Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap



Relevanta dokument
Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kontaminerade områden, hur genomförs saneringen och hur går man vidare? Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Resa till Fukushima september Vad kan vi lära oss av Fukushima-katastrofen?

Fukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens

Joniserande strålning

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Kärnkraftskrisen i Fukushima

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET

Beredskap mot kärntekniska olyckor

2014:36. Beredskapszoner kring kärntekniska anläggningar i Sverige. Jan Johansson. Författare:

Remissvar gällande rapporten Översyn av beredskapszoner

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

Gränsvärdet Bq/kg gäller för. Gränsvärdet 300 Bq/kg gäller för. Rapport om cesiummätning i sundsvall

Den nordiska flaggboken

Information. från lokala säkerhetsnämnderna vid de kärntekniska anläggningarna

Resursbanken CS Tillgång och användning av Strålsäkerhetsmyndighetens öppna miljödata

Svensk sammanfattning av rapporten Lärdomar från Fukushima

2017:27. Översyn av beredskapszoner Bilaga 3 Kärnkraftverken. Rapportnummer: 2017:27 ISSN: Tillgänglig på

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Lokala säkerhetsnämnden vid Oskarshamns kärnkraftverk. informerar

Exempel på scenario med momenten: Radioaktivt nedfall och livsmedelsförsörjning

Att sanera radioaktiva ämnen KARL ÖSTLUND, LUNDS UNIVERSITET

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

Olyckor som påverkat lagstiftningen på det kärntekniska området

2017:27. Översyn av beredskapszoner. Rapportnummer: 2017:27 ISSN: Tillgänglig på

Strålskyddsåtgärder i radiologiska nödsituationer Jonas Andersson Avdelningen för strålskydd Enheten för beredskap

Strålskyddsreglering

Olyckan i Fukushima är långtifrån över

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2013

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Rapport Övning Sievert

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Intag av jodtabletter i anslutning till kärnkraftsolyckan. mars Uppföljning av rekommendation till svenskar i Japan

Bilaga till Nyhetsbrev April 2011

Utredningar och forskning till följd av Fukushima Dai-ichi olyckan Delprojekt 1, etapp 5, inom utredning av den långsiktiga säkerhetsutvecklingen

i Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling.

Åtgärdsstrategier. Christopher L. Rääf. Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Föreskrifter om hantering av kontaminerad torv- och trädbränsleaska kort introduktion för ansvariga

Försvarsdepartementet

Skyddsåtgärder under tidig och intermediär fas av en nukleär eller radiologisk nödsituation

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys med förmågebedömning för 2012

Kaos i Japan efter jordbävning Kaos i Japan efter jordbävning... Publicerad: :45

2017:27. Översyn av beredskapszoner Bilaga 1 Referensnivåer, doskriterier och åtgärdsnivåer

Rapport om beredskapszoner

Medlem i Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Fukushima med egna ögon

Beredskapens omfattning och hur det är tänkt att fungera.

Utfallet av stresstesterna av de svenska anläggningarna

ANALYS AV KÄRNKRAFTSOLYCKAN I FUKUSHIMA

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Kenneth Mattsson

Innehållsförteckning:

Säkerheten vid kärnkraftverket

Statsrådets förordning

Analys av samhällskonsekvenser efter antagonistisk attack mot kärnkraftverk

PM till utbildningsmaterial om Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar

Strålningsmätning och sanering inom kärnenergiberedskapen, 2,5 dagar (RNMÄTOSAN)

Radioaktiva utsläpp från kärnkraftsolyckan i Fukushima Daiichi

Störningar i elförsörjningen

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

Samverkan inom kärnenergiberedskapen

SERO Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 Telefon KÖPING Telefax:

Vår beredskap vid kärntekniska olyckor

YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

Etik och strålskydd i krisberedskap. Per Wikman-Svahn

CESIUMPLAN för Gävle kommun

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Anvisning för kategoriindelning av personal och lokaler inom verksamheter med joniserande strålning

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger. 1 Allmänt Begrepp och definitioner 19

RiR 2007:4. Beredskapen för kärnkraftsolyckor

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

Plan för utrymning och sanering av Piteå kommun vid kärnteknisk olycka

SAMÖ-KKÖ

Medborgarförslag om att utreda konsekvenserna av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland

2017:27. Översyn av beredskapszoner Bilaga 5 Centralt mellanlager för använt kärnbränsle

Hur har nybyggnationen påverkats? Tekniskt perspektiv Elforsk Perspektiv på Fukushima,

Kärnkraft i vår omvärld

Oberoende härdkylning och lite om Sveriges nationella handlingsplan

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Mätningar efter ett radioaktivt nedfall NKS-B FOOD Workshop Losby 14-15/4 2010

Lunds universitet informerar om bakgrundsmätningar av strålningsnivån kring ESS

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

Kärnenergi. Kärnkraft

Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler

Masafumi Sakurai, chefsåklagare, f. d. inspektör i försvarsdepartementet. Koichi Tanaka, kemiker, nobelpristagare i kemi 2002, Shimadzu

Kärnkraftutbyggnad i världen

The Fukushima Nuclear Accident Independent Investigation Commission.

KÄRNKRAFTSÖVNING I UPPSALA LÄN

Lokala säkerhetsnämnden vid Ringhals kärnkraftverk

Strålsäkerhetsmyndighetens risk- och sårbarhetsanalys 2018

Transkript:

Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar

Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i 47 prefekturer. Fukushima Dai-ichi ligger i prefekturen Fukushima. Cirka 230 kilometer till Tokyo från Fukushima Dai-ichi.

Fukushima Dai-ichi Reaktor 1, 2 och 3 i normal drift. Reaktor 4, 5 och 6 avställda för revision. Allt bränsle i reaktor 4 flyttat till bränslebassängen.

Reaktorkonstruktion Alla sex reaktorer vid Fukushima Dai-ichi är kokarvattenreaktorer. Bränslebassängen ligger inte i markplan. Olika nödkylsystem i reaktor 1 jämfört med reaktor 2 och 3.

Jordbävning Den 11 mars 2011 klockan 14:46 (lokal tid) inträffade en jordbävning med magnituden 9.0. Jordbävningen orsakade stora skador i nordöstra Japan.

Följdverkningar av jordbävningen Utmed nordöstra kusten snabbstoppades 11 reaktorer. Fukushima Dai-ichi förlorade kontakt med yttre nät. Reservdieslar startade på alla sex reaktorer vid Fukushima Dai-ichi.

Tsunami Jordbävningen gav upphov till flera tsunamivågor. Den första stora vågen träffade Fukushima Dai-ichi cirka 40 minuter efter jordbävningen. Hösta tsunamivågen var 14-15 meter hög när den träffade Fukushima Dai-ichi. Fukushima Dai-ichi var designad för en maximal våghöjd på 5.7 meter. Reaktorerna 1-4 ligger cirka 10 meter över havsnivån Länk till bildspel.

Följdverkningar av tsunamin Alla reservdieslar på reaktorerna 1-5 utslagna. En reservdiesel fungerade på reaktor 6.

Olycksförlopp för reaktorerna 1-4 Datum Tid Händelse 11 Mars 14:46 Jordbävning och förlust av yttre nät. Dieslar startat enligt plan. ~15:40 Totalt elbortfall efter tsunamin. ~17:00 Härden börjar friläggas i reaktor 1. 12 mars ~15:30 Vätgasexplosion i reaktor 1. Stora skador på reaktorbyggnaden. 13 mars ~08:00 Härden börjar friläggas i reaktor 3. 14 mars ~11:00 Vätgasexplosion i reaktor 3. Stora skador på reaktorbyggnaden. ~18:00 Härden börjar friläggas i reaktor 2. 15 mars ~06:00 Explosionsljud från reaktor 2. ~06:00 Vätgasexplosion i reaktor 4. Stora skador på reaktorbyggnaden.

Läget kring den 15 mars Tre härdsmältor. Tre vätgasexplosioner. Osäker status för bränslebassängen i reaktor 4.

Läget den 16 december 2011 Japan deklarerar att reaktorerna nått kall avställning. Reaktorerna kyls med vatten som cirkulerar i ett slutet system. Låga utsläpp till omgivningen.

Utsläpp till luft Utsläpp av I-131 ca 10 gånger lägre jämfört med Tjernobyl. Utsläpp av Cs-137 ca 5 gånger lägre jämfört med Tjernobyl. Detta motsvarar 17 procent av utsläppet från Tjernobyl. Uppskattat utsläpp Tjernobyl I-131 (1) 1-5*10 17 Bq 1.8*10 18 Bq Cs-137 0.6-4*10 16 Bq 8.5*10 16 Bq I-131 eq. Cs-137 (2) 2.4-16*10 17 Bq Totalt (1)+(2) 3.4-21*10 17 Bq Procent av Tjernobyl 3.4*10 18 Bq 5.2*10 18 Bq 8-40% 100%

Utsläppshastighet till luft

Topografi

Väder

Markbeläggning Markbeläggning från flyg- och bilburna mätningar. Dosraten 3.8 Sv/h ger ~20 msv/år från markbeläggningen. Minskning pga. sönderfall Cs-134, självsanering och, till mindre del, sanering.

Utsläpp till havet Största enskilda utsläppet till havet av artificiella radionuklider i mänsklighetens historia. Huvudsakligen I-131, Cs-134 och Cs-134. Ungefär 80 procent under den första månaden efter att olyckan startade.

Aktivitet i havet Stor utspädning i havet ger låga nivåer i havsvattnet. Aktiviteten ansamlas i sediment utmed kusten. Nivåer som kan ge problem i framtiden har mätts upp i plankton.

Datum Skyddsåtgärder Åtgärd 11/3-11 På kvällen rekommenderas utrymning ut till 2 km. Inom en halvtimme ändras det till utrymning ut till 3 km och inomhusvistelse mellan 3-10 km. 12/3-11 Tidigt på morgonen rekommenderas utrymning ut till 10 km. Vid middagstid ändras det till utrymning ut till 20 km. 15/3-11 På förmiddagen rekommenderas inomhusvistelse mellan 20-30 km. 25/3-11 Frivillig utrymning rekommenderas mellan 20-30 km. 22/4-11 Förbud att vistas inom en radie av 20 km från verket, Restricted Area. Nya zoner införs, Deliberate Evacuation Area och Evacuation Prepared Area och inomhusvistelse mellan 20-30 km tas bort. 16/6-11 Policy för Specific Spots Recommended for Evacuation införs. 30/9-11 Evacuation Prepared Area tas bort. 1/4-12 Nya zoner införs, Restricted Area och Deliberate Evacuation Area minskas. 7/8-13 Nya zoner klara, Restricted Area och Deliberate Evacuation Area tas bort.

Maximala zoner Omflyttning i områden där dosen från markbeläggningen under ett år kan överstiga 20 msv. Sammanlagt har cirka 145 000 personer evakuerats på grund av kärnkraftsolyckan.

Nya zoner Nya zoner klara 7 augusti 2013. Återflyttning ska börja 1 april 2014. Tre områden: Upp till 20 msv/år 20 till 50 msv/år Över 50 msv/år

Dos till arbetare Doser (msv) Mars [#] April [#] Maj [#] Mer än 250 6 0 0 150 till 250 16 0 0 50 till 150 384 3 0 20 till 50 847 86 20 10 till 20 991 310 148 Mindre än 10 1471 3064 2553 Maximum 670.4 69.3 41.6 Medel 22.4 3.9 3.1

Dos till allmänheten WHO har uppskattat effektiv dos och sköldkörteldos för vuxna, 10-åriga barn och 1- åriga barn för olika områden i hela Japan. WHO tog inte hänsyn till doser före och under evakuering. Sköldkörteldosen till ettåriga barn kan överskrida 100 mgy i vissa områden.

Livsmedel Problem med produktion av livsmedel i områden som drabbats av nedfall. Dricksvattenförbud under tre dagar för spädbarn i Tokyo. Gränsvärden för livsmedel sänktes den 1 april 2012. Kontroll av livsmedel kommer att krävas under lång tid framöver. Kategori Gränsvärde [Bq/kg] Dricksvatten 200 Mjölk och mejeriprodukter Grönsaker Säd Kött, ägg, fisk, etc. Kategori 200 500 Gränsvärde [Bq/kg] Dricksvatten 10 Mjölk 50 Övriga livsmedel 100 Livsmedel för spädbarn 50

Saneringsområden Staten ansvarar för sanering i evakuerade områden. Kommunerna ansvarar för sanering i områden med dostillskott på 1-20 msv/år. Totalt 100 kommuner i 8 prefekturer berörs.

Mål med sanering Områden med mindre än 20 msv/år: Långsiktigt mål att komma under 1 msv/år. Områden mellan 20 och 50 msv/år: Mål att komma under 20 msv/år. Områden över 50 msv/år: Genomför demonstrationsprojekt inför framtida plan.

Saneringsmetoder Sanering efter en kärnkraftsolycka går ut på att flytta och, om möjligt, koncentrera radioaktiva ämnen. Omfattande saneringsförsök har genomförts.

Avfall från sanering Temporärt förvar (~3 år) Mellanförvar (<=30 år) Slutförvar

Mellanförvar i Fukushima Tre områden nära Fukushima Dai-ichi och Fukushima Da-ni återstår i platsvalet. Uppskattad volym i mellanförvaret är mellan 15 och 28 miljoner m 3. Ska tas i bruk i början av 2015.

Övrigt kontaminerat avfall Avfall från jordbävning och tsunamin. Slam från vattenreningsverk. Aska från förbränningsanläggningar.

Utvecklingen av kärnenergiberedskapen Windscale 1957. Three Mile Island 1979. Tjernobyl 1986. Fukushima Dai-ichi 2011.

Övergripande frågeställningar Hur allvarliga kärnkraftsolyckor ska det finnas en beredskap för i Sverige, dvs. vilka scenarier ska planeringen utgå från; ett utdraget icke filtrerat utsläpp i 10-procentklassen eller ett begränsat kortare filtrerat utsläpp? Under vilka yttre omständigheter, t.ex. mycket dåligt väder, ska förmågan att hantera konsekvenserna av en kärnkraftsolycka finnas? Vad är målet med beredskapsplaneringen, dvs. ska människor överleva, klara sig någorlunda eller inte påverkas alls av en stor kärnkraftsolycka?

Förbättringsåtgärder (1) Se över beredskapszonerna kring de svenska kärnkraftverken. Utveckla mätförmågan inom kärnenergiberedskapen. Utveckla uthållighet och förmågan att ta emot internationellt stöd. Utveckla förmågan att ta fram och publicera spridningsprognoser. Utveckla samverkan mellan myndigheter och drabbad anläggning.

Förbättringsåtgärder (2) Utveckla förmågan att informera utlänska organisationer. Utveckla samordning av beslut och rekommendationer. Utveckla förmågan att kommunicera osäkerhet. Öka kunskapen om strålning samt öka förmågan att utvärdera risker i samhället. Öva de som faktiskt kan komma att påverkas vid en olycka.

Förbättringsåtgärder (3) Utveckla krisplaner så att initiativ från privatpersoner och frivilligorganisationer kan bejakas. Se över planeringen för sanering och hantering av avfall efter ett radioaktivt utsläpp. Se över utgångspunkter för sanering efter ett radioaktivt utsläpp. Se över gränsvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel.