Uppsatsskrivning på kandidat- och avancerad nivå (magister, master)

Linnéuniversitetet Institutionen för språk och litteratur Litteraturvetenskap Uppsatsskrivning på kandidat- och avancerad nivå (magister, master) Kandidatkursen består av en teoretisk kurs på 7,5 hp, en metodkurs på 7,5 hp följt av en uppsatskurs på 15 hp. Tentamen på de två första delkurserna utgörs bland annat av uppgifter som utförs och presenteras i anslutning till undervisningstillfällena. Magisterkursen samt masterkursen består av en obligatorisk teorikurs (15 hp), och en uppsats på 15 respektive 30 hp. Att skriva en 15 hp-uppsats motsvarar tio och en 30-hp-uppsats tjugo veckors heltidsarbete. Heltidsstudenter bör inte läsa något annat ämne samtidigt. 1. Mål Avsikten med uppsatsen är att den studerande skall få tillfälle till fördjupat självständigt arbete kring litterära texter. Handledare och student bör fundera kring följande problem, vilka utgör grunden för såväl uppläggning som opposition och bedömning: Ämnesval: det är viktigt att finna en intressant och adekvat frågeställning till materialet. Omsorgsfulla och relevanta avgränsningar måste göras. Framställning: man bör sträva efter en klar och genomtänkt disposition. Det är nödvändigt att vara noga med akribi (se nedan) och formalia! Man måste alltid sträva efter korrekt och klart språk. Teori och metod: mot frågeställning och syfte måste resultatet svara. För högre betyg bör studenten försöka knyta samman problem, metod och analys. På den avancerade nivån skall studenten dessutom koppla sin metod till en teori. 1

Studenten bör tidigt samla in vetenskaplig litteratur för att därefter skriva en forskningsöversikt. På magister- och masternivån bör denna översikt dessutom vara problemorienterad, alltså tydligt kopplad till teori, metod och analys. Arbetssätt: självständighet bör eftersträvas i ämnesval, vid litteratursökning och visavi handledaren. Kandidatuppsatsen bör vara 18-20 sidor lång, magisteruppsatsen 22-25 sidor och masteruppsatsen ca 50 sidor. Innehållsförteckning och litteraturförteckning tillkommer. 2. Ämnesval och handledning Man bör välja ämne efter personligt intresse men också så att man kan få sakkunnig handledning. Alla uppsatsämnen måste godkännas av handledaren. Redan vid valet av ämne är det därför naturligt att författare och handledare gemensamt diskuterar tänkbara aspekter på ämnet, litteratur och källmaterial. Till sitt förfogande har uppsatsförfattaren universitetets bibliotek. Sök efter böcker och tidskrifter i de lokala bibliotekskatalogerna samt i Libris, Artikelsök och MLA. Biblioteket kan även låna in böcker från andra universitetsbibliotek. När författaren orienterat sig är det lämpligt att göra upp en plan för arbetet och en preliminär disposition för uppsatsen. Den redovisas skriftligt i ett PM på 3 5 sidor. Följande punkter bör behandlas: titel gärna motivering till valet av ämne huvudfrågeställning/ar känd litteratur med anknytning till ämnet bakgrundslitteratur frågor, något du vill diskutera tidsplan Handledaren står till förfogande för råd, anvisningar och problemdiskussion under sammanlagt 20 timmar per 15 hp-uppsats och 30 timmar per 30-hp-uppsats. Uppsatsarbetet förutsätter dock stor självständighet. Vid handledningstillfällena bör varje gång ett konkret delmål upprättas och tidpunkt för redovisning och diskussion av detta överenskommas. Planering av tiden är viktig. Om uppsatsen inte blir färdig inom utsatt tid kan inte fortsatt 2

handledning garanteras och det kan istället behövas omregistrering på kursen när den ges igen. Den studerande har rätt att byta handledare och likaså har handledaren rätt att avbryta handledning. Studerande som önskar byta handledare skall i första hand vända sig till examinator, i andra hand till studierektor, i sista hand till prefekten. Handledarens ansvar är att godkänna uppsatsämne och metodval leda studenten i alla faser av uppsatsskrivandet godkänna att uppsatsen sänds till examinator inför slutseminariet kontrollera uppsatsen mot plagiatupptäckarsystem språkgranska abstracts på engelska närvara på slutseminarium kontrollera att revideringar efter slutseminariet genomförts spara det slutgiltiga arbetet som pdf och uppmana studenten att lägga upp det mot DiVa och att meddela examinator att så är gjort. Examinators ansvar är att godkänna att en uppsats får gå upp i seminarium närvara på slutseminarium sätta betyg på seminarieversionen av uppsatsen rapportera in betyg till ladoksekreterare. 3. Uppsatsens utformning Använd helst ordbehandlingsprogrammet Word i någon variant. Titelsidan utformas enligt mall, som man hämtar via länk på ämnets hemsida. Förslag till utformning: På den avancerade nivån (magister och master) ska en abstract skriven på engelska på högst 250 ord bifogas uppsatsen, placerad på särskilt försättsblad. Innehållsförteckning med sidhänvisningar bör alltid finnas först i uppsatsen. Inledningen bör innehålla bakgrund och presentera dispositionen. Syfte, metod och forskningsöversikt kan skrivas samman i ett avsnitt eller delas upp på tre. Var tydlig och kortfattad. På avancerad nivå tillkommer avsnitt med teoretiska utgångspunkter. 3

Analys. Detta avsnitt ska utgöra huvuddelen och bör struktureras i lämpliga underrubriker. Sammanfattning denna del ska inte innehålla något nytt utan sammanfatta arbetets resultat. Litteraturförteckning. Brödtext Skriv ut med Times 12 punkter (som i denna text). Använd normalmarginalerna. Högermarginalen kan vara rak eller ojämn. Skriv ut med 1,5 radavstånd (som i denna text). Placera noterna nertill på sidorna. Börja inte på ny sida inne i uppsatsen. Styckeindela konsekvent, antingen genom blankrad eller indrag med tabulatorn. Kursivera boktitlar och tidskriftstitlar och sätt titlar på texter som inte utgör självständiga publikationer inom citationstecken. Detta gäller exv. titlar på noveller, dikter och artiklar. Citat Citat förekommer i tre former: 1. Du citerar enstaka ord, termer eller uttryck i din egen text. Använd vanliga anföringstecken: skriv så här. 2. Du citerar en eller ett par meningar i din egen text: använd anföringstecken. Vill du utesluta några ord eller mening/ar ur en citerad sekvens, måste du markera detta på följande sätt: [...]. 3. Citat på över fem rader bör brytas ur din egen text, placeras med indrag och mindre radavstånd så här: Vid citattyp 3, blockcitat, som ju inte omges av citattecken, behöver inga särskilda åtgärder vidtagas. Skriv exakt som det står i originaltexten! Så här säger Reidar Ekner i sin Liten hjälpreda för uppsatsförfattare: Alla citat skall korrekt (KORREKT!) återge den citerade källan, korrekt till minsta bokstav och skiljetecken. [ ] Innanför citationstecknen får förekomma endast vad som förekommer också i källan. 1 1 Anders Ringblom, Inför uppsatsen anvisningar och råd inför uppsatsen i litteraturvetenskap, Växjö 1995, s. 27. 4

Hänvisningar Noterna har flera uppgifter: De ger referenser till källor och litteratur som författaren åberopar för en uppgift i texten. (Detta ger andra forskare möjlighet att använda sig av och kontrollera att de nämnda uppgifterna verkligen existerar på angiven plats, dvs. att akribin är god.) De kan avlasta texten från upplysningar som är av intresse men som bryter framställningen. De kan ge ytterligare information. Vi använder i allmänhet Oxfordsystemet (som dominerar i anglosaxisk humanistisk forskning) och hänvisar på följande sätt: Första gången man hänvisar till ett verk ges utförliga bibliografiska upplysningar: fullständigt författarnamn; titel; ev. redaktör, upplaga och del; förlagsort (obs! ej tryckort); tryckår; sidhänvisning. Titeln kursiveras. Ev. undertitel behöver normalt inte sättas ut. Observera att förnamnet i en not, till skillnad från i litteraturförteckningen, sätts före efternamnet. När man vid sidhänvisning vill tala om, att hänvisningen också gäller följande sida, skriver man s. 87f. Är det fråga om flera sidor skrivs s. 87ff. Fler än fem följande sidor anges med exempelvis s. 87 93 : 7. Carl Fehrman, Diktaren och döden, Stockholm 1952, s. 118ff. Andra (tredje etc.) gången man hänvisar till samma verk används modellen: 16. Fehrman, s. 67. Om man hänvisar till samma källa flera gånger på samma sida kan man skriva på följande sätt: 16. Fehrman, s. 67. 17. Ibid., s. 75. Det sistnämnda är en förkortning för latinets ibidem som betyder ungefär på samma ställe och kan användas om noten närmast före syftat på samma källa. Samma funktion fyller uttrycket a.a., anförd källa. Vid användning av detta sätt att skriva noter, tänk på att vara konsekvent och på att det kan bli fel när stycken i texten flyttas. 5

preciseras: Om litteraturförteckningen omfattar fler verk av samma författare måste noten 22. Fehrman, Ruinernas romantik, s. 77. Gäller noten en källa som hämtats från internet skriver man exempelvis: 24. Emma Tornborg, Speglingar av verkligheten? Den svenska deckaren och bilden av samhället, Humanetten, 2010:25, http://lnu.se/institutioner/institutionen-for-sprak-ochlitteratur/publikationer/humanetten (2011-03-07). Datumet inom parentes anger när uppsatsskribenten hämtat och använt texten. Mer om noter och hänvisningar finns att läsa via UB: http://lnu.se/ub/sok-ochskrivhjalp/skriva-referenser. Litteraturförteckning Uppsatsen avslutas med en litteraturförteckning eller källförteckning, vilken rubrik man väljer är en smaksak. Det sistnämnda begreppet täcker in alla typer av källor medan det förstnämnda kan kräva att man lägger till underrubriken Övriga källor om man använt exempelvis internetsidor. Förteckningen skrivs i bokstavsordning efter författarnas efternamn. För böcker anges följande uppgifter: Författarens efternamn + förnamn Titel kursiverad Ev. uppgift om originalets utgivningsår Ev. uppgift om utgivare (redaktör) och/eller översättare Förlagsort, förlag och tryckår ex. Fehrman, Carl. Diktaren och döden. Stockholm: Bonnier, 1952. Sjöblad, Christina m.fl. (red.). I lärdomens trädgård. Lund: Lund University press, 1996. För uppsatser och artiklar som ingår i tidningar, tidskrifter eller samlingsvolymer gäller följande: 6

Författarens efternamn + förnamn Artikelns titel inom citationstecken För tidskrifter: titel kursiverad, årgång, tryckår, nummer, sidor, exempelvis Dahlbäck, Johan. Konstarternas Kalejdoskop. Retorik och estetik i Strindbergs Des arts nouveaux. I Tidskrift för Litteraturvetenskap. årg. 19, 1990:1, ss. 3 16. För samlingsvolymer (samma princip som för böcker ovan), exempelvis: Mai, Anne-Marie. Den förklädda sanningen. 1700-taletslitterära iscensättning av kvinnor. I Nordisk Kvinnolitteraturhistoria I. red. Elisabeth Møller Jensen m.fl., Höganäs: Wiken, 1993. För texter från internet gäller följande: Författarens efternamn + förnamn (om uppgiften anges) Textens titel inom citationstecken Hela verkets titel kursiverat (om tillämpligt) Datum för dokumentets senaste omarbetning (om uppgiften anges) Datum då dokumentet laddades ner (inom parentes) Adressen exempel: Boye, Ulf. Bibliografi. 1996. (2000-02-01) http://www.ivo.se/kboye/bibliografi.html. 4. Seminariet Författaren ansvarar för att det till uppsatsen använda materialet i görligaste mån finns till påseende för opponenten en vecka före ventilering. Ventilering av uppsatsen sker i seminarieform. Opponentens uppgift är att vara den kritiske granskaren och att ta fram uppsatsens intressantare aspekter för diskussion. Börja gärna med att ta fram det lästa arbetets förtjänster. Gå sedan exempelvis från det stora till det lilla. Kommentera förslagsvis uppsatsens uppläggning och författarens metodval. Är själva dispositionen försvarbar? Har du något att invända mot författarens val av metod? Kunde ett annat tillvägagångssätt ha varit lämpligare? Opponenten bör om möjligt komma med konstruktiv kritik, dvs. försöka att ge konkreta alternativ och exempel. 7

Oppositionen bör inte ta längre tid än 60 minuter i anspråk, inklusive diskussion. Övriga seminariedeltagare förväntas ge kompletterande synpunkter. Oppositionen kan läggas upp på exempelvis följande sätt: 1. Presentera oppositionens uppläggning. 2. Gör en kort sammanfattning av uppsatsens innehåll. 3. Syfte, frågeställningar och avgränsningar. (Är titeln adekvat? Alternativa förslag till avgränsning. Ger uppsatsen det som utlovats i syftet?) 4. Uppsatsens uppläggning. (Är disponeringen logiskt försvarbar? Har författaren gjort onödiga utvikningar från ämnet?) 5. Metodval och tillämpning av detta (Svarar metodvalet mot syftet? Finns det bättre alternativ? Har författaren motiverat sitt val?) 6. Valet av vetenskaplig litteratur. (Finns det viktiga verk som är bortglömda? Har författaren använt mindre tillförlitliga källor? Har författaren avgränsat, behandlat och dragit de riktiga slutsatserna av forskningsläget? Ställs de egna resultaten i relation till den tidigare kunskapen på ett fruktbart sätt?) 7. Analys och resultat. (Hur har författaren utnyttjat sitt material? Är analyserna hållbara? Kunde ytterligare slutsatser dragits? Kunde andra metoder och perspektiv använts?) 8. Formella synpunkter. (Är akribin god? Föreligger några brister beträffande citatteknik, noter och litteraturförteckning? Är språket gott?) 9. Sammanfattande omdöme (Brister och förtjänster vägs mot varandra.) 5. Uppsatsens färdigställande För att uppsatsen ska kunna godkännas att läggas fram på slutseminariet krävs att handledaren i god tid får läsa en preliminär slutversion där uppsatsens huvudsakliga utformning och framställning klart framgår. Uppsatsen distribueras elektroniskt via e-post av uppsatsförfattaren till seminariegrupp och examinator. Märk tydligt uppsatsen med beteckningen Arbetsexemplar. Varje seminariedeltagare ansvarar själv för att få fram ett pappersexemplar av uppsatsen. Efter seminariet skickas rättat exemplar till handledare och examinator för slutlig bedömning och betygsrapportering. Uppsatsförfattaren har också skyldighet att se till att uppsatsen publiceras 8

elektroniskt. Se sidan http://lnu.se/ub/publicera-i-diva/instruktioner-for-studenter för instruktioner Vid bedömning av uppsatser ska hänsyn tas till: o förmåga att arbeta självständigt och hålla sin tidsplan o förmåga att formulera frågeställningar och göra avgränsningar av ämnet o förmåga att genomföra en undersökning och använda sekundärlitteratur o förmåga att koppla problem metod analys o klarhet i disposition och språkbehandling o vetenskaplig akribi och formell korrekthet o försvar av uppsatsen vid seminarium o opposition vid seminarium o övrig aktivitet vid de obligatoriska seminarierna Vid bedömning av uppsatser på avancerad nivå tillkommer krav på större självständighet i förhållande till handledaren vad gäller: o att finna och adekvat formulera frågeställningar o att söka litteratur och ha överblick över relevant sekundärlitteratur o att göra en problemorienterad forskningsöversikt o att koppla samman problem teori metod analys 6. Litteraturtips The Chicago Manual of Style. 15th Edition, Chicago: University of Chicago Press, 2003. Johannesson, Eric och Marie-Christine Skuncke. Lathund för doktorander och uppsatsförfattare. Uppsala: Litteraturvetenskapliga instituionen, 1994. Refero antiplagieringsguiden. http://www.bi.hik.se/refero/1intro.php. Svenska skrivregler. utgivna av Språkrådet, Stockholm: Liber, 2008. Widerberg, Karin. Att skriva vetenskapliga uppsatser, översättning av Sven-Erik Torhell, Lund: Studentlitteratur, 1995. 9