Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som beslutats av riksdagen. Miljömålssystemet ger också en struktur för en systematisk uppföljning av miljöpolitiken som grund för ett strategiskt åtgärdsarbete. Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Länsstyrelserna har samverkat genom RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) Samtliga länsstyrelser har arbetat i någon form med regionala åtgärdsprogram i samverkan med länets aktörer. Länsstyrelsernas uppföljning har en central roll i den årliga uppföljningen av miljömålen.
Ny instruktion för Länsstyrelsen 5 a Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Länsstyrelsen ska särskilt 1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, 2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, 3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och 4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet.
Regional miljömålsuppföljning av Ett rikt odlingslandslandskap - några reflektioner Bra jämförelsevis utvecklad målmanual för Ett rikt odlingslandskap där regionala nivån är tydlig. Viss utveckling av manualen för de regionala behoven kan vara bra, bl.a. vägledning regional anpassning av mål. 12 preciseringar med totalt 40 upptagna uppföljningsmått där ca 3/4 är relevanta att följa i den regionala uppföljningen. 6 300 tecken inkl. blanksteg totalt dvs. resultat och analys eller miljötillstånd och åtgärdsarbete inte så mycket utrymme att utveckla resonemangen på. Jordbruksverket har vid det årliga lync-mötet angett prioriteringar.
3000 tecken inkl. blanksteg Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a. Bl.a.
Regional uppföljning av Ett rikt odlingslandslandskap - några reflektioner Flera län verkar inte ha använt den nya målmanualen så mycket/systematiskt. Varför? Synpunkt: - Tröskel att sätta sig in i något nytt och kanske ändra inarbetad struktur/innehåll - Det begränsade utrymmet gör att man koncentrarar sig på att alls få ihop en text och fånga upp viktiga saker man känner till - Kan NV:s miljömålssamordning och RUS göra mer för att länen ska tillämpa målmanualerna nästa gång? - Kan Jordbruksverket betona vikten av denna uppföljning mer via sina ordinarie kanaler gentemot länsstyrelserna?
Miljömålsindikatorer Indikator Ansvarig myndighet Miljökvalitetsmål Betesmarker Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Häckande fåglar i odlingslandskapet Länsstyrelserna i samverkan Ett rikt odlingslandskap Kulturspår i åkermark Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Slåtterängar Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Åkermark Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Indikator Ansvarig myndighet Miljökvalitetsmål Växtskyddsmedel Kemikalieinspektionen Ett rikt odlingslandskap Ekologisk animalieproduktion Ekologisk mjölk Ekologiskt odlad mark Länsstyrelserna i samverkan Länsstyrelserna i samverkan Länsstyrelserna i samverkan Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Ett rikt odlingslandskap Nya: Antal jordbruksföretag + antal företag med djur
RUS - Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet Länsgemensamma (Lst + Sks) uppgifter och samordning mellan olika berörda, inkl. nationella myndigheter och kommunnivån. Stödjer/samordnar länens miljömålssamordnare, men riktar sig även till andra inom länsstyrelserna RUS styrgrupp (Lst, Sks, NV, HaV, SKL), RUS arbetsgrupp med 12 personer. Finansieras av anslag via NV Förankring länsrådsgrupp 6 och Miljönätverket Medverkar för länsstyrelserna i NV-grupper för miljömålsuppdraget RUS-hemsida www.rus.lst.se
RUS aktuellt: Uppföljning, utvärdering, miljödata Regional miljömålsuppföljning Målmanualer/indikatoröversyn FU 2015 regional medverkan i fokusgrupper, regionalt avsnitt Medverkan i MIT (miljövårdens IT/miljödata) Diverse utvecklingsprojekt/arbete
RUS aktuellt: Åtgärder för att uppnå målen Metodutveckling åtgärdsprogram/åtgärder - Stöd i samhällsekonomisk analys även 2014 - Dataapplikation för åtgärdsuppföljning - Kopplingen till miljöledning och att följa indirekt miljöpåverkan Miljömålsstöd kommuner Metodutveckling viktigare åtgärdsområden: Samhällsplanering, transportplanering, ekosystem, regional tillväxt och kulturmiljö Generationsmålet, 2 projekt: Konsumtion: Identifiera vad man kan göra regionalt och lokalt Hälsofrämjande: Hur arbeta med hälsofrämjande/sociala dimensionen i miljömålen Följa Miljömålsberedningens arbete Kurser i miljömålskommunikation och processledning
RUS arbetsgrupp Magnus Eriksson, Dalarna: verksamhetsledare. God bebyggd miljö och Generationsmålet. Samhällsplanering, avfall. Anna-Lena Lövkvist-Andersen, Stockholm: Begränsad klimatpåverkan. Energi Birgit Nielsen, Västra Götaland: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Luft, transporter. Emilie Vejlens, Gotland: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och Hav i balans samt levande kust och skärgård. Vatten samt gifter/kemikalier. Kristofer Sjöö, Halland: Kulturmiljö och bebyggd miljö. Coco Dedering, Kalmar: Kulturmiljö och landskap. Jimmy Lundblad, Skogsstyrelsen: Levande skogar. Skogliga området. Eva Mikaelsson, Västerbotten: Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Naturmiljö/ biologisk mångfald, friluftsliv. Marie Vallin, Västerbotten: Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö och Ett rikt odlingslandskap. Hälsorelaterat, strålmiljö/radon, odlingslandskap. Jens Mattsson, Jönköping: information Monika Puch, Skåne: indikatorsamordning, information Stefan Jendteg, Skåne, samhällsekonomisk analys