RAPPORT 2013:38 VERSION 1.0 Åtgärder som gynnar ett hållbart resande Underlag till idéskrift för byggherrar på Brunnshög i Lund
Dokumentinformation Titel: Åtgärder som gynnar ett hållbart resande Underlag till idéskrift för byggherrar på Brunnshög i Lund Serie nr: 2013:38 Projektnr: 12031 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Nina Hvitlock, Karin Neergaard, Lunds kommun Kontaktperson: Ylva S Åqvist, Lunds kommun, 046-35 69 84, och Christian Rydén Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution 1.0 130416 Huvudkontor Lund: Åldermansgatan 13 227 64 Lund tel 046-38 65 00 Kontor Stockholm: Barnhusgatan 16 111 23 Stockholm tel 08-54 55 51 70 Kontor Göteborg: Barnhusgatan 1 411 02 Göteborg tel 031-63 67 00 info@trivector.se www.trivector.se
1 1. Goda förutsättningar för hållbart resande 1.1 Bakgrund I Lund växer en ny stadsdel fram, Lund NE/Brunnshög, som ska bli en av världens främsta forskningsanläggningar, nytt bostadsområde och ett regionalt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation. Stadsdelen ska vara ett skyltfönster för svensk hållbarhetsplanering i världsklass, därav hög målsättning för bl a transportsystemet en färdmedelsfördelning med minst 1/3 kollektivtrafikresor och minst 1/3 gång- och cykeltrafikresor till och från området. För att nå målsättningen krävs gemensamma arbetsinsatser och att hela området utvecklas i samma riktning. Byggherrarnas insatser är därför av avgörande betydelse för att möjliggöra hållbar mobilitet och styra beteenden mot hållbara transporter. 1.2 Syfte Denna inspirationsskrift syftar till att bistå med idéer och användbara exempel på åtgärder som byggherrar kan göra för att främja hållbar utveckling och hållbara transporter, genom att förändra resenärers attityder och beteenden och skapa goda förutsättningar för gång, cykel och kollektivtrafik. Skriften riktar sig primärt till byggherrar i Lund NE/Brunnshög, men åtgärderna kan med fördel tilllämpas på andra platser också. Utgångspunkten är människans behov och fokus ligger på att skapa attraktiva miljöer som erbjuder hög livskvalitet och god tillgänglighet.
2 2. Idéer och förslag till åtgärder Nedan presenteras åtgärder som byggherrar kan göra för att främja hållbar utveckling och mobilitet, i Lund NE/Brunnshög liksom generellt i landet. Åtgärderna syftar till att främja hållbar stadsutveckling och är ofta kostnadsbesparande för aktören. 2.1 Finrummet till de gående Alla är vi gående, varför fotgängare är den viktigaste trafikantgruppen. Genom att skapa attraktiva miljöer där gång (och cykel) är de mest effektiva transportmedlen skapar man en levande stadsdel samtidigt som man minskar bilberoendet. God tillgänglighet är en grundförutsättning för hållbar stadsplanering, att se till att service, rekreation, skola, kollektivtrafik etc finns inom gångavstånd. Det är dock helheten såväl som detaljerna som skapar gångvänliga och vackra miljöer. Gångvänliga och attraktiva miljöer kan åstadkommas genom: Huvudentréer till bostäder, kontorsfastigheter och servicefunktioner samt skyltfönster vända mot gång- och cykelnätet. Attraktiva vistelsemiljöer vid entréer, bilfria områden med grönska och möjlighet till vila och att skydda sig mot blåst, regn och sol. Jämn och vacker beläggning, handikappanpassad. Bra och behaglig belysning, som är lågt sittande och inte kastar långa skuggor, för ökad trygghet kvälls- och nattetid. Gena och breda gångvägar till viktiga målpunkter som buss- och spårvagnshållplatser. Många gångvägar, t ex genvägar inom kvarteren mellan husen för gående. Arkader och grönska som skyddar mot sol och regn. Detaljrika bottenvångar och fasader. Förekomst av naturelement som grönska och vatten. Samutnyttjade ytor, t ex lekpark, uteservering och marknad. Öppna och aktiva bottenvångar, t ex skjutdörrar som möjliggör att förlänga bottenvåningen utomhus (för affärer, fik och restauranger). Bilfria kvarter och gator. 2.2 Attraktiva cykelvägar
3 Breda, välplanerade cykelvägar med hög framkomlighet och bra överblickbarhet möjliggör snabb transport på cykel och ökar cykelns attraktivitet. Genom att belysa cykelvägarna väl, tydligt markera överfarter och installera attraktiva ljusinstallationer vid t ex cykelparkeringar, synliggör man cykelvägarna. Bra framkomlighet, säkerhet och attraktivitet kan åstadkommas genom: Att cykelvägarna är fria från föremål och sikten klar. Synliggörande av in-/utfarter, entréer och övergångar. Gena vägar, utan skarpa kurvor och skymda korsningspunkter. Nära angöring med cykel, cykelvägar ända fram till målpunkter och entréer samt goda parkeringsmöjligheter för cykel. Regelbunden och konsekvent skyltning för cyklister. Väderskydd för vind, regn och sol. 2.3 Snygga och funktionella cykelparkeringar nära entréer Lokalisering och utformning av cykelparkeringar är av stor betydelse, både direkt genom att de tillgängliggörs och indirekt genom sin design och sitt symbolvärde. Funktionella och iögonfallande cykelparkeringar åstadkoms genom:
4 Placering nära entréer till småhus, flerbostadshus, kontorsfastigheter, servicefunktioner och andra målpunkter såsom buss- och spårvagnshållplatser. Närheten är viktigast! God kapacitet, gott om parkeringsplatser för alla typer av cyklar (inklusive trehjulingar, lådcyklar och cykelkärror). Parkeringsnormen ger råd om minimikrav, men se till att det finns utrymme för att bygga flera vid behov. Att det går att cykla ända fram till cykelparkeringsplatsen (eller leda bekvämt, dvs inga kraftiga ramper eller liknande). Placera gärna cykelparkeringen i markplan, om den placeras under mark, gör det möjligt att cykla ner och upp om det går. Plats och utrustning i cykelrum för att göra service på cykeln och/eller möjlighet att ta med den upp i hissen (bostadshus). Väderskydd (effektiv även vid sidovind och regn), praktisk och stöldsäker låsanordning, lufttryck och belysning i låg höjd. Synliggörande av cykelparkeringen, genom unik utformning, snygga cykelställ, färg, belysning, design och skyltning. Ljusinstallationer kan skapa en unik och attraktiv miljö. Numrering och hänvisning till parkeringsplatsen för att underlätta för användaren att hitta sin cykel (gäller främst stora cykelparkeringar). Att på ett enkelt sätt kunna städa och underhålla cykelparkeringen (även rensa på gamla cyklar vid behov). Införande och information av regler för användning av cykelparkeringen. 2.4 Samla parkeringarna och samnyttja ytor Samlade parkeringsanläggningar i utkanten av kvarter/bostadsområden i nära anslutning till huvudvägnätet begränsar antal bilar på gatorna och skapar förutsättningar för bilfria områden. Samlade anläggningar gör det också möjligt att samnyttja parkeringsytorna inom och mellan fastigheter. Att undvika stora onödiga ytor för till exempel markparkeringar innebär att marken kan användas effektivt till boende och verksamheter Detta ger effektivare ytanvändning och lägre kostnader. Ett bra sätt att begränsa markparkering är att samla parkering i parkeringsanläggningar, t ex parkeringsdäck eller p-hus som kan nyttjas av flera fastigheter. Ett fåtal handikappadeplatser och besöksparkeringsplatser kan ligga kvar som markparkering, och tillgång för av- och pålastning kan säkras.
5 Figur 2.1 Avlastningszon på en cykelgata i Hackney, London. Tillgänglighet för cyklister samt fotgängare säkras genom pollare som kan sänkas om man har nyckel. Avlastning är möjlig, men ingen markparkering. 2.5 Prioritera miljöfordon Miljöfordon kan prioriteras framför konventionella fossildrivna fordon för att uppmuntra en snabbare övergång till mer miljöanpassade transportmedel. Att ge företräde åt miljöfordon är viktigt i startskedet då andelen fossildrivna fordon är stor. Miljöfordon kan prioriteras genom: Reservation av de mest attraktiva parkeringsplatser nära in-och utgångar till p-anläggningarna. Installation av laddplatser för elfordon i parkeringsanläggningar, inklusive högteknologisk snabbladdning. Synliggörande av miljöbilsparkeringarna. Marknadsföring och kartläggning över var laddningsmöjligheter ges. 2.6 Synliggör parkeringskostnaderna Kostnaden att bygga en garageplats för bil motsvarar ungefär kostnaden för ett extra rum i en lägenhet. Att synliggöra den höga kostnaden och informera köparen om skillnaden kan vara av avgörande betydelse när man flyttar in i ett nytt område och funderar på om man behöver bil eller inte. Byggkostnaden för parkeringen blir mer synlig om man bygger separata parkeringsanläggningar jämfört med garage under hus. Räkna ut vad parkeringsplatsen kostar och ta ut den kostnaden separat genom att antingen sälja parkeringsplatsen separat (t ex om du vill ha parkeringsplats kostar det 100 000 per plats, eventuellt kostar den andra parkeringsplatsen lite mer om många p-platser innebär att garage måste anläggas) eller hyr ut den separat och låt den boende betalar vad det kostar att bygga, drifta och underhålla parkeringsplatsen. En annan variant är att erbjuda en balkong eller extra 10 kvm boyta till de som avstår att äga en bil. Låt aldrig parkering ingå som en odefinierad del av hyran och bygg inte fler parkeringsplatser än vad som anges
6 i parkeringsnormen. Om ni är osäkra om antalet platser räcker, reservera mark eller bygg ut ett extra plan i efterhand. Räkneexempel: en parkeringskostnad på 500 kr i månaden jämfört med en på 0 kr, kan innebära en ökad driftskostnad på 15-25 % eller mer, beroende på hur dyr bil man har. Enligt olika modeller om samband mellan bilinnehav och driftskostnad för bil innebär det att bilinnehavet kan minska med 6-25 % med en p-avgift på 500 kr jämfört med om ingen avgift tas ut. 2.7 Enkelt och smidigt att använda bilpool En poolbil kan ersätta en handfull privatbilar och sparar därmed plats och minskar belastningen på miljön. Möjligheten till etablering av bilpooler och användning av fordonen kan underlättas och uppmuntras genom: Att reservera de mest attraktiva parkeringsplatserna för poolbilar (jämte miljöfordon). Bygga parkeringsplatser av varierande storlek för olika typer av fordon, däribland minibussar och pick-up-bilar. Möjliggöra laddning av elfordon. Synliggöra att bilar som ingår i bilpool är prioriterade. Skylta till bilpoolen och informera om möjligheterna till medlemskap och fördelar med bilpool i samband med försäljning av lägenheter/fastigheter. Erbjud hyresgäster medlemskap i bilpool istället för parkeringsplats. Exempel: I kvarteret Fullriggaren i Västra hamnen i Malmö har ett avtal tecknats mellan byggherrarna och kommunen som innebär att byggherrarna åtog sig att verka för att en bilpool etablerades och bekosta medlemskap för alla lägenheter i fem år, att informera om bilpoolen och hållbart resande, att årligen rapportera bilinnehavet till kommunen samt att ordna bra cykelparkeringar. Till följd av detta sänktes parkeringstalet med 30 %. Försöket är inne på sitt fjärde år och enligt de senaste mätningarna är cirka 40 % av de boende aktiva användare av bilpoolen och bilinnehavet är cirka 25 % lägre än i liknande områden där man inte arbetat med motsvarande åtgärder (källa: Malmö stad och Sunfleet). 2.8 Identitet, information och marknadsföring Bostadsområdet/stadsdelen i sig kan ha en tydlig identitet och höga mål att utvecklas på ett hållbart sätt, vilket berörda aktörer kan informera och marknadsföra. Enskilda aktörer har dock friheten och möjligheten att nischa sig ytterligare och ligga i framkant genom innovativa åtgärder, egen profilering och marknadsföring. Identitetsskapande, informativa åtgärder och marknadsföring kan ske genom:
7 Införande av regler vid bosättning eller företagshållande i ett hus eller kvarter, t ex ej tillåtet bilägande. Markansföring av områdets hållbarhetsprofil i samband med försäljning. Informations- och välkomstpaket för nyinflyttade om hållbart levande/verksammande. Information om hållbara resalternativ. Information om alternativa investeringar istället för bilparkering denna lekpark byggdes istället för fem parkeringsplatser. Information om hållbarhetsambitionen för bostadsområdet. 2.9 Bygg och utformning av fastigheter Fastigheterna kan byggas och utformas på ett sätt som möjliggör flexibel användning av utrymmena med reservation för framtida behov och som främjar aktiv transport i form av gång och cykel. Detta kan åstadkommas genom: Möjliggörande av service i fastigheten för att minska behovet av resor och för att öka tryggheten i området. Att göra trappan det naturliga valet framför hiss. Möjliggörande av installation av monitorer och pekskärmar innehållande reseinformation i entréer. Att bygga rymliga cykelutrymmen/-garage, med enkel angöring utifrån (t ex cykelramp) samt från lägenheterna/lokalerna. Automatiska dörröppnare/portar. Att bygga dusch- och omklädningsutrymmen. Installation av lufttryck och låsanordningar i anslutning till cykelparkeringar och garage. Möjliggöra laddning av elcyklar (låsbara skåp t ex). Att bygga utrymmen för tvätt och reparation av cykel. God belysning i cykelutrymmen. Hissar bör vara tillräckligt stora att transportera cykel i. Undvika att hissen leder direkt till bilgaraget At bygga aktivitetsgarage med möjlighet att även förvara skateboards, Segways, spark(cyklar), pulkor, inlines etc. Att bygga för gemensamma utrymmen på bottenplan, för t ex fester, fritidsaktiviteter, loppis, klädbytar- och cykelbytardagar. Skalet signalerar innandömet och tanken bakom synliggör helhetskonceptet genom design och utmärk det unika med fastigheten.