttiden. Sammantaget kan man säga att det är möjligt att använda olika alkaliska restprodukter för att åtgärda miljöproblem från gamla gruvavfallsdeponier. Det är dock viktigt att man väljer alkaliska material som lämpar sig för den aktuella situationen och att de alkaliska materialens lämplighet alltid bör studeras i laboratorieskala innan man gör fullskaliga åtgärder i fält. Suglysimeter Surt gruvvatten Skiljevägg Alkalisk restprodukt Supportmaterial Alkalisk restprodukt Gruvavfall Dräneringslager Injektering Utlopp Filter Injektering provas på Bergskrafts testfält Vid några av Lottas försök på testfältet har så kallad simulerad injektering provats. Vid försöken har alkaliska restprodukter varvats med syragenererande metallrikt gruvavfall. Resultaten har varit lovande och det har därför beslutats att försöken med simulerad injektering skall kompletteras med försök att utföra verklig injektering i kubikmeter skala. Försöken ger praktiska erfarenheter och möjlighet att bedöma eventuella ytterligare behov av teknikutveckling. De ger också underlag för bedömning av metodens ekonomiska och miljömässiga fördelar/effekter vid efterbehandling av förorenad gruvoch industrimark. Resultaten av dessa försök kommer att redovisas i slutrapport och så småningom även i vetenskapliga artiklar. 2

3 Kommuner och län ansluter till Bergskraft Som berättats i tidigare nyhetsbrev så förbereder Ljusnarsbergs kommun ett nytt Bergskraftprojekt för perioden 2011 tom Erbjudandet fokuserar bland annat på Bergsbrukets nuvarande och historiska betydelse, den outnyttjade potentialen i berggrunden, samt förekomsten av Bergsbruksrelaterade objekt vilka klassificerats som förorenad mark i de enskilda kommunerna. Det nya projektet planeras för en totalbudget om ca MSEK över tre år. Eftersom hela Bergslagen har förutsättningar och behov av bergsbrukets verksamheter dimensioneras projektet för samarbete med näringslivet i hela regionen. I skrivande stund saknas beslut från ett antal kommuner och län. Men positiva tjänstemannaförslag eller beslut om deltagande finns från Askersund, Ljusnarsberg, Kumla, Ludvika, Hällefors, Norberg, Filipstad, Lindesberg, Örebro, Filipstad, Arbetsförmedlingen i Fagersta och Lindesberg samt Regionförbundet Örebro. Kort projektsammanfattning: Bergslagen som historisk, ekonomisk och socialt definierad region har uppstått som ett direkt resultat av den rika tillgången på mineral och metaller. Dessa mineraliska råvaror har, även om de sedan 1950-talet minskat i betydelse, varit basen för regionens samhällsutveckling sedan vikingatiden. Trots att Bergslagen är en av Europas mineral- och metallrikaste regioner finns det i dag endast ett fåtal verksamheter där dessa resurser nyttjas för att skapa lokal, regional och nationell tillväxt. Potentialen nyttjas inte fullt ut vilket gör att det idag finns få Bergsbruksrelaterade arbetstillfällen: i direkt anslutning till utvinningen (dvs i gruvor och stenbrott), i primär förädling av råvaran (anrikning, smältverk och förädling) i efterbehandling av förorenad gruvoch industrimark inom relaterad industriell produktion (maskiner och utrustning för branschen) inom kringverksamheter såsom underhåll, transporter, service etc På grund av bristande teknik hade dessutom det tidigare Bergsbruket låg utvinningsgrad vilket gör att de historiska deponierna innehåller mycket metaller som både är ett miljöhot men också en outnyttjad resurs för tillväxt. Under de senaste fem åren har Bergslagens mineraliska naturresurser successivt åter uppmärksammats. Samhället är dock inte fullt ut medvetet om hur tillväxtpotentialen i Bergsbruket skulle kunna aktiveras och nyttjas på ett optimalt sätt. Man har inte heller en tydlig bild av hur denna utveckling skulle påverka t ex samhällets infrastruktur och kompetensförsörjning. Ett innovativt strategiskt nätverk har genom tidigare Bergskraftsprojekt byggts upp runt Bergslagens näringsliv inom Bergsbruk, Bergsbruksrelaterat miljöarbete, offentliga och akademiska aktörer. Med detta innovativa strategiska nätverk som bas byggs det nya projektet Bergskraft med verksamhet inom tre samverkande insatsområden: A) Bergsbruk B ) Bergsbruksrelaterat Miljöarbete (BrMiljö) C)Bergslagsregional Utvecklingsoch Aktivitetsplan (BUSA) för relaterat näringsliv inom Bergslagen. Ett bättre nyttjande av regionens mineraliska råvaror skapar förutsättningar för ett rikt bergsbruksrelaterat näringsliv och därmed tillväxt i en region som är hårt drabbad av arbetslöshet, nedmontering av lokalsamhällen och utflyttning. Projektet skall arbeta för en hållbar och långsiktig Bergsbruksrelaterad tillväxt i regionen i samarbete med näringsliv inom Bergsbruk och relaterad miljöteknik samt samhället representerat av organisationer som är involverade i samhällsbyggandet. Syfte med Bergskraft Huvudmål: Hållbar Bergsbruksrelaterad tillväxt i Bergslagen i samarbete med näringsliv inom Bergsbruk och relaterad Miljöteknik. Delmål A: Nya arbetstillfällen skapas och gamla bevaras genom beslut om 2 nya gruvor senast Delmål B: Nya arbetstillfällen i Bergsbruks - och BrMiljö relaterade företag och FoU-miljöer inom anläggnings-, tillverknings- och kunskapssektorerna. Delmål C: En Bergslagsgemensam utvecklings-, strategi- och aktivitetsplan för hållbar tillväxt inom Bergsbruk och Bergsbruksrelaterat Miljöarbete. Planen utgår från regionens förutsättningar med syftet att långsiktigt utveckla och nyttja våra tillgångar. De effekter som förväntas av projektet som helhet är nya arbetstillfällen, ökade investeringar, nytt kapital, kompetensförstärkningar inom näringsliv, akademi och offentlighet samt en Bergslagsgemensam utvecklings-, strategi- och aktivitetsplan för långsiktig och hållbar utveckling inom Bergsbruk och Bergsbruksrelaterat Miljöarbete. 3

4 Gruvavfall i fokus i projektet Min-Novations Min-Novations är ett projekt med 12 partners i sex Östersjöländer inom EU-finansierade Baltic Sea Region Program: Polen, Tyskland, Norge, Sverige, Estland och Finland. Leadpartner för projektet är AGH-University i Krakow, Polen. Total budget för det treåriga projektet är (ca 36 MSEK). De svenska parterna, Regionförbundet Örebro i samarbete med Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening och Örebro Universitet, Människa-Teknik- Miljö (MTM, forskningscentrum), har en kostnadsbudget på och respektive. Runt Östersjön finns idag Europas största producenter av metaller, mineraler och mineralbaserade produkter. Av de metaller som produceras i EU27-området så produceras hela 69% av allt koppar, 60% av allt bly, 42% av allt zink, 91% av allt järn, 53% av allt guld och 91% av allt silver i de tre länderna Sverige, Polen och Finland. Dessutom har man i Estland, Polen och Tyskland en mycket stor brytning av oljehaltiga skiffrar och kol. Utvinningen av dessa råvaror skapar stora mängder metallhaltigt avfall och har pågått under mycket lång tid. Speciellt de äldre historiska deponierna utgör en dold råvaruresurs och utgör samtidigt ett stort miljöproblem eftersom den stora mängden metaller i avfallsdeponierna lakas ut och skapar stora lokala och regionala miljöproblem. De tekniska och ekonomiska möjligheterna att bättre utvinna dessa råvaror har successivt förbättrats. Det finns i dag en tillväxtpotential för små och medelstora företag som utvinner råvaror ur deponier samtidigt som de minskar den framtida miljöbelastningen. Projektet Min-Novations skall bygga upp ett regionalt och internationellt nätverk mellan universitet, forskningsaktörer och de små- medelstora företag som är verksamma inom denna utvinning av råvaror från gruvverksamheten i Östersjöregionen. Företagen i nätverket skall erbjudas möjlighet och teknisk/vetenskaplig hjälp att använda den nya tekniken för att uppnå ett bättre råvaruutnyttjande, en förbättrad lönsamhet samt ett bättre miljömässigt resultat. Regionförbundet Örebros roll i projektet är att i samarbete med Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening etablera ett regionalt nätverk mellan företag och övriga berörda aktörer i regionen. Nätverket kan sedan länkas till övriga deltagares nätverk runt om Östersjön. Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening har en lång erfarenhet av det berörda näringslivet. På uppdrag av Regionförbundet kommer Bergskraft att i samarbete med Örebro Universitet kartlägga och vidareutveckla nya tekniska lösningarna för ett utökat bättre metallutbyte och en minskad framtida miljöbelastning. Genom projektet sker ett kontinuerligt erfarenhets- och teknikutbyte mellan de 12 parterna i de sex deltagande länderna. På så sätt kommer kunskap att kunna spridas till de små och medelstora företagen med verksamheter relaterade till den här typen av råvaruutvinning ur gruvavfallsdeponier. Företag i regionen som är intresserade av att delta i projektet ombeds kontakta: Regionförbundet Örebro Matz Rydsjö matz.rydsjo@regionorebro.se Örebro Universitet Professor Bert Allard bert.allard@oru.se eller Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening, Stefan Sädbom stefan.sadbom@bergskraft.se 4

5 Avslutning på Bergskrafts skolprojekt Elever på Kyrkbacksskolan har utfört försök med neutralisering och stabilisering av gruvavfall sedan hösten Som avslutning på skolprojektet ska eleverna få åka på studiebesök till kalkindustrin Nordkalk i Köping den 29 november. Under dagen väntar en spännande rundtur i fabriken med titt på den stora roterugnen där kalken bränns och besök i kontrollrummet där hela processen följs. Eleverna kommer även att få se de stora högarna med restprodukter som bildas under processen. Två av materialen som används i skolexperimenten kommer från just Nordkalk: filterkalk och kalkgranuler. Efter lunch kommer det att bli frågestund samt prisutdelning i tävlingen om bästa laborationsrapport. I rapporterna beskrivs bakgrund och syfte med skolexperimenten samt resultat från mätningarna. Där ska även finnas med en liten diskussion och slutsats. Rapporterna har bedömts med avseende på utförande, originalitet och resultatsammanställning. Tävlingen sponsras av Nordkalk i Köping. Juryn har bestått av Pär Odén, Nordkalk, Mattias Bäckström, Örebro universitet samt Stefan Sädbom, Bergskraft Bergslagen. Bergskraft Bergslagen deltog på Promotionbåten För åttonde året i rad arrangerade Örebro Promotion ett av Sveriges största evenemang för företag, offentliga aktörer och NGOs i Örebro län och omgivning.och Bergskraft var naturligtvis med. Dels presenterades resultat av projektet, dels söktes kontakter med organisationer och företag som har intresse av att utveckla sin relation till Bergsbruk. Bergskrafts Ekonomisk Förenings medlemmar ökar Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening välkomnar Nordkalk och Skinnskattebergs kommun som nya medlemmar! Förening är öppen för såväl fysisk som juridisk person och bedriver aktiviteter/ verksamheter som syftar till att främja hållbar utveckling och tillväxt i Bergslagen med utgångspunkt i Bergsbruk och miljöteknik och som främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Föreningen har också ett bolag med sex personer anställda vilka utför uppdrag åt medlemmarna och externa kunder. Bland aktuella uppdrag kan nämnas arbete med provberedning och analysering, utbildning och utredningar. Nyfiken på föreningen? Kontakta sekreteraren via stefan.karlsson@ckg.se BQ - Bergskrafts kvinnliga nätverk samverkar med andra kvinnliga nätverk Under våren och sommaren har Bergskrafts kvinnonätverk diskuterat samverkan med andra kvinnliga nätverk. Resultatet av diskussionerna är en workshop med gruvbesök vid Dannemora den 26 november. Workshopen är ett samarrangemang mellan Bergskrafts kvinnliga nätverk, RAW Material Group, Dannemora Magnetit och förhoppningsvis Länsstyrelsen i Örebro län. En separat inbjudan med program skickas inom kort ut inom nätverket. Hör av dig till Gunilla Pöchhacker om du tror att det finns några fler som är intresserade av samverkan och som idag inte får våra inbjudningar E-post: gunilla@bergskraft.se 5

6 Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening deltar i förstudie om slaggdeponier Jernkontoretdriver genom Tripple Steelix och Bergskraft Bergslagen Ekonomisk Förening förstudien Nya metoder för att återställa deponier ( SlaggBerg ). SlaggBerg är ett utvecklingsprojekt med Jernkontoret som huvudman. Projektet administreras av Triple Steelix, har huvudsaklig finansiering från Tillväxtverket, Länsstyrelsen i Västmanland, Region Örebro samt EUs strukturfond mål 2. Den tekniska delen genomförs av Bergskraft Bergslagen AB och Örebro Universitet. Bergslagen har ett stort antal deponier från historisk stål- och metalltillverkning. Dessa utgör potentiella miljöhot, och förhindrar marken från att bebyggas eller användas för andra ändamål. Detsamma gäller andra områden i världen som under längre tid haft tillverkning av stål och metaller. Redan idag arbetas det på många håll med att ta vara på metallrester ur äldre deponier. Metallutbytet är dock i allmänhet lågt. Verksamheten begränsas också av att arbetet riskerar att orsaka ökat läckage av tungmetaller och andra föroreningar till omgivningen. SlaggBerg har som mål att öka metallutbytet genom att utnyttja teknik och arbetsmetoder som idag inte används i detta sammanhang. Projektet kommer att omfatta inventering och tester av sådan teknik i samarbete med teknikägare och aktörer från andra branscher. Projektet kommer även att undersöka de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att återvinna andra deponirester än metaller. Projektet kommer att testa och införa ny teknik som minskar läckage från deponier. Även här kommer tekniköverföring från andra branscher att ske. Målet är dels att minska risken för långsiktig miljöpåverkan, och dels att minska risken för läckage vid arbete på deponin. Därmed kommer man att öka möjligheten att grundligt bearbeta en deponi även i känsliga områden. Projektet omfattar även en kartläggning av Bergslagens deponier. Avsikten är att skapa en bedömningsgrund för vilka deponier som kan bearbetas på kommersiell grund och vilka deponier som det av miljöskäl är angeläget att åtgärda. I projektet ska företag och forskare engageras så att en bred kompetensbas inom olika relevanta områden skapas. Ett centralt mål är att det ur samarbetet skapas en regional företagsgrupp som med hög kompetens och avancerad teknik blir tillräckligt konkurrenskraftig för att arbeta både i Sverige och utomlands. Vid ett första möte i oktober med deponiägare och entreprenörer samlades 20 externa deltagare. Längre fram kommer möten med slaggproducenter, miljöansvariga och andra aktörer att genomföras. Företag i regionen som är intresserade av att delta i projektet ombeds kontakta: Projektledare Ulf Holmberg, Tripple Steelix ulf.holmberg@datapost.se Hans Forsling, Hammarbacken Konsult hans@hammarbacken.se Stefan Sädbom stefan.sadbom@bergskraft.se eller Mattias Bäckström mattias.backstrom@oru.se 6

7 Bergskraft Bergslagens finansiärer